Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Kristinebergs förskola Hudiksvall Granskning genomförd i april 2017 av Yvonne Walderfors & Kerstin Larsson

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 En kort presentation Kristinebergs förskola... 2 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning... 3 Verksamhetens kvalitet inom elva områden... 4 A. Utveckling och lärande... 4 B. Normer och värden... 6 C. Barns delaktighet och inflytande... 8 D. Arbetssätt och pedagogroll... 9 E. Förskola och hem F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Slutomdöme Bilaga: sammanställning av poäng

3 Sammanfattning Kristinebergs förskola är en kommunal förskola i norra utkanten av Hudiksvalls stad med 38 barn fördelade på tre avdelningar. Två avdelningar med barn i åldrarna 1-3 år och en avdelning med barn i åldrarna 4-5 år. Förskolan leds av förskolechef Jenny Odenmyr och i området ingår också förskolorna, Solbågen, Sandvalla och Nyponrosen. Barnen på förskolan kommer från familjer i hyresfastigheter, bostadsrättslägenheter, radhus och villor i närområdet men även från fastigheter utanför området. Arbetet med Qualis startade år Förskolan granskades första gången i maj 2012 och fick då 75 poäng och blev således certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Vid denna granskning, april 2017, uppgår poängen till 81 och förskolan är fortfarande certifierad. Under de senaste åren har omfattande revideringar genomförts av Qualis kvalitetskriterier utifrån ny skollag och reviderad läroplan för förskolan. Bland annat har skollagens krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. Kristinebergs förskola har en värdegrund som genomsyrar den dagliga verksamheten. Ett positivt bemötande med trygga barn som stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling präglar förskolans verksamhet. Förskolan arbetar aktivt med språk, kommunikation, matematik och naturvetenskap och är Grön-flagg certifierad. Pedagogerna dokumenterar och reflekterar över det som sker. För att utveckla den pedagogiska verksamheten i riktning mot förskolans nationella mål, bör pedagogerna förbättra sin analys gällande arbetssätt och pedagogroll så den kan ligga till grund för förskolans utveckling. Barnen är delaktiga och har inflytande över verksamhetens innehåll och här har förskolan kommit långt i sitt kvalitetsarbete. Det finns en fungerande daglig dialog med föräldrarna och pedagoger men förskolan behöver utveckla sitt arbete så att alla föräldrar känner till hur de kan vara med och påverka verksamheten. En kort presentation - Kristinebergs förskola I norra delen av stadskärnan i Hudiksvall ligger Kristinebergs förskola som är en kommunal förskola och ingår i lärområde Nord. Förskolechefen Jenny Odenmyr ansvarar för ytterligare tre förskolor i närområdet. Förskolan startade under 80-talet. Åtta pedagoger arbetar tillsammans kring 38 inskrivna barn, fördelade på två avdelningar med barn i åldrarna 1-3 år, Kotten och Kantarellen samt en avdelning med barn i åldern 4-5 år, Eken. Samarbetet inom och mellan avdelningarna är väl utvecklat. Förskolan har en egen kokerska som tillagar näringsriktig mat från grunden. Förskolan har öppet mellan kl Vid behov öppnar förskolan kl.6.00 och stänger kl Förskolans lokaler består av både små och stora rum. Förskolans olika rum är indelade i olika lärmiljöer för att stimulera barnens lek och utforskande. Förskolan har en stor och innehållsrik gård med gräsytor, trädbevuxna bergssluttningar, asfalterad cykelväg, rikligt med lekredskap för barnen i olika åldrar, grillplatser, en pergola som skyddar barnen i sandlådan mot stark sol och en syrenberså. Närheten till skog och annan natur utnyttjas under utevistelsen. 2

4 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Inför läsåret 2011/2012 gjordes omfattande revideringar av Qualis kvalitetskriterier utifrån ny skollag och reviderad läroplan för förskolan. Från läsåret 2012/2013 har även skollagens krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar/vårdnadshavare och personal. Av förskolans 25 barn över tre år har 25 svarat (100 procent). Alla barnens föräldrar/vårdnadshavare (en förälder/vårdnadshavare per barn) har erbjudits att svara på enkäten för föräldrar/vårdnadshavare. Enkäten har besvarats av 38 föräldrar/vårdnadshavare av totalt 41 vilket innebär 93 procents svarsfrekvens. Av förskolans 8 personal har 7 besvarat (88 procent) enkäten. Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar/vårdnadshavare samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Eken Kotten Kantarellen Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Normer och värden C. Barns delaktighet och inflytande D. Arbetssätt och pedagogroll E. Förskola och hem F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

5 Verksamhetens kvalitet inom elva områden A. Utveckling och lärande På förskolan finns olika inredda rum och vrår som inbjuder till lärande för både barn och pedagoger. Lokalerna inomhus bjuder in till lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära. Förskolans gård är inspirerande med gungor, sandlådor och stora ytor för barnen att cykla, springa och leka lekar på. Förskolan utnyttjar sin gård dagligen och vid vårt besök tar vi del av en flanosaga för de små barnen i sandlådan. I föräldraenkäten svarar 62 procent av föräldrarna att de instämmer helt, 19 procent instämmer till stor del, 6 procent instämmer till viss del och 12 procent svarar att de inte vet i påståendet, Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn (steg 1). Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd utarbetas i samråd med barnets föräldrar och det första steget i arbetet är att pedagogerna provar olika metoder och tillvägagångssätt för att möta barnets behov. Om svårigheterna kvarstår har pedagogerna möjlighet att ansöka om stöd från förskoleteamet. Där finns tillgång till specialpedagoger, psykolog och logoped. Genom teamet kan pedagogerna få stöd i konsultation, utbildning och/eller handledning (steg 1 och 2). Alla barn på förskolan har en egen mapp i förskolans lärplattor som varje pedagog har tillgång till. Där dokumenteras olika aktiviteter som barnen deltagit i. Vid vårt besök ser vi många olika väggdokumentationer över utvecklingsområden som förskolan arbetar och har arbetat med. I barnenkäten svarar 92 procent att det stämmer helt och 8 procent att det stämmer i påståendet, Jag får ofta visa vad jag lärt mig (steg 2). Förskollärarna har specifik tid avsatt för att driva det systematiska kvalitetsarbetet och flera olika möteskonstellationer finns, för diskussioner om förskolans utvecklingsarbete. På förskolan finns sex förskollärare och två barnskötare anställda. Det innebär att förutsättningarna för att förskollärarna ska ta ett särskilt ansvar är mycket gynnsamma (steg 2). Vid vårt besök hör vi hur pedagogerna uppmuntrar, bekräftar och lyssnar på barnen. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta hjälp och stöd av sina kamrater. Pedagogerna är hela tiden närvarande och fångar upp barnens frågor. För att stärka och utmana barnens självkänsla och relationer delar pedagogerna barnen i olika grupper, ett medvetet arbetssätt för att ge barnen stöd och stimulans i sin sociala utveckling (steg 3). Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling i alla situationer genom att pedagogerna använder ett rikt språk, benämner saker vid dess rätta namn och förskolan har en inbjudande språkmiljö som utmanar barnens intresse för skriftspråk. Barnen erbjuds dagligen stimulans i sin språkutveckling då det sker högläsning, flanosagor och dramatiseringar av sagor varje dag. Ett av förskolans mål är att öka läsningen genom att skapa ökad språklig medvetenhet i gruppen. På väggarna finns anslaget syfte och mål för högläsning med barnen som vägledning till pedagogerna. I de samlingar vi deltar i under vårt besök arbetar pedagogerna med matematiska begrepp. På avdelningarna ser vi material som ska stimulera barnen i arbetet med matematik och naturvårdsfrågor. Mattekarusellen ger vägledning till pedagogerna om begrepp som är kopplade till matematik. På en av väggarna finns flera olika dokumentationer kring arbete med experiment som synliggör förskolans arbete med naturvetenskap och teknik. Ett exempel är gruppens arbete med vatten där de diskuterar, var vatten finns och hur barn i andra länder har det med vatten. Ett annat exempel är ett experiment kring ytspänning, vad flyter och vad sjunker (steg 3). I intervjun med föräldrarna ställer vi frågan om vad förskolan 4

6 arbetar med just nu. Vi får svaret att de arbetar med jordgloben/andra länder, materialet Före Bornholm, matematikgåtor, naturvetenskap och teknik (steg 3). Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt genom reflektionsprotokoll och andra former av dokumentationer som underlag. Handlingsplaner upprättas vid behov. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång varje år. I förskolans kvalitetsredovisning görs nulägesanalyser och utvärderingar som underlag för framtida förbättringar i verksamheten i syfte att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). Både i den skriftliga redovisningen och i samtal med pedagogerna framhålls pedagogernas förhållningssätt, de goda sociala relationerna och vikten av att ställa fördjupande frågor till barnen. Det är ett utgångsläge för att fånga barnens lust och nyfikenhet att lära. Dokumentationen ligger till grund för hur arbetet utvecklas så att pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 4). Vid vårt besök tar vi del av en omfattande dokumentationer på väggarna där gruppens och enskilda barns tankar och utveckling är synliga. Utöver det har pedagogerna en dokumentation kring varje enskilt barn i mappar på Ipaden där det enskilda barnets utveckling följs. När vi besöker förskolan berättar förskolechefen och pedagogerna att de har påbörjat ett arbete med att dokumentera i dataprogrammet Unikum. Vi ser också att uppföljning och utvärdering sker på avdelningarnas reflektionsmöten. I personalenkäten svara alla pedagoger att de instämmer helt eller till stor del i påståendet, Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. Det bekräftas också av föräldrarnas svar i enkäten där 97 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del på samma påstående (steg 4). Förskolan lägger stor vikt vid natur- och miljövårdsfrågor vilket bekräftas bland annat genom att Kristinebergs förskola är en certifierad Grön flagg-förskola. Ett av förskolans projekt handlar om skräp och hur det påverkar vår natur. Förskolan deltar varje år i en skräpplockardag. Skräpet används sedan för återbruk genom att barnen utmanas att göra saker av det de funnit. I föräldraenkäten svarar 75 procent av föräldrarna att de instämmer helt eller till stor del och 16 procent instämmer till viss del i påståendet, I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap. Två pedagoger instämmer helt, fyra pedagoger till stor del och en pedagog instämmer i samma påstående (steg 5). En medveten organisation av barnen i olika grupper och med olika lärmiljöer ger barnen möjlighet att stödja varandra (steg 5). På förskolan finns sju förskollärare och en barnskötare anställd vilket innebär att förskollärarna har ett särskilt ansvar för att resultatet av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. Möten mellan olika pedagoger sker veckovis för att förskollärarna ska utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Vi tar del av reflektionsprotokoll som till exempel enskild kort reflektion (Pedagogens insamling/spaltdokumentation), arbetslagets veckoreflektion (bearbetning och analys) samt verksamhetens planering (nästa steg). Analyser av arbetet med barnen ligger till grund för vidare utvecklingsarbete med barnen (steg 5). Förskollärarna arbetar efter en tydlig planering för att utmana varje barns språk och kommunikationsutveckling vilket vi kan se i det medvetna arbetet med att följa enskilda barn genom TRAS (tidig registrering av språket), ett systematiskt arbete med Före Bornholmsmodellen, den dagliga utmaningen gällande språket samt genom återkoppling från förskoleklassen uppföljning av barnens språkförmåga, ett av kriterierna på steg 6. Vi kan i de dokument vi granskar och får oss tilldelade inte finna stöd för hur pedagogerna arbetar efter en tydlig planering för att stimulera och utmana varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik vilket krävs för att nå steg 6 fullt ut. 5

7 I den skriftliga redovisningen beskriver förskolechefen hur de på olika sätt försöker fånga aktuell forskning genom olika litteratur och föreläsningar men hon skriver också att förskolan behöver utveckla sin förmåga att ta tillvara resultaten i arbetet med barnen och på så sätt ompröva arbetssätt och metoder. I självvärderingen placerar två avdelningar förskolan på steg 4, en avdelning och förskolechefen på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 5 då förskolans tillsammans har skapat bra underlag för att följa upp verksamheten. För att nå högre steg behöver förskolan synliggöra enskilda barns lärprocesser inom flera läroplansområden. Vidare behöver pedagogerna ha en tydlig planering som visar hur man arbetar för att stimulera och utmana varje barns förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. B. Normer och värden Under vårt besök upplever vi en inspirerande, lugn, säker och trygg miljö på förskolan (steg 1). Förskolan präglas av ett generöst klimat och barnen har ett välkomnande sätt. Då vi besöker förskolan dag två säger två av barnen, välkomna till oss på Eken. Här trivs barn, föräldrar och pedagoger. Pedagogernas gemensamma förhållningssätt skapar trygghet och trivsel. Med förskolans entreprenöriella vision Jag kan, jag vill, jag vågar ger pedagogerna barnen chans att lyckas i sina aktiviteter. För att göra föräldrar och barn delaktiga i verksamheten så finns bilder och dokumentation över verksamhetens innehåll väl synligt uppsatt på avdelningarnas väggar. Genom hembrev informeras föräldrarna om vad barnen gjort och vad som kommer att ske framöver. Inomhusmiljön är tilltalande, rymlig och erbjuder en mängd olika lekmiljöer och aktiviteter. I föräldraenkäten svarar 66 procent att de instämmer helt eller till stor del och 34 procent att de instämmer till viss del i påståendet, Förskolan har en stimulerande utemiljö. För att barn och föräldrar/vårdnadshavare tillsammans ska få en god introduktion i förskolan så arbetar förskolan med föräldraaktiv inskolning. Ett inskolningssamtal genomförs om föräldrar så önskar efter en tid för att stämma av hur det fungerar för barnet på förskolan. I barnenkäten svarar 100 procent att de tycker om att vara på förskolan. Att barnen trivs på förskolan instämmer alla pedagoger helt eller till stor del i och 93 procent av föräldrarna/vårdnadshavarna instämmer helt eller till stor del (steg 1). Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner och vi tar del av handlingsplaner som utformats för att skapa en trygg och säker miljö som till exempel krisplan, egenkontrollplan, handlingsplan för giftfri förskola och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid varje entré finns utrymningsplaner väl synliga (steg 1). Atmosfären på förskolan andas ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa om hur pedagogerna genom att läsa boken Hissad och Dissad skapat en gemensam värdegrund och förhållningssätt till barnen. I personalenkäten svarar alla pedagoger att de trivs på sin arbetsplats. Vi ser vid vårt besök hur barnen delas upp i mindre grupper så att pedagogerna ska kunna möta barnens behov och intressen samt anpassa lärmiljöerna (steg 2). I planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver förskolan sina metoder för att säkerställa att förskolan arbetar efter demokratiska värden (steg 2). I intervjun med ledningen, pedagoger och föräldrar får vi bekräftat det vi själva upplever och bedömer, nämligen att förhållandet mellan pedagoger och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. I personalenkäten instämmer alla helt eller till stor del i påståendet, 6

8 Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Vi ser vid vårt besök djupt engagerade pedagoger som är tillsammans med barnen (steg 3). Förskolegården nyttjas flitigt och vid vårt besök ser vi hur olika aktiviteter fångar barnens intressen. När vi besöker förskolan har gungorna kommit på plats efter vinterns uppehåll. Det är med glädje barnen på nytt får uppleva känslan att gunga. I föräldraenkäten svarar 100 procent att de stämmer helt eller till stor del i påståendet, Personalen engagerar sig i mitt barn. I intervjun med föräldrarna så säger de att de känner sig trygga med alla pedagoger då alla tar ansvar för och tar hand om alla barn (steg 3). Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet genom enkäter, intervjuer, kontinuerliga observationer och genom direkta samtal med barnen. I utvecklingssamtalet är barnens trivsel en viktig del för samtal (steg 3). Förskolans metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling beskrivs i en plan som upprättas varje år och den senaste planen är från januari En metod förskolan arbetar efter beskrivs i planen, Husmodellen som är ett material från diskrimineringsombudsmannen där pedagogerna får stöd i att identifiera risk- och problemområden utifrån olika diskrimineringsgrunder. En annan metod är pedagogernas arbete med sociala berättelser där barnen genom bilder, berättelser och känslokort får hjälp att lösa konflikter. I barnenkäten svarar 85 procent att det stämmer helt och 15 procent att det stämmer i påståendet om att de är en bra kompis, alla svarar att de har någon att leka med och att de har roligt när de leker med de andra barnen på förskolan (steg 4). På väggarna ser vi dokumentation om hur man ska vara mot varandra, vi ser barnens förslag på lösningar. Förskolan arbetar med Snick Snack och De tio kompisböckerna som stöd i detta arbete. I personalenkäten svarar en pedagog att det stämmer helt, fyra instämmer till stor del och två till viss del i påståendet, I vår förskola har vi enats om gemensamma normer (steg 4). För att stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande värderingar uppmuntras barnen att hjälpa varandra, att uttrycka sina åsikter och tankar i olika sammanhang och för de äldre barnen på förskolan genomförs barnråd regelbundet (steg 4). Förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt genom observationer, intervjuer, samtal med barnen och med uppföljning av svaren i enkäter från barn, föräldrar och pedagoger. Planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas årligen av förskolans pedagoger och förskolechef. I föräldraenkäten svarar 53 procent att de instämmer helt, 38 procent till stor del, 6 procent till viss del och 3 procent att de inte vet i påståendet, Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. Sex pedagoger instämmer helt eller till stor del och en till viss del i samma påstående (steg 5). Varje barn ges tillfälle och utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen genom att pedagogerna använder material som Tio små kompisböcker, genom dramatiseringar och sociala berättelser. Utöver det tar pedagogerna vara på de spontana situationer som uppstår. Barnen får göra sin röst hörd och deras synpunkter ligger till grund för demokratiska beslutsprocesser. Vi ser flera exempel där barnens tankar tas tillvara i barnrådet. I barnrådet deltar de äldre barnen på förskolan och de träffas en gång i månaden. Ett exempel är när barnen diskuterat, varför är man ledsen? Hur gör man om man ska vara snäll? Om man skrattar när man gör illa sig, inge kul är det. Ska vi bestämma att vi inte skrattar när vi gör illa oss? Istället fråga, hur det gick (steg 6). Vi ser att förskolan bedriver ett förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbetet. Det sker med utgångspunkt av uppföljning av skolinspektionens rapport i Hudiksvalls kommun där det 7

9 framgår att förskolornas arbete med att medvetet motverka traditionella könsmönster behöver utvecklas. I självvärderingen placerar förskolechefen förskolan på steg 5, två avdelningar på steg 6 och en avdelning på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 6. För att nå steg 7 behöver förskolan öka sitt systematiska förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbetet och koppla arbetet till forskningsrön och beprövad erfarenhet. C. Barns delaktighet och inflytande Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning genom att pedagogerna observerar barnens pågående görande, dokumenterar barnens reflektioner som sedan blir en del av det underlag som personalen arbetar vidare kring, i arbetslagens veckoreflektioner för vidare planering av verksamheten (steg 1). Kristinebergs förskola arbetar kontinuerligt med utformningen av lärmiljöerna. Genom en inventering av barnens intressen, förmågor och behov observeras och analyseras utformningen av miljön. Förskolan erbjuder en lärandemiljö som är tillgänglig, väl synlig och uppmuntrar barnen till självständighet, vilket leder till att lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. I personalenkäten instämmer alla helt eller till stor del i påståendet, Barnen är delaktiga i lärprocessen (steg 1). Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet genom observationsdokument, foto, film, Ipad och pedagogisk dokumentation (steg 2). Vid vårt besök ser vi inbjudande och stimulerande miljöer som erbjuder en mångfald av aktiviteter och material att välja på. I barnenkäten svarar 100 procent att det stämmer helt eller stämmer i påståendet, Jag får ofta välja vad jag vill göra. På Kristinebergs förskola ser vi glada, engagerade pedagoger som sprider positiv energi till barnen. Pedagogerna uppmuntrar barnen att göra egna val i verksamheten genom att låta barnen välja vad de vill utforska eller leka med (steg 2). Vid vårt besök tar vi del av pedagogernas arbete med reflektionsprotokoll och dokumentationer såsom fotografier, collage och teckningar vilket styrker vår bild av att varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barn och föräldrar (steg 3). I de årliga enkäterna samt i det återkommande barnrådet ges barnen möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Ibland är barnen själva med och dokumenterar sitt lärande och de äldsta barnen deltar i utvecklingssamtalet. I underlag för utvecklingssamtalen kan vi se hur förskolan dokumenterar barnets utveckling och lärande utifrån läroplanens uppdrag och mål för verksamheten. Fr.o.m. våren 2017 startar pedagogerna ett arbete med att dokumentera gruppens och enskilda barns utveckling genom Unikum ett databaserat verktyg för dokumentation. Därmed finns det en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Detta bekräftas i så väl föräldraenkät som i personalenkät. 81 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av det egna barnets utveckling och lärande. I personalenkäten svarar samtliga att de instämmer helt eller till stor del i påståendet, Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande (steg 3). Arbetssättet utgår ifrån att reflektera över egna erfarenheter såväl som att reflektera tillsammans med andra barn och pedagoger. Eftersom miljön uppmuntrar till att mötas i mindre grupper kring material får barnen möjlighet att se andra så väl som att själva bli sedda. 8

10 Pedagogerna samtalar med barnen i grupp kring olika ämnesområden och med varje barn utifrån den egna dokumentationen för att stimulera varje barn att reflektera över sitt lärande (steg 4). Genom de olika grupperna som är indelade utifrån barnens ålder och mognad ges barnen ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll då pedagogerna kommer mycket nära barnen och kan fånga deras tankar och idéer. I det återkommande barnrådet ges barnen möjlighet till inflytande och pedagogerna berättar att barnkören vid namn Babbadoo (barnens förslag på namn) tillkommit på barnens initiativ (steg 4). På förskolan finns en gemensam planeringsmodell som används för att systematiskt reflektera över lärandet som sker i barngruppen. Varje barns lärprocesser dokumenteras och synliggörs genom foto, film och skapande verksamhet. Det dokumenterade lockar barnen att reflektera och föra samtal med varandra, vilket blir tydligt i de väggdokumentationer som vi ser på avdelningen med de äldre barnen på förskolan. Vi ser bland annat exempel hur pedagogerna tillsammans med barnen arbetat med följande tankar/uppdrag, Lyckas med hjälp av andras kompetenser och genom att Lyfta fram vad var och en är bra på, ett av kriterierna på steg 5. Vi kan dock inte bekräfta att varje barn är delaktig i dokumentation av sitt eget lärande då vi bland de yngre barnen inte fick ta del av någon dokumentation som synliggör detta, vilket krävs för att nå steg 5 fullt ut. På förskolan finns en gemensam planeringsmodell som ska används för att systematiskt reflektera över lärandet som sker i barngruppen. De dokument vi tar del av visar en osäkerhet i processen att följa ett pedagogiskt arbete. Vi ser ingen klar linje i uppföljningen vilket gör att det blir svårt att följa utvecklingen i barngruppen över tid, vilket krävs för att nå steg 6. I självvärderingen placerar två avdelningar förskolan på steg 4, förskolechefen på steg 5 och en avdelning förskolan på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 4 då pedagogerna tillsammans med varandra och barnen diskuterar hur de kommer fram till olika resultat och att verksamheten planeras utifrån barnens intressen och behov. Förbättringsområden är att utveckla alla barns delaktighet i det egna lärandet så att det blir synligt. Utöver det behöver innehållet i dokumentationen över verksamhetens utveckling bli tydlig över tid. D. Arbetssätt och pedagogroll På alla avdelningar ser vi en inbjudande lärandemiljö där materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1). Det är lätt att se att leken ligger till grund för barnens lärande (steg 1). Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation genom ett varierat utbud av aktiviteter. När barnen leker är pedagogerna med och vi ser och hör glädje både bland barn och vuxna (steg 1). Förskolans olika rum är inredda i olika lärmiljöer där det ges möjlighet för undersökande och skapande processer. Barnens alster är väl synliga och det finns rikligt med material att skapa med. Att kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande ser vi i de temaområden, dokumentationer och aktiviteter vi får ta del av (steg 2). Barnen stimuleras och utmanas i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga i många situationer. Vid till exempel matsituationer, påklädning och vid egna val ser vi att barnen ges utrymme att klara de uppgifter de ställs inför. I personalenkäten instämmer alla pedagoger helt eller till stor del i påståendet, Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande (steg 2). Vi tar del av de reflektionsprotokoll som ligger till grund för förskolans arbetssätt och arbetsformer. Varje pedagog genomför regelbundna observationer kring 9

11 enskilda barn och gruppen. De ligger till grund för arbetslagets gemensamma reflektioner för vidare utveckling av verksamheten. I den pedagogiska dokumentationen ser vi analyser och utvecklingsinsikter med åtföljande handlingsplaner för gruppen och individens utveckling (steg 2). Vid vårt besök ser vi glada barn som på olika sätt stimuleras till aktiviteter av de vuxna. Alla barn är aktiva och vi ser många spännande inslag i verksamheten. Vid vårt besök tar vi del av många olika aktiviteter som till exempel, sagostunder, skapande i ateljén, lek och utforskande med vatten, sångstund med Babbadookören, byggnationer och miniröris (steg 3). På avdelningarna finns material som lockar till lek för utklädning och drama. Det finns tillgång till musikinstrument och en rik variation av skapande material. När vi tar del av de olika dokumentationerna från aktiviteter och observerar barnens spontana glädje under pågående verksamhet blir vi övertygade om att verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn. I intervjun med föräldrarna så bekräftar de vår upplevelse av att barnen med lust och glädje lär över tid (steg 3). Arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet i arbetslagen, genom enskilda dokumentationer, i avdelningsplaneringarna, på reflektionstid och genom kvalitetsdagar. I personalenkäten instämmer sex pedagoger helt eller till stor del och en pedagog till viss del i påståendet, Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen (steg 3). Pedagogerna ställer frågor och låter alla barns tankar och funderingar ta plats. Vid till exempel dramatiseringar av en situation eller en frågeställning utmanas barnen att prova sina och andras lösningar. Pedagogerna utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem även i de barnråd som sker regelbundet (steg 4). I den skriftliga redovisningen och i intervjuer med ledning och personal får vi bekräftat att gemensamma former som väggdokumentation, månadsbrev, filmer, bilder och strukturen i barnens egen dokumentation används för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4). Med hjälp av dokumentation, reflektion och utvärderingar delger pedagogerna varandra erfarenheter och kunskaper. Det bidrar till en bredare bild och vidare perspektiv av de aktiviteter som genomförts. I analysavsnitten i arbetslagens och den enskilda pedagogens reflektionsprotokoll tar vi del av hur pedagogerna iakttar och korrigerar sin planering från erfarenhet av barnens reaktioner och graden av lärande i barngruppen. Förskolan använder regelbundet Qualis som ett verktyg för kvalitetssäkring (steg 4). I självvärderingen placerar två avdelningar förskolan på steg 4, förskolechefen på steg 5 och en avdelning på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 4. Vi ser att det finns en samsyn kring kunskapsbegreppet och att kunskapsutveckling präglar pedagogernas arbete med barnens lärande. För att helt uppnå steg 5 behövs en fördjupning i utvärderingen för att den ska visa på pedagogernas roll i relation till barnens utveckling och lärande samt vilken effekt olika arbetssätt och arbetsformer har för såväl barngruppen som enskilda barn. 10

12 E. Förskola och hem Under intervjun med föräldrarna får vi bekräftat att föräldrarna känner till läroplanens och verksamhetens mål vilket tillsammans innefattar kännedom om både uppdrag och hur verksamheten bedrivs. Inför inskolningen lämnas information om förskolan ut. I månadsbrev till föräldrarna förmedlas förskolans pedagogiska tankar och annan information om vad som är på gång i förskolan. Verksamhetsplan och plan för kränkande behandling delges föräldrarna på föräldramöten för diskussion om innehåll och delaktighet. Genom barnens dokumentationsmappar och dokumentation i miljön får föräldrarna insikt i barnens lärande. Detta bekräftar att föräldrarna/vårdnadshavarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). När vi frågar föräldrarna om vad de anser om förskolans styrkor så säger de: Verksamheten känns hemlik, det är tryggt och säkert, barn och vuxna blir lyssnade på och det är duktiga pedagoger på förskolan. Föräldrarna uttrycker också den känsla de har av en bra gemenskap på förskolan där både barn och föräldrar känner alla pedagoger och att det känns tryggt att lämna barnen. Genom den dagliga kontakten vid lämning och hämtning får föräldrarna en bild av hur barnen har haft det och vad de har lärt sig under dagen (steg 1). Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna/vårdnadshavarna att engagera sig i verksamheten genom föräldramöten och samråd. Båda dessa forum används för att skapa dialog och uppmuntra föräldrarnas/vårdnadshavarnas bidrag kring olika frågor (steg 2). Vårdnadshavarnas vilja att engagera sig följs upp genom föräldraenkäter, utvecklingssamtal och föräldramöten. Vid vårt besök ser vi anslag om hur pedagogerna genom olika frågeställningar tar vara på föräldrarnas synpunkter och tankar. Följande frågor har diskuterats; På vilket sätt vill ni ta del av hur vårt arbete med barnen fungerar här på förskolan, vad är bra med Kristinebergs förskola, vad kan vi förbättra? Några av svaren lyder så här; Pedagogerna ser till alla barnens olika behov och har god kommunikation med oss föräldrar. Barnen trivs och älskar sina pedagoger. Är så nöjd med hur pedagogerna tar tag i om det uppstår problem (steg 2). Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet då förskolan följer upp svaren i enkäterna och synliggör förskolans mål och innehåll. I föräldramöten och samråd erbjuds föräldrarna att engagera sig i kvalitetsarbetet då pedagogerna visar på rent konkret hur de arbetar med barnen i vardagssituationer. Vid vårt besök tar vi del av den film som pedagogerna gjort tillsammans med barnen som visar flera delar av vardagens aktiviteter. Det ökar förståelsen för förskolans uppdrag vilket vi får bekräftat i intervjun med föräldrarna (steg 2). Vid utvecklingssamtalet och i den dagliga kontakten samverkar förskolan med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande. Enligt förskolans underlag ska samtalet lägga fokus på den potential som finns hos barnet, visa på dokument som synliggör barnets utveckling och lärande samt hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnet/barnen till vidare utveckling. I intervjun uttrycker föräldrarna att de upplever en god och tät samverkan med förskolan i den dagliga dialogen och i kontakten med pedagogerna. Föräldrarna bjuds in till forum för samråd vid några tillfällen per år eller då behov uppstår. Syftet med föräldrasamråd är att öka föräldrarnas delaktighet och i den skriftliga redovisningen läser vi om olika områden som varit aktuella att diskutera. Det har bland annat handlat om resultatet av föräldraenkäten, förskolans organisation av grupper och verksamhet samt utvärdering av förskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering (steg 3). Föräldrars delaktighet följs upp, utvärderas och utvecklas efter till exempel utvecklingssamtal, forum för samråd och föräldraenkät och pedagoger och ledning beskriver hur förskolans metoder prövas och omprövas kontinuerligt. I den skriftliga redovisningen skriver 11

13 förskolechefen att förskolan ständigt reflekterar över hur formerna för föräldrarnas inflytande och delaktighet kan utvecklas vidare. I personalenkäten svarar alla pedagoger att de uppmuntrar föräldrarna/vårdnadshavarna att engagera sig i förskolans verksamhet (steg 4). Förskolan arbetar på olika sätt, alltifrån spontana samtal till olika mötesforum och enkäter, för att involvera föräldrarna i utvärderingen och förbättringen av verksamheten. I intervjun med föräldrarna framkommer det att föräldrarna upplever att pedagogerna ger ett bra överlämnade vid lämning och hämtning, där ofta någon koppling från dagens upplevelser spontant lyfts av pedagogen. Synpunkter och tankar tas tillvara och bidrar till en förbättring av verksamheten vilket bekräftas av svaren i föräldraenkäten där 79 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet, Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten (steg 5). I förskolan möte med föräldrar, alltifrån samtal vid lämning och hämtning till forum för olika möten och enkäter arbetar pedagogerna för att föräldrarna ska ha inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. Vi vill dock uppmärksamma förskolan på att föräldrarnas svar är mycket skiftande i påståendet, Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande där svarar 34 procent att de instämmer helt, 22 procent till stor del, 22 procent till viss del och 22 procent att de inte vet. Vi ser att förskolan är på väg att nå steg 6 men föräldrarna behöver involveras i högre grad (steg 6). I självvärderingen placerar två avdelningar förskolan på steg 5, förskolechefen på steg 6 och en avdelning på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 5. Förskolan behöver säkerställa att föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. För att nå högre steg behöver förskolan arbeta för att alla föräldrar vet hur de kan vara med och påverka samt att nya former för föräldrainflytande utvecklas systematiskt och kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. F. Organisation I Hudiksvall kommun finns elva så kallade förskoleenheter. Varje område består av ett antal förskolor inom ett geografiskt område. Kristinebergs förskola bildar tillsammans med förskolorna Sandvalla, Nyponrosen och Solbågen, en förskoleenhet där Jenny Odenmyr arbetar som förskolechef sedan oktober Förskolan har bytt chef vid två tillfällen under de senaste två åren. Förskolans organisation har en tydlig struktur i tre avdelningar med homogena åldersgrupper, två avdelningar Kotten och Kantarellen har barn i åldrarna 1-3 år och samarbetar under dagarna. Avdelningen Eken har barn i åldrarna 3-5 år. I personalenkäten svarar sex pedagoger att de instämmer helt eller till stor del och en pedagog instämmer till viss del i påståendet, Förskolan har en väl fungerande organisation. Förskolan har utarbetat ett kalendarium som uppdateras varje termin och ett årshjul som synliggör strukturen i kvalitetsåret. I föräldraenkäten svarar 84 procent av föräldrarna att de instämmer helt eller till stor del i påståendet, Förskolan har en väl fungerande organisation (steg 1). 12

14 Tabell 2: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Organisation Kristinebergs förskola år 2015 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun år 2015 Genomsnitt i riket år 2015 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 60 % 50 % 54 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 6,1 5,3 5,2 Kristinebergs förskola har en högre andel barn i åldrarna 0-3 år än Hudiksvalls kommun och övriga riket. Detsamma gäller antalet inskrivna barn per årsarbetare. Arbetslagen organiserar barnen i grupper i vardagen efter barnens ålder och intressen. Grupperna arbetar med olika temainriktningar. Vid vårt besök ser vi dokumentationer om arbete med sagoteman som är ett gemensamt målområde på förskolan. Där beskrivs arbetet med Bockarna Bruse. Sagorna läses, diskuteras, dramatiseras och åskådliggörs med olika material. I intervjun med pedagogerna så berättar de hur de inom ramen för arbetet med de olika grupperna försöker utmana varje enskilt barn utifrån förmåga och behov. Förskolans rum är indelade i mindre rum med olika material så att barnen kan välja vad de vill göra (steg 2). Förskolechefens metoder för att följa upp sin organisation sker vid veckomöten, personalmöten, arbetsplatsträffar och i de årliga enkäterna (steg 2). Förskolans organisation stödjer ett väl fungerande beslutssystem. Det finns ett demokratiskt flöde för diskussion och beslut där verksamhetsfrågor tas i olika mötesformer och återkopplas innan beslut fattas. I personalenkäten instämmer fem pedagoger helt, en pedagog till stor del och en pedagog till viss del i påståendet, Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar i verksamheten (steg 3). Det finns utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer på förskolan. Utöver det finns ansvarsområden fördelade mellan pedagogerna. I den dokumentation vi tar del av före vårt besök ser vi en tydlighet gällande ansvarsområden som gäller arbets- och utvecklingsorganisationen (steg 3). Att förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer organisationen bekräftas bland annat genom personalenkäten där fem pedagoger instämmer helt eller till stor del och två pedagoger till viss del i påståendet, Förskolan har en bra mötesstruktur. I den skriftliga redovisningen kan vi läsa om en dagordning och struktur för möten vilket skapar möjlighet för alla medarbetare att vara förberedda och komma med synpunkter. Mötesstrukturen utvärderas, revideras och förändras vid veckomöten, avdelningsmöten, arbetsplatsträffar, vid MBL-förhandlingar (medbestämmande lag) och vid kvalitetsdagar (steg 3). 13

15 Tabell 3: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Kristinebergs förskola år 2015 Genomsnitt i Hudiksvalls kommun för kommunal verksamhet år 2015 Genomsnitt i riket för kommunal verksamhet år 2015 enligt SKL* Total sjukfrånvaro per år 13 % 8 % 7 % *Sveriges Kommuner och Landsting Förskolan har en högre andel sjukskrivna än Hudiksvalls kommun och riket i stort. Vid intervjun med ledningen så framkommer det att en avdelning på förskolan har haft en högre personalomsättning på grund av sjukdom men även flytt till andra kommuner. Förskolans tydliga och väl fungerande organisation i arbetslag och ledning, årshjulets tydliga struktur, tillsammans med välfungerande beslutssystem garanterar en god daglig verksamhet. I personalenkäten instämmer tre pedagoger helt, tre pedagoger till stor del och en pedagog till viss del i påståendet, Mitt arbetslag fungerar väl. Förskolechefen skriver årligen en kvalitetsrapport som bygger på utvärderingar från arbetslagen samt genom enkätsvar från personal och föräldrar. Diskussioner och andra underlag från arbetsplatsträffar, nätverksmöten och ledningsgruppen bidrar också till att förskolan kontinuerligt utvärderar sin organisation och mötesstruktur (steg 4). Förskolan arbetar med utveckling och lärande på olika nivåer utifrån barnens intressen, erfarenheter och behov. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med matematik, språkutveckling, normer och värden, teknik och naturkunskap i olika grupper där barnen är indelade i åldersgrupper. Läroplanens lärområden synliggörs tydligt genom väggdokumentationer på förskolan avdelningar. Under besöker ser vi dokumentationer över olika ämnesområden. Genom dokumentationerna får pedagogerna syn på det barnen gör och säger. På avdelningsplaneringarna reflekterar pedagogerna och gör en analys som underlag för vidare planering av verksamheten. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande genom att tillsammans gå igenom de observationer man genomfört kring varje barn. I intervjun med pedagogerna berättar de hur de genom underlagen inför utvecklingssamtal och tillsamman med föräldrarna diskuterar enskilda barns behov (steg 5). I personalenkäten svarar alla pedagoger att de instämmer helt eller till stor del i påståendet, Mitt arbetslag har förmågan att prioritera och fördela arbetsuppgifter. I årshjulet beskrivs det systematiska kvalitetsarbetet under året. Vi tar också del av ansvarsområden som fördelas mellan pedagogerna (steg 5). Pedagogerna och förskolechefen berättar att var och en har ansvar att hålla sig uppdaterad i sitt uppdrag. Minnesanteckningar och pedagogiska diskussioner förs genom nätverksprogrammet Google Drive som skapar möjlighet för alla pedagoger att hålla sig á jour med aktuella frågor. Alla pedagoger utbildas och har utbildats i pedagogisk dokumentation och pedagogerna berättar i intervjun om de olika kompetensutvecklingsinsatser som de deltagit och deltar i. Vi kan utifrån våra iakttagelser, genom den skriftliga redovisningen och dokumentation inte bekräfta att förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklats och fortfarande utvecklas med sitt uppdrag. Den senaste tidens olika organisatoriska förändringar och personalomsättning på en avdelning har påverkat förskolans arbete men vi kan se att förskolan nu är på väg att återta sin utveckling då situationen stabiliserats (steg 6). 14

16 I självvärderingen placerar två avdelningar förskolan på steg 3, förskolechefen på steg 5 och en avdelning förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5 då vi ser att pedagogerna tar ansvar för och följer upp gruppens och varje barns utveckling och lärande. För att nå steg 6 behöver förskolan öka sin interna samverkan med stöd av pedagogisk dokumentation för att ytterligare öka måluppfyllelsen i det nationella uppdraget G. Styrning och ledarskap Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen och kopplade till kommunens prioriterade områden; Öka läsningen, entreprenöriella lärprocesser och inkludering är kommunens övergripande mål som förskolan bryter ner till egna mål. Vid vårt besök ser vi förskolans mål på väggarna, till exempel högläsning med syfte och mål. I ett samlat dokument läser vi om olika fokusområden som förskolan arbetar med. Det handlar om Genus, Grön flagg, Etiska dilemman, Teman, Knatteorkester, och naturmatte. Vi får bekräftat under intervjun med pedagogerna att de har full koll på de nationella målen, på Hudiksvalls centrala mål och förskolans egna mål (steg 1). Föräldrarna/vårdnadshavarna har kännedom om förskolans prioriterade mål. När vi ställer frågan i intervjun svarar de först tvekande då vi frågar om målen men när vi berättar så känner de igen dem. I föräldraenkäten svarar 84 procent att de instämmer helt eller till stor del och 16 procent instämmer till viss del i påståendet, Jag känner till förskolans mål. Vi ser i dokument att målen är närvarande i information till föräldrar och de vet vad förskolan vill även om just målen inte är så tydligt synliga i entréer där föräldrar skulle kunna ta del av dem (steg 2). Förskolan dokumenterar och utvärderar sina prioriterade mål vilket vi tar del av i dokument och protokoll. Målen bildar underlag för utvärderingar som analyseras och utgör grunden för nya mål. I personalenkäten svara två pedagoger att de instämmer helt, fyra instämmer till stor del och en pedagog instämmer till viss del i påståendet, I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydlig (steg 2). Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer genom att det finns olika uppdrag och ansvarsområden, ledarskapet finns ända ut i barngruppens minsta grupp. Föräldrarna beskriver i intervjun att de upplever kontakten med förskolan som enkel och lätt. De tycker att det går bra att prata med personalen om de har några funderingar eller frågor. Föräldrarna vet vem de ska vända sig till vid behov. Förskolechefen deltar så ofta hon kan vid olika mötestillfällen som till exempel, reflektionstillfällen, förskolemöten, arbetsplats- och nätverksträffar samt i medarbetarsamtal. Vi bedömer att förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer, även om svaren är spridda i personalenkäten nedan (steg 2) De spridda svaren är ett resultat av de chefsbyten som varit aktuella vilket vi får bekräftat i intervjun med pedagogerna. I personalenkätens påståenden Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap och Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen instämmer en pedagog helt, en pedagog till stor del, medan tre instämmer till viss del och två instämmer inte alls. Förskolans organisation med delegerade ansvarsområden och tydliga mötesstrukturer bidra till att förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar delaktighet och förståelse för uppdraget. I den skriftliga rapporten läser vi att alla led i ledningen strävar efter ett tillgängligt ledarskap och ett klimat där medarbetarnas idéer och frågor tas tillvara. I personalenkäten svara alla pedagoger att de instämmer helt eller till stor del i påståendet, I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget. Förskolechefen ansvara för att det finns en tydlig plan för det systematiska kvalitetsarbetet, ett årshjul för när pedagogerna ska utvärdera och planera 15

17 samt avsatt tid för reflektion enskilt och i grupp för att på det sättet kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (steg 3). Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Detta sker genom erfarenhetsutbyten med andra pedagoger på nätverk, studiedagar, utvärderings- och planeringsdagar samt i studiecirklar. Vi ser att förskolan har prioriterade mål, mål i likabehandlingsarbete, genom grön flagg och i teman. I de olika spaltdokumentationerna pedagogerna använder, ges verktyg att utvärdera arbetet och synliggöra nya utvecklingsområden. I personalenkäten svarar sex pedagoger att de instämmer helt eller till stor del och en pedagog till viss del i påståendet, Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten, ett av kriterierna på steg 4. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att pröva och analysera sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras genom att skapa förutsättningar för reflektioner och diskussioner avdelningarna emellan, i tvärgrupper med de andra förskolorna i enheten samt på gemensamma kvalitets- och utbildningsdagar, vilket är ett kriterium för steg 4. Personalenkät Antal svar Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet ej 21. Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete 23. Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling Av tabellen ovan kan vi se att pedagogerna till stor del känner sig delaktiga i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbetet men att det är frågetecken då det gäller förskolans ledning och hur hon aktivt utvecklar förskolans utveckling. Som vi tidigare angivit så har ledarskapet ändrats under de senaste två åren och den nya förskolechefen har bara varit anställd ett halvår vilket vi tror påverkat svaren i enkäten. Att bygga förtroende och relationer tar tid och vi är övertygade om att förskolan med tiden har goda förutsättningar för ett gott ledarskap i alla led. I självvärderingen placerar två avdelningar förskolan på steg 2, en avdelning och förskolechefen på steg 3. Vi placerar förskolan på steg 3 då förskolan har ett ledarskap som skapar delaktighet och förståelse för uppdraget och att förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. För att nå steg 4 behöver förskolan synliggöra ledarskapet så att det blir tydligt och strategiskt på alla nivåer. H. Kommunikation Föräldrarna informeras vid lämning och hämtning om eventuella inträffade händelser vilket intygas av de föräldrar och pedagoger vi intervjuar. Vid synpunkter direkt till avdelningen lyssnar pedagogerna, skriver ner och kontaktar vid behov förskolechefen för att diskuterar hur händelsen ska hanteras. Återkoppling till föräldrarna sker så fort som möjligt (steg 1). Den kommunala förskoleverksamheten har gemensamma rutiner utarbetade för att ta emot klagomål och synpunkter. Blankett finns kommunens hemsida. Föräldrarna kan även ge synpunkter direkt till förskolechef eller verksamhetschef (steg 1). 16