Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta



Relevanta dokument
forskning pågår långvarig smärta. Starkt vetenskapligt stöd för sjukgymnastiska behandlingsmetoder Sammanfattning

EVIDENS BASERAD MEDICIN i ett sensoriskt stim perspektiv

Behandling av långvarig smärta

Ljusterapi vid depression

Rehabilitering vid långvarig smärta

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Behandling av långvarig smärta

Metoder för behandling av långvarig smärta

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset


Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

Behandling av långvarig smärta en systematisk litteraturöversikt SBUs sammanfattning och slutsatser

För allas rätt till rörelse

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Behandling av depression hos äldre

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING


Fysioterapeut/sjukgymnast

Ländryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem?

3. Rehabilitering. Inledning. Vad menar vi med rehabilitering?

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck mars

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006

Bilaga 2 till rapport 1 (8)

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Bilaga 7. Checklista för bedömning av hälso- ekonomiska studiers kvalitet/bevisvärde

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA FRÅGOR OCH SVAR

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Rehabiliteringsgarantin

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Evidensgrader för slutsatser

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

Centrum för cancerrehabilitering

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

KBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet

SBU:s sammanfattning och slutsats

Gradering av evidensstyrka ABCD

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Evidensgradering enligt GRADE

Verksamhet och ort, förvaltning VO FoU, Skånevård Sund på uppdrag av Södra Sjukvårdsregionens verksamhetschefer i Ortopedi

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Fysisk aktivitet och muskuloskeletal hälsa en litteraturöversikt

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Fysioterapeutiskt perspektiv

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Smärtmekanismer och samsjuklighet

BESLUT. Datum

C-UPPSATS. Akupunkturens effekter på smärta samt livskvalitet vid spänningshuvudvärk och migrän

C-UPPSATS. Sjukgymnasters val av behandling för patienter med långvarig smärta

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Vårdriktlinjer vid egenbehandling mot smärta med TENS.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium.

Bilaga till rapport 1 (11)

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Värme. Kyla TENS. Akupunktur. Biofeedback

Vad jag tänker prata om

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Implementering av artrosskolor

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

Transkript:

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet anne.soderlund@sjukgym.uu.se

Akupunktur 12 systematiska översikter 28 primärstudier

Akupunktur Vid långvarig ländryggssmärta ger västerländsk akupunktur bättre smärtlindrande effekt än placebo (Evidensstyrka 1). Det finns starkt vetenskapligt underlag för att akupunktur har en smärtlindrande effekt jämfört med ingen behandling vid ländryggssmärta och nack-/skuldersmärta (Evidensstyrka 1).

Akupunktur Det finns starkt vetenskapligt underlag för att akupunktur har smärtlindrande effekt jämförbar med annan behandling vid ländryggsmärta, vid tennisarmbåge och vid nack-/skulder smärta (Evidensstyrka 1).

Akupunktur Biverkningar: relativt riskfri 34 000 akupunkturbehandlingar, rapporterades enbart lätta och övergående biverkningar såsom trötthet, övergående ökad smärta, och illamående.

TENS Transkutan elektrisk nervstimulering 12 primärstudier som uppfyllde inlusionskriterierna 6 systematiska översikter

TENS TENS är effektivt vid behandling av knäledssmärta jämfört med placebo (Evidensstyrka 2). Behandling med TENS visar motsägande resultat vid olika smärttillstånd, inklusive ländryggssmärta och nacksmärta.

TENS Biverkningar: relativt riskfri behandlingsform Överkänslighetsreaktion från huden. Patienter med pacemaker och intrakardiell defillibrator ska inte behandlas med TENS. Stimulering av halsens framsida bör undvikas; kan leda till andningssvårighet och blodtrycksfall

Evidens för fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Litteratursökningar och sökningar i referenslistor gav sammanlagt 827 referenser, varav 111 artiklar föll inom inklusionskriterierna.

Kriterier för bevisvärdesbedömning Högt bevisvärde: ett stort antal patienter ( 25 per grupp), uppföljning 3 månader efter behandling och adekvata statistiska metoder. Genomförd power-beräkning, analyserat bortfall och adekvat blindning vägdes också in. Lågt bevisvärde: ingen uppföljning.

Fysisk aktivitet / träning Aerobisk träning, t.ex. i form av promenader eller med en träningscykel, styrketräning, uthållighetsträning, koordinationsträning, stabiliseringsträning av kotpelaren eller vardagsaktiviteter. Aktivitet / träning kombinerades ofta med hemövningar, undervisning, avspänning etc.

Fysisk aktivitet / träning och nacksmärta Evidensstyrka 1: Terapeutledd träning gav minskad smärta, aktivitetsbegränsning och ökad generell hälsa samt ökad arbetsförmåga jämfört med enbart råd om träning eller diskussion om stresshantering. Evidensstyrka 3: Träning med kognitiva komponenter och beteendekomponenter gav ökad livskvalitet, bättre funktion i dagliga aktiviteter och färre antal förtidspensionerade jämfört med standardbehandling.

Fysisk aktivitet / träning och smärta i ländryggen Evidensstyrka 1: A. Träning ger minskad smärtintensitet och aktivitetsbegränsning jämfört med åtgärder där patienten är passiv B. Specifik träning ger minskad smärtintensitet och aktivitetsbegränsning än generella övningar C. Träning kompletterad med beteendepåverkande åtgärder ger minskad smärtintensitet och ökad livskvalitet än enbart träning.

Fysisk aktivitet / träning och fibromyalgi Evidensstyrka 3: Träning har större positiv effekt på fysisk funktion jämfört med passiva åtgärder.

Slutsatser om: Avspänning och biofeedback: Det finns motstridiga resultat för att avspänning hjälper vid långvarig smärta. Massage: Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för slutsatser om effekten avmassage jämfört med andra behandlingsalternativ. Manipulation/mobilisering: Det vetenskapliga underlaget för att mobilisering/manipulation är effektivare för att minska långvarig smärta jämfört med annan behandling är motsägande.

Fysikalisk terapi Evidensstyrka 1: A. Det finns inte någon långvarig effekt av laser på smärta i handens små leder hos patienter med reumatoid artrit. B. Kyla, värme eller faradiska bad inte minskar smärta eller förbättrar handfunktion hos patienter med reumatoid artrit jämfört med fysikalisk terapi eller ingen behandling.

Fysikalisk terapi Evidensstyrka 2: Paraffin förbättrar handfunktionen i kombination med träning hos RA patienter. Evidensstyrka 3: A. Tillägg av ultraljud till annan behandling innebär inte någon fördel rörande patienter med artros respektive nack- /skuldersmärta

Metodologiska överväganden och framtida forskning Många studier har olika typer av intervention som kontroll- eller jämförelsebehandling, detta medför att det är svårt att dra sammanvägda slutsatser om en behandlingsstrategins effekt. På samma sätt varierar diagnoserna på de patienter som ingår i studierna, vilket gör det svårt att generalisera resultaten.

Metodologiska överväganden och framtida forskning En styrka med de granskade studierna är att de har genomförts i öppenvårdssammanhang och slutsatserna kan generaliseras till de patienter som söker sig till öppenvårdsenheter, dvs den största andelen av patienter med långvariga smärttillstånd. Den kliniska signifikansen av utfallet diskuteras i få studier. Hälsoekonomiska beräkningar saknas ofta.

Metodologiska överväganden och framtida forskning Longitudinella studier som utvärderar effekten av behandlingar som inriktar sig på livsstilsförändringar bör prioriteras. Patienternas följsamhet till behandlingen är en faktor som sällan har mätts i studierna men som kan misstänkas ha en stor betydelse för resultatet. Att mäta och värdera följsamheten bör ingå i framtida studier.

Tack för uppmärksamheten Anne Söderlund