Qualis Granskningsrapport

K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Sandvalla förskola Hudiksvall Granskning genomförd 31 mars-1 april 2015 av Yvonne Walderfors & Cecilia Lindström

Sammanfattning Sandvalla förskola är en kommunal förskola som tillhör lärområde Nord i lärande- och kulturförvaltningen i Hudiksvalls kommun. I förskoleenheten ingår förutom Sandvalla förskola, förskolorna Kristineberg, Solbågen, och Nyponrosen. Förskolan är organiserad i tre avdelningar; avdelningarna Delfinen och Svanen för de yngsta barnen och avdelningen Storken för de äldsta barnen. Totalt finns 54 barn inskrivna. Sandvalla förskola är beläget cirka tre kilometer norr om centrum och består till övervägande delar av flerfamiljshus och villor. Förskolan ligger i samma byggnad som Sandvalla skola, som förutom förskolan även består av förskoleklass, grundskola (åk 1-6) och fritidshem. Arbetet med Qualis startade läsåret 2011/2012. Vid denna första granskning, april 2015, uppgår poängen till 74 och förskolan är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Förskolan präglas av trygghet och trivsel, pedagogernas engagemang och kompetens, ett professionellt förhållningssätt och ett positivt bemötande. Hela enheten har en organisation som stödjer utvecklingsarbetet i den enskilda förskolan. Organisationen stödjer också nätverk mellan pedagoger från olika förskolor. Förskolan präglas av ett systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar verksamheten där planering, uppföljning och kvalitetsredovisning bildar en helhet som resulterar i en arbetsplan för förskolan. Förskolan har ett tydligt ledarskap som driver utvecklingen på flera nivåer och som tydligt visar vad som behöver förbättras för att förskolan ska nå sina mål. Inom förskolans förbättringsområden vill vi särskilt peka på barnens delaktighet i lärprocessen, där vi bedömer att pedagogerna behöver synliggöra varje barns egna reflektioner och hitta metoder som ökar barnens inflytande. För att nå en ännu högre nivå i sin kvalitet behöver förskolan utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationen, framför allt vad avser pedagogernas analysarbete. Varje barns utveckling och lärande behöver synliggöras för att möta barnen utifrån gruppens och individens behov som sen ska ligga till grund för verksamhetens innehåll och koppling till läroplansmålen. En kort presentation - Sandvalla förskola Sandvalla förskola är en kommunal förskola som tillhör lärområde Nord i lärande- och kulturförvaltningen i Hudiksvalls kommun. I förskoleenheten ingår förutom Sandvalla förskola, förskolorna Kristineberg, Solbågen, och Nyponrosen. Förskolan är organiserad i tre avdelningar; avdelningarna Delfinen och Svanen för de yngsta barnen och avdelningen Storken för de äldsta barnen. Totalt finns 54 barn inskrivna. Ansvarig för enheten är förskolechef Lotta Andersson Damberg. Förskolans öppettider är normalt kl 6.30-17.30 men om behov finns öppnar förskolan kl 6.15 och stänger kl 18.30. Sandvalla ligger cirka tre kilometer norr om centrum och består till övervägande delar av flerfamiljshus och villor. Förskolan ligger i samma byggnad som Sandvalla skola, som förutom förskolan även består av förskoleklass, grundskola (åk 1-6) och fritidshem. Den första 1

skolbyggnaden upprättades i början av 60-talet för årskurs 1-3, och skolan har under åren växt och växer än idag. Förskolan uppkom under mitten av 80-talet, och i lokalerna som idag är förskolans tre avdelningar har det under åren varit hel- och deltidsförskola, fritidshem, öppen förskola och även grundskoleklasser. Antalet avdelningar har växlat under åren och under flera år fanns endast en avdelning med förskola som samarbetade med förskoleklassen och fritidshemmet. Under åren 2006-2007 öppnades avdelningarna Delfinen och Svanen i modulerna på förskolans baksida. De bytte plats under hösten 2010 plats med förskoleklassen och fritidshemmet, och har sedan dess varit samlade som en treavdelningsförskola. Lokalerna på Sandvalla är ljusa, öppna och anpassade utifrån barnens intressen och behov. Mycket av materialet, såväl inne som ute, är väl tillgängligt och synligt för barnen. Utemiljön utgörs av en stor och variationsrik gård som erbjuder barnen många möjligheter till lek och aktiviteter. Förskolans gård och skolans område skiljs av med staket och grindar. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings - och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 38 barn över tre år har 38 svarat (100 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 53 föräldrar av totalt 54 vilket innebär 98 procent svarsfrekvens. Av förskolans nio personal har nio svarat (100 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Storken Svanen Delfinen Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande 4 4 4 5 3 B. Trygghet och trivsel 5 5 7 5 5 C. Barns delaktighet i lärprocessen 5 3 3 4 3 D. Arbetssätt och pedagogroll 5 5 5 4 4 E. Föräldrainflytande 5 5 5 5 4 F. Organisation 6 6 6 6 4 G. Styrning och ledarskap 5 5 5 5 5 H. Kommunikation 5 5 5 5 5 I. Kompetens 6 7 5 6 5 J. Resursutnyttjande 5 7 4 6 5 K. Image 5 4 4 6 4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande På Sandvalla förskola möts vi med värme, nyfikenhet och glädje från både barn och personal. Miljöerna anpassas utifrån barnens behov och intressen och vi kan se en stor variationsrikedom i lokalerna med tillgängligt material som lockar till lek, utforskande och kreativitet. Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Pedagogerna har ett närvarande och lyhört förhållningssätt. utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). 3

Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1). Förskolan har gemensamma, dokumenterade rutiner för hur detta arbete går till. Om det framkommer att ett barn har behov av särskilt stöd har personalen ett ansvar att informera förskolechefen. Förskolechefen fattar därefter beslut om stöd vilket kan innebära utökad tid på förskolan, specialpedagogiska insatser i form av utbildning, konsultation eller handledning för personalen. Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). På samtliga avdelningar ser vi barnens teckningar, kreationer och annan dokumentation från aktiviteter där barnens lärande är tydligt kopplat till målen i läroplanen. Förskolan dokumenterar barnens lärande och utveckling bland annat med hjälp av reflektionsprotokoll, kamera, lärplatta, teckningar och Tidig registrering av språket (TRAS). I barnenkäten svara 74 procent att det stämmer helt och 26 procent att det stämmer på frågan om Jag får ofta visa vad jag lär mig. I intervju med förskolechefen berättar hon att det på förskolan finns åtta förskollärare och en barnskötare anställda. Detta medför att förutsättningarna för att förskolläraren ska ta ett särskilt ansvar är mycket gynnsamma. Hon berättar också om den stabila personalorganisationen som finns på förskolan i varierade åldrar. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). I såväl den skriftliga redovisningen som i intervjuerna framkommer det att pedagogerna arbetar medvetet med att vara goda förebilder som är närvarande och stödjande, som handleder barnen vid konflikthantering, samt uppmuntrar till samarbete. Förskolan använder sig av boksamtal och delar in barnen i mindre grupper. Barnen stimuleras och utmanas på så sätt i sin sociala utveckling (steg 3). Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 9. I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation 10. I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap 57 % 38 % 6 % 53 % 42 % 2 % 4 % Personalenkät (Antal personal) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 10. Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer 11. Vår förskola har fokus på matematik och naturvetenskap i arbetet med barnens lärande 6 3 6 3 4

Av svaren i såväl personal- som föräldraenkäten kan vi utläsa att förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). I föräldraintervjun berättar föräldrarna att de märker av barnens intresse och förmåga att till exempel använda sig av och uppmärksamma matematiska begrepp i vardagen. De upplever att pedagogerna är flexibla och lyhörda, och att de väver samman förskolans mål samtidigt som de tillvaratar och utgår från barnens intressen. Detta stärks även genom förskolans väggdokumentationer, som bland annat synliggör experiment kring vatten, lufttryck, djur och natur. Vi ser dessutom ett medvetet urval av material som uppmuntrar barnen att utforska matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolan jobbar strukturerat med materialet Före Bornholm och TRAS, samt har högläsning och boksamtal i mindre grupper. Alla pedagoger deltar under läsåret 2014/2015 i en studiecirkel om att öka läsningen och flerspråkighet. Under de senaste två åren har förskolans pedagoger deltagit i en matematikutbildning och använder sig av Mattekarusellen. Utbildningar i entreprenöriellt lärande och Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) är ytterligare satsningar som genomförts gällande kompetensutveckling för pedagogerna (steg 3). Genomförd kompetensutveckling följs upp vid avdelningsmöten, arbetsplatsträffar och kvalitetsdagar för att utveckla utbildningen kontinuerligt och med det öka varje barns möjlighet till utveckling och lärande (steg 3). Pedagogerna använder reflektionsprotokoll och andra dokumentationer som underlag. Handlingsplaner upprättas vid behov. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång varje år. I förskolans arbetsplan görs årliga nulägesanalyser och utvärderingar för att se över hur förskolan har arbetat under året och för att planera framtida förbättringar i verksamheten (steg 3). I föräldraenkäten instämmer 96 procent av föräldrarna helt eller till stor del på frågan om Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn. Det stärker att pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande, vilket är ett av kriterierna på steg 4. I självvärderingen placerar alla tre avdelningar förskolan på steg 4 och förskolechef placerar förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 3. För att uppnå samtliga kriterier på steg 4 behöver olika former av dokumentation och utvärdering användas regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande. Vi kan se en mångfald i de olika former av dokumentation som används och är väl synliga i verksamheten. Förskolan har verktyg och underlag för uppföljning, utvärdering och utveckling som behöver förankras och befästas hos varje pedagog för att regelbundet kunna följa upp barnens utveckling och lärande. Genom arbetet med reflektionsprotokoll är förskolan på god väg att uppnå samtliga kriterier på steg 4, men pedagogerna behöver analysera innehållet i dokumentationen och utifrån barnens intressen, förmågor och behov låta det utgöra en tydlig grund för vidare utveckling av verksamheten. Trygghet och trivsel Sandvalla förskola har en trygg och säker utemiljö med staket runt hela förskolans gård. På frågan om barnen tycker om att vara på förskolan svarar 95 procent att det stämmer helt och 5 procent att det stämmer. På Sandvalla förskola tillämpas föräldraaktiv inskolning där föräldrarna och barnet deltar i den dagliga verksamheten. Innan starten på förskolan skickas ett kort med 5

välkommen hem till familjen och i inskolningsrutinerna finns dokumenterat vad pedagogerna behöver tänka på och informera föräldrarna om (steg 1). Regler och rutiner finns väl dokumenterade. Arbetsmiljöplan, krisplan och egenkontrollplan samt skyddsrond årligen och pedagogernas ansvarsområden utgör en viktig grund för trygghet och säkerhet på förskolan (steg 1). I förskolan använder man häftet När det krisar i förskolan, handledning vid kris och katastrof och i arbetsmiljöplanen tar vi del av vilka rutiner som gäller för tillsyn och upptäckt om ett barn försvinner från förskolan (steg 1). Vi märker vid vårt besök att förskolan lyckats skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten. I intervju med förskolechefen berättar hon hur de under flera år arbetat med att skapa ett gemensamt förhållningssätt och bemötande utifrån litteratur som underlag för diskussioner, boken Hissad och Dissad är ett exempel. I intervjun med föräldrarna uttrycker de en stor trygghet i att all personal känner alla barn och att det inte spelar någon roll på vilken avdelning de hämtar eller lämnar sitt barn. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa hur pedagogerna delar barnen i mindre grupper under dagen för att kunna möta barnens behov och intressen och anpassa lärmiljöerna (steg 2). I planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver förskolan sina metoder för att säkerställa att förskolan arbetar efter demokratiska värden såsom: Kartläggning, förebyggande åtgärder och rutiner för akuta situationer. Nulägesanalys Uppföljning och utvärdering När vi intervjuar pedagogerna och frågar vad som är förskolans styrkor svarar de att trygghet, samarbete och struktur i verksamheten är en viktig gemensam bas. Det gör det lätt för nya pedagoger att kliva in i verksamheten säger en av pedagogerna (steg 2). I intervjuer med ledning, pedagoger och föräldrar får vi bekräftat det vi själva upplever och bedömer, nämligen att förhållandet mellan pedagoger och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Vi ser vid vårt besök djupt engagerade pedagoger som är tillsammans med barnen. Vid ett idrottspass ser vi hur barnen är väl förtrogna med vad som ska ske och de vuxna är med och stöttar barnen hela tiden. Barnen uppmuntras med tummen upp eller ett vänligt leende när de lyckas eller behöver stöd. I föräldraenkäten svarar 98 procent att de instämmer helt eller instämmer till stor del i påståendet om Personalen engagerar sig i mitt barn (steg 3). Det råder ingen tvekan om att Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt då alla av personalen svarar att de instämmer helt eller instämmer till stor på det påståendet (steg 3). På förskolan följer pedagogerna upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet bland annat genom enkäter, barnråd och i direkta samtal med barnen. Pedagogerna observerar samspelet mellan barnen för att på så sätt analysera eventuella insatser som behöver ske (steg 3). I verksamhetsbeskrivningen för Sandvalla förskola beskrivs visionen som gäller för Hudiksvalls förskolor: Jag kan, jag vill, jag vågar, som att varje barn vid förskolan ska känna att alla vuxna samverkar för deras bästa. Alla ska känna sig respekterade, trygga, sedda och uppleva lika värde. I intervjun med föräldrarna berättar de om hur de i föräldramöte varit delaktiga i diskussioner 6

kring innehållet och tankarna i planen för diskriminering och likabehandling. Vid uppkomna situationer tar personalen alltid tag i det direkt genom att involverar och informerar föräldrarna (steg 4). Föräldrarna berättar också att barnen ofta pratar om hur en bra kompis är. Pedagogerna berättar i intervjun om att de arbetar med att lära barnen att säga Stopp, jag vill inte mer, för att hjälpa barnen att lyssna och respektera varandra. Detta bekräftas också av föräldrarna i intervjun. I personalenkäten svarar åtta pedagoger av nio att de instämmer helt eller till stor del i att förskolan har enats om gemensamma normer (steg 4). På förskolan har man infört ett barnråd för att påverka och stimulera barnen till att omfatta vårt samhälles grundläggande värderingar. Vid vårt besök tar vi del av protokoll från barnråd. Där kan vi se hur barnen görs delaktiga i att utforma utemiljö och innemiljön. Exempel på barnens förslag är att färgerna i ateljén ska flyttas så att barnen själva når dem och i utomhusmiljön har barnens idéer om snickarboden lyfts fram. Genom att utgå från barnens vardagliga situationer i förskolan uppmuntrar pedagogerna barnen att ta ansvar för sina kläder. Pedagogerna är lyhörda och nyfikna på barnens förslag och tankar. De pedagoger vi möter under vårt besök för en ständig dialog med barnen om hur vi är mot varandra för att alla ska må bra och vi bedömer att pedagogerna är goda förebilder (steg 4). I planen mot diskriminering och kränkande behandling kan vi läsa om förskolans förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde och för närvarande arbetar förskolan aktivt med genusfrågor. Vid vårt besök ser vi dokumentation om hur pedagogerna tillsammans med barnen arbetat med känslorna arg, glad, ledsen, rädsla och barnen har på olika sätt uttryckt sina känslor genom olika ansiktsuttryck (steg 5). Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas, diskuteras och följs upp kontinuerligt av pedagogerna. Förskolan använder sig av enkäter till föräldrar, barn och pedagoger. Resultatet av enkäterna får föräldrarna ta del av vid föräldramöten. I personalenkäten svarar alla att de instämmer helt eller till stor del på påståendet Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling (steg 5). Barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls 2. Jag är en bra kompis 100 % 3. Jag har någon att leka med på förskolan 4. Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan 5. Jag tycker maten smakar gott på förskolan 97 % 3 % 97 % 3 % 79 % 21 % 7

Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 1. Mitt barn trivs på förskolan 83 % 13 % 4 % 3. Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling 6. Förskolan har en stimulerande utemiljö 51 % 40 % 9 % 21 % 53 % 23 % 4 % Personalenkät (Antal personal) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 1. Jag trivs på min arbetsplats 5 4 2. Barnen trivs på förskolan 7 2 I självvärderingen placerar en avdelning förskolan på steg 7 medan två avdelningar och förskolechefen placerar förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 5. För att nå steg 6 behöver förskolans tre avdelningar planera för och ge barnen utrymme för att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Barns delaktighet i lärprocessen Lärandemiljön på Sandvalla anpassas och utvecklas utifrån den aktuella barngruppen. Det är barnens intresse, förmågor och behov som präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Materialet är tillgängligt, synligt och uppmuntrar barnen till självständighet, vilket gör att lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1). Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Pedagogerna beskriver i intervjun hur barnen genom en inspirerande miljö och tillgänglighet i materialet ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Under verksamhetsbesöket upplever vi att klimatet på förskolan är öppet och tillåtande med närvarande och lyhörda pedagoger som engagerar sig i barnens utforskande och lek, samt i barnens reflektioner. I barnenkäten har 100 procent svarat att det stämmer helt eller stämmer, att de ofta får välja vad de vill göra. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet genom barnenkäter, i samtal med barnen samt genom dokumentation och gemensamma reflektioner (steg 2). Eftersom förskolan genomför årliga enkäter ges barnen även möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Ibland är barnen själva med och fotograferar eller på annat sätt dokumenterar sitt lärande, och de äldsta barnen deltar i utvecklingssamtalet (steg 3). Vid vårt besök tar vi del av pedagogernas arbete med reflektionsprotokoll och dokumentationer såsom fotografier, collage och teckningar vilket styrker vår bild av att varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Dokumentationerna ska enligt förskolans underlag för utvecklingssamtal utgöra en nyanserad 8

och rik bild av barnets utveckling och lärande utifrån läroplanens uppdrag och mål för verksamheten. Därmed finns det en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Detta bekräftas i såväl föräldraenkät som i personalenkät. 92 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att utvecklingssamtalet bygger på dokumentationen av det egna barnets utveckling och lärande. Personalenkät (Antal persona) helt till stor del Inställer till viss del inte alls Vet ej 6. Barnen är delaktiga i lärprocessen 6 3 9. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande 7 2 I självvärderingen placerar en avdelning förskolan på steg 5, två avdelningar på steg 3 och förskolechefen på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3. För att uppnå kriterierna på nästa steg behöver varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande, samt barnen ha ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. För att uppnå dessa kriterier behöver förskolan föra en diskussion kring vad delaktighet innebär, och förskolans verktyg och underlag behöver befästas och förankras hos varje pedagog. Arbetet med barns delaktighet i lärprocessen är ett pågående utvecklingsarbete på Sandvalla, och diskussioner förs löpande kring hur pedagogerna kan följa och synliggöra barnens lärande och inte bara ett pågående görande. Genom att utveckla arbetet med reflektionsprotokoll har förskolan goda möjligheter att uppnå kriterierna på steg 4. Pedagogerna behöver analysera innehållet i dessa protokoll och utifrån barnens intressen, förmågor och behov låta det utgöra en tydlig grund för vidare utveckling av verksamheten. Arbetssätt och pedagogroll Vid vårt besök ser vi att materialet finns tillgängligt för barnen, det är placerat på deras nivå och relaterat till ålder för olika aktiviteter i den fria leken (steg 1). Leken ligger till grund för barnens lärande genom att förskolans ute- och innemiljö lockar och inbjuder till lek (steg 1). Pedagogerna är flexibla och närvarande i barnens lek och utforskande, lyssnar in barnens tankar och idéer och kan på så sätt variera arbetssättet efter barnens behov och intressen (steg 1). Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande på förskolan. Vid vårt besök ser vi hur barnen leker i olika grupperingar och de skiftar aktivitet utifrån intresse. Barnen får genom valkort önska aktivitet och vi ser barn som experimenterar med vatten och plastbjörnar i vattenglas, barn som målar i ateljén, barn som färglägger en björn i naturlig storlek och barn som leker med byggmaterial. Verksamheten ger utrymme för barnens egna fantasier både ute som inne (steg 2). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa hur pedagogerna stimulerar barnens förmåga att klara sig själva i olika situationer genom att uppmuntra och stödja barnen att våga prova på, att göra egna val och att hjälpa varandra. Vid måltidssituationen ser vi hur barnen själva tar den mat de önskar och hur pedagogen uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Det råder ett lugn och en harmoni under måltidssituationen och barnen ges tid att klara sig själva. Pedagogerna finns hela tiden nära barnen, utmanar, ger bekräftelse och beröm samt uppmuntrar 9

dem till självständighet. I personalenkäten svarar alla att de instämmer helt eller till stor del på påståendet att våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 2). Förskolan dokumenterar och omprövar regelbundet sitt arbetssätt och arbetsformer genom foton och text, i olika möten och vid kvalitetsdagar samt vid schemalagda reflektionstillfällen för förskollärare. Förskolechefen berättar i intervjun om gemensamma nätverksmöten inom enheten där utrymme ges för reflektioner kring arbetssätt och arbetsformer. I personalenkäten instämmer åtta av nio pedagoger helt eller till stor del i påståendet att förskolan utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen (steg 2). Vid vårt besök ser vi glada barn som på olika sätt stimuleras till aktiviteter av de vuxna. Alla barn är aktiva och vi ser många spännande inslag i verksamheten. I förskolans veckoschema som finns anslaget på väggarna läser vi att på måndagar är det Bornholmsgrupper och Miniröris. På tisdagar är det idrott och nyfikenhetsfråga (temaarbete). På onsdagar är det nyfikenhetsfråga. På torsdagar knatteorkester och NTA (Natur och teknik för alla) för fem- och sexåringar samt på fredagar genomförs sångsamling för alla barn på förskolan. I föräldraintervjun beskriver föräldrarna att barnen verkligen trivs på sin förskola, en förälder säger att mitt barn längtar till förskolan när vi är ledig en annan förälder säger att hemma kan vi se prov på hur de lärt sig matematik bland annat genom former, när vi är lediga så letar vårt barn former över allt (steg 3). På förskolan finns ett särskilt rum för musikupplevelser. På väggen hänger gitarrer som är särskilt utformade för barn, där finns trummor, maracas och en keyboard. Förskolan har en egen knatteorkester och vid vårt besök får vi vara med på en sångsamling. På avdelningarna finns material som lockar till lek för utklädning och drama (steg 3). Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen vid avdelningsplaneringar, reflektionstid och kvalitetsdagar. Genom verktyget Qualis utvärderas och analyseras verksamheten systematiskt (steg 3). Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem genom att låta barnen testa sig fram till olika lösningar för att träna på att reflektera över sitt lärande. Barnen uppmuntras att försöka ta hjälp av en kamrat och på detta sätt prova sig fram. Pedagogerna berättar för oss hur de uppmuntrar barnen och låter dem prova utan att de blir tillrättavisade (steg 4). På förskolan finns olika former av dokumentationsmallar som stöd för uppföljningen av verksamheten. Vi ser vid vårt besök flera dokumentationer anslaget på väggarna med bilder och text som anger barnens tankar och reflektioner samt koppling till förskolans läroplan. Vi tar del av pärmar där pedagogerna beskriver sitt arbete med den aktuella nyfikenhetsfrågan/tema och där man kan följa utvecklingen av pågående arbete, men vi saknar dock pedagogernas reflektioner kring vad som skett, vad som har hänt med lärandet utifrån läroplanens uppdrag samt en kritisk analys av olika arbetssätt och arbetsformer (steg 4). I intervjun med pedagogerna berättar de om sitt arbete med pedagogisk dokumentation att det är ett utvecklingsområde som behöver förbättras och fördjupas (steg 4). Pedagogerna har påbörjat sitt arbete med pedagogisk dokumentation, men behöver också utvärdera sin gemensamma dokumentation, så den kan bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling. Förskolans tre avdelningar placerar förskolan på steg 5 och förskolechefen på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 4 för att förskolan har gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten och för att utvärderingen leder vidare till utveckling. För att nå steg 5 behöver pedagogerna synliggöra och diskutera kunskapssyn och kunskapsutveckling samt på ett 10

tydligare sätt jämföra och analysera olika arbetssätt och arbetsformer som ska ligga till grund för bedömning av vilka arbetssätt som har bäst effekt för det enskilda barnet och för hela verksamheten. Föräldrainflytande I intervjun med föräldrarna uttrycker de stor tillit och förtroende till Sandvalla förskola och personal. Föräldrarna berättar att pedagogerna ser och lyssnar på varje barn. När vi ber föräldrarna att beskriva Sandvalla säger de att det är en trygg förskola med familjär atmosfär med engagerad personal som värnar om deras barns bästa. Det blir tydligt under intervjun att pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). På Sandvalla skickas föräldrabrev ut till familjerna där de kan ta del av vad barnen har gjort och vad som kommer att ske framöver. Det finns också en föräldravägg i hallen, där pedagogerna sätter upp mycket information och dokumentation, vilket gör att föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2). I personalenkäten instämmer åtta av nio pedagoger helt eller till stor del i påståendet Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att framföra sina synpunkter och att fråga om sådant de undrar över. Det finns en postlåda i varje entré där föräldrarna anonymt kan lämna sina synpunkter och önskemål. Genom framkomna förslag, daglig kontakt, föräldramöten och utvecklingssamtal följer pedagogerna upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet då förskolan följer upp svaren i enkäter och synliggör förskolans mål och innehåll. I föräldramöten och föräldraråd erbjuds föräldrarna att engagera sig i kvalitetsarbetet då pedagogerna visar på rent konkret hur de arbetar men barnen i olika vardagssituationer. Det ökar förståelsen för förskolans uppdrag vilket föräldrarna berättade om i intervjun (steg 2). Vid utvecklingssamtalen samverkar förskolan med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3). Enligt förskolans underlag för utvecklingssamtal ska utvecklingssamtalet ge en nyanserad och rik bild av barnets utveckling och lärande utifrån läroplanens uppdrag och mål för verksamheten. I föräldraintervjun uttrycker föräldrarna att de upplever en god och tät samverkan med förskolan i den dagliga dialogen och kontakten med pedagogerna. Minst en gång per år, eller då behov uppstår, har förskolan forum för samråd med föräldrarna. Förskolechefen berättar att samråd genomförs i samband med föräldramöte där alla föräldrar bjuds in att närvara och alla pedagoger är delaktiga. Syftet med samråd är att öka föräldrarnas delaktighet i olika frågor och i intervjun berättar föräldrarna hur de varit delaktiga i tankar om förändringar av utemiljön (steg 3). Vid dessa tillfällen bjuds samtliga föräldrar in och återkoppling sker alltid skriftligt genom föräldrabrev. Förskolan följer dessutom upp och återkopplar efter föräldraenkäter, där svarsfrekvens och resultat presenteras, analyseras och jämförs med tidigare år. Föräldrarnas inflytande följs på så sätt upp av förskolan (steg 3). Föräldrars delaktighet följs upp, utvärderas och utvecklas efter till exempel utvecklingssamtal, forum för samråd och föräldraenkäter, och både pedagoger och ledning beskriver hur förskolans 11

metoder prövas och omprövas kontinuerligt. Förskolan har bland annat utvecklat arbetet med föräldrabreven genom att tydligare beskriva barns lärande i relation till förskolans mål och innehåll samt övergått från att ta emot skriftliga synpunkter och önskemål kring olika teman till att bjuda in till samråd med föräldrarna. Utifrån resultat av föräldraenkäter har samrådet utvecklats och förskolan har nu planer på att bjuda in föräldrarna till öppet hus med vernissage och musikalframträdande för att synliggöra barnens lärande ytterligare. Förskolan har metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling som utvärderas och utvecklas kontinuerligt (steg 4). I föräldraenkäten svarar 54 procent av föräldrarna att de instämmer helt eller till stor del, 34 procent instämmer till viss del och 8 procent instämmer inte alls och 4 procent svarar att de inte vet i påståendet Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande. Liknande svar kan vi finna i påståendet att föräldrarna har möjlighet att vara delaktiga i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten. Där svarar 61 procent att de instämmer helt eller till stor del, medan 19 procent instämmer till viss del, 9 procent instämmer inte alls och 11 procent svarar vet ej. Samtliga avdelningar och förskolechef har i självvärderingen placerat förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 4, för att förskolans metoder att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt. För att nå steg 5 där kriteriet handlar om att involvera föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten behöver förskolan nå bättre resultat på föräldraenkäten gällande frågan om föräldrarna får vara med och påverka förskolans arbete med enskilda barns utveckling samt att de upplever att de har möjlighet att vara delaktiga i förskolans förbättringsarbete. Organisation I Hudiksvalls kommun finns elva så kallade förskoleenheter. Varje område består av ett antal förskolor inom ett geografiskt område. Sandvalla förskola bildar, tillsammans med förskolorna Kristineberg, Nyponrosen och Solbågen, en förskoleenhet där Lotta Andersson Damberg arbetar som förskolechef. Förskolans organisation har en tydlig struktur i tre avdelningar med homogena åldersgrupper, två avdelningar med barn i åldrarna 1-3 år och en avdelning med barn i åldrarna 4-5 år. I personalenkäten instämmer åtta av nio pedagoger helt eller till stor del i påståendet att förskolan har en väl fungerande organisation. Förskolan har utarbetat ett kalendarium som uppdateras varje termin och en årsklocka som synliggör strukturen i kvalitetsåret (steg 1). 12

Kvalitetsområde Organisation Förskolans namn 2013 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 5,2 % 7,8 % 5,1 % Andel barn 0-3 år 66 % 54 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 4,2 % 5,7 % 5,3 Andelen barn i åldern 0-3 år är högre än genomsnittet i riket och i Hudiksvalls kommun. Andelen inskrivna barn per årsarbetare är lägre än genomsnittet i Hudiksvall. Sjukfrånvaron är lägre än genomsnittet i Hudiksvalls kommun men i nivå med riket. Utifrån barnens behov och intressen har förskolan strukturerats upp i tre hemvister där barnen är indelade i homogena åldersgrupper eftersom ledning och pedagoger anser att barnen lär och utvecklas bäst i en miljö som är anpassad efter deras utveckling. På varje enhet har pedagogerna valt en nyfikenhetsfråga att fördjupa sig i tillsammans med barnen och den frågan har väckts utifrån barnens intressen. Hela förskolan samarbetar och har en dialog kring den dagliga verksamheten. Om någon av pedagogerna är frånvarande fördelas ordinarie personal och barnens behov styr. Väl kända vikarier finns också att tillgå vid behov (steg 2). Förskolechefen följer upp verksamheten varje vecka vid husmöten, under året genom arbetsplatsträffar, samverkansgrupp, medarbetarsamtal, lönesamtal samt genom enkäter till föräldrar, barn och personal. Förskolechefen har sitt kontor på Sandvalla förskola vilket gör att hon kan ta del av den vardagliga verksamheten där och på så sätt följa upp utvecklingen på förskolan (steg 2). I personalenkäten svarar alla att de instämmer helt eller till stor del i påståendet att, Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar för alla delar i verksamheten. Inför viktiga beslut finns olika mötesformer där pedagogerna kan diskutera sina tankar inför förskolechefens beslut i olika frågor. I den skriftliga redovisningen så kan vi läsa om avdelningsplaneringar, reflektionsmöten, veckomöten, nätverk där pedagoger från flera förskolor finns representerade samt samverkansgruppsmöten och barnråd. Vi tar del av protokoll som styrker att förskolan har ett väl fungerande beslutssystem (steg 3). Inom olika arbetsgrupper finns en tydlig arbetsfördelning med bestämda ansvarsområden och vid intervjun med pedagogerna så hör vi att de är väl förtrogna med vilken uppgift var och en tilldelats och har ansvar för. Organisationen är tydlig med en god mötesstruktur, gemensamma utvecklingsområden, tydliga ansvarsområden i utvecklingsgrupper, arbetsgrupper och nätverk inom samordningsområdet (steg 3). Svaren i enkäterna nedan verifierar detta. 13

Föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 13. Förskolan har en väl fungerande organisation 40 % % 40 % 19 % 2 % Personalenkät (Antal personal) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 13. Förskolan har en bra mötesstruktur 7 1 1 14. Förskolan har en väl fungerande organisation 5 3 1 15. Mitt arbetslag fungerar väl 8 1 16. I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter 6 2 1 Förskolan har utarbetade handlingsplaner för olika situationer, en god mötesstruktur och ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet (steg 3). Förskolechefen har veckomöten med en representant för varje avdelning och mötesanteckningar skrivs i dokument som delas med alla pedagoger på Google Drive. Vid vårt besök ser och upplever vi en stabilitet och ett lugn som visar att förskolan har en väl fungerande organisation som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Organisationen utvärderas regelbundet vid uppföljningar och diskussioner på veckomöten, avdelningsmöten, personalmöten, utvecklingsdagar, samverkan och genom den årliga personalenkäten (steg 4). Vi har tagit del av de dokument som förskolan använder för att följa barnens utveckling men för att komma till nästa steg anser vi att pedagogerna behöver bli bättre på att följa upp enskilda barns utveckling och lärande. De dokument som vi tagit del av inför utvecklingssamtal är av skiftande kvalitet och vi saknar kopplingar till läroplansmålen. I självvärderingen placerar sig de tre arbetslagen och förskolechefen på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 4 då vi bedömer att förskolans organisation och mötesstruktur fungerar väl, att den regelbundet följs upp och utvärderas. Förskolan har utvecklat bra stödmaterial för uppföljning av varje barns utveckling och lärande men för att nå steg 5 fullt ut behöver det bli mer synligt hur pedagogerna använder dokumentationen i planeringen av verksamhetens innehåll. 14

Styrning och ledarskap Förskolorna i Hudiksvalls kommun har alla påbörjat ett kvalitetsarbete genom Qualis kvalitetssäkringssystem, som används för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheternas kvalitet (steg 1). Lärande- och kulturförvaltningens verksamhetsidé är att barn, unga och vuxna ska känna jag vill, jag vågar, jag kan. Tillsammans har förskolorna i Hudiksvall tre prioriterade målområden under 2014/2015: Entreprenöriellt lärande, Inkludering och Öka läsningen. Förskolorna i kommunen arbetar aktivt med naturvetenskap, teknik och miljöfrågor och Sandvalla förskola har en handlingsplan med målet att förskolan ska bli miljöcertifierad. Certifieringsverktyget som används är Grön flagg, kultur och hälsa är prioriterade områden. Förskolan har således egna prioriterade verksamhetsmål som utgår från de nationella målen i läroplanen (steg 1). Målen är väl förankrade i verksamheten, i såväl enkäter som i intervjuer får vi bekräftat att både personal och föräldrar känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1 och 2). I enkäterna instämmer samtliga pedagoger helt eller till stor del i att förskolan har gemensamma mål som är tydliga, och 71 procent av föräldrarna svarar att de helt eller till stor del känner till förskolans mål. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2). Målen finns dokumenterade bland annat i förskolans arbetsplan och verksamhetsbeskrivning. Utvärdering görs på kvalitetsdagar och diskussioner kring verksamhetsmålen förs kontinuerligt på arbetsplatsträffar och i arbetslagen. Varje år lämnar förskolan en skriftlig utvärdering och redovisning till förvaltningen. Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer genom att alla pedagoger är öppna och nyfikna mot barn och besökare. Det är ett öppet och välkomnande klimat på förskolan, vilket vi granskare upplever vid vårt besök (steg 2). I intervjun med pedagogerna uttrycker de att förskolechefen är en tillgänglig, engagerad och tydlig ledare. I resultatet från personalenkäten, se nedan, ser vi höga värden i de påståenden som rör förskolans ledning, vilket visar att förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3). Personalenkät (Antal personal) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 17. Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen 22. Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap 23. Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling 4 3 2 3 4 2 5 3 1 I personalenkäten instämmer alla pedagoger på frågan om att förskolan kontinuerligt utvärderar den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen planerar och driver kvalitetsarbete och kompetensutveckling utifrån förskolans resultat och behov, samt utifrån forskning och uppdrag. 15

Hon följer upp och utvecklar verksamheten vid veckomöten, avdelningsmöten, arbetsplatsträffar och kvalitetsdagar, samt i digitalt forum och vid löne- och medarbetarsamtal. I organisationen finns inplanerad reflektions- och mötestid för att skapa förutsättningar för att uppföljningar, utvärderingar och utveckling av verksamheten sker kontinuerligt. Förskolan har ett årshjul som de följer vilket betyder att förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3). I förskolans arbetsplan och verksamhetsbeskrivning kan vi läsa om de prioriterade målen på olika nivåer och hur utvärdering sker med reflektionsprotokoll och dokumentationer som grund för fortsatt utveckling av verksamheten (steg 4). Varje år lämnar förskolan in en skriftlig utvärdering och redovisning till förvaltningen. Där beskrivs en nulägesanalys som leder till utveckling av nya mål som formuleras i förskolans arbetsplan. Det finns tydliga dagordningar och minnesanteckningar för möten liksom ett årshjul och liknande strukturer som ger förutsättningar för ett ledarskap som är tydligt och strategiskt på alla nivåer (steg 4). Pedagogerna har gemensamma möten och reflektionsträffar mellan avdelningar och andra förskolor samt studiecirkel i tvärgrupper. Förskolan deltar i olika nätverk och pedagogiska caféer där pedagogerna har möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskaper. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva och analysera sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras (steg 4). I intervjun berättar förskolechefen att hon fortlöpande uppdaterar och stimulerar sina medarbetare genom att bidra med forskning och litteratur samt erbjuda kompetensutveckling utifrån verksamhetsmålen. Genom uppmuntran, aktiva diskussioner och vägledning stimulerar förskolechefen till stor variation i arbetet med genomförandet av förskolans mål (steg 5). Personalen beskriver förskolechefen som mycket öppen, positiv och närvarande. Vid vårt besök ser vi goda exempel på hur pedagogerna leder barnen på ett positivt och stödjande sätt. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten (steg 5). I personalenkäten svarar åtta av nio pedagoger att de helt eller till stor del instämmer i påståendet I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget. Samtliga pedagoger instämmer helt i att de känner sig delaktiga i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete (steg 5). Genom kontinuerlig uppföljning, nulägesanalyser och utvärderingar kan vi tydligt se att mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar, vilket är ett kriterium på steg 6 i Qualistrappan. Samtliga avdelningar och förskolechef placerar förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 5 eftersom det är tydligt att styrning och ledarskap är öppet, tillgängligt och strategiskt på alla nivåer där all personal känner till det systematiska kvalitetsarbetet och upplever förståelse och delaktighet. För att uppnå samtliga kriterier på steg 6 behöver förskolan utforma en långsiktig plan för kvalitetsutveckling som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. 16

Kommunikation Genom pedagogernas dagliga kontakt ges information vid inträffade händelser och uppkomna behov. Beroende på händelsens karaktär ges information muntligt eller skriftligt (steg 1). Klagomål och synpunkter kan framföras och tas emot antigen direkt till förskolan eller via kommunens hemsida. Förskolan följer kommunens riktlinjer för klagomålshantering och använder en särskild blankett för synpunkter som inte kan redas ut omgående (steg 1). För att sprida information till föräldrarna om verksamhetens innehåll har förskolan anslagstavlor vid varje entré. Information sker också genom föräldrabrev och vid föräldramöten samt i utvecklingssamtalet där pedagogerna informerar föräldrarna om vad som är på gång. På förskolans hemsida kan föräldrarna ta del av verksamheten genom bild- och textdokumentationer. Pedagogerna berättar att de får god information om vad som är på gång inom enheten genom alla de olika mötestillfällen som sker både veckovis och under året (steg 2). Det styrks av svaren i personalenkäten där åtta pedagoger svarar att de instämmer helt eller till stor del medan en pedagog instämmer till viss del i påståendet om att förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor vilket sker genom att förskolan bjuder in förskoleklassens personal att möta och lära känna de blivande förskoleklassbarnen redan på förskolan. Förskoleklassens lokaler ligger i direkt anslutning till förskolan vilket underlättar samarbetet. Kommande mentor inbjuds till att delta i det sista utvecklingssamtalet på förskolan (steg 2). I föräldraenkäten svarar 93 procent att de instämmer helt eller till stor del på frågan om de får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Vid intervjun med föräldrarna berättar de om ett föräldramöte där de fick testa och prova olika aktiviteter som pedagogerna gör tillsammans med barnen. Det ökade föräldrarnas förståelse för verksamhetens innehåll och hur pedagogerna arbetar tillsammans med barnen (steg 3). Vid vårt besök ser och hör vi att samtalsklimatet mellan pedagogerna är öppet och förtroendefullt. Under intervjun lyssnar de in varandra, kompletterar där det behövs och ger varandra ordet. Samtalstonen mellan pedagoger och barn är trevlig och uppmuntrande och vi upplever ett lugn och en harmoni. I personalenkäten svarar samtliga pedagoger att de instämmer helt eller till stor del på frågan om de som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation (steg 3). Föräldrarna berättar under intervjun att det är lätt att samtala med personalen och säger att de lyssnar och återkopplar. De säger också att de kan vända sig till vilken pedagog som helst då alla pedagogerna känner alla barn på förskolan (steg 3). Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt och vid vårt besök ser vi hur lärplattan används som ett verktyg för att dokumentera verksamheten. I föräldraenkäten svarar 95 procent av föräldrarna att de instämmer helt eller till stor del på frågan om förskolan använder modern teknik för att informera om verksamheten. Det bekräftas också i den intervju vi har med föräldrarna där de berättar om möjligheten att ha kontakt med förskolan genom email och också hur de kan få information på förskolans hemsida. Personalen och förskolechefen kommunicerar med varandra genom internet via email, ett gemensamt digitalt forum, Google Drive samt kommunens intranät (steg 4). I den skriftliga redovisningen kan vi läsa hur förskolan beskriver sitt samarbete med berörd 17

grundskola. Pedagogerna träffar förskoleklassens personal för pedagogiska diskussioner där man samtalar kring hur man arbetar i de olika verksamheterna. Förskolan berättar om vilka lärprocesser, upptäckter och erfarenheter barnen får ta del av under sin tid på förskolan och i intervjun berättar pedagogerna om de nätverksträffar som genomförs med grundskolans personal. Förskolechefen och skolans rektor har sina arbetsrum i samma byggnad vilket underlättar samarbetet då spontana möten kan ske i vardagen (steg 4). I personalenkäten svarar åtta av nio pedagoger att de instämmer helt eller till stor del i påståendet att förskolan har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa att förskolan har kontakt med socialtjänsten och andra myndigheter vid behov och att en utbildning i anmälningsskyldighet och hur ett ärende hanteras genomförts. Förskolechefen berättar i intervjun om en god kontakt med barn- och familjehälsan, habiliteringen samt med psykolog och kurator. Förskolan samarbetar med biblioteket genom ett kulturombud. Ett samarbete med Mulle Meck, Grön flagg och Håll Sverige rent är också ett sätt att samarbeta med andra instanser i närsamhället (steg 5). I självvärderingen placerar de tre avdelningarna och förskolechefen förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 5 för att det finns en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhälle. För att nå steg 6 behöver förskolan formulera en målsättning för sin omvärldsbevakning och därefter ta fram metoder att ta tillvara resultatet och hur det kan påverka verksamheten. Kompetens I tabellen nedan ser vi att samtliga av medarbetarna Sandvalla förskola har utbildning för arbete med barn (steg 1). Kvalitetsområde Kompetens Förskolans namn år 2013 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen Andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn 61 % 66 % 53,4 % 39 % 32 % 40,2 % Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda som är gemensam i kommunen. I planen ingår en kommunövergripande introduktion, samt introduktion och samtal med förskolechef. Nyutbildade förskollärare har ett introduktionsår med en mentor som stöd och uppföljningar med förskolechef (steg 1). Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2). Under medarbetarsamtalet eller vid andra tillfällen då behov uppstår lämnar pedagogerna önskemål om 18

kompetensutveckling. Vid medarbetarsamtalet skrivs en kompetensutvecklingsplan för varje medarbetare (steg 2). Gemensamma kompetensutvecklingsplaner planeras av förskolechef utifrån verksamhetens behov och förskolans uppdrag. Förskolan har därmed såväl gemensamma som individuella kompetensutvecklingsplaner. I såväl enkäten, se nedan, som i intervjun med pedagogerna får vi bekräftat att kompetensutveckling har hög prioritet på förskolan och att det finns planer som utgår från individen, arbetslaget som verksamhetens behov (steg 3). Personalenkät (Antal personal) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 28. Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola 29. Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov 30. Det finns en plan för min kompetensutveckling 4 4 1 4 3 2 2 4 2 1 I personalenkäten kan vi se att pedagogerna anser att kompetensutvecklingen har hög prioritet på förskolan och att den i stor utsträckning utgår från förskolan, arbetslagens och individens behov. Däremot är det något oklart gällande pedagogernas uppfattning om det finns en individuell plan för kompetensutveckling för var och en. Cirka 1 400 kronor per medarbetare avsätts för gemensam och individuell kompetensutveckling, vilket vi bedömer är sammantaget goda resurser (steg 3). Uppföljning och tillämpning av genomförd kompetensutveckling görs regelbundet (steg 4). Pedagogerna lämnar in en skriftlig uppföljning av genomförd utbildning till förskolechefen, där de beskriver hur de planerar att tillämpa utbildningen i verksamheten samt förväntat resultat. Pedagogerna följer själva upp sina utbildningar på avdelningsmöten och gemensamma reflektionstillfällen, och förskolechefen följer upp genomförd kompetensutveckling på veckomöten, personalmöten och kvalitetsdagar, samt vid löne- och medarbetarsamtal (steg 4). Enligt statistik från 2013 har 61 procent av medarbetarna pedagogisk högskoleutbildning vilket är en hög andel (steg 4). Pedagogerna är mycket erfarna, kunniga och arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Förskolan har god kontinuitet i bemanningen (steg 4). Vi får bekräftat att det sällan görs omflyttningar av personal och att föräldrar känner en stor trygghet genom förskolans pedagoger. Vid rekrytering annonseras tjänster ut och förskolan tar emot lärarstudenter som om möjligt uppmuntras söka lediga tjänster. Vid behov av korttidsvikarier kontaktar förskolan rekryteringsenheten och bokar i första hand vikarier som är bekanta med barnen sedan tidigare. Förskolechefen berättar i intervjun att hon är mycket mån om medarbetarnas hälsa och att hon jobbar aktivt för att alla ska känna arbetsglädje och trivsel på förskolan. Eftersom förskolan har ett gott rykte så söker sig gärna pedagoger dit. Lärarstudenter från högskolan finns också med i verksamheten under sin verksamhetsförlagda utbildning vilket också är ett sätt att locka förskollärare till förskolan. Vi kan genom detta tydligt se att förskolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på såväl kort som lång sikt (steg 5). 19