Anne Lönnermark
Välkomna hit! 10.00-10:40 Bakgrund och lägesbeskrivning 10.40-11.40 Skoldagens utmaningar, möjliga lösningar 11.40-12.00 Paus med kaffe och frukt 12.00-13.00 Skoldagens utmaningar, möjliga lösningar, forts. 13.00-14.00 Lunch 14.00-15.00 Upptäcka, förstå och agera 15.00-15.30 Fikapaus 15.30-16.30 Lärande och hälsa vid autism Besök våra utställare Fyll i utvärdering #lyftelever @autismasperg
Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Förbundets medlemmar är personer med egen funktionsnedsättning, närstående och professionella. Styrelsen har en motsvarande sammansättning. 2015 har Autism- och Aspergerförbundet drygt 15 000 medlemmar fördelade på 24 distrikt.
Intressepolitiskt prioriterade områden Autismspecifik kompetens LSS Socialförsäkring, arbetsmarknad Habilitering, psykiatri och övrig hälso- och sjukvård Skola, utbildning
14,4 %
1650
Hur många? Skolverket. Skolfrånvaro och vägen tillbaka (2010) Enkätundersökning till kommunerna 2008/2009 1650 elever fullständigt frånvarande minst 1 månad 12000 elever sporadiskt frånvarande minst 2 mån. 150 elever helt frånvarande föregående läsår
Frånvaro i grundskola Resultat inom grundskola Totalt Flicka Pojke Flicka Pojke % % % (A) (B) Antal svar (n) 344 75 269 75 269 Har barnet någon gång varit hemma från skolan på grund av situationen i skolan? Ja, helt och hållet i längre tid än fyra veckor i sträck 18 30 15 B Ja, regelbundet i vissa ämnen 21 22 21 Nej 61 48 65 A I grundskolan är över hälften av flickorna, 52 %, regelbundet borta från skolan pga bristande anpassningar i skola.
% 100 Orsak till frånvaro Vad har skolfrånvaron berott på i huvudsak? - Bas: föräldrar till de barn som har någon gång varit hemma från skolan på grund av situationen i skolan 90 80 70 60 77 71 69 50 40 30 31 20 25 23 10 0 Bristande autismkompetens hos personalen i skolan Bristande anpassning av skolmiljön Frånvaro av adekvat stöd i skolan Nyckelperson på skolan har slutat/varit frånvarande Mobbning Annan orsak
Särskilt stöd sent Skolverket
Åtgärdsprogram Nästan 14 % av eleverna i grundskolan har ett åtgärdsprogram. I årskurs 9: 21 % av pojkarna och 16 % av flickorna har ett åtgärdsprogram. Särskilda undervisningsgrupper Totalt får 1,4 % av eleverna i grundskolan stöd i en sådan grupp. I årskurs 9: 3,6 % av pojkarna och 2,3 % av flickorna stöd i en särskild undervisningsgrupp. Källa: Skolverket november 2013 11
Skolsituationens organisering Nuvarande skolsituation Anser du att den nuvarande skollösningen för ert barn är den bästa möjliga lösningen för ert barn? - Bas: föräldrar till barn i grundskola Ja Nej % % I en traditionell klass 35 65 I en traditionell klass med resursperson/assistent 55 45 Resursskola 86 14 Särskild undervisningsgrupp 84 16 Enskild undervisning eller 35 65 hemundervisning Annan skolsituation 38 62 Totalt 57 43
Tio orsaker till avhopp (2013) 379 unga berättar. Skälen till avhopp från gymnasieskolan i fallande ordning: 1. Mobbning, socialt utanförskap 2. Brist på pedagogiskt stöd i skolan 3. Vuxna som inte bryr sig 4. Dåligt bemötande i skolan 5. Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro
82 %
44 %
Betyg i svenska, engelska och matematik % 100 Har alla betyg i svenska, engelska och matematik varit godkända under höstterminen? - Bas: föräldrar till barn som har fått betyg detta läsår 90 80 70 60 50 40 44 50 30 20 10 0 Ja Nej Vet ej 6 44 % har blivit godkända i svenska, engelska och matematik under höstterminen 2012.
Hur många är antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerar efter 5 år? 75 % av de med slutbetyg med högskolebehörighet 28 % för de som hoppade av gymnasiet Utanförskap psykisk ohälsa Utanförskapets pris = 10-15 miljoner kr
10 ggr
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ICRPD = International Convention on the Rights of Persons with Disabilities
Skollagen (2010:800) I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Diskrimineringslagen (2014:958) Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Åtta fall utreds nu av DO, beslut under hösten. att man inte kommer fram överallt med rullstol uteblivet pedagogiskt stöd för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar lokaler som är så bristfälliga att elever med allergier inte kan vistas där miljöer som inte fungerar för elever som är känsliga för många intryck
Tillgänglighet Miljön måste vara Fysiskt tillgänglig (annorlunda perception, orienteringsförmåga, motorik, behov av vila) Symboliskt begriplig (tydlig och riktad information, sammanhang, planering, genomförande) Kommunikativt delad och förståelig (språkförståelse, kroppsspråk, mentalisering, alternativ kommunikation)
Rättigheter Likvärdighet Kompensatorisk Målstyrning Resurser Kvalitetsarbete Kompetens Arbetsmiljö
Bort med slumpen!
Tre unga personer med många styrkor Erik Joakim Anna 15 år 21 år 18 år Intelligent, visuell styrka, logisk, detaljfokus Intelligent, uthållig, verbal, kreativ Intelligent, verbal, språkligt begåvad, empatisk, socialt patos, musikalisk
Svårigheter upptäcks Erik Joakim Anna 5 år 3 år 3 år Svårt i socialt sampel, explosiv, svårt förstå hierarkier, rätta in sig Sen att tala, svårt med förändringar, mat, ljudkänslig, fixeringar Oflexibel, explosiv, svårt med övergångar, mat, dygnsrytm, blir trött, stresskänslig, ljudkänslig m m.
Utredning och stöd Erik Joakim Anna 10 år 6 år 16 år 10 år 4 år 17 år Assistent, resursskola, fungerade inte Begränsningsåtgärder i form av fasthållningar, nedslängd på golvet, inlåst i rum Assistent, gå undan, stötta i samspel Anpassade uppgifter, alt. redovisning, samarbete skola-hem, undantagsbestämmelse Specialpedagogisk vägledning med struktur och planering.
Delaktighet Erik Joakim Anna Kamrater på förskola och lågstadiet, numera ingen kontakt, ingen önskan om kontakt med kamrater. Utanför Mobbning högstadiet Kompis med AS i gymnasiet Delaktig på högskolan Mobbing och utfrysning under hela grundskole-tiden. Kände klassgemenskap på gymnasiet, men kände sig ändå udda och utanför.
Erik Joakim Anna Saknar betyg, utmattningssymptom, ångestsyndrom, men mår bättre i hemmet. Egen verksamhet i hemmet där skola och omsorg samverkar Dubbla boenden för att sära på syskonen, storebror farit mkt illa, mamma fått byta jobb, jobba hemifrån till stor del. Nuläge Studentexamen med bra betyg Högskola, med lite stöd Bor hemma God hälsa Påtvingad deltid hela skoltiden Utmattningssymptom Var tvungen att sluta gymnasiet efter år 2. Läser nu färdigt gymnasiekompetens på folkhögskola. Trivs. Sjukskriven i flera år i utmattningssyndrom. Stor påfrestning på småsyskon och föräldrarnas relation.
Elevernas röster Frågar vi? Hur? Hur lyssnar vi? Vad gör vi med svaren?
Jag hatade skolan. Jag gillar inte att gå i en stor klass. Jag behövde ta luft ibland, men det fick man inte göra. Det var svårt tyckte jag att kunna lägga upp allting efter ett eget schema. För mig så blev det väldigt rörigt och jag sa att jag ville ha ett fast schema, men det var så att man fick planera själv. När jag började sexan så vart jag jättemobbad i min klass och det gjorde att jag inte gick till skolan. Jag vart utfryst och allt sånt. Redan från ettan till sexan har jag haft många lärare, alltså bytt flera gånger, mer än normalt. Det var då det började att jag hamnade efter
I min förra skola gick jag i en stor klass med 30 elever. Då kändes det som kaos i min hjärna. Jag satt helt stel och kände bara kaos i huvudet och upplevde stress under hela dagen. Gabriel I min nya skola känns det mycket bättre, motsatsen kan man säga. Läraren förstår mig, personalen är trevliga. Det går bra i skolan och jag vill fortsätta plugga, det går bra.
Summering Många med autism har det svårt i skolan, en del så svårt att de inte kan vara där. Hur mår de som är där? Autismspecifik kompetens behövs på varje skola. Utanförskap kostar samhället en massa pengar på sikt. Vem ser hela bilden? Eleverna kan ge många svar om frågorna ställs rätt. Lyssna.
Källor Skolverket. Obehöriga till gymnasiet Skolverket. Skolfrånvaro och vägen tillbaka (2010) Autism- och Aspergerförbundet. Skolenkät (2013) Skolverket. PM om särskilt stöd 2013/2014 Temagruppen Unga i arbetslivet. Tio orsaker till avhopp (2013) Skolverket. Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan - en registerstudie (2014) Lundmark, Nilsson och Wadeskog. Teknikstöd i skolan - En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden (2013) Mobbning vid AST. Bejerot, submitted; Little, 2002;Cappadocia, 2011;Sofronoff, 2011 Folkhälsomyndigheten. Redovisning strategi funktionshinderspolitik 2013 FN-konventionen Skollagen DO. Bristande tillgänglighet Autism- och Aspergerförbundet. Delaktighet för elever med autism Handikappförbunden. DATE lärmaterial (2014)
www.autism.se