Systematiskt kvalitetsarbete, Magelungens grundskola Gävle Läsår 14/15



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning läsåret Verksamhetsplan läsåret Göran Åkerberg rektor

Magelungen grundskola Solna Kvalitetsrapport Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning av läsåret Verksamhetsplan för läsåret 14-15

Verksamhetsberättelse & verksamhetsplan Läsår 14/15- Magelungens grundskola Gävle

Kvalitetsredovisning 2015/16

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Kvalitetsredovisning Magelungen grundskola Västerås

Kvalitetsredovisning. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning Verksamhetsplan Marlene Frostberg Rektor

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Verksamhetsplan. Magelungen Karlaskolan

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

Teamplan Ugglums skola F /2012

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Systematiskt Kvalitetsarbetet. MBC-skolan, Svedmyra Läsår

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsrapport

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Arbetsplan Norrsätraskolan /18

Förutsättningar Västra Norra/Nobel Västra Norra/Nobel

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Kvalitetsrapport Magelungens gymnasieskolor

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Kvalitetsrapport Magelungens skolor

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Systematiska kvalitetsarbete 14/15. Rektor Peter Franzén

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Systematiskt Kvalitetsarbete

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Arbetsplan för Vintrosa skola ht 2016/vt 2017

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Elever som zappar skolan

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Enhetsplan för Nödingeskolan

Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Likabehandlingsplan Resursskolan Tinnerbäcken läsåret 16/17

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Plan för likabehandlingsarbete

Transkript:

Systematiskt kvalitetsarbete, Magelungens grundskola Gävle Läsår 14/15 Grundskola för elever i behov av omfattande stöd åk 6-9. Rektor: Fred Hussein Skolenhetskod: 64745639

Nedan redovisas det systematiska kvalitetsarbetet läsår 2014-2015 på skolenhet Gävle. Arbetet utgår från verksamhetsplanen som fastställs i början av läsåret. Struktur för det systematiska kvalitetsarbetet, Gävle grundskola VARJE DAG VARJE VECKA VARJE MÅNAD VARJE TERMIN Morgonmöte: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Riskanalys och planering inför dagens aktiviteter och skola. Överlämning från beredskapen sker varje morgon. Måndagsmöte: All personal inkl Evidens. Översikt av veckan, vem gör vad och när? Handledning: All personal. Chefshandledning: Rektor och enhetschef Avstämning, måluppfyllelse: HT - på höstlovet VT mellan sport och påsklov. Innan betygsättning i december och juni. Ef-möte: Hur blev det? Riskanalys/utvärdering Arbetsteamträffar/ mål & medel samtal APT: All personal, inkl Evidens. Studie/fortbildningsdagar: Dokumentation: Närvarorapportering, övrig dokumentation. TEAM-dragning + personalinfo varje onsdag. EHT: Rektor, kurator, enhetschef, skolsköterska. Vid behov samordnare/mentor. Open Space Konferens för hela koncernen. Pedagogisk träff: Varje onsdagseftermiddag sitter alla lärare ned med rektor. Rektorsträffar, lokalt och i Stockholm Rektorsträffar/chefsdagar Hela Magelungen. Samla ihop veckan: varje fredag EF skrivs veckans händelser ihop och mailas till rektor. Budget/ekonomi Ekonomiska ramar fastställs för räkenskapsåret. Vi-möten Trygghetsvandring/skyddsrond Elevsamverkan Trygghetsvandring med elever. Skyddsrond med elevskyddsombudet.

Årshjul grundskola Gävle. Augusti Uppstartsdag/planeringsdagar för all personal, behandlare och lärare. Verksamhetsplan skrivs, nuläge? Vart ska vi? Hur tar vi oss dit? Hur blev det? - förbättringsområden tas fram utifrån en analys av bla elevernas måluppfyllelse. Uppdatera anhöriglista, brandlista, personalinformation, arbetsmiljöpärm gås igenom etc Utse elevskyddsombud Skyddsrond med elevskyddsombud September Föräldramöte Beslut tas om anpassad studiegång för elever efter utredning Bilda grupper för trygghetsarbete, personal och elever Trytgghetsvandring med eleverna (trygghetsgruppen), kartläggning inför likabehandlingsplanen. Ny likabehandlingsplan tas fram (planforskola) Förankring av plan, elever Förankring av plan, föräldrar (föräldramöte) Förankring av plan, personal vid ett APT Målen för skolan redovisas för personal, på APT Medarbetarsamtal lärare/elevhälsa - koppling till utvecklingsplan Oktober Avstämning betyg Kartläggningar/Pedagogiska utredningar inför ÅP Utvecklingssamtal bokas och genomförs Studiedagar (höstlov) Muntliga nationella prov November Efter höstlov, skicka ut informationsbrev till föräldrar om läget just nu Utvecklingssamtalen fortsätter December Betygsperiod Betygssättning Elevenkäter innan julavslutning Betygskonferens innan betygsättning Träffa likabehandlingsgruppen (elever) diskutera likabehandlingsplanen etc Utvärderingsdag innan terminsavslut Avstämning likabehandlingsplan och verksamhetsplan (APT)

Januari Studiedag-Var är vi? Förslag till förändringar utifrån utvärdering av HT. Genomgång av enkätsvar, betygsöversikt, Uppdatera anhöriglista, brandlista, personalinformation m.m. Februari Föräldramöte Mars April Maj Juni Planera för de nationella proven. Boka utvecklingssamtal MUST-enkäter elever Nationella prov Betygskonferens Utvecklingssamtal Infobrev till hemmen inför avslutning osv. SYV omval Skolresa Utslussning av åk 9 Studiebesök för årskurs 9 på gymnasieskolor Överlämning Grundskola Gymnasieskola Chefsdagar, rektorer/enhetschefer Betygskonferens, betygssättning, skriftliga bedömningar, pedagogiska överlämningar skrivs/genomförs Skolavslutning Utvärderingsdagar Ny bedömning av förbättringsområden görs inför kommande läsår Efterarbetsdagar

Var är vi? (aug 2014) Vart är vi på väg? Hur tar vi oss dit? Hur gick det? (juni 2015) GULT = PÅ VÄG, BÖR UTVECKALS GRÖN = GENOMFÖRT, TILLFREDSTÄLLANDE. INGEN FÄRG = PÅGÅENDE RÖD FÄRG = EJ GENOMFÖRT NORMER OCH VÄRDEN Var är vi? Nulägesbeskrivning. Hur ser vår verksamhet ut idag? Augusti 2014 - Vi har en tilltro till varje ungdoms förmåga att lyckats, alla vill, alla har förmågor och kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. - Lösningsfokuserad personal med gemensam värdegrund och gemensamt förhållningssätt där fokus ligger på positiv förstärkning och bra bemötande. - Fokus på relation och alliansbyggande med uppmuntrande och bekräftande vuxna med gedigen kunskap kring aktuell målgrupp. - Tillit i personal och elevgrupp, alla drar åt gemensamma mål. Vart är vi på väg? Analysera och bedöma utvecklingsbehov - Eleverna hittar glädje, hopp och framtidstro arbeta med vår SYV i alla årskurser. - Eleverna är delaktiga i skapande av ordningsregler och likabehandlingsplan, känna att de äger utformningen av reglerna/strukturerna. - Revidera likabehandlingsplanen och göra den känd för alla. - Utse ett elevskyddsombud som arbetar med arbetsmiljön i samarbete med skyddsombudet. Hur tar vi oss dit? planera och genomföra insatserna - Alla elever blir sedda varje dag! - Arbetsteamträff varje vecka för ständigt kolla av att vi är på rätt väg. - Goda relationer byggs upp med all personal. - Vid intagningsarbetet ska vi vara noggranna med att kommunicera våra regler kring trygghetsarbete och värdegrund. - Använda oss av valet i september för att synliggöra demokratiarbetet ner till klassrumsnivå. - Arbeta och uppmärksamma barnkonventionen inför FN-dagen 24 oktober. - Uppmärksamma positiva sociala framsteg, uppmuntra vardagliga ADL, heja, tacka etc. Hur gick det? Uppföljning av resultaten juni 2015 - Arbeta mer med elevgruppen i trygghetsarbetet, skapande av ordningsregler etc (trygghetsgruppen) - Skapa förutsättningar för att än mer utgå från elevernas förmågor och intressen i både undervisning och socialt, tex en elevs intresse i fåglar eller musik. - Fortsätta arbeta med barnkonventionen på FN-dagen. Läsa Krig i norden och göra den till en återkommande bok. - Vi är nöjda med intagningsarbetet med nya elever. - Vi behöver inkludera SYV i alla årskurser för att skapa intresse och motivation för gymnasiet på ett tidigare stadium.

- Bli bättre på att ta hand om relationssammanbrott mellan personal elev, mer feedback, handledning i anslutning till händelsen. Förbättring och utvecklingsområden läsår 14/15 Vi ska tydliggöra syftet med social och emotionell färdighetsträning SEFT, schemalagt i grupp och i det dagliga arbetet. Ansvar: Samordnare, all personal Mål och medel samtalen ska bli mer strukturerade och tydliga för eleverna, på fasta dagar och tider med tydligare fokus på skolframgång. Ansvar: Arbetsteam (mentor, samordnare, elev och familjeterapeut) Värdegrundsfrågor och likabehandlingsplanen ska levandegöras och integreras i det dagliga arbetet. Ansvar: All personal Likabehandlingsgruppens arbete ska tydliggöras och vara känd av elever och personal. Ansvar: Rektor och likabehandlingsgruppen. Elevskyddsombudets roll skall utvecklats. Ansvar: skyddsombud och rektor.

ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE - Delaktighet Var är vi? Nulägesbeskrivning. Hur ser vår verksamhet ut idag? Augusti 2014 - Alla elever är delaktiga i sin individuella skolplanering. - Meningsfull och anpassad undervisning utifrån intressen hos eleven/gruppen. - Fångar upp signaler, intressen från eleverna som sedan konkretiseras i undervisning. - VI-möten varje vecka. - Arbetsteamträffar och mentorstid varje vecka. - Uppföljningsmöten med elev, familj och uppdragsgivare. - Morgonmöten där dagen individanpassas efter behov. - Personalen är nära ungdomarna varje dag och är lyhörda. Vart är vi på väg? Analysera och bedöma utvecklingsbehov - Eleven ska känna trygghet och en känsla av hopp inför framtiden. - Eleverna har möjlighet att påverka sin skoldag. - Eleverna är delaktiga och känner sig viktiga. - Eleverna deltar i Vi-möten och andra möten som rör dem. - Eleverna har inflytande och är medbestämmande i planeringen av Temaarbetet. - Föräldrar och ungdom är ständigt informerade om skolsituationen. Hur tar vi oss dit? planera och genomföra insatserna - Vi utvecklar skoltrappan för synliggöra var eleven befinner sig i sin skolutveckling samt vad nästa steg är. - Eleverna blir lyssnade på, finns alltid personal som fångar upp i stunden. - Vi skapar arbetsteam kring varje ungdom för att tydligare anpassa undervisningen efter dagsform/behov. - Eleverna deltar på vi-möten och andra möten som rör dem. - Arbeta på gruppdynamik, göra gemensamma projekt, utflykter, fältförlagda studier etc. - Mera ansvar till eleverna efter mognad, synliggöra via skoltrappan. - Involvera eleven mer i framåtsyftande planeringen. Hur gick det? Uppföljning av resultaten juni 2015 - Bli tydligare med skolplacerade elever när det är mentorstid, sätta ord och berätta syftet med träffen. Dessa träffar bör schemaläggas för att skapa kontinuitet, förslagsvis när dagverksamheten har SEFT. - Vi behöver implementera skoltrappan i flera led, tex mål & medel och mentorstid. - Till nästa läsår ser vi behov av en tydlig läsårsplanering där temaarbetet ligger utlagt. Utifrån det kan eleverna komma med förslag och idéer kring utförandet för att känna mer delaktighet.

Förbättring och utvecklingsområden läsår 14/15 Hemsidan, både på SchoolSoft och www.magelungen.com skall hållas uppdaterad för att öka delaktigheten för elever och föräldrar. Alla elever och föräldrar ska känna till Schoolsoft och dess fördelar samt tilldelas användarnamn och lösenord. Information ges på föräldramöten i september och vid andra lämpliga träffar. Elevernas inflytande och ansvarstagande i hela verksamheten ska öka i ännu större grad, t.ex. genom att i intagningsarbetet medvetandegöra eleverna på hur viktigt det är med deras delaktighet för att lyckas. All relevant information skall läggas ut på Schoolsoft. Ansvar: Gemensamt, information på Schoolsoft = rektor Vi ska diskutera, informera och arbeta kring FN:s barnkonvention, Tidpunkt? FN-dagen 24 oktober 2015 Vi ska öka föräldrars engagemang, delaktighet och möjlighet till att påverka deras barns skolgång. Hur? Genom tätare kontakter, inloggning till Schoolsoft, telefonsamtal etc. Ansvar: Samordnare, kurator och mentorer. Vid ska bjuda in föräldrarna att följa med på olika aktiviteter, oavsett om de sker i eller utanför skolan för att stärka relationer och vi-känslan. Ansvar; Samordnare och lärare. Vi ska varje terminsslut utvärdera föräldra- och elevenkäten och genomföra förbättringar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa ska även redovisas för föräldrar och elever, via träffar och Schoolsoft. Ansvar: Rektor & lärare Inför läsår 14/15 utveckla arbetet kring skoltrappan där respektive elev tydligt ser sin skolutveckling och utvecklingspotential. Utifrån den kan man också öka graden av ansvar och inflytande utifrån skolmognad och motivation. Kommentar: Vi har påbörjat arbetet och kommer att utveckla detta till läsår 15/16

Kunskaper Var är vi? Nulägesbeskrivning. Hur ser vår verksamhet ut idag? - Alla elever ges möjlighet till egen tid med en lärare. - Utgår från intressen i all undervisning i den mån det är möjligt. - Formativ bedömning med direktrespons. - Medveten kunskapsnivån fastställs, kartläggning där lärare/behandlare arbetar med helheten kring eleven vilket gör det lätt att följa upp och inga elever hamnar mellan stolarna. - Möjlighet att anpassa dagar/undervisning efter dagsform i samarbete med hemmet. - Tillit i arbetsgruppen och elevgruppen. - Vi jobbar för en stressfri miljö där eleverna får lyckas i små steg efter sina individuella förmågor och förutsättningar. - Upplevelsebaserad och flexibel undervisning. - Ämnesövergripande tematiskt arbetssätt - Matematiklyft för lärare. - Screening av eleverna, DLS, lärstilar, m.m. - Eleverna är medvetna om sina förutsättningar och behov i skolmiljön. Vart är vi på väg? Analysera och bedöma utvecklingsbehov - Utveckla trappan för alla elever där förutsättningar för skolarbete fastställs. - Enhällig dokumentation. - Tydlig och strukturerad anpassad undervisning upplagd efter elevens individuella behov. - Eleverna ska ha meningsfulla och begripliga dagar (KASAM). - Tydligare fokus på personlig utveckling i skolmiljö (trappan) och kunskapsutveckling. - Kontinuitet i grupperna, både personal och elevgrupper. - Nyheter och läsning varje dag för att öka läsförmågan hos våra elever. - Fältförlagda studier kopplad till läroplaner. - Tematiskt och ämnesövergripande undervisning. - Öka måluppfyllelse i No-ämnen. - Alla eleverna ska kartläggas i framförallt sv, ma, eng. - Alla elever har individuella planer upprättade i teamet. - Att eleverna stegvis tar mer och mer ansvar för sitt lärande - synliggöra i trappan. - Känna att skolan är meningsfull och lustfylld mer skolarbete ute på fältet. - Motivation i lärandet med egen önskan att lyckats arbeta i team där ungdomen står i fokus. Hur tar vi oss dit? planera och genomföra insatserna - Med hjälp av grundlig utredning och framåtsyftande planering kopplat till åtgärdsprogram. - Vi skapar arbetsteam kring eleverna, möten varje vecka där kunskapsutvecklingen ständigt checkats av. - Enklare dokumentation som hålls levande och används på rätt sätt. - Kartläggning av samtliga elever. - Lärarna är samlade i samma lokaler hela dagen. - Hemklassrum och egna arbetsplatser för alla elever. - NO-sal, skapande och bibliotek ligger samlat på ett plan. - Utse en biblioteksansvarig, göra biblioteksbesök. - Personalen får handledning varannan vecka. - Kreativ miljö för både personal och elev. - Personalutbildning, matematiklyft, KBT-utbildning, rektorsutbildning, intern specialpedagogisk utbildning.

Hur gick det? Uppföljning av resultaten juni 2015 - Alla elever har inte behov av egen tid med lärare, en till en undervisning. När vi uppmärksammat det behovet har vi försökt tillgodose det i den mån det varit möjligt. Vi har inte räckt till i alla lägen, språkstörning, dyskalkyli etc. - Vi har fortfarande elever på skolan som misslyckats i klassrumssituationer pga av att de (både elever och lärare) ej är tillräckligt förberedda osv. - Vi har ej arbetat uttalat tematiskt men ämnesövergripande under hela läsåret. - Många elever visar motstånd och dömer ut lektionen, vi arbetar ständigt med KASAM för våra elever. - Under läsåret har flera personalbyten skett. Många elever har tillkommit under vårterminen. Det har under året påverkat rutiner, elev och personalgrupp genom ökad stress m.m. - Vi har under läsåret omprioriterat och lagt nyheter ett tillfälle i veckan och haft läsning varje dag. - Vi behöver arbeta med strävansmål med eleverna, tydliggöra i mål & medel/mentorstid och skoltrappan. - Kreativ miljö ska till läsår 15/16 prioriteras, både inne och utemiljö. Matte, NO och språk labb. På skolgården, exempelvis basketkorg, trädgårdsland! - Den specialpedagogiska utbildningen blev inställd. Resterande utbildningar genomfördes. Förbättring och utvecklingsområden Personalen skall ges förutsättningar och möjligheter att delta i pedagogiska diskussioner och gemensam planering för att i ännu större grad kunna anpassa utifrån varje elevs behov. Ansvar: Rektor Kommentar: Sönderhackad termin pga rektorsutbildning, andra möten etc. Skall prioriteras till nästa läsår! Rektor och lärarlaget ska ta kontakt med andra skolor och lärarkolleger för att fortsätta arbetet kring likvärdig bedömning / betygssättning och rena ämnessamtal. Detta skall särskilt prioriteras under vårterminen i samband med nationella proven. Ansvar: Rektor Skolan ska ha betygskonferenser samt analysera resultaten på nationella prov i förhållande till betygen. I samarbete med ämneslärare på andra skolor i kommunen för att garantera likvärdighet för våra elever. Ansvar: rektor

Studievägledaren och alla som arbetar på skolan ska särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder eller med särskilda behov. Ansvar: Allas Vi ska fortsätta att bjuda in fler aktörer till skolan samt att besöka olika verksamheter som kan inspirera våra elever att söka sig till nya områden i omvärlden. Kommentar: Vi ser ett behov av att bjuda in fler till skolan. Vi har gjort besök utanför skolan i god utsträckning. Skolan ska sträva efter att eleverna läser fler ämnen för att på så sätt utöka möjligheterna till gymnasiestudier. Skapande, ämnesövergripande och tematiskt arbetssätt ska prioriteras under året. Ansvar: Gemensamt. Kommentar: Både det tematiska och skapande har inte fungerat fullt ut. Åtgärder för detta kan vara att samplanera. Studievägledaren ska vara känd för alla elever.

Lokala mål Magelungens grundskola Gävle Fokus på läsutveckling Var är vi? Nulägesbeskrivning. Hur ser vår verksamhet ut idag? - Utifrån våra resultat (50 % under stanine 3) på Screeningen som genomfördes förra läsåret ser vi ett stort behov av att öka läsningen i allmänhet hos våra elever. - Läsutmaningen drar igång i oktober - Vi har ett skolbibliotek - Vi har tillgång till stadsbiblioteket på promenadavstånd - Vi har ett etablerat samarbete med skolbiblioteket i Sätra med bibliotekarie som eleverna har tagit till sig. - Vi pratar böcker varje dag. - Vi har högläsning/egen läsning varje dag. - Vi arbetar med lässtrategier i alla ämnen. Vart är vi på väg? Analysera och bedöma utvecklingsbehov - Se plan för skolbibliotek, bilaga 2 - Alla elever som deltog i screeningen (DLS) förra året ska höja sina Staninevärden minst ett steg - Alla elever ska ha lånekort - Alla elever ska veta om möjligheterna att läsa e-böcker, lyssna på ljudböcker och hur man gör. Hur tar vi oss dit? planera och genomföra insatserna - Alla elever får information om läsning, lånekort, alternativa sätt att läsa (e-böcker, ljudböcker etc) - Alla elever ska ha lånekort. - Alla elever ska minst 1 gång per termin besöka stadsbiblioteket under skoltid - Alla elever ska minst 2 tillfällen per termin ges möjlighet att delta i boksamtal av bibliotekarie på Sätraskolans skolbibliotek. - Högläsning eller egen läsning varje dag. - Vi deltar i läsutmaningen, sätter upp egna mål för hur många böcker vi läser tillsammans och enskilt. Hur gick det? Uppföljning av resultaten juni 2015 - Alla elever får vid inskrivning blankett för lånekort och information om möjligheter till läsning på alternativa sätt. - Vi har deltagit på läsutmaningen med mycket goda resultat. Alla elever har läst och vi har satt upp mål. - Vi har besökt Sätra under hösten men ej under våren. Vi har dock besökt stadsbiblioteket och invigt vårat egna skolbibliotek och köpt in en mängd litteratur. - Vi använder NE.se i undervisning. Alla datorer har NE.se installerat.

Fokus på att höja måluppfyllelse i No-ämnen Var är vi? Nulägesbeskrivning. Hur ser vår verksamhet ut idag? - Utifrån analysen i det systematiska kvalitetsarbetet ser vi att No-ämnen ligger lågt i måluppfyllelse. - Vi har en behörig NO-lärare - Arbetet att bygga upp ett No-rum är igång. - Vi gör exkursioner. Vart är vi på väg? Analysera och bedöma utvecklingsbehov - Vi behöver hitta alternativa ingångar till det centrala innehållet i NO, framförallt Kemi och Fysik ämnen. - Väcka nyfikenheten för kemi och fysik hos våra elever genom experiment, filmer och laborationer. Hur tar vi oss dit? planera och genomföra insatserna - Ämnesövergripande undervisning, ex slöjd/teknik/skapande/bild - Utomhusundervisning i ex biologi - Experiment och laborativt - Göra färdigt no-rummet på plan 4. - Blockläsa i perioder. Hur gick det? Uppföljning av resultaten juni 2015 - Måluppfyllelsen har ökat i NO-ämnen och teknik. Se jämförande fakta nedan. - Vi har förlagt arbetet till No-rummet på plan 4. Det har fungerat väl. Behöver utrustas än mer vilket är på gång. - VI har haft exkursioner och utomhusundervisning/utflykter. - Fler elever har deltagit på Kemi och Fysiklektioner. En skapande skola Var är vi? Nulägesbeskrivning. Hur ser vår verksamhet ut idag? - Vi har tillgång till en konstterapeut - Vi kan erbjuda enskilda skapandetider - Vi har tillgång till ett stort skapanderum - Vi har tillgång till slöjdsal - Vi har tillgång till fullt utrustad musikstudio, musikrum samt musiklärare. Vart är vi på väg? Analysera och bedöma utvecklingsbehov - Alla med behov av egen skapandetid med Lotta skall erbjudas detta. - Skapande kan/bör användas som en väg in i skolan för elever med lång skolfrånvaro eller andra behov.

Hur tar vi oss dit? planera och genomföra insatserna - Skapande ska prioriteras detta läsår. - Material som behövs köps in - Strukturerade scheman för eleverna så de vet, var, när och hur deras skapandetider ligger. Hur gick det? Uppföljning av resultaten juni 2015-1 - vår bildlärare/ uttryckande konst terapeut har mer eller mindre enkom arbetat med skapande i skapande rummet. Vissa elever har fått rejält med tid här medan några inte haft tider alls. De flesta har haft en egen tid varje vecka. Under våren har vi utvecklat verksamheten med en uttryckande konst grupp för de 6 tjejer som skulle sluta nian. Konsten har använts i avslutsprocessen. De elever som saknat skapande tider detta läsår kommer att ha schemalagda tider läsåret 2015-2016. - 2 - det material som behövts har löpande köpts in. - 3 - de elever som haft tid varje vecka har vetat när och vart de ska vara för sitt skapande. Centrala mål på Huvudmannanivå Utveckling av it som pedagogiskt verktyg, hur tänker vi i Gävle? Alla elever har till gång till dator i skolarbetet. Vi har köpt in två IPADS, en språkpadda och en mattepadda. Dessa används endast i undervisning och som en ingång alt komplement till annan undervisning. Vi använder datorn och TV.n till att visa nyheter, klipp och annat från ex SLI.se, UR.se SVT play etc för att göra undervisningen så allsidig som möjligt och för att aktivera alla sinnen hos våra elever. Vi arbetar med att eleverna ska känna till grundläggande funktioner i exempelvis Word, Excel och hur man kan arbeta med presentationer i Power Point osv. Utveckling av IT baserad kommunikation med föräldrar och elever Under föräldramötet i början av september kommer alla föräldrar att ges inloggningsuppgifter samt information om vår webportal, Schoolsoft. Alla elever ska känna till sin inloggning till skolans webbportal, Schoolsoft och logga in där. Ansvar: Rektor Rapporter av statistik som visar antal inskrivna, närvaro, avbrott, betyg, nöjdhet etc. Detta redovisas till viss del i det systematiska kvalitetsarbetet som redovisas av rektor till huvudman den 15 september varje år. Viss information internredovisas. Vid inskrivning av nya ärenden tas information in kring närvaro, betyg och annat relevant som sedan jämförs vid utskrivning alt vid terminsavslut. Hur gick det? Uppföljning av resultaten juni 2015 - Vi har under året fyllt på med nya elevdatorer och servat ett par äldre laptops med nya minneskort osv. - Vi har köpt in en ny TV till plan 4. - Vi har installerat projektor och högtalare i stora klassrummet. Detta har givit oss större möjligheter att variera undervisningen.

- Alla elever har haft möjlighet att arbeta med Office programmen. Många av eleverna har redovisat arbeten med hjälp av Power Points etc under läsåret. - Vid föräldramöte under hösten fick alla föräldrar/familjehem inloggning till Schoolsoft. Ett informationsbrev skickades även hem till alla elever. - Vi inskrivning får familj information om Schoolsoft och inloggningsuppgifter. - Alla elever känner till Schoolsoft och dess app. En del elever har laddat ner den och använder den. - Ett nytt inskrivningsformulär har under läsåret skapats. Detta ska underlätta mätning av närvaro, betyg och trivsel vid utskrivning. - Varje dag skrivs frånvaro in. Utbildningar Under terminen har en lärare deltagit i Mattelyft. Rektor har avslutat rektorsutbildning och en lärare läst KBT. Skolutveckling MUST, meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg undervisning. En grupp bestående av specialpedagog, rektor, lärare och forskningsansvarig bildade skolutvecklingsgruppen. Två personal från Gävle bidrar till denna grupp som planerar, genomför och implementerar MUST i hela Magelungen. Studie och yrkesvägledning Våran Studievägledare har deltagit i verksamheten vid flera tillfällen. Flera studiebesök på gymnasieskolor har genomförts. Information kring gymnasieval har getts under hela läsåret. Forum för samråd Föräldraträffar under terminen, fem till antalet öppet för alla föräldrar att delta. Vi har haft två föräldramöten, ett på hösten och ett på våren. Alla föräldrar har en mentor att vända sig till. Elevhälsa Under läsåret har vi haft en kurator på plats 100%. Även skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog finns att tillgå. Utvärdering av idrott och hälsa Läggs som bilaga 1.

Analysera enhetens samlade resultat Rektorn analyserar och bedömer enhetens samlade resultat och utvecklingsbehov på såväl grupp, klass och enhetsnivå. Jämförande fakta Endast enhetsnivå redovisas då skolenheterna är små (max 20 elever) i jämförelse med ordinarie skolor. Att redovisa på gruppnivå skulle bli alltför utpekande samt inte ge de analysunderlag som behövs för att identifiera och vidareutveckla utvecklingsområden. Närvaro Under vårterminen har vi haft två elever som mer eller mindre varit/blivit hemmasittande. Hemundervisning har getts i slutet på året till en av eleverna. Betyg Enhetsnivå Sammanställning betyg vt-15 Totalt 19 19 17 19 19 0 0 0 17 0 19 16 19 0 12 19 19 19 16 19 0 0 17 67,5 A 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 B 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 C 7 4 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 13 D 0 3 1 1 0 0 0 0 7 0 0 1 1 0 1 0 3 0 6 3 0 0 0 27 E 5 3 5 3 2 0 0 0 5 0 9 0 0 0 2 7 5 8 2 2 0 0 11 69 F 0 7 5 7 14 0 0 0 0 0 8 0 0 0 3 11 7 5 1 11 0 0 2 81-4 2 6 7 3 0 0 0 2 0 2 5 17 0 6 1 4 6 5 3 0 0 4 77 3 0 0 0 1 0 0 0 0 2 0 0 10 1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 15 Klass Slutbetyg vt-15 Totalt 12 12 12 12 12 0 0 0 12 0 12 12 12 0 11 12 12 12 12 12 0 0 11 78,5 A 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 B 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 C 5 3 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 10 D 0 2 1 0 0 0 0 0 6 0 0 0 0 0 1 0 3 0 5 3 0 0 0 21 E 3 1 4 3 2 0 0 0 2 0 6 0 0 0 2 5 3 6 1 2 0 0 9 49 F 0 5 4 4 9 0 0 0 0 0 5 0 0 0 3 7 5 4 1 6 0 0 1 54 Har ej tagit med anpassade studiegångar eller i sammanställningen.

Betygsjämförelse över tid. VT - 2013 VT - 2014 Vt-2015 + / - A 0 0 3 +3 B 0 1 0-1 C 5 7 13 +6 D 8 25 27 +2 E 36 50 69 +19 F 50 72 81 +9 Kommentar/analys + i alla betygssteg förutom B. detta kan förklaras med att betyget höjdes ett snäpp till ett A. Vi har utdelat fler betyg detta läsår än förra. Vi har något fler elever än tidigare år. Fler ämnen har blivit betygssatta än tidigare.

Korrelation slutbetyg/nationella Prov. Ämne: Svenska Elev Resultat Betyg Avvikelse +/- 1 C D -1 2 - F 0 3 _ - 0 4 E E 0 5 D D 0 6 F F 0 7 F F 0 8 E E 0 9 F F 0 10 - F 0 11 F - 0 12 D D 0 Kommentar/analys Elev nummer 11 har klarat två av delproven på minst E-nivå men har av olika anledningar inte fullföljt nationella. Oavsett resultat på tredje delprovet så hade hen inte erhållit ett godkänt betyg i ämnet då flera kriterier inte möts upp på E-nivå och flera kriterier har inte arbetats igenom då eleven ganska nyligen kom till vår skola dvs underlag saknas. Elev nummer 1 möter ej kriterierna i andra aspekter som nationella inte mäter varför hen inte uppnår korrelerande betyg. Det jag noterar är att flera elever har försökt att genomföra provet men att många inte har orkat fullfölja det i sin helhet. Den provmättade våren är svår för våra ungdomar och kräver mer energi än vad de kan uppbåda i många lägen. Två elever visar på en otrolig progression under året och är i dagsläget nära betyg E och provet kommer att ligga som grund för fortsatta formativa samtal med dessa elever nästa läsår. Oavsett om eleven ska gå ett tionde år eller inte är provet en god grund för fortsatt arbete samt överlämningar till nästa skola eller annan sysselsättning.

Ämne: NO/ Elev Resultat Betyg Avvikelse +/- Kommentar/analys Genomfördes ej! Ämne: Matematik Elev Resultat Betyg Avvikelse +/- 1 E E 0 2 - F 0 3 - - - 4 F F 0 5 E E 0 6 - F - 7 - - - 8 F F 0 9 F F 0 10 F F 0 11 F F 0 12 F F 0 Kommentar/analys Det som blir tydligt är att de som skrivit E på nationella provet (2st) har också fått ett E i betyg. De allra flesta eleverna klarade ej nationella proven och har under terminen ej visat tillräckliga kunskaper för att bli godkända. Matematik är till läsår 15/16 mycket prioriterat!

Ämne: engelska Elev Resultat Betyg Avvikelse +/- 1 D D 0 2 - F 0 3 - E +1 4 C C 0 5 C C 0 6 F F 0 7 - F 0 8 - F 0 9 - F 0 10 - F 0 11 F D +2 12 C C 0 Kommentar/analys Elev nummer 3 har trots avsaknad av NP erhållit betyg E. Eleven har haft mycket hög skolfrånvaro men har sedan tidigare visat på att hen väl uppnår alla kriterier för ämnet i årskurs nio varför betyg erhållits. Elev nummer 11 avviker med hela 2 steg. Eleven har bara genomfört två delar av provet, D+++ samt A betyg på dessa två delar, varför det blir redovisat som F på provbetyg i tabellen ovan. Detta F motsvarar inte elevens kunskapsnivå vilket de två delproven vittnar om. Tillsammans med övrigt underlag kring denne elev bedöms således eleven uppnå det högre betyget D. Värt att notera och ta med sig till nästa läsår är att fler elever har valt att inte genomföra någon del i engelskan medan fler valt att försöka i alla fall i svenskan. Många av våra elever har varit skolfrånvarande i någon form under många år och har därmed två språk att ta igen; svenskan och engelskan. Svenskan har flera direkta svårigheter, primära och sekundära, med alternativt befinner de sig i en social kontext av språkfattighet vilket gör att kombination skolfrånvaro och språkfattigdom gör att det blir mycket att ta igen med en gång och svenskan blir i fokus. Dock visar eleverna på en högre motivation och intresse kring ämnet engelska och flera har haft en progression under året som inte visas på NP: en elev gick från åk 3 till åk6 under året, en annan från åk 4 till att jobba på åk 7 nivå.

Ämne: SO / religion Elev Resultat Betyg Avvikelse +/- 1 D D 0 2 E E 0 3 E E 0 4 E F -1 5 D D 0 6 D D 0 Kommentar/analys Betyg i ämnet går i linje med resultatet på nationella provet förutom i ett fall där det bedömdes ej tillräckligt trots godkända resultat.

Redovisning av enkät, föräldrar/familjehem VT-15 1: Föräldraenkät Antal vårdnadshavare svar 15 Antal personalsvar 0 Ett svar motsvarar Du svarar 1 till 5 där: 1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand 3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet 2: Jag upplever att mitt barns intressen, synpunkter, behov och önskemål tas till vara i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 15 2: 0 st 0%: 3: 1 st 7%: 4: 5 st 33%: 5: 9 st 60%: 3: Jag upplever att mitt barn får arbeta på många olika sätt i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 15 2: 0 st 0%: 3: 3 st 20%: 4: 2 st 13%: 5: 10 st 67%:

4: Jag upplever att mitt barn blir väl bemött av personalen på skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 15 2: 0 st 0%: 3: 0 st 0%: 4: 1 st 7%: 5: 14 st 93%: 5: Jag blir väl bemött av personalen på skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 15 2: 0 st 0%: 3: 0 st 0%: 4: 2 st 13%: 5: 13 st 87%: 6: Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 15 2: 0 st 0%: 3: 2 st 13%: 4: 3 st 20%: 5: 10 st 67%: 7: Jag har fått information om skolans likabehandlingsplan. Antal personer som har svarat på frågan: 15 1: 1 st 7%: 2: 1 st 7%: 3: 0 st 0%: 4: 4 st 27%: 5: 9 st 60%:

8: Jag får information om skolans regler. Antal personer som har svarat på frågan: 15 1: 1 st 7%: 2: 1 st 7%: 3: 0 st 0%: 4: 2 st 13%: 5: 11 st 73%: 9: Det finns ett väl fungerande forum vid skolan där jag som förälder ges möjlighet till påverkan och inflytande (med forum menas föräldramöten, skolråd eller andra former av träffar) Antal personer som har svarat på frågan: 15 1: 1 st 7%: 2: 1 st 7%: 3: 1 st 7%: 4: 4 st 27%: 5: 8 st 53%: 10: Jag får information om skolans rutiner, t ex frånvaroanmälan, begära lov, busskort etc. Antal personer som har svarat på frågan: 15 2: 3 st 20%: 3: 0 st 0%: 4: 0 st 0%: 5: 12 st 80%:

11: På utvecklingssamtalen får jag tydliga besked om mitt barns lärande. Antal personer som har svarat på frågan: 15 2: 0 st 0%: 3: 1 st 7%: 4: 3 st 20%: 5: 11 st 73%: 12: Mitt barn får den hjälp och det stöd som hon/han behöver i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 15 2: 0 st 0%: 3: 1 st 7%: 4: 4 st 27%: 5: 10 st 67%: 13: Utvecklingssamtalet präglas av öppenhet, ger ömsesidig information och leder till ömsesidiga åtaganden. Antal personer som har svarat på frågan: 15 2: 0 st 0%: 3: 0 st 0%: 4: 3 st 20%: 5: 12 st 80%: 14: Övrigt Antal personer som har svarat på frågan: 4 - Utan detta hade min dotter aldrig klarat sig Hennes viktigaste tid i livet - Tusen Tack för all hjälp och ni är fantastiska för ungdomarna - nej - Har haft en väldigt bra tid här. Vi trivs och även T. Har inte haft något utvecklingssamtal så jag kan inte sätta 5:a där.. Men det blir en 4:a p.g.a. löpande samtal. Analys: Det finns utvecklingsområden att titta vidare på kring kommunikationen hem och skola. Trots ganska stora ansträngningar att få till inloggningar till skolans webbportal Schoolsoft, där mycket info läggs

ut har fåtal utnyttjat detta. Likabehandlingsplanen läggs ut både på hemsidan (www.magelungen.com) samt på Schoolsoft. Den finns även utskriven på skolan tillgänglig för alla. Under föräldramötet på höstterminen tas den upp som en punkt där alla får chansen att läsa och komma med synpunkter. Även här har vi valt att lägga ut detta på Schoolsoft för att på ett enkelt sätt kunna administrera ev synpunkter.

Redovisning av elevenkät HT-14 (med analyser) Antal elevsvar 13 Antal personalsvar 0 Ett svar motsvarar 1: Elevenkät Du svarar 1 till 5 där: 1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand 3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet 2: I min skola får jag vara med och bestämma hur jag skall arbeta med olika skoluppgifter Antal personer som har svarat på frågan: 13 2: 0 st 0%: 3: 3 st 23%: 4: 3 st 23%: 5: 7 st 54%: Analys av Delaktighet: Alla svar ligger i det övre skiktet där över hälften av elevernas ger en 5.a.

3: Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. Antal personer som har svarat på frågan: 13 2: 1 st 8%: 3: 0 st 0%: 4: 0 st 0%: 5: 12 st 92%: Analys av Stöd: Siffran ska och bör ligga på 100% då vi arbetar med smågrupper och hög lärartäthet i jämförelse med ordinarie skola/klasser. 4: I min skola är det så lugnt att jag får den arbetsro jag behöver. Antal personer som har svarat på frågan: 13 1: 1 st 8%: 2: 1 st 8%: 3: 4 st 31%: 4: 4 st 31%: 5: 3 st 23%: Analys av Arbetsro: Det är tydligt att vi inte når hela vägen när det gäller arbetsro trots främjande åtgärder. Under våren behövs tydligare scheman för vem och när man ska delta i helklass för att minimera sammanbrott i klassrum. Inför VT behöver vi fundera kring personalfördelning kring nationella proven.

5: Lärarna berättar hur det går för mig i deras ämnen. Antal personer som har svarat på frågan: 13 1: 1 st 8%: 2: 0 st 0%: 3: 1 st 8%: 4: 2 st 15%: 5: 9 st 69%: Analys av Studieinformation: Utifrån svaren ser vi att de flesta är nöjda men att några upplever otydlighet. Åtgärderna som sätts in är att oftare prata om detta i tex mål & medel samtal / mentorstid. Det finns även ett uttalat mål att eleverna ska hålla sina egna utvecklingssamtal och då krävs det att man vet hur man ligger till i respektive ämne. 6: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. Antal personer som har svarat på frågan: 13 1: 1 st 8%: 2: 0 st 0%: 3: 4 st 31%: 4: 3 st 23%: 5: 5 st 38%: Analys av Studieinformation Vi behöver bli bättre på att förklara kunskapskraven. Börja kopiera ur HEJA och visa eleverna vilket centralt innehåll vi arbetar med förnärvarande och koppla detta till kunskapskraven så det blir extra tydligt.

7: Jag kan nå målen i alla ämnen, bara jag vill Antal personer som har svarat på frågan: 13 2: 0 st 0%: 3: 3 st 23%: 4: 5 st 38%: 5: 5 st 38%: Analys av Tron på sin egen förmåga: Alla ligger i övre skiktet vilket är bra utifrån de olika förutsättningarna och skolbakgrund. Mycket hjälp från stöttande, motiverande och positiva vuxna. 8: jag känner mig trygg i min skola. Antal personer som har svarat på frågan: 13 2: 0 st 0%: 3: 1 st 8%: 4: 1 st 8%: 5: 11 st 85%: Analys av Trivsel och trygghet: Målet i värdegrundsarbetet är att alla elever ska trycka 5.a!

9: Jag trivs bra i min skola. Antal personer som har svarat på frågan: 13 2: 1 st 8%: 3: 0 st 0%: 4: 3 st 23%: 5: 9 st 69%: Analys av Trivsel och trygghet Att en elev svarat i det undre skiktet kan förklaras på en mängd olika sätt. Det samlade resultatet ger dock en bild av att trygghetsarbetet ger resultat. 10: Jag tycker att jag har nytta (särskilt i framtiden) av det jag gör i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 13 2: 0 st 0%: 3: 2 st 15%: 4: 5 st 38%: 5: 6 st 46%: Analys av Meningsfullhet: Under läsåret ska arbetet utifrån MUST, meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg undervisning förstärkas. En fullständig analys av detta kommer göras efter vårterminens enkätsvar. 11: Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig. Antal personer som har svarat på frågan: 13

2: 0 st 0%: 3: 1 st 8%: 4: 3 st 23%: 5: 9 st 69%: Analys av Trivsel och trygghet De flesta av våra elever har behandlingsuppdrag från socialtjänsten vilket också ger dem en samordnare som hjälper till under hela dagen det vore mycket anmärkningsvärt ifall någon svarat lägre på denna då all personal lägger ner mycket tid på alliansbyggande. 12: Jag tycker att jag har inflytande på skolans verksamhet. Antal personer som har svarat på frågan: 13 2: 0 st 0%: 3: 1 st 8%: 4: 6 st 46%: 5: 6 st 46%: Analys av Delaktighet: Vi kan bli tydligare med vad vi menar med elevinflytande på flera sätt. Ett led i detta arbete kan vara i planering av olika moment låta eleverna få välja aktiviteter, uppgifter etc i större utsträckning.

Redovisning av Enkät, elever VT 15 Namn elevenkät vt 15 Beskrivning till alla elever på skolan vt-15 Till undervisningsgrupp Alla på skolan (Personal, Elev) Anonym Ja Från och med 2015-05-04 Till och med 2015-06-13 Antal elevsvar 11 Antal personalsvar 0 Ett svar motsvarar 1: Elevenkät Du svarar 1 till 5 där: 1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand 3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet Antal personer som har svarat på frågan: 0 2: I min skola får jag vara med och bestämma hur jag skall arbeta med olika skoluppgifter Antal personer som har svarat på frågan: 11 1: 1 st 9%: 2: 0 st 0%: 3: 4 st 36%: 4: 3 st 27%: 5: 3 st 27%: Analys: Har under vt sjunkit till 27% i antal 5 vilket kan ha att göra med att det ligger en hel del nationella prov under våren vilket tar upp tid från den ordinarie undervisningen. Vi har också haft en stor andel nior. 3: Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. Antal personer som har svarat på frågan: 11 2: 0 st 0%: 3: 1 st 9%:

4: 3 st 27%: 5: 7 st 64%: Analys: under våren har alla svar hamnat från 3-5, dock har endast 64% svarat en 5. Finns flera tänkbara orsaker till detta tapp, nationella prov, nya elever, fler en till en behov osv. Här behöver vi titta på alternativa grupperingar i skolan. 4: I min skola är det så lugnt att jag får den arbetsro jag behöver. Antal personer som har svarat på frågan: 11 2: 3 st 27%: 3: 4 st 36%: 4: 2 st 18%: 5: 2 st 18%: Analys: ingen har svarat 1 vilket är positivt dock är det sjunkande resultat på 4 och 5 i jämförelse med svar från HT. 5: Lärarna berättar hur det går för mig i deras ämnen. Antal personer som har svarat på frågan: 11 2: 2 st 18%: 3: 2 st 18%: 4: 2 st 18%: 5: 5 st 45%: Analys: Dessa svar förvånar lärarna då vi under VT arbetat hårt med utvecklingssamtal och bedömning. Trots stora ansträngningar når vi inte fram då resultaten sjunker under VT. 6: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. Antal personer som har svarat på frågan: 11 1: 1 st 9%: 2: 2 st 18%: 3: 2 st 18%:

4: 2 st 18%: 5: 4 st 36%: Analys: Under våren har lärarna arbetat med att tydliggöra bedömningsmålen för eleverna. Vi ser dock en spridning i svaren i under VT vilket tyder på att det inte riktigt nått önskat resultat. 7: Jag kan nå målen i alla ämnen, bara jag vill Antal personer som har svarat på frågan: 11 1: 3 st 27%: 2: 1 st 9%: 3: 1 st 9%: 4: 3 st 27%: 5: 3 st 27%: Analys: Större spridning i svaren under VT. Mycket tråkigt att 27% av eleverna sätter en 1.a, samma procent trycker dock en 4 och en 5.a. Vi arbetar mycket med självförtroende och stöttar och uppmuntrar för att eleverna ska lyckas. 8: jag känner mig trygg i min skola. Antal personer som har svarat på frågan: 11 2: 1 st 9%: 3: 2 st 18%: 4: 2 st 18%: 5: 6 st 55%: Analys: Oroande siffror under VT att endast 55 % trycker en 5a. En rejäl sänkning i jämförelse med HT då ingen elev satte en 2.a 9: Jag trivs bra i min skola. Antal personer som har svarat på frågan: 11 2: 0 st 0%: 3: 3 st 27%: 4: 1 st 9%: 5: 7 st 64%: Analys: Trots generellt låga resultat på tidigare trivselfrågor är det glädjande att de

flesta verkar trivas på skolan då alla svar ligger från 3 och uppåt. 10: Jag tycker att jag har nytta (särskilt i framtiden) av det jag gör i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 11 1: 1 st 9%: 2: 1 st 9%: 3: 1 st 9%: 4: 5 st 45%: 5: Analys: Under VT sjunker resultaten. Vi behöver bli duktigare på att komma i samhället och titta på olika yrken etc. för att visa vad utbildning innebär när man blir vuxen. 3 st 27%: 11: Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig. Antal personer som har svarat på frågan: 11 2: 1 st 9%: 3: 1 st 9%: 4: 4 st 36%: 5: 5 st 45%: Analys: antal elever som trycker en 5.a har sjunkit under vt. 12: Jag tycker att jag har inflytande på skolans verksamhet. Antal personer som har svarat på frågan: 11 1: 1 st 9%: 2: 1 st 9%: 3: 1 st 9%: 4: 2 st 18%: 5: 6 st 55%: Analys: Under VT sjunker resultaten

13: Övriga kommentarer Antal personer som har svarat på frågan: 11 - Jag kommer endast till skolan för mammas skull! Hade jag inte haft mamma hade jag ej kommit till skolan. Analys Svaren på VT-enkäterna sjunker i jämförelse med HT-svaren. Under VT tillkom ett par nya elever, de flesta utan behandlingsuppdrag vilket märktes tydligt i elevgruppen. Under VT skrevs en hel del nationella prov. Vi har haft en stor del årskurs 9 vilket tog tid i anspråk av både elever och personal att planera och genomföra. I slutet av VT (maj, juni) förstärktes skolpersonalen med en resursperson. Elevenkäterna läsår 15/6 visar att vi behöver förstärka arbetet med att tydliggöra vad som bedöms och varför. Vi behöver även vara än mer tydliga med trygghetsarbetet där framförallt arbetsron får lägre resultat än tidigare. Under VT har vi haft fler elever inskrivna än under HT. Under läsåret har personalen i perioder gått kort.

Övergripande planering för skola 2015-2016 VT-15 Kompetensutveckling/ utbildning: Matematiklyftet (alla mattelärare, gr+gy ) Mäta och utvärdera: Inmätning MUST - provomgång enkät (alla elever) Elev- och föräldraenkäter i SchoolSoft (alla) Gemensamma aktiviteter/projekt: Pilotprojekt mustiga observationer (4 frivilliga lärare/skolor + 4 personer från nyckelgruppen) Fortsatt arbete med MUST begreppen (Lärare enkät, rektorer arbetsmaterial begrepp och definitioner) Planering pågår: Inför Läslyftet (skolchef, rektorer, handl.,skolutv.) Att mäta skolframgång - Kartläggning & forskning (forskargrupp + skolutv.).screeningen in i forskningen. Gemensam matterutin? (mattelärare + skolutv) Specialpedagogiskt nätverk (skolutv.) Person från IT-grupp in i MUSTgruppen Inventera/undersöka: En Läsande skola Vad ska fortsätta? Specialpedagoger/speciallärare Matematiklärare Svensklärare Standardiserade screeningredskap i matematik Medialösningar Skollicenser HT-15 Kompetensutveckling/ utbildning: Läslyftet Någon eller några från varje enskild skola. Matematiklyftet fortsätter delvis (alla/ vissa mattelärare gr & gy?) Gemensam studiedag samplaneras (fortsätta med arbetet i ämnesgrupperna + anpassas efter behov Kostnadsfria seminarier - Lärare lär om Åtgärdsprogram och särskilt stöd - Lärare lär om ClaroRead och tekniska hjälpmedel Mäta och utvärdera: Inmätning* - inskrivningsblanketter (nya elever) - screening i svenska + engelska, matte på prov (alla elever gr + IA?) Gemensamma aktiviteter/ projekt: Stödjande observationer ( behovssökande lärare/skolor + lämplig observatör/hjälpare från nyckelgruppen/lärargruppen/specialpedagogiska nätverket) Skolframgång Gemensam matterutin? Läsutmaningen + Läskvarten (de skolor som vill) Gemensamma medialösningar Plattform för skollicenser Dokumentation av åtgärder och insatser (ÅP) Fortsatt arbete med MUST

VT 16 Kompetensutveckling/ utbildning: Läslyftet Någon eller några från varje enskild skola. Kostnadsfria seminarier - Lärare lär om dyslexi och logopedutredning - Lärare lär om språkutvecklande arbetssätt Mäta och utvärdera: Utmätning - screening i svenska, engelska och matte (alla elever gr + IA?) - Elev- och föräldraenkät (alla) Gemensamma aktiviteter/ Projekt: Stödjande observationer ( behovssökande lärare/skolor + lämplig observatör från nyckelgruppen/lärargruppen/specialpedagogiskt nätverk Skolframgång Gemensam matterutin? Dokumentation av åtgärder och insatser (ÅP)

Bilaga 1 Utvärdering av ämnet Idrott och hälsa läsåret 2014/2015 Rörelse Under höstterminen hade vi i stor utsträckning undervisning i Betlehemskyrkans motionssal. Då salen har lite brister när det kommer till undervisningssal i ämnet idrott och hälsa var alternativen begränsade men det blev allt som oftast bra lektioner och variationen var tillräcklig för de flesta även om det gavs utryck från flera håll att vi gjorde samma sak varje gång. Det jag gjorde var att försöka samlas på golvet inför varje lektion och om det gick prata lite snabbt om vad vi skulle göra och hur det kopplas till kursplanen. Med hjälp av utdrag ur katalogen Heja kunde det allt som oftast förklaras på ett sätt som blev begripligt. Vi hade ibland uppvärmning med någon lek eller övningar med boll. Sen spelade vi innebandy och fotboll. Ibland med lite begränsningar såsom att man bara får gå, skjuta så fort man fick bollen, alla över halva för att göra mål, hålla långt ner på klubban osv. Allt för att få gruppen på en jämnare nivå och koppla bort fördelarna för de som var vana att spela. Det fanns också ett badmintonnät så det har varit ett flertal lektioner med badminton. Gåt genom serve och clearslag. Spelat rundbadminton men mest bollat med varandra och försökt hålla bollen i luften. Vi var till Steneberg vid några tillfällen och hade där pingis som komplement till badmintonundervisningen. I salen har vi också haft lite olika lekar och styrketräning där jag försökt få in olika ord och begrepp inom området. Det vi gjort har innefattat komplexa rörelser, koordination och rörlighetsträning. Vi var tre gånger vid Färran Häjderbadet där jag med hjälp av en simlärare hade simundervisning och även livräddning. De fick börja med att simma 200 m varav 50 på rygg. Vissa simmade mer. Sen tränade vi livräddning på olika ambitionsnivåer beroende på hur bekväm man var att dyka under vattnet. Vissa hämtade docka på grunde medan andra gjorde det på djupa. Distansen man bärgade varierade också beroende på förmåga. Vi var tre gånger till dojon i Kraftsportens hus. Där hade vi boxersice till musik. Vi gick genom olika grunder som vi sen satt ihop till kombinationer. Avlutade med att jobba på rätt intensiv nivå med olika övningar och kombinationer. Jag var noga med att man lyssnade på musiken och anpassade frekvensen på sina slag till takten i musiken. Vi har vid några tillfällen varit ute i en liten park och haft lite fotbollsspel/lek och spelat kubb. Där har vi fått in koordination och komplexa rörelser i utomhusmiljö. Hälsa och livsstil För att uppnå de centrala mål som finns inom detta område har vi i huvudsak arbetat med träningsdagboken. (Se bifogat material). Där har vi pratat om vikten av träning, dess effekter och hur olika livsstilsval kan påverka en persons hälsa. Materialet togs fram gemensamt under en studiedag i Stockholm tillsammans med idrottslärare. Jag upplever materialet som bra och något som man gått kan fortsätta arbeta vidare med. Att tänka på är att verkligen få eleverna att sätta upp bra, mätbara mål för att sen kunna testa och se hur det gått. Det är också av hög vikt att de gör bra test första gången som är mätbara och detta kräver att idrottsläraren har assistans av fler vuxna som kan bistå eleverna i deras tester. I dagboken skulle man kunna, för att förtydliga, skriva in test för att kunna sätta mätbart mål inom parantes efter Pass 1. För att få in lite formativt arbete Kan man med fördel låta eleverna jobba i par och på så sätt hjälpa varandra att göra testerna. Det är även viktigt att eleverna varje lektion får se betygsmålen så de förstår hur lite som krävs för E. Speciellt de elever som annars är svåra att motivera till ämnet idrott och hälsa. En av svårigheterna har varit att få eleverna att skriva i dagboken efter varje pass. Ska man fortsätta med detta projekt så är det bra om man kan ta tid i slutet av varje lektion att sitta ner med varje elev och hjälpa dem att formulera sig, även här är det bra om idrottsläraren har hjälp av fler vuxna. Här kommer ytterligare möjlighet att jobba formativt. Efter att man genomfört alla pass och gjort ett sista test är det också viktigt att

eleverna får tid att utvärdera och fundera på orsakerna till de resultat de uppnått, eller inte uppnått. Gärna i klassrumsmiljö. Jag gjorde det i samband med en lektion i gymnastiksal och fick inte önskad uppmärksamhet eller resultat. Det är även viktigt att eleverna förstår att de inte betygsätts på om de uppnått sina mål eller inte, det är ointressant. Det som är intressant är att se huruvida de kunde sätta ett bra, mätbart mål och om det i slutet av perioden kan utvärdera sin insatts och se vad som har påverkat dem och om det kunnat göra något annorlunda. Friluftsliv och utevistelse Under läsåret har vi haft ett flertal friluftsdagar och olika exkursioner där idrottsämnet fått del i form av samtal kring och upplevelser av friluftsliv och utevistelse.