8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är

Relevanta dokument
Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001

Kap a)-d), 4, 7 25, 26, 29, 33, 36, 44, 45, 49, 72, , 5.34, 5.38, 6.28, 8.47, 8.64, 8.94, 9.25, Kap.11ex.14, 11.54

6. Hur beräknas ALI-värden? (2p). Svar: ALI är det antal Bq som vid intag ger en ekvivalentdos på 50mSv.

Mer om E = mc 2. Version 0.4

Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan

3 Rörelse och krafter 1

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

Föreläsning 09 Kärnfysiken: del 1

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Materiens Struktur. Lösningar

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Materiens Struktur. Lösningar

Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

4.2 Sant: Utfört arbete är lika stort som den energi som omvandlas p.g.a. arbetet. Svar: Sant

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik Kärnfysik 1

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Differentialekvationssystem

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Alla svar till de extra uppgifterna

Instuderingsfrågor Atomfysik

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm

12 Elektromagnetisk strålning

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13

1 Elektromagnetisk induktion

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Röntgenstrålning och Atomkärnans struktur

Kvalitativ analys av differentialekvationer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Atomkärnans struktur

Sönderfallsserier N α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

LEKTION 27. Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS INNERSTA STRUKTUR

Energi & Atom- och kärnfysik

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

System med variabel massa

Forelasning 13, Fysik B for D2. December 8, dar R 0 = 1:2fm. ( 1 fm = m) Vi har alltsa. ar konstant (R 3 = R 3 0A). 46.

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 26.

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

12. Rekreation. Nationella mål Kapitlet om rekreation berör de nationella folhälsomålens nionde målområde om fysisk aktivitet.

Föreläsningsserien k&p

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 9

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

Reglerteknik AK, FRT010

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

ICH Q3d Elemental Impurities

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

Kylvätska, tappa ur och fylla på

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

in t ) t -V m ( ) in - Vm

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

Ordinära differentialekvationer,

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken.

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Materiens Struktur. Lösningar

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Repetition Kraft & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, version 2013

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning

3 Rörelse och krafter 1

Hambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar.

1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.

Transkript:

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 8 Kärnfysik Aomkärnans sabilie 8. Läa kärnor är sabila om de har samma anal prooner som neuroner. Sörre kärnor kräver fler neuroner än prooner för a sark växelverkan ska moverka repulsionen p.g.a. Coulombkrafen. Svar: Falsk 8. n isoop anges enlig A Z X där A är anale nukleoner, Z anal prooner och X isoopens kemiska ecken. Isoopen har Z 6 prooner och A Z 4 6 8 neuroner. Svar: 6 prooner och 8 neuroner. Bindningsenergi 8. n sor massdefek, Δm, innebär en sor bindningsenergi,, och en sabil kärna enlig Δmc Svar: San 8.4 De i kärnan ingående pariklarnas massa är pariklar ( A Z) mneuron Zmproon m där A 5 och Z 7 vilke ger ( 5 7),8665 7,776 5, 5 Kärnans massa är m u m pariklar kärna m nuklid Zm elekron där m 5, nuklid 9 u

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 vilke ger m 5,9 7,549 4, 99666 u Massdefeken fås som Svar:,4 kärna m m m 5,5 4,99666u pariklar,986 u kärna 8.5 a) De i kärnan ingående pariklarnas massa är pariklar ( A Z) mneuron Zmproon m där A och Z 6 vilke ger ( 6),8665 6,776, 95646 m Kärnans massa är m pariklar kärna m nuklid där m nuklid u Zm elekron vilke ger m 6,549, 99676 u Massdefeken fås som kärna m m m,95646,99676 u pariklar,9894 u b) Bindningsenergin ges av kärna 7 8 ( ) Δmc,9894,6654 J u,4786,4786 J 9,6 och bindningsenergin per nukleon fås som 9, A MeV 7,69 MeV Svar: a),99 u och b) 7,7 MeV ev 9, MeV

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 α 8.6 Den allmänna forme för e α-sönderfall ser u som A A 4 4 Z X Z Y energi d.v.s. kärnans massal minskar med. Svar: Falsk 4 8.7 α-sråing resulerar i vå produker, den ena är 4 84 Po Y energi 4 Dessuom bevaras de oala massale och laddningen vilke ger 4 4 4 84 Po Y energi 4 84 vilke ger 4 84 Po Pb energi 4 8 Svar: 4 84 Po Pb energi 4 8 4 8.8 α-sråing resulerar i vå produker, den ena är 4 88 Ra Y energi 6 Dessuom bevaras de oala massale och laddningen vilke ger 6 4 4 88 Ra 88 Y energi 6 vilke ger Ra Rn 6 4 88 86 energi Svar: Ra Rn 6 4 88 86 energi 8.9 Den frigjorda energin fås som ( m m m ) c Ra Rn 7 8 ( 6,54,757 4,6),6654 ( ) J 7,86 7,86 J 9 ev 4,879 MeV,6 Svar: 4,9 MeV

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 β 8. a) Den allmänna forme för e β -sönderfall ser u som A A Z X Z Y e n energi d.v.s. kärnans massal A är oförändra. b) Den allmänna forme för e β -sönderfall ser u som A A Z X Z Y e n energi d.v.s. kärnans massal A är oförändra. Svar: a) falsk och b) falsk 8. a) β -sråing resulerar i re produker, en är e 4 6 C Y e n energi Dessuom bevaras de oala massale och laddningen vilke ger vilke ger 4 4 6 C 7Y e n 4 4 energi 6 C 7 e n energi b) Den frigjorda energin fås som ( m m ) c C 7 8 ( 4,4 4,74),6654 ( ) J 4 4,57,57 J ev,567 MeV 9,6 Svar: a) 4 4 6 7 C e n energi och b),6 MeV 8. a) β -sråing resulerar i re produker, en är e H Y e n energi Dessuom bevaras de oala massale och laddningen vilke ger H Y e n energi vilke ger H e n energi

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 b) Den frigjorda energin fås som ( m m ) c H 7 8 (,649,69),6654 ( ) J 5 5,989,989 J ev 8,66 kev 9,6 Svar: a) H e n energi och b) 8,7 kev 8. β -sråing resulerar i re produker, en är e 6 Al Y e n energi Dessuom bevaras de oala massale och laddningen vilke ger 6 6 Al Y e n energi vilke ger 6 6 Al Mg e n energi Svar: 6 6 Al Mg e n energi 8.4 β -sråing resulerar i re produker, en är e 64 9 Cu Y e n energi Dessuom bevaras de oala massale och laddningen vilke ger vilke ger 64 64 9 Cu 8Y e n 64 64 energi 9 Cu 8 i e n energi Den frigjorda energin fås som ( m m m ) c Cu i elekron 7 8 ( 6,99766 6,9797,549),6654 ( ) J,4,4 J ev,65 MeV 9,6 Svar: 64 64 9 8 Cu i e n energi och,65 MeV

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 Halveringsid och akivie 8.5 Om vi sarar med radioakiva kärnor åersår de halveringsid. fer yerligare en halveringsid halveras dea anal och då åersår de Svar: Falsk 8.6 Sönderfallskonsanen ges av l vilke ger oss halveringsiden som Svar: 5,6 s l,7 4. s 5,598 s efer en 8.7 Anale radioakiva kärnor i e prov minskar med iden enlig där,, min och 4 min Dea ger anale radioakiva kärnor efer 4 min som 4, 5, 9 Svar: 9 5, sycken 8.8 a) β -sråing resulerar i re produker, en är e 8 9 F Y e n energi Dessuom bevaras de oala massale och laddningen vilke ger vilke ger 8 8 9 F 8Y e n 8 8 9 F 8 O e n energi energi

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 b) Anale radioakiva kärnor i e prov minskar med iden enlig Ur dea fås den söka iden enlig där,, min vilke ger, min ( ), min 65,4 min 6,9 h Svar: 6, h 8.9 Anale radioakiva kärnor i e prov minskar med iden enlig Ur dea fås den söka halveringsiden enlig

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 där,8,,5 och 57 min Dea ger 57 min,5,8 Svar: 6 minuer 57 min 6, min,5,8 8. Från klockan 8. ill 8. minskade proves akivie från 8 Bq ill 4 Bq. Akivieen halverades allså på minuer vilke beyder a proves halveringsid är min. Från klocka 8. ill 8. har de gå min. Proves akivie då fås som A A där A 8 Bq, min och min enlig ovan. Dea ger A Svar: Bq 8 Bq Bq

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 8. Anale radioakiva kärnor då mäningen sarade ges av A A l A fer re minuer uppmäes 45 sönderfall/s vilke ger oss 45 A () fer yerligare en minu var akivieen 8 sönderfall/s 8 45 Ur dea fås proves halveringsid som 8 45 8 45 () ger A min 4,996 min 45,98 s 8 45 45 45 4,996 Bq 747, Bq Anale radioakiva kärnor då mäningen sarade nu som 747, 45,98 6597 Svar:,65 sycken 5

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 Kärnreakioner 8. posiiv Q-värde innebär a den oala massan är sörre före kollisionen än efer. Den saknade massan åerfinns som rörelseenergi hos kärnan och parike som bildas vid kollisionen. Massa har allså blivi ill rörelseenergi. Svar: Falsk 8. Vid kärnreakioner bevaras bl.a. de oala massale och den oala laddningen. Här är reakionen Al Y 4 7 A Z n Före reakionen är de oala massale 4 7. För a de ska bevaras måse A vara uppfyll. De ger A. Före reakionen är anale prooner 5. För a laddningen ska bevaras måse 5 Z vara uppfyll. De ger Z 5. Vi har då 4 7 Al Y och Y är då lika med P 5 4 7 Al 5 P Svar: A, Z 5 och Y P 8.4 a) Vid kärnreakioner bevaras bl.a. de oala massale och den oala laddningen. Give är p 8 8 O 8 9 F A Z Y n n De oala massale bevaras om 8 8 A är uppfyll. De ger A. För a laddningen ska bevaras måse 8 9 Z vara uppfyll. De ger Z. Vi har då 8 8 p O F 8 9 Y och Y är då lika med en neuron 8 8 p 8O 9 F n

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 b) Den frigjorda energin fås som mc ( m m ) ( m )) c m p Ur dea fås den söka nuklidmassan enlig c c O ( m m ) ( m m )) p O ( m m ) ( m m ) p O ( mf mn ) ( mp mo ) m m F F F F F n n n c ( mp mo ) mn c ( mp mo mn ) där m p, 776 u c m m Z m 7,9996 8,549 u O O,nuklid 7,994768 u m n,8665 u O elekron 6,45 ev,45,6 6 9 J Dea ger,997 J m F kg (,776 7,994768,8665),9874 Svar: 8 u,9874,6654 6 6 kg 7,6654 7 u 7,997 u,997 8 ( )

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 8.5 a) Vid kärnreakioner bevaras bl.a. de oala massale och den oala laddningen. Här är reakionen 9 A H 4Be Z Y 4 Före reakionen är de oala massale 9. För a de ska bevaras måse A 4 vara uppfyll. De ger A 7. Före reakionen är anale prooner 4 5. För a laddningen ska bevaras måse 5 Z vara uppfyll. De ger Z. Vi har då 9 7 H 4Be Y och Y är då lika med Li H Be Li 4 9 7 4 4 b) Reakionens Q-värde fås som Q mc (( m m ) ( m m )) c H Be Vid denna reakion är anale elekroner före lika som anale efer och vi kan därför använda nuklidmassorna direk. (( m m ) ( m )) Q m där m, 4 u Dea ger H, nuklid H, nuklid Be,nuklid Li,nuklid,nuklid c m 9,8 u Be, nuklid m 7,64 u Li, nuklid m 4,6 u, nuklid Li Q 7 8 ((,4 9,8) ( 7,64 4,6) ),6654 ( ),47 J,47 J 9,6 Svar: 7, MeV ev 7,6 MeV

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 8.6 a) Vid kärnreakioner bevaras bl.a. de oala massale och den oala laddningen. Här är reakionen 4 4 A 7 Z Y H Före reakionen är de oala massale 4 4 8. För a de ska bevaras måse 8 A vara uppfyll. De ger A 7. Före reakionen är anale prooner 7 9. För a laddningen ska bevaras måse 9 Z vara uppfyll. De ger Z 8. Vi har då 4 4 7 7 8Y H och Y är då lika med O 4 4 7 7 8O H b) Reakionens Q-värde fås som Q mc (( m m ) ( m m )) c Vid denna reakion är anale elekroner före lika som anale efer och vi kan därför använda nuklidmassorna direk. (( m m ) ( m )) c Q m, nuklid,nuklid där m 4, 6 u Dea ger, nuklid m 4,74 u, nuklid m 6,999 u O, nuklid m,785 u H, nuklid O O,nuklid H H,nuklid Q J 7 8 (( 4,6 4,74) ( 6,999,785) ),6654 ( ),994,6,994 J 9 ev, 94 MeV c) Då Q-värde är negaiv är reakionen endoerm 4 4 7 Svar: a) O H, b), MeV och c) endoerm 7 8

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 Fission och fusion 8.7 Den vid fission och fusion frigjorda energin kommer från kärnans massa, enlig minskar. Svar: San mc vilke beyder a massan per nukleon 8.8 Den vid fusionen frigjorda energin fås som ( m ) c mc före mefer där m m m,69, 4u 5, u före H och m m m 4,6, 785 u 5,48 u efer H Den frigjorda energin är 7 8 ( 5, 5,48),6654 ( ) J Svar: 8,4 MeV,94459,94459,6 J 9 8.9 Den vid fusionen frigjorda energin fås som ( m ) c mc före mefer där m m, 4 u 4,84 u före H ev 8,8 MeV och m m m,69, 8665 u 4,4694 u efer n Den frigjorda energin är 7 8 ( 4,84 4,4694),6654 ( ) J Svar:,7 MeV 5,45646 J 5,45646,6 9 ev,74 MeV

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 Absorberad och ekvivalen dos 8. Den ekvivalena dosen beräknas som kvaliesfakor muliplicera med den absorberade dosen där den absorberade dosen beräknas som absorberad energi dividera med massan som absorbera energin enlig H QD Q m Den ekvivalena dosen är allså beroende av massan hos de som absorberar sråingen. Svar: Falsk 8. Absorberad energi kan beräknas som där och Dm D,5-5 Gy m 7 kg 5 vilke ger,5 7 J,5 - J Svar:,5 mj 8. Den energi som behövs för a omvandla, kg is med emperauren C ill ånga med emperauren C fås som smäl höj förånga s vaen å ( c l ) ml mc ml m l Den absorberade sråingsenergin fås som Dm vilke ger ( c D l ) Dm m l s vaen å s vaen å eller där D l c D l s vaen l s 4 J/kg å c 4,8 J/(kgK) K

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 och l å 6 J/kg vilke ger MGy Svar:, MGy D 4 4,8 6 Gy, 8. Den av umören absorberade energin fås som Dm 9,,7 J 5, J Dea sker på 75 s vilke beyder a umören varje sekund absorberar energin 5, 75,74 ev,4 J/s,4 J,6 7 9 ev Denna energi absorberas i form av pariklar som var och en bidrar med,5 MeV. Anale pariklar fås därför från 6,5,74 7 som Svar: 7,74 sycken 6,5,6 sycken,68 sycken 8.4 Den ekvivalena dosen fås som H QD där Q för alfapariklar och D, vilke ger H, Sv,4 Sv Svar:,4 Sv

LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 8.5 Den besrålade vävnaden får, varje sekund, den ekvivalena dosen 8 µsv av röngensråing. 6 H 8 Sv De beyder a vävnaden varje sekund får en absorberad dos 6 H 8 6 D 8 Gy Q Q för röngensråing då den är en form av gammasråing. Vävnaden absorberar då varje sekund energin 6 Dm 8,85 J 5,8 J oal absorberar vävnaden, µj under undersökningen vilke ger oss iden,, för undersökningen från 6, J,8 5, som,8 Svar:, s 6 5 s,4 s