Undersöka, utforska. Uppmärksamma, förstå. universitetsgemensam personlig webbmiljö. Utveckling och implementering av en

Relevanta dokument
Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

Ungas internetvanor och intressen 2015

Internetbaserad språkundervisning

Avdelningen Utbildningsnära tjänster (UNT) vid Universitetsbiblioteket (UB) Utbildningsutbud för lärare läsåret

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet

Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Glocal Classroom Workshop 2014 webbaserat lärande. Webbaserat lärande Erfarenheter från comdev

OPEN NETWORKED LEARNING

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

TURISM & SOCIALA MEDIER

Sociala medier. - vidga rekryteringsmöjligheterna. Sociala medier vidga rekryteringsmöjligheterna

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen

LUP STUDENT PAPERS MANUAL FÖR LÄRARFUNKTIONEN

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

1IK430 Brukarorienterad design

Ökad användning av öppna audiovisuella lärresurser

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1

Kommunikation och media i undervisningen. Roger Pettersson & Peter Aspengren. UPC:s uppdrag?

Nyhetsbrev december 2011

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder

Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017

Request For Information, LearnConnection

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Sociala medier och uppdragsutbildning

Ladok3 SamIT

Att väcka lust och intresse för fonetik med omvänt klassrum. Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen

Användningsområde för digitalt verktyg

Framåtblick F ÖRFATTA REN O CH STUDE N T L ITTERAT U R

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Införandet av Ladok3 på LU UFLG

Sociala medier strategier och affärsnytta för företag. Sv.Ing/Jusek/civ.ek Malmö 24/5 Peter Tilling 2011

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

Allmänna bibliotek och sociala medier

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

din väg in till Högskolan i Skövde

AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET

Ladok3 kickoff på LU

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Ladok3-införande. Kommunikationsplan

Kursplan för kursen Titel, LADOK-kod engelsk titel: Science communication

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker

UniNet. Ronneby 10-12/ Maria Byholm och Peter Ahlroos, Lärocenter vid Tritonia i Vasa

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

Hoppa till... Exportera till Excel

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

Intro. Hermods. Länk: XXOY

Tack, roligt att få bli inbjuden. Hemmaplan, men ändå trevligt.

O:MEET 11 augusti. Synligt lärande. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun.

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer

Vi skapar din digitala närvaro - och vi älskar det

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Erik Modig är kursens lärare samt doktor och forskare på institutionen för Marknadsföring och Strategi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Mer skärmtid för lärarna

I Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3

Matematik och det nya medialandskapet

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

Digital producent 4 dgr

Bedömningarnas olika ansikten

Foto Jennie Svennås-Gillner, SLU EPU. Enheten för pedagogisk utveckling

dw...från vision till verklighet

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten

Distansundervisning i matematik på vuxenutbildningen en utmaning? Andreas Lindahl.

Projektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Skola och lärande i en digital värld

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 7.5 hp, 2013.

Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt

Sociala medier strategier och affärsnytta för företag

Att skapa en mobil webbplats

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

LUP = Mer pengar till forskning?

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Ladok3 på Ladok-info /16

Hitta dina favoritfunktioner i Studentportalen

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Studiehandledning. 7,5 högskolepoäng Global society, lifelong learning and digital media, 7,5 ECTS credits. Termin och år Höstteminen 2013

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

STORYTELLING INOM PR. Så skapar du din brand story. Mynewsdesk PR Academy. Studieguide 1 av 5

Dnr: 2014/ Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från

Vilka trender kommer att vara viktiga för din business under 2011

Synlighet under hela året

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%


Audiologiutbildningen - Kvalitetsarbete 2011/2012

Transkript:

dpress Blogger Kursares bloggar podcast Uppmärksamma, förstå Undersöka, utforska Utveckling och implementering av en universitetsgemensam personlig webbmiljö En innovativ lösning för kommunikation, interaktion och samverkan inom och över universitetskontexter

Today s learners want to be active participants in the learning process not mere listeners; they have a need to control their environments, and they are used to easy access to the staggering amount of content and knowledge available at their fingertips (Horizon report 2009, s. 19) Vad är PWE? PWE står för Personal Web Environment - en personlig webbmiljö. Den personliga webben beskrivs i New Media Consortiums Horizon Report 2009 som ett av de sätt att använda teknologier som tydligt kommer att påverka verksamheten vid lärosäten världen över under de närmaste fem åren. PWE är mer ett koncept än ett tekniskt system och kan ses som ett sätt för den enskilda individen att bygga upp en egen virtuell plats för lärande, arbete och sociala aktiviteter där hon samlar teknologier och tjänster som gör det möjligt att ta del av, producera, interagera med och dela med sig av innehåll samt samarbeta och kommunicera med andra. Varför PWE? En överväldigande majoritet av dagens unga studenter använder sig av web 2.0-verktyg som Facebook, MSN, bloggtjänster, wikis etc i sin vardag 1 och förmågan att använda sådana nya teknologier för att utforska, experimentera, skapa och samarbeta blir allt viktigare för studier, forskning och arbete, för gränsöverskridande samverkan och internationalisering. Att stötta utvecklandet av sådana färdigheter betonas i ett flertal internationella rapporter som en av de största utmaningarna för dagens och framtidens universitet. PWE är en plats där användaren kan samla de tjänster och verktyg som hon behöver i sin arbete, för sina studier/sin forskning och i sin fritid. PWE är också en miljö som användaren kan utforma efter sina behov och preferenser. Idag erbjuds ofta möjligheten att skräddarsy sin egen upplevelse av olika webbsajter och webbtjänster. Människors behov av att kunna forma och styra över sina egna miljöer även på nätet spelar en allt större roll och framtidens student eller forskare kommer därför också att förvänta sig att kunna erhålla en lika personlig upplevelse av sin virtuella studie- eller forskningsmiljö som sin fysiska samt att kunna anpassa denna efter sina egna önskemål. Lunds universitets nätbaserade lärandelandskap är heterogent och består idag till största delen av olika typer av slutna lärplattformar. Att utveckla och underhålla dessa är kostsamt och supporten är ofta bristfällig, dessutom är de i de flesta fall kvalitativt underlägsna de applikationer och verktyg som studenterna använder till vardags för informellt lärande, kommunikation och interaktion. En enkätstudie genomförd vid Lunds universitet 2009 under förstudien till det projekt som presenteras här visar att lärplattformar framför allt används för kurshantering och dokumentlagring medan de i mycket låg utsträckning används för den typ av kommunikation och interaktion som web 2.0-verktyg dagligen utnyttjas för av en majoritet av dagens unga människor. Utformningen av de flesta vanliga lärplattformar följer ofta principen one size fits all, bygger på en hierarkisk syn på lärande och undervisning och möjliggör inte för studenten att anpassa miljön efter sina egna behov, inte heller för att det innehåll som skapas där ska kunna värderas och diskuteras med andra utanför det slutna rum som plattformen medger. Den statiska utformningen av dessa plattformar medför också att de inte är särskilt väl anpassade för forskare och doktorander som behöver samarbeta i forskarteam och inom projekt.

Projektet Utveckling och implementering av en universitetsgemensam webbmiljö Projektet syftar till att bygga upp: en personlig webbmiljö (PWE) för studier, undervisning och forskning som kan skräddarsys av den enskilde individen i form av en samlingstjänst Den personliga webbmiljön föreslås bestå av följande komponenter (se illustration nedan): (1) En yta för lärande, undervisning och/eller forskning) anpassningsbar utifrån den enskilda individens behov och olika roller. Här kan användaren samla, organisera och dela med sig av resurser som fyller olika funktioner. Hon kan exempelvis skapa, interagera och samarbeta med hjälp av bloggverktyg, wikis, nätverkssajter och kollaborativa verktyg för skrivande2, ta del av material via podcastportaler och tjänster för delning av samt kommunicera via chat, forum och e-mötesverktyg. Nya händelser i dessa applikationer visas direkt på användarens egen yta som samlar upp RSS-flöden från de tjänster som hon väljer att prenumerera på. Lärare och projektledare kan skapa och dela ut mallar för sådana ytor för en kurs eller ett forskningsprojekt som mottagaren kan bygga på och anpassa efter egna preferenser. Denna lösning skiljer sig därmed från t ex lärplattformar och portaler, som mer eller mindre erbjuder samma miljö till alla som besöker dem. (2) En yta för administration av studier och utbildning, undervisning och forskning, anpassad efter användarens roll som antingen student, lärare eller forskare, t ex information från och inmatning i LU-interna databaser (LUBAS, LADOK, LUP student/research papers) (3) En yta för bibliotekstjänster och biblioteksresurser (4) Koppling till övriga interna tjänster (t ex e-mötesverktyg, sluten plattform för examination och känsligt undervisnings/ forskningsmaterial, itunesu) En illustration över hur PWE skulle kunna se ut. Flikarna Min flik, LUMA-GIS samt Engelska motsvarar komponent (1). Flikarna STIL och Bibliotek är exempel på komponenterna (2) & (3). På ytan utgör resurserna för podcast och inlogg till Moodle exempel på komponent (4).

Projektet syftar även till att bygga upp en stödstruktur runt den personliga webbmiljön Stödstrukturen föreslås bestå av följande komponenter(se illustration nedan): (1) LU-wizarden en steg för steg-guide för hur man bygger upp och delar en webbmiljö med andra som de sedan i sin tur kan individanpassa. Tänkta användare av guiden är framför allt lärare, men även forskare och i viss mån studerande. I guiden finns också information om olika interna och externa verktyg och tjänster. (2) En resursdatabas som innehåller information om olika verktyg, tjänster och applikationer för samarbete, kommunikation, interaktion, produktion etc. Här finns också goda exempel och tips och råd. Resursdatabasen utgör underlaget för steg för steg-guiden. (3) En supportstruktur för samlingstjänsten som används för att bygga upp webbmiljön och eventuella tjänster som är kopplade till den (t ex e-mötesverktyg, sluten plattform för examination och känsligt undervisnings/forskningsmaterial, itunesu). (4) Behörighetsgivande kurser eller moment i behörighetsgivande kurser, workshops och seminarieserier kring hur man kan använda digitala verktyg i undervisningen och forskningen. LU-wizarden - en steg för steg-guide (1) med en resursdatabas (2) LU - Wizard Interaktiv Narrativ Studentens Lärupplevelse Kommunikativ a Produktiv Adaptiv p LUWizard: Narrativ Typ av textbaserat innehåll Podcaster & filmer??? Bilder & kartor Resursdatabasabas om... förslag på stödverktyg Export av valda verktyg till samlingstjänst g j st TimeEdit LUs webb LADOK LUBAS LUP BiblioteksDB Flik för STIL & Bibliotekstjänster Kurs XXY PWE nästa??? goda exempel referenser Projektet Utveckling och implementering av en universitetsgemensam webbmiljö har en tydlig koppling till flera punkter i Lunds universitets strategiska plan för 2007-2011. En miljö som används av både lärare och studenter knyter forskningen närmare undervisningen och de verktyg och tjänster som erbjuds i miljön underlättar för disciplinöverskridande, nationell och internationell samverkan inte minst genom att lyfta fram universitetsinterna och externa tjänster som möjliggör för att möten och samverkan ska kunna genomföras på ett mer kostnadseffektivt sätt än idag, i form av exempelvis e- möten 3. Idéerna som presenteras här anknyter även till projektportföljerna och det kvalitetsarbete som genomförs vid Lunds universitet rörande bl a attraktiva studiemiljöer och infrastruktur samt det nytänkande kring användandet av moderna teknologier i högskolepedagogiken som efterlyses i LUrapporten Nätbaserad utbildning och internationalisering från 2008. Detta projekt är unikt i sitt slag och kommer att möjliggöra för Lunds universitet att etablera sig på den absoluta frontlinjen både nationellt och internationellt när det gäller att kunna visa upp en enhetlig och samtidigt flexibel miljö för studier, undervisning och forskning som är anpassad för dagens och framtidens användare. Projektarbetet, som beräknas genomföras under en tidsperiod av tre år, kommer att marknadsföras internt och externt bland annat genom projektbloggen, twitter, Facebook, möten med intressent- och målgrupper, tryckt och digitalt presentationsmaterial, konferensdeltagande och symposium, seminarier och workshops.

Slutnoter [1] Se JISC-rapporten Great Expectations of ICT How Higher Education Institutions are measuring up (Ipsos, 2008) och ECAR study of Undergraduate Students and Information Technology (2009). [2] Google Apps, som Lunds Universitet nyligen gått över till, står givetvis för en stor del av de funktionaliteter som beskrivs här [3] Universitets höga resekostnader (200 miljoner kronor årligen) uppmärksammades nyligen i en rapport av Lars Anderberg, systemansvarig för videokonferenser på LTH (se artikel i bl a LUM 2009-12-16: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12344&news_item=4304). En mindre enkätundersökning genomförd under våren 2010 med ca 70 svar från lärare vid Lunds universitet visar också att hela 47% inte känner till vad emötes- verktyg är och 40% känner till verktygen, men använder dem inte. Referenser Isos, M. (2008). Great Expectations Of ICT: How Higher Education Institutions Are Measuring Up. Tillgänglig på: http://www.jisc.ac.uk/publications/publications/greatexpectations.aspx Johnson, L., Levine, A., & Smith, R. (2009). The 2009 Horizon Report. Austin, Texas: The New Media Consortium. Tillgänglig på: http://wp.nmc.org/horizon2009/ Nilsson, J. & Ossiannilsson, E. (2008). Projekt: Nätbaserad utbildning och internationalisering. Slutrapport. Lunds universitet Smith, S., Salaway, G. & Borreson Caruso, J. (2009). The ECAR Study of Undergraduate Students and Information Technology, 2009, Research Study (Vol. 6), Boulder, CO: EDUCAUSE Center for Applied Research. Tillgänglig på: http://www.educause.edu/ecar Strategisk plan för Lunds universitet 2007-2011. Tillgänglig på: http://www5.lu.se/upload/regelverket/ organisation/strategisk_plan_061218.pdf

I detta informationsblad sammanfattas projektplanen Utveckling och implementering av en universitetsgemensam personlig webbmiljö- en innovativ lösning för kommunikation, interaktion och samverkan inom och över universitetskontexter. Läs projektplanen online på: http://www5.lu.se/o.o.i.s/3901 Följ oss även gärna på: Vår blogg: www. http://dinpersonligawebbmiljo.blogspot.com/ Twitter: http://twitter.com/pwe_lundu Vi finns även på Facebook på sidan Din personliga webbmiljö vid Lunds universitet. Projektledare Marita Ljungqvist, lektor i kinesiska, SOL-centrum Maria Hedberg, pedagogisk utvecklare, LKU/CED