Budget 2008 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26

1 Budget 2008 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 4 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 BOENDE... 6 INFRASTRUKTUR... 7 LANDETS BÄSTA SKOLA... 7 NÄRINGSLIV... 7 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 8 EKONOMISKA MÅL... 8 VERKSAMHETSMÅL... 9 OMVÄRLD... 10 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 11 REDOVISNINGSPRINCIPER... 13 RESULTATBUDGET... 14 FINANSIERINGSBUDGET... 14 BALANSBUDGET... 15 NOTFÖRTECKNING... 16 EKONOMISK ANALYS... 19 EKONOMISK PLAN FÖR 2009-2011... 22 RISKANALYS... 23 KÄNSLIGHETSANALYS... 24 DRIFTBUDGET 2008... 25 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG... 26 NÄMNDSREDOVISNING... 27 Kommunstyrelsen... 27 Tekniska nämnden... 34 Miljö- och byggnadsnämnden... 44 Barn- och utbildningsnämnden... 52 Omsorgsnämnden... 63 Kommunrevisionen... 71 INVESTERINGSBUDGET 2008 SAMT PLAN FÖR 2009-2010... 72 BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT... 74 KOMMUNALA BOLAG... 76 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER... 77 PERSONAL... 79 MILJÖ... 81 HANDIKAPPLAN... 83 BEGREPPSFÖRKLARING... 84 Bilaga - STYRMODELL... 85 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN... 86 2

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Budgeten för 2008 baseras på oförändrad kommunal skattesats, 21,99 kronor. I driftbudget för 2008 fördelar kommunfullmäktige, cirka 515 miljoner kronor till nämnder och förvaltningar. Budgetberedningen har under höstmånaderna vägt nämndernas äskande mot de ekonomiska medel som kommunen har att tillgå. Bedömning av skatteutfall, invånareantal, antal skolelever och olika omsorgsbehov, utgör de viktigaste faktorerna när budgetberedningen gör sin helhetsbedömning av kommande års budget. För att kunna ha en så säker bedömning och prognos som möjligt av behov och tillgängliga resurser har budgetberedningen sedan många år valt att genomföra budgetarbetet under hösten. Budgetarbetet har som vanligt bedrivits i mycket gott politiskt arbetsklimat. Skillnaden mellan majoriteten och oppositionens driftbudget är cirka tre miljoner. De båda oppositionspartierna äskar om ökning av omsorgsnämndens ram. Beträffande den omfattande investeringsbudgeten är samtliga partier överens om investeringsvolymen för 2008. Nämndernas äskande om medel för investeringar har varit omöjliga att tillgodose inom de ekonomiska ramar och styrprinciper som gäller. Nämnderna erhåller full kompensation för nu kända pris- och löneökningar vilket i varierande grad ger ramökningar. Förutsättningarna att driva en för kommuninvånarna fortsatt bra verksamhet är mycket goda. I uppdraget som förvaltningschef och ansvarig nämnd för respektive verksamhet, ingår att ständigt bedriva effektiviseringsarbete genom nya arbetssätt eller metoder. Givetvis ingår i arbetet att äska om medel till investeringar som på sikt ger lägre driftkostnader och effektiviseringar. Det är ännu för tidigt att bedöma hur beslutet som IAC tagit, att till sommaren 2008 avveckla kommunens största arbetsplats, påverkar sysselsättningsgraden och utvecklingen av invånareantalet i kommunen för 2008. Totalt berörs drygt 300 arbetstillfällen och det går givetvis inte obemärkt förbi. Företrädare för företaget, facket och kommunen med flera ingår i ett antal aktiva grupper som har som mål att hitta lösningar som minimerar konsekvenserna av nedläggningen. Tyvärr finns det ännu inget beslut från regeringen om sträckningen av E6 i/vid Världsarvsområdet. Vi har förhoppningen att ett sådant beslut kan komma under den närmaste tiden. Vägverket kan därmed slutprojektera och därefter starta byggnationen av den nya motorvägen med inriktningen att den är färdig 2012. Inför ett nytt år undrar man alltid vad som kommer att vara de stora frågorna. Jag tror att energi- och klimatdiskussionerna fortsatt kommer att vara i fokus. Försäljningen av bränslesnåla bilar samt bilar drivna med förnyelsebara bränslen kommer att öka ytterligare. Miljöfrågorna ur perspektivet det goda livet kommer att ge kommuner som Tanum med stora naturvärden en fördel när det gäller öka antalet invånare i kommunen. Vi har möjlighet att skapa boendemöjligheter såväl i våra tätorter som på ren landsbygd som attraherar presumtiva Tanumsbor. Låt oss alla politiker, anställda och invånare i Tanums kommun gemensamt förverkliga visionen, Tanums kommun skall växa och ha 13000 invånare år 2013. Clas-Åke Sörkvist Kommunstyrelsens ordförande 3

BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 11,0 mkr varav 7,0 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt både för att nå kommunens övergripande ekonomiska målsättning men också tillräckligt för att uppfylla kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Utdebitering Utdebiteringen hålls oförändrad 21,99 kronor. Verksamhetsresultat Verksamhetens nettokostnader ökar med 18,6 mkr (4,1 procent). Ökningen förklaras av ökade kostnader för priser och löner, däremot minskar antalet elever i grundskola och gymnasieskola vilket sänker kostnaden med 2,9 mkr. För att nå det ekonomiska resultatmålet har nettobesparingar med 1,6 mkr genomförts. Verksamhetens nettokostnader ökar mer än vad intäkter från skatteintäkter och generella statsbidrag gör. I budgeten har gjorts antaganden att lönerna kommer att öka i genomsnitt med 5,3 procent samt övriga priser med 2,0 procent vilket medför ökade kostnader med 21,7 mkr. Nämndernas ramar Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Verksamhetsförändringar 43,2 mkr 14,7 mkr 3,5 mkr 250,0 mkr 203,0 mkr Kommunstyrelsen Det blir allt svårare att rekrytera deltidsbrandmän till räddningstjänsten. För att klara bemanningen inrättas en ny tjänst som heltid brandman. Inom kommunstyrelsens ram avsätts ytterligare 150 tkr för näringslivsåtgärder bland annat beroende på nedläggningen av IAC i Tanumshede. Tekniska nämnden Av tekniska nämndens budgetram har 450 tkr särskilt avsatts för strandstädning. Miljö- och byggnadsnämnden Av miljö- och byggnadsnämndens budgetram avsätts 50 tkr för kulturminnesvårdsgruppens löpande arbete och 150 tkr avsätts för byte av kartreferenssystem. Barn- och utbildningsnämnden Antalet elever i grundskolan och gymnasieskola minskar vilket medför att barn- och utbildningsnämndens budgetram minskas med 2,9 mkr. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens ram ökas med 2,1 mkr varav 1,1 mkr avser generell resursförstärkning och 1,0 mkr avser volymökning inom äldreomsorgen. Investeringar Den totala investeringsvolymen 2008 uppgår till 45,0 mkr, vilket innebär att ingen ytterligare upplåning behöver ske under året. Större investeringar som kommer att genomföras under året är bland annat Ny förskola i Grebbestad (10,0 mkr varav 2,5 mkr tas upp 2008 års budget) Vatten- och avloppsanläggningar (10,0 mkr) Exploateringsverksamhet (7,5 mkr) Nybyggnation och förbättringsunderhåll fastigheter 9,8 mkr Låneskuld De senaste årens goda resultat har gjort att låneskulden har kunnat minskas. I princip kan 2008 års investeringsverksamhet finansieras med egna medel. Låneskulden exklusive förutbetalda anslutningsavgifter kommer därmed att uppgå till 241,8 mkr. Räntenetto Räntenettot har kunnat sänkas de senaste åren. I 2008 års budget beräknas räntenettot uppgå till -12,0 mkr vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Soliditet Budgeten för 2008 innebär en förstärkning av soliditeten med 1,5 procentenhet till 10,6 procent. Förstärkningen av soliditeten beror på det goda resultatet. 4

ÖVRIGT Strukturutredning äldreomsorg Omsorgsnämnden får i uppdrag att göra en strukturutredning som visar behovet av vårdplatser på särskilda boende för för hela kommunen samt vilka konsekvenser detta får för ombyggnad/ förändring av befintliga boenden. Utredningen ska ligga till grund för beslut i omsorgsnämnden om lokalbehov med mera för äldreomsorgen. Konkurrensutsättning fastighetsskötsel Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda och ta fram underlag för en eventuell konkurrensutsättning av kommunens fastighetsskötsel (skötsel av yttre miljö, lokalvård, teknisk service och tillsyn). Utredningen ska vara klar senast den 15 april 2008. Miljöarbete För att uppnå kommunens miljömål prioriteras arbetet med att minska energiförbrukningen och transporterna. Redovisning av detta arbete ska ske i delårsbokslut och årsredovisning. Avloppsreningsverk Grebbestad För att lösa avloppsfrågan i Grebbestad tas medel upp i budgeten för 2010 och 2011 som möjliggör tillskapande av ett större reningsverksverk för Grebbestad, Tanumshede och Fjällbacka eller utbyggnad av nuvarande reningsverk i Grebbestad. Byggandet av etapp ett av det nya reningsverket eller alternativt utbyggnad av nuvarande reningsverk ska stå klar den 1 januari 2012. 5

VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Visionen att kommunen ska växa till 13 000 invånare symboliserar den positiva utveckling vi vill ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom att vi satsar och är framgångsrika inom våra utvecklingsområden; boende, infrastruktur, skola och näringsliv. Vision Tanums kommun ska växa och ha 13 000 invånare år 2013. Utvecklingsområden För att nå visionen om 13 000 invånare krävs att kommunen ökar sin befolkning med cirka 100 personer per år. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett fyra utvecklingsområden: Boende Infrastruktur Näringsliv Sveriges bästa skola I arbetet inom respektive utvecklingsområde formulerar kommunfullmäktige så kallade förändringsmål som är målsättningar och uppdrag till nämnderna. BOENDE Målsättning: I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Tanums kommun är en kommun med varierad natur som ger stora möjligheter till olika boendemiljöer i attraktiva lägen. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Nya boendeområden med olika boendeformer skall tillskapas i eller i anslutning till befintliga samhällen och tillgodose behovet för helårsboende. Kommunen skall därför genom att ta fram detaljplaner och ha en hög planberedskap tillskapa nya områden för helårsboende med olika boendeformer. Förändringsmål Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har startat detaljplanearbete för cirka 40 egna detaljplaner. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. (kommunstyrelsen) För omsorgsnämndens del rör boende i första hand det område som förvaltningen strategiskt ska arbeta med. Infrastruktur berörs bland annat genom god tillgång till telefon och datanätet i hela kommunen. Hösten 2005 gjorde omsorgsförvaltningen en enkätundersökning angående seniorboende: Viktigast är närheten till service vilket kanske kan tolkas som att den sociala kontakten och möjligheten att klara sig själv är högt prioriterad. 1 300 personer i åldern 55-70 år fick en enkät; 688 svarade. Inför framtiden är det viktigt att kommunen i planeringen av bostadsområden har med sig idéer och förslag som gör det möjligt för människor att bo kvar även när man blir äldre. Ett bra boende är en av förutsättningarna för välbefinnande och en gynnsam utveckling av befolkningsstrukturen i kommunen. Omsorgsnämnden kommer i kontakt med kommuninvånare som av olika anledningar behöver kommunens stöd och service. Det kan röra sig om personer med ekonomiska och sociala problem, äldre och handikappade. För att kunna ha framförhållning i planeringen krävs regelbundna inventeringar och uppföljningar av behoven samt kommunikation med berörda parter för att undvika onödiga bostadsanpassningsåtgärder i efterhand. Individ- och familjeomsorgen svarar för bevakningen som rör personer med sociala och psykiska problem. Äldre- och handikappomsorgen svarar för sina respektive grupper. (Omsorgsnämnden) Tillskapa en organisation som kan möta behovet av detaljplanering och exploatering av nya områden. Ha en aktiv centrumutveckling i de fyra större tätorterna för att öka attraktiviteten i samhällena. (Tekniska nämnden) 6

INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Bra väg- och järnvägsförbindelser är av stor vikt. En snabb utbyggnad av E 6:an genom hela Bohuslän är angeläget. En infrastruktur som medger snabb överföring av data i form av ljud, bild, telefoni och data är idag en nödvändighet för många företag. Förändringsmål Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Ansvaret för förbättringar och nybyggnationer av vägnätet i kommunen ligger hos Vägverket och ansvaret för utvecklingen av trafiken på Bohusbanan ligger hos Banverket, SJ och Västtrafik. Tanums kommun skall arbeta aktivt inom kommunalförbundet Fyrbodal och inom VGregionen för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och innevånarnas krav på snabba och säkra transporter. Där kommunen själv ansvarar för genomförandet för infrastrukturella insatser skall kommunen planera för ett kraftfullt och snabbt genomförande. Kommunen medverkat till en utbyggnad av bredbandsnätet inom Tanums kommun, som innebär att minst 99 procent av hushåll och företag i kommunen har tillgång till bredband. Under år 2008 kommer två växelstationer, som idag är kopparanslutna, att bli fiberanslutna. Detta ger dels möjlighet för anslutning av fler abonnenter dels högre bandbredder för de som är anslutna till de utbyggda växelstationerna. Efter att planerade utbyggnader under år 2008 genomförts, så återstår fem växelstationer inom Tanums kommun med den lägre maximala bandbredden, 0,5 Mb/s. (Kommunstyrelsen) LANDETS BÄSTA SKOLA Målsättning Tanum ska ha landets bästa skola Förändringsmål Under hösten 2007 kommer Barn- och utbildningsnämnden att ta fram en ny skolplan som skall gälla för resten av innevarande mandatperiod. Till skillnad från tidigare skolplaner skall denna i första hand tydliggöra de kommunala målen samt konkret beskriva hur dessa utvärderas. Planen skall dessutom ange på vilket sätt verksamheten skall arbeta med de framgångsfaktorer som skapar en bra skola. Områden där mål skall formuleras är: Resultat på nationella prov i år 5 och 9 samt i gymnasieskolan Slutbetyg år 9 och gymnasieskolan Andelen elever som har slutfört sin gymnasieutbildning inom fyra år Övergång till högskola/universitet/arbete Barns och elevers trivsel och nöjdhet Föräldraenkäter grundskola/förskola Elevenkäter (Barn- och utbildningsnämnden) NÄRINGSLIV Målsättning Kommunens näringslivsinsatser sker med syfte att stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. En befolkningstillväxt i kommunen förutsätter en positiv utveckling av näringslivet och antalet arbetstillfällen. För att utveckla näringslivet i kommunen arbetar kommunen med att främja utvecklingen av befintliga företag, främja etablering av nya företag, förbättra företagens konkurrensförhållande genom olika utbildningsinsatser, tillhandahålla mark för verksamheter, boende samt arbeta för förbättring av infrastrukturen. Förändringsmål En befolkningstillväxt i kommunen förutsätter en positiv utveckling av näringslivet och antalet arbetstillfällen. Tanums kommun skall skapa ett bra näringsklimat i kommunen genom att bland annat ta fram nya markområden för verksamhetsetableringar tillsammans med det lokala näringslivet skapa ett näringslivsråd ta fram ett handlingsprogram för näringslivsinsatser göra företagsbesök lägga ut företagspresentationer på kommunens hemsida (Kommunstyrelsen) 7

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Riksdagen antog under 2004 en proposition om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Lagstiftningen kring god ekonomisk hushållning återfinns i kommunallagen. I lagtexten anges att för den kommunala verksamheten ska det anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och för ekonomin ska det anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Utgångspunkten i termen god ekonomisk hushållning är att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också en kommuns förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Ett resultat motsvarande en procent av skatteintäkter och statsbidrag säkerställer att det egna kapitalet inte urholkas av inflationen och att den långsiktiga betalningsberedskapen upprätthålls. Ekonomiska mål för investeringar och låneskuld ger förutsättningar att inte skuldsättningen ökar. Mål för likviditet säkrar att kommunen har en tillräcklig kortfristig betalningsberedskap. Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det måste vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policy och riktlinjer som kommunfullmäktige angivet och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. EKONOMISKA MÅL Övergripande finansiellt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till cirka en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. En sådan nivå innebär dels en värdesäkring av det egna kapitalet och ger förutsättning att finansiera kommunens investeringar utan att öka upplåningen. Resultatnivån är dock inte tillräcklig för att klara förändrade förutsättningar eller utrymme att parera oförutsedda händelser. Nivån är inte heller tillräcklig för att stärka den finansiella ställning inför de framtida demografiska påfrestningarna som kommunens ekonomi och verksamhet står inför Utdebitering Utdebiteringen ska hållas oförändrad. Kostnader Kostnaderna ska inte öka mer procentuellt än skatteintäkter och statsbidrag. Investeringar Investeringarna, exklusive investeringar avseende markexploatering, ska över en treårsperiod inte överstiga 105 mkr och finansieras med egna medel. Låneskuld Låneskulden ska nettoamorteras med minst tio mkr per år. Likviditet Likvida medel och tillgängliga garanterade kreditutrymmen skall uppgå till minst 20 mkr. 8

VERKSAMHETSMÅL Näringsliv Kommunens näringslivssatsningar skall aktivt bidra till att skapa goda förutsättningar för en positiv utveckling av näringslivet och antalet arbetstillfällen. Särskilt skall uppmärksammas utvecklingen av besöksnäringen. Boende I Tanum ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Det innebär att kommunens struktur med många självständiga samhällen ska behållas och förstärkas så långt det är möjligt. Kommunen ska vidare verka för att områden för helårsboende tillskapas i kustnära lägen. Vid utbyggnad av bostadsbebyggelse ska ett brett utbud av olika typer av boendeformer eftersträvas. Fastigheter och anläggningar Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sånt sätt att deras värde inte minskar. Skola Tanum ska ha landets bästa skola. Utbildning och kompetensförsörjning är den långsiktigt viktigaste frågan för Tanums utveckling. Innevånarnas kompetens behöver fortlöpande anpassas till de nya krav som ställs av samhället och arbetslivet. En nyckelroll i denna uppgift har grundoch gymnasieskolan. Äldreomsorg Äldre ska känna trygghet, få bra stöd och vård och kunna bo kvar hemma så länge som de önskar. Infrastruktur Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Taxefinansierad verksamhet Den taxefinansierade verksamheten ska helt finansieras genom avgifter och taxor. Miljö Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. I miljöarbetet prioriteras följande områden: energi, livsmedel och transporter. Kommunens förbrukning av el och olja ska minska. Andelen miljöcertifierade livsmedel ska öka. Personal En bra kommunal verksamhet kräver motiverade och kunniga medarbetare. För att nå denna målsättning prioriteras ledarskap, kompetensutveckling och åtgärder för ökad hälsa. Kvalitet Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöja eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Resursutnyttjande I all verksamhetsutveckling ska kommunen sträva efter att öka produktiviteten. Information och tillgänglighet Informationsverksamheten ska underlätta den ömsesidiga kontakten mellan medborgare och de kommunala organen och mellan väljare och valda. 9

OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi Världsekonomin har sedan 2004 vuxit i en takt som är den snabbaste sedan början av 1970-talet. Parallellt med en stigande efterfrågan har den globala produktionskapaciteten ökat genom en stark produktionstillväxt och ett stigande arbetskraftsutbud. Under det senaste året har en dämpning av tillväxttakten skett i USA medan tillväxten varit fortsatt stark i Asien och i Europa. Under den senaste tiden har oron på finansmarknaden ökat på grund av växande problem på amerikanska bostadsmarknaden. Om dessa problem sprids till andra delar av ekonomin kan det få effekter på den ekonomiska tillväxten. Svensk ekonomi Den svenska ekonomin är inne på sitt fjärde år med god tillväxt. Under 2007 har konjunkturen gått in i en mognare fas och tillväxten bedöms bli något lägre än under 2006. Hushållens konsumtion bedöms öka snabbt de kommande åren till följd av stigande sysselsättning, stigande reallöner och skattesänkningar. Den starka tillväxten ledde till en vändning på arbetsmarknaden under 2005. Därefter har sysselsättningen utvecklats starkt samtidigt som arbetslösheten har sjunkit. De avtal som slutits på arbetsmarknaden under 2007 har hamnat på en förhållandevis hög nivå. Höga löneavtal tillsammans med ett högre resursutnyttjande medför att inflationen beräknas stiga och uppgå till 2,5 procent under 2009. En högre inflation leder till att Riksbanken beräknas fortsätta höja sin ränta till som högst 4,75 procent under 2009. Demografisk utveckling Sveriges befolkning beräknas fortsätta att öka de kommande årtiondena. Det är i första hand antalet personer som är 65 år och äldre som ökar medan antalet personer mellan 20 och 64 ökar betydligt mindre. Den demografiska utvecklingen kan sammanfattas i försörjningskvoter där antalet personer i icke-yrkesverksam ålder sätts i relation till antalet personer i yrkesverksam ålder. Mätt på detta sätt visar utvecklingen att äldrekvoten (65 år och äldre) ökar från dagens 30 procent till 44 procent år 2035 medan yngrekvoten (20 år och yngre) bedöms vara stabil och variera kring 40 procent fram till år 2035. Den kommunala sektorn Kraftiga inkomstökningar från skatter och statsbidrag har gjort att kommunsektorn redovisat betydande överskott de senaste åren. Inkomstökningen från skatter och statsbidrag bedöms vara stora även under 2008 för att därefter sakta minska. Höga löneavtal och ökad kommunal konsumtion gör att resultaten för kommunsektorn försämras under 2008. I takt med att inkomsttillväxten avtar under 2009 och 2010 minskar också utrymmet för den kommunala konsumtionen. Kommunsektorn som helhet beräknas klara balanskravet under åren 2007-2009. Om konsumtionsökningen inte kan begränsas riskerar sektorn att redovisa underskott under 2010. Till 2007 aviseras ett förslag om en kommunal fastighetsavgift. Avgiften ökar inte initialt kommunernas inkomster eftersom statsbidragen minskas med ett belopp motsvarande intäkten från fastighetsavgiften. Västsverige Konjunkturen för det västsvenska näringslivet har fortsatt att förbättras påtagligt sedan hösten 2006 en uppgång för fjärde halvåret i följd. Högkonjunkturen är nu etablerad inom i princip hela Västsverige. I Fyrbodal är dock konjunkturen inte lika stark som i övriga Västsverige. Optimismen hos de västsvenska företagen består och är till och med ännu något mer utbredd än hösten 2006. Så gott som samtliga branscher tror på en ytterligare något förbättrad konjunktur det närmaste halvåret. Sysselsättningen i näringslivet fortsätter att öka samtidigt som antalet arbetslösa sjunker. Tanum Tanum och Strömstad har de senaste åren tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Under 2006 är dock inte ökningen lika stark. Förvärvsintensiteten I Tanum ligger över genomsnittet i länet och riket. Antalet nystartade företag har de senaste åren varit stort i Tanum. Arbetslösheten ligger på en låg nivå, i augusti var 2,0 procent av arbetskraften arbetslösa eller sysselsatta i arbetsmarknadsåtgärder. IAC, som är Tanums största privata arbetsgivare, tillkännagav i början på oktober att verksamheten i Tanumshede avvecklas till sommaren 2008. Totalt berörs cirka 300 arbetstillfällen i Tanumshede av beslutet. 10

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Under perioden 1996-2006 minskade Tanums befolkning med 53 personer och uppgick den 31 december 2006 till 12 253 personer. Minskningen beror helt och hållet på ett negativt födelsenetto, som under perioden uppgick till 709 personer. Inflyttningsöverskottet som under perioden uppgick 679 personer beror främst på en hög bruttoinflyttning. Ålderssammansättning Sedan 1996 har antal personer under 16 år minskat med cirka 500 personer. Antalet personer över 65 år har minskat med cirka 60 personer, minskningen i dessa åldersgrupper ligger i åldersklasserna 70-79 år medan antalet personer äldre än 80 år ökat något. Befolkningen i åldrarna 16 till 64 år har ökat med cirka 600 personer. Befolkningsprognos SCB har tagit fram befolkningsprognoser för Tanums kommun. Prognoserna utgår ifrån tre olika scenarier, ett huvudscenario som utgår från ett positivt inflyttningsnetto på cirka 30 personer per år, ett högalternativ där inflyttningsnettot beräknas till 100 personer per år och ett lågalternativ där inflyttningsnettot uppgår till cirka -40 personer per år. Samtliga alternativ bygger på att födelsetalen ligger kring 100 personer per år och att antalet avlidna är cirka 150 personer per år. Enligt huvudalternativet kommer Tanums befolkning att minska cirka 100 personer mellan 2006 och 2010 för att sedan minska med ytterligare 100 personer fram till 2015. I skatteberäkningarna har det så kallade huvudalternativet använts. Befolkningsutveckling åldersklasser 2006-2015 Totalt 0-4 5-14 15-19 20-64 65-79 80-1996 12 216 724 1 630 708 6 372 2 001 781 1997 12 152 653 1 678 678 6 405 1 942 796 1998 12 111 589 1 713 641 6 453 1 921 794 1999 12 069 545 1 714 662 6 460 1 899 789 2000 12 105 523 1 705 686 6 521 1 867 803 2001 12 116 493 1 680 697 6 574 1 859 813 2002 12 210 507 1 634 744 6 662 1 843 820 2003 12 288 518 1 563 795 6 761 1 841 810 2004 12 317 533 1 476 863 6 732 1 883 801 2005 12 252 529 1 370 908 6 790 1 850 841 2006 12 253 555 1 291 926 6 759 1 867 855 Prognos åldersklasser 2006-2015 Totalt 0-4 5-14 15-19 20-64 65-79 80-2006 12 253 555 1 291 926 6 759 1 867 855 2007 12 230 537 1 227 936 6 783 1 877 870 2008 12 201 541 1 164 916 6 763 1 936 881 2009 12 163 513 1 129 878 6 746 2 019 878 2010 12 129 512 1 096 838 6 723 2 083 877 2015 12 042 508 1 112 587 6 542 2 447 846 Prognos befolkning 2006-2015 Befolkning Födda Döda NettoInflyttning Utflyttning Netto 2006 12 253 110 153-43 588 544 44 2007 12 230 103 149-46 600 569 31 2008 12 201 103 157-54 600 575 25 2009 12 163 101 163-62 600 576 24 2010 12 129 102 161-59 600 575 25 2015 12 042 496 769-273 3 000 2 814 186 11

Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling väntas skatteunderlaget i riket öka under 2007 och 2008 i en väsentligt snabbare takt än under 2006. I år och nästa år beräknas skatteunderlaget växa med 5,6 respektive 5,3 procent i årstakt. Därefter avtar ökningstakten successivt till 4,6 procent år 2010 Skatteintäkter och statsbidrag baseras på Sveriges kommuner och landstings oktoberprognos. Periodisering av skatteintäkter sker enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisningsanvisning. Taxor och avgifter Taxor och avgifter höjs med konsumentprisindex om inte annat anges i nämndernas budgetbeskrivningar. Räntor De senaste årens överskott i boksluten har gjort det möjligt att amortera på låneskulden. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För 2008 beräknas låneskulden uppgå till cirka 242 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 5,0 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår kostnadsräntorna till 13,3 mkr.. Pris- och löneökningar Totalt beräknas Kommunals nya avtal innebära ökade lönekostnader med 9,7 procent räknat från 2006 års lönenivå. Kommunens kostnader avseende ersättningar för obekväm arbetstid beräknas öka med 11 procent. För övriga grupper beräknas kostnaden för löneökningar till 4,0 procent från 2007 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 2,0 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar sammantaget beräknas öka kostnaderna med cirka 21,7 mkr. Pålägget för personalomkostnader uppgår till 41,80 procent. Elevtalsförändringar Elevantal Förändring Prestationsanslag 2007 2008 elevantal 2008 elev/år Förskola 258 290 32 48 798 Familjedaghem 130 152 22 37 076 Fritidshem 320 306 14 28 096 Kooperativ 83 83 0 32 458 Grundskola 1 323 1 241-82 31 343 Gymnasieskola 570 547-23 100 053 12

REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna skall enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter skall redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på ekonomistyrningsverkets prognostiserade belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter Industrifastigheter och Fritidsanläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning VA-utrustning Övervakningssystem,vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 50 år 33 år 20 år 5 år 3 år 10 år 15 år 30 år 50 år Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2003 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 13

Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut RESULTATBUDGET 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Verksamhetens nettokostnader -519,2-500,4-484,7-469,0-450,4-422,6 Intäkter tomtexploatering 3,0 3,0 3,0 7,0 3,2 5,9 Avskrivningar -30,9-30,9-30,9-30,9-32,0-31,0 Verksamhetsresultat Not 1-547,1-528,3-512,6-492,9-479,2-447,7 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Not 2 571,2 552,1 534,1 515,9 499,2 478,0 Finansiella intäkter Not 3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,7 Finansiella kostnader Not 4-12,5-12,9-13,1-13,3-13,3-9,5 Res efter skatteintäkter och finansnetto Not 5 12,8 12,2 9,7 11,0 8,0 22,4 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT Not 6 12,8 12,2 9,7 11,0 8,0 22,4 ökning verksamhetskostnader i procent 3,8% 3,2% 3,4% 4,1% 6,6% ökning skatteintäkter och bidrag i procent 3,5% 3,4% 3,5% 3,3% 4,4% antal invånare 1/11 året innan 12 129 12 163 12 201 12 230 12 295 FINANSIERINGSBUDGET Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Löpande verksamhet Verksamhetens nettokostnader -516,2-497,4-481,7-462,0-447,2-416,7 Skatteintäkter och statsbidrag 571,2 552,1 534,1 515,9 499,2 478,0 Finansiella intäkter 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,7 Finansiella kostnader -12,5-12,9-13,1-13,3-13,3-9,5 Justering för rörelsekapitalets förändring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-7,7 Verksamhetsnetto 43,7 43,1 40,6 42,0 40,0 45,7 Investeringar Nettoinvesteringar Not 7-43,0-35,8-44,7-45,0-58,8-30,0 beslutade - ej utförda -30,8 Avyttrande av materiella tillgångar 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,5 Justering för rörelsekapitalets förändring Investeringsnetto -40,0-32,8-41,7-42,0-86,6-26,5 Finansiering Långfristig upplåning 1,1 15,6 beslutade ej upptagna 11,7 -Amortering -3,7-10,3-4,3 Finansieringsnetto -3,7-10,3 1,1 0,0 27,3-4,3 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 0,0 0,0 0,0 0,0-19,3 14,9 14

BALANSBUDGET Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Anläggningstillgångar Not 8 627,5 618,4 616,5 605,7 594,6 540,0 Fordringar mm 26,4 26,4 26,4 26,4 26,4 26,4 Likvida medel 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 34,3 Summa tillgångar 668,9 659,7 657,8 647,0 636,0 600,7 Eget kapital 291,6 279,4 269,8 258,8 250,8 228,4 Justering Årets resultat 12,8 12,2 9,7 11,0 8,0 22,4 Summa eget kapital Not 9 304,5 291,6 279,4 269,8 258,8 250,8 Avsättningar 30,9 30,9 30,9 30,9 30,9 30,9 Långfristiga skulder Not 10 228,9 232,6 242,9 241,8 241,8 214,5 Förutbetalda anslutningsavgifter mm 11,4 11,4 11,4 11,4 11,4 11,4 Summa långfristiga skulder 240,3 244,0 254,3 253,2 253,2 225,9 Kortfristiga skulder 93,1 93,1 93,1 93,1 93,1 93,1 Summa kortfristiga skulder 93,1 93,1 93,1 93,1 93,1 93,1 Summa skulder och eget kapital 668,9 659,7 657,8 647,0 636,0 600,7 Soliditet inkl pensionsskuld 15,5% 13,7% 11,9% 10,6% 9,1% 8,3% Soliditet exkl pensionsskuld 45,5% 44,2% 42,5% 41,7% 40,7% 41,8% 15

NOTFÖRTECKNING Not 1 Verksamhetsresultat Med verksamhetens resultat avses skillnaden mellan verksamhetens intäkter och kostnader. Verksamhetsresultatet visar vilket finansieringsbehov som finns för kommunen. För att resultatet ska bli rättvisande måste det belastas med kostnader för värdeminskning på de anläggningar och inventarier som utnyttjas i verksamheten. Enligt den kommunala redovisningslagen som gäller från den 1 januari 1998 ska avskrivningar redovisas under verksamhetens kostnader. Det budgeterade verksamhetsresultatet för 2008 uppgår till 492,9 mkr inklusive pensionsutbetalningar och ökning av pensionsskuld. Not 2 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:99 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2008 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2008. From 1 januari 2008 avskaffas den statliga fastighetsskatten och ersätts av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet kommer reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Skatteintäkter 459,3 442,6 426,6 412,1 387,0 370,8 Avräkning skatteintäkter -2,9 3,2 5,2 Kostnadsutjämning -11,2-11,3-11,3-11,3-5,5-6,9 Kostnadsutjämning för LSS -11,2-11,3-11,3-11,3-11,6-9,9 Sysselsättningsstöd 6,6 Inkomstutjämningsbidrag 132,5 127,2 122,3 118,3 113,0 108,5 Införandebidrag 0,5 2,1 3,8 Regleringsbidrag -13,9-10,9-8,1-5,5 11,1-0,2 Kommunal fastighetsavgift 15,8 15,8 16,0 16,1 Summa 571,2 552,1 534,1 515,9 499,2 478,0 Not 3 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till 1,3 mkr för 2008, varav 0,5 mkr utgör räntebidrag. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Ränta på likvida medel 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 1,1 Räntebidrag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 Summa 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,7 16

Not 4 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till 13,3 mkr för 2008. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Ränta på lån -11,5-11,9-12,1-12,3-12,5-9,0 Övriga finansiella kostnader -1,0-1,0-1,0-1,0-0,8-0,6 Summa -12,5-12,9-13,1-13,3-13,3-9,5 Not 5 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Resultat efter skatteintäkter och finansnetto visar resultatet sedan skatteintäkter och finansnetto ställts mot verksamhetsresultatet. Finansnetto avser skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Budgetförslaget innebär ett resultat 2008 efter skatteintäkter och finansnetto på 11,0 mkr. Not 6 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förändras med 11,0 mkr. Resultat exklusive intäkter från markexploatering uppgår till 4,0 mkr. Not 7 Nettoinvesteringar Från investeringsbudgeten hämtas årets bruttoinvesteringar och eventuella investeringsbidrag. Bruttoinvesteringarna minus eventuella investeringsbidrag utgör nettoinvesteringarna. De sammanlagda nettoinvesteringarna uppgår 2008 till 45,0 mkr. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Bruttoinvesteringar exkl markexpl. 43,0 32,3 41,2 44,0 56,3 35,3 Investeringsbidrag -5,3 Markexploatering 3,5 3,5 1,0 2,5 Nettoinvesteringar 43,0 35,8 44,7 45,0 58,8 30,0 17

Not 8 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom försäljning, värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Ingående värde 618,4 616,5 605,7 594,6 540,0 538,3 Nettoinvesteringar 43,0 35,8 44,7 45,0 58,8 35,0 Ej finansierade investeringar Beslutade ej genomförda investeringar 30,8 Försäljningar -3,0-3,0-3,0-3,0-3,0-3,5 Minskning långfristiga fordringar Avskrivningar -30,9-30,9-30,9-30,9-32,0-31,0 Övrigt 1,2 Utgående värde 627,5 618,4 616,5 605,7 594,6 540,0 Not 9 Eget kapital Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Ingående värde 291,6 279,4 269,8 258,8 250,8 228,4 Justering Årets resultat 12,8 12,2 9,7 11,0 8,0 22,4 Utgående eget kapital 304,5 291,6 279,4 269,8 258,8 250,8 Not 10 Långfristiga skulder till kreditinstitut Plan Plan Plan Budget Budget Bokslut 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Ingående skuld 232,6 242,9 241,8 241,8 214,5 224,6 Nya lån 1,1 15,6 10,0 Beslutade - ej upptagna lån 11,7 Amorteringar -3,7-10,3-20,1 Utgående skuld 228,9 232,6 242,9 241,8 241,8 214,5 18

EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2006 redovisade kommunen ett positivt resultat på 22,4 mkr. 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 Resultatutveckling 1997-2006 2,3 5,3 3,6 4,9 5,8 15,7 23,8 22,4-29,3-34,9 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Budget 2008 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från exploateringsverksamheten, uppgå till minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på 5,2 mkr. Ett sådant resultat uppfyller också kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Resultatet i 2008 års budget uppgår till 11,0 mkr. Av resultatet avser 7,0 mkr intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet exklusive exploateringsintäkter är inte tillräckligt för att uppnå kommunens övergripande ekonomiska mål och att uppfylla kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Kostnadsutveckling Under början på 2000-talet ökade nettokostnaden för den kommunala verksamheten kraftigt vilket kunde balanseras av ökade skatteintäkter. Besparing och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp under 2004 och 2005. I bokslut för 2006 skedde dock en kraftig ökning av nettokostnaden som då uppgick till 5,6 procent. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. Budget 2008 Verksamhetskostnaderna ökar med 4,1 procent (18,6 mkr). Hela kostnadsökningen förklaras av höjda priser och höga kostnader för nya löneavtal. Verksamhetsvolymen minskar dels till följd av volymminskningar inom grundskola och gymnasieskola och dels genom effektiviseringar av nämndernas verksamhet. Ökningen av skatteintäkter uppgår till 3,3 procent (16,7 mkr). Den relativt låga ökningen beror på att Tanums avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med cirka fem mkr under 2008. Genom att verksamhetskostnaderna ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag uppnås inte det ekonomiska målet för kostnadsutveckling. Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av tre faktorer, kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21:99 kronor, vilket innebär att det ekonomiska målet för utdebitering uppnås. Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling väntas skatteunderlaget i riket öka under 2007 och 2008 med mer än fem procent. Tanums skattekraft uppgår till 86,5 procent av genomsnittet i riket. 19

Kostnadsutjämning Från att ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan några år betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) preliminära beräkning för 2008 kommer Tanums avgift till systemet att öka med 4,8 mkr jämfört med 2007. Avgiften för 2008 skulle således uppgå till 11,3 mkr. Kostnadsutjämning mkr 2003 11,6 2004 4,2 2005-5,2 2006-6,9 2007-6,5 2008-11,3 Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes 2004. Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,1 mkr. Enligt preliminära beräkningar för 2008 ska Tanums avgift uppgå till 11,3 mkr. En särskild utredning har haft till uppgift att se över utjämningssystemet för LSS-kostnader. Utredningens förslag innebär ingen större förändring för Tanums vidkommande. Kostnadsutjämning LSS mkr 2004-0,3 2005-5,9 2006-9,9 2007-11,1 2008-11,3 Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari 2006. Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen kommer att vara kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i nuvarande avtal. Den avgiftsbestämda premien höjdes till 4,0 procent 2007, 4,25 procent 2008 och 4,5 procent 2010. Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med 2006. Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjs samtidigt som avkastningsräntan höjs. Både dessa förändringar ger en ökad pensionsskuld. De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar. Pensionskostnader mkr 2006-22,9 2007-24,6 2008-25,0 2009-25,0 2010-26,5 Investeringar Den senaste tioårsperioden har Tanums kommun nettoinvesteringar uppgått till 347 mkr, motsvarande nettoinvesteringarna på cirka 35 mkr per år. Investeringsvolymen har sett över hela perioden kunnat täckas med egna medel. Budget 2008 För att klara målet att amortera på låneskulden får inte investeringsvolymen uppgå till mer än 35 mkr eller 105 mkr sett över perioden 2008-2010. I budgeten för 2008 finns investeringar upptagna med 45,0 mkr. Totalt för perioden 2008-2010 uppgår investeringsvolymen till 126 mkr. Därmed överstiger investeringsvolymen det ekonomiska målet. Av investeringarna i 2008 års budget avser: Va-investeringar 10,0 mkr Förskola Grebbestad 2,5 mkr Exploateringsverksamhet 7,5 mkr Nybyggnation och förbättringsunderhåll fastigheter 9,8 mkr 20

Låneskuld Kommunens låneskuld uppgår i bokslut 2006 till 226 mkr varav 215 mkr avser lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 30 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. I bokslut 1995 uppgick låneskulden till 127 mkr. Av ökningen förklaras 120 mkr av det köp av äldreomsorgsfastigheter som kommunen gjorde från Tanums Bostäder 1996. Dessutom övertog kommunen lån med drygt 40 mkr vid den ekonomiska rekonstruktion som gjordes av Tanums Bostäder år 2000. De senaste åren har starka resultat medfört att låneskulden kunnat nettoamorteras. Budget 2008 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 42,0 mkr som tillsammans med beräknade försäljningar av anläggningstillgångar med 3,0 mkr ger ett utrymme om investeringar och eller amortering av låneskulden på 45,0 mkr. Hela utrymmet används för investeringar vilket innebär att det inte finnas något utrymme att amortera på låneskulden. Det ekonomiska målet att amortera låneskulden uppnås således inte. Soliditet Soliditeten minskade under perioden 1989-1991 från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen beror dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. Sedan 2001 har en viss förstärkning skett av soliditeten beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Budget 2008 Förslaget till budget för 2008 innebär en förstärkning av soliditeten med 1,5 procentenhet till 10,6 procent. Förändringen av soliditeten beror främst på att ökningen av årets resultat ger en förhållandevis stor ökning av eget kapital samtidigt som tillgångsökningen är förhållandevis måttlig. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 41,7 procent. 21

EKONOMISK PLAN FÖR 2009-2011 Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2008 görs en ekonomisk plan för åren 2009-2011. Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren 2009-2010. Kommunalekonomiska förutsättningar Kommunsektorn har de senaste åren haft gynnsamma förutsättningar med en hög tillväxttakt avseende skatteintäkter och statsbidrag, dels har skatteunderlaget vuxit mer än kostnadsökningen för löner och priser och dels har sektorn erhållit ökade statliga bidrag. Kommunerna har dock kostat på sig höga ökningar av verksamhetskostnaderna. I boksluten för 2005 och 2006 redovisade de flesta kommuner betydande överskott. Prognoser för 2007 års bokslut visar att kommunsektorn som helhet kommer att göra ett stort överskott samtidigt som antalet kommuner som redovisar ett underskott blir allt färre. De närmaste åren ser skatteintäkter och statsbidrag ut att öka med drygt tre procent per år. Ökningen begränsas av att regeringen inte avser att räkna upp de generella statsbidragen men inflationen. För Tanums vidkommande påverkar också en negativ befolkningsutveckling ökningstakten. Kostnaderna för grund- och gymnasieskola kommer att minska de kommande åren då de stora barnkullarna från slutet på 1980-talet och början på 1990-talet lämnar skolan. Kostnaderna för äldreomsorg kommer däremot att öka till följd av demografiska förändringar. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40-talisterna når pensionsåldern. Befolkningsprognos Tanums befolkning ökade under åren 2001-2006 med nära 150 personer och uppgick den 31 december 2006 till 12 253 personer. Ökningen sedan 2001 beror helt på ett positivt inflyttningsnetto. I resursberäkningarna för 2008 har befolkningen antagits uppgå till 12 230 personer vilket är en minskning med 23 personer jämfört med den 31 december 2006. Under perioden 2008-2010 beräknas befolkningen minska för att under 2010 uppgå till 12 129 personer. Utdebitering I den ekonomiska planen för åren 2009-2011 har skatteberäkningarna utgått ifrån att utdebiteringen hålls oförändrad vid 21,99 kronor. Skatteintäkter och statsbidrag Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med cirka 3,5 procent per år under perioden 2009-2011. Pris- och löneökningar För 2009 och 2010 har pris- och löneökningarna beräknats till 3,5 procent årligen. Resultat Den kraftiga ökningen av skatteintäkter och statsbidrag ger förutsättning att stärka resultaten de kommande åren. Investeringar I investeringsplan för 2009-2010 finns investeringar upptagna med 80,5 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå ges ett utrymme att amortera på låneskulden. Totalt kan låneskulden amorteras med 14 mkr under 2009-2010 enligt ovan givna förutsättningar. Soliditet Starka resultat ger tillsammans med en begränsad volymökning en förstärkning av resultatnivån. Utifrån givna antaganden skulle soliditetsnivån öka till 13,7 procent år 2010. 22