Matåren från lekåldern till förskoleåldern

Matåren från lekåldern till förskoleåldern

Arbetsgrupp: Tuija Pusa, legitimerad näringsterapeut, HvM, Finlands Hjärtförbund Anna Kara, LVK Kirsi Pietiläinen, docent, LVM Redaktion: YTM, redaktör Virve Järvinen Sakkunniga: Arja Lyytikäinen, näringsterapeut Sanna Talvia, näringsterapeut Helinä Keskinen, tandläkare Finlands Tandläkarförbundet Ett varmt tack till studerandena i restaurangskolan Perho Sanna Uusiportimo, Jari Tikkanen och Ella Virta för tillredningen av matportionerna och arrangemangen kring fotograferingen av portionerna. Mannerheims Barnskyddsförbund Andra linjen 17 00530 Helsingfors tel. 075 324 51 mll@mll.fi www.mll.fi Beställningar: tilauspalvelu@mll.fi tel. 075 324 5480 beställningsnumret: 30154 Finlands Hjärtförbund Oltermansvägen 8 00620 Helsingfors sydanliitto@sydanliitto.fi www.sydanliitto.fi Layout: Hahmo Dtp arbete: Virpi Liinoja Foton: Leena Louhivaara, Antero Aaltonen Upplaga 1000 Miktor 01.2011 (2009)

Bästa föräldrar! Barn utvecklas snabbt i lekåldern. De lär sig nya saker nästa varje dag. Språket utvecklas snabbt och med hjälp av språket kan barnet på ett nytt sätt skapa kontakt med sina föräldrar och andra människor. Barnets erfarenhet av sig själv som individ stärks. Barnet har bekantat sig med förbud och börjar tydligt visa sin egen vilja. Barn i lekåldern är nyfikna och vill pröva på nya saker. Å andra sidan kan barn förhålla sig fördomsfullt till t.ex. nya smaker. Barnet övar sig på att vänta på sin tur och på att kunna vänta med att tillfredställa sina behov. Barn behöver klara spelregler och tydliga gränser. De behöver föräldrarnas hjälp och skonsam handledning i konfliktsituationer. Upplevelser av att lyckas och å andra sidan föräldrarnas tröst och uppmuntran vid misslyckanden är viktiga för barnet. Barn i lekåldern deltar gärna i familjens måltider och kan redan äta samma mat tillsammans med den övriga familjen. En daglig lugn måltid tillsammans med familjen är guld värd bekanta situationer som upprepar sig och regelbunden omsorg är oersättliga med tanke på barnets utveckling. Mannerheims Barnskyddsförbund Finlands Hjärtförbund Matåren från lekåldern till förskoleåldern 3

Den bästa stunden på dagen De gemensamma stunderna vid matbordet är de bästa stunderna på dagen. Barnet njuter av dem såväl med familjen, på daghemmet, på besök som på restauranger. Samtidigt lär sig barnet nya saker och växer småningom i sitt ätande från att vara ett litet småbarn som behöver hjälp till ett duktigt barn i förskoleåldern. Ibland kan ätandet vara en viljekamp. Man får dock inte stämpla ett barn som snäll eller stygg enligt hur han eller hon äter. En förälders uppgift är att vägleda barnet att äta hälsosamt och mångsidigt men också att njuta av maten och sällskapet utan att glömma att delta i matlagningen. God mat för hela familjen Barnet behöver många olika slags näringsämnen från mångsidig mat för att växa och utvecklas. För ett barn som är över ett år är det lätt att laga mat eftersom barnet kan äta samma mat som den övriga familjen. Tallriksmodellen underlättar planeringen av en hälsosam kost. Ett barn i växande ålder behöver regelbundna mattider. En liten mage drar inte så mycket åt gången och behöver därför regelbundet påfyllning. Förutom ordinarie måltider behöver barnet också mellanmål små måltider som hjälper det att orka några timmar framåt. Lika väl stora som små människor kan ibland äta ensidigt. När det är fest stjäl läckerheterna plats av ordentliga mål- 4 Matåren från lekåldern till förskoleåldern

tider. Om helheten är i ordning stör inte enstaka dagar en bra kost. Färdigmat och halvfabrikat underlättar i vardagen alltid då och då. Man kan få en mångsidig maträtt om man kompletterar dem med grönsaker. En bra kost består av grönsaker gurka, tomat, paprika, sallad, majs, ärter det finns att välja mellan till varje måltid frukt och bär det går lika bra med inhemska som utländska fullkornsspannmål saltfattigt bröd och gröt mörkt ris och mörk pasta samt potatis fettfria och fettsnåla mjölkprodukter kött, fisk, kyckling och ägg en liten mängd margarin och olja. Färggrann mat Färggranna grönsaker lockar att smaka på maten. Färgen berättar om grönsakernas vitamininnehåll: röd färg betyder betakaroten, ett förstadium till A-vitamin. C-vitamin finns i alla grönsaker oavsett färg, t.o.m. i potatis! Grönsakerna innehåller också mycket fibrer som är bra för magen. Man borde äta cirka fem grönsaks-, frukt- eller bärportioner som är lika stora som ätarens knytnäve. Det är lättare att nå målet om man lagar lådor, grytor och soppor av grönsakerna och bjuder dem vid sidan av kött- och fiskrätter. Grönsaker och frukter passar också bra som mellanmål. En ettåring kan redan äta alla slags grönsaker. Ju snabbare barnet får smaka på nya smaker desto snabbare blir barnet van vid smakerna. Vuxnas exempel sporrar barnet att pröva nya smaker. Barn tycker om grönsaker som sådana, i bitar som tydligt skiljs åt. Det är bra att skära grönsakerna i sådana bitar att barnet kan äta dem själv med sked, gaffel eller händerna. Det lönar sig att satsa på matens uppläggning: de små kritikerna uppskattar vackra dukningar och kanske belönar mödan med att smaka på nya smaker. Både utländska och inhemska grönsaker passar bra för barnet. Underskatta inte heller djupfrysta grönsaker, deras näringsvärde är bra. Det gäller att dock vara noggrann med djupfrysta produkter, en del av dem är smaksatta och innehåller salt. Kotimaiset Kasvikset ry/sanna Peurakoski Matåren från lekåldern till förskoleåldern 5

Potatis är bäst Glöm inte potatisen! Den passar i grytor och lådor. Potatisen tillagas snabbt i mikrovågsugnen och blir en läckerhet i ugnen. Näringsämnena blir bäst kvar om potatisen kokas med skalen på. Fast potatisen är lätt mat håller den hungern länge på grund av sin stärkelse. Det är bäst att skära hårda frukter i bitar eller riva dem. Smakliga bär och frukter I frukter och bär finns det rikligt med C- vitamin, fibrer och många slags mineralämnen. Färska frukter och bär smakar bäst som sådana, djupfrysta även lite halvfrusna. Tvätta och skala utländska frukter innan barnet äter dem. Det är bäst att skära hårda frukter i bitar eller riva dem. Soliga frukt- och bärpuréklickar fräschar upp surmjölksprodukter och grötar. Av puréer får man snabbt färska krämer. Några skedar bär eller fruktpuré i surmjölk och flingor är ett snabbt mellanmål. Suomen Sydänliitto ry 6 Matåren från lekåldern till förskoleåldern

Sunt med spannmål I fullkornsprodukter finns förutom massor med fibrer också protein, järn och andra mineralämnen samt B-vitaminer. Fullkornsgrötar och -vällingar smakar barn i lekålder. Gröt på vatten passar i vardagen, fettfri mjölk passar bra som bas i fullkornsmannagryns- och ugnsgröt och av sockerfri bärsaft lagar du en härlig rågbärsgröt. Lite färg i gröten får du genom att tillägga bär och frukter som sådana eller som krämer. Alla spannmålsprodukter går inte att rekommendera för barn. Många lockande paket med flingor eller mysli innehåller mycket både socker och salt, i mysliflingor finns det också fett. En bra produkt är saltfattig, dvs. den innehåller mindre än en procent salt. Sockerandelen i produkten borde inte överstiga 16 procent. Bröd som passar barn innehåller rikligt med fiber (mer än sex procent) och salt mindre än 0,7 procent. Köp gärna fullkornsris och -pasta också. Koka potatisen, riset och pastan utan salt. En bra produkt är saltfattig, dvs. den innehåller mindre än en procent salt. Kalcium från mjölk Mjölkprodukter behövs speciellt för kalciumets skull och kalcium behövs för utvecklingen och vården av skelettet och tänderna. I fettfria mjölkprodukter finns det lika mycket kalcium som i motsvarande produkter med mer fett i. I mjölkprodukter finns det också andra mineralämnen, såsom kalium och jod samt proteiner, B-vitaminer och tillsatt D-vitamin. Matåren från lekåldern till förskoleåldern 7

Protein från kött, D-vitamin från fisk I kött finns det förutom mycket protein också B-vitamin, järn och andra mineralämnen. Fisk innehåller mycket D-vitamin och omättade fettsyror som är nödvändiga för kroppen. Ett barn i lekåldern behöver en liten mängd kött: ett par köttbullar eller ett par matskedar kött till huvudrätten räcker. Välj gärna fettsnålt kött som t.ex. skinnfri kyckling. Fast det finns lite fett i kallskuret och pålägg innehåller de mycket salt och nitrat. Barn tycker om bröd även utan pålägg. Servera korv eller knackkorvar högst två gånger i veckan eftersom de innehåller hårda fetter, salt och nitrat. I lever finns det för mycket A-vitamin för det lilla barnet, så servera mat av lever, leverkorv och -pastej bara en eller två gånger i månaden. Ägg kan barnet äta två till tre stycken i veckan. Fisk borde man äta två till tre gånger i veckan. Ett barn i lekålder borde varje dag få minst fem deciliter mjölkprodukter i vätskeform: fettfri mjölk, surmjölk, fil, mjölkbaserad välling, icke smaksatt yoghurt och kvarg. I smaksatt yoghurt finns det rikligt med socker så det är bättre att ge barnet icke smaksatta surmjölksprodukter och smaksätta dem själv med bär och bärpuréer. Ett barn i lekåldern behöver inte ost eftersom ostar ofta innehåller mycket salt och hårda fetter. Barnet får tillräckligt med kalcium av mjölkprodukter i vätskeform. Fett av god kvalitet Mjuka vegetabiliska fetter är nödvändiga eftersom barnet får essentiella fettsyror från dem. Mjuk vegetabilisk fett finns i vegetabiliska oljor och bordsmargariner. De höjer inte kolesterolen i blodet och förebygger blod- och kärlsjukdomar. Hårda och för kroppen skadliga fetter kan man undvika bland annat genom att köpa fettfria mjölkprodukter och fettsnåla mjölkoch köttprodukter. Barn som bara får fettfria mjölkprodukter behöver ett fettillskott ända upp till tvåårsåldern, dvs. två till tre teskedar vegetabilisk olja eller 8 Matåren från lekåldern till förskoleåldern

syror som är skadliga för tänderna. Utspädda juicer kan man servera högst vid ett par måltider. Drycker som är tillsatta med vitaminer och mineralämnen är inte lämpliga för barn. Hjärtmärket hjälper till att välja matprodukter som är bra med tanke på deras salt- och fetthalt. www.sydan.fi/ruokaohjeet Det viktiga D-vitaminet Barnet behöver D-vitaminstillskott dagligen året om. D-vitamin tillsätts i mjölk och surmjölk samt i en del yoghurt, förutom i ekoprodukter. Vitamintillskott och vitaminerade mjölkprodukter och fetter kan man tryggt använda samtidigt, det finns ingen fara för överdosering. I fiskleverolja finns det mycket A-vitamin, därför rekommenderas den inte till växande barn. På rådgivningen får du mer information om D-vitaminpreparat och doseringen. motsvarande mängd 60 80 procentig margarin i maten dagligen. Smör och blandningar av smör och vegetabilisk olja innehåller hårda fetter. Man klarar sig vanligtvis bra utan fett i matlagningen, men om det behövs är det bäst att använda ryps- eller olivolja. Törst släcks med vatten Vatten släcker törsten bäst hos både barn och vuxna. De fettsnåla mjölkprodukterna passar bra att skölja ner maten med eftersom de innehåller kalcium och D-vitamin. I safter och läskedrycker finns det mycket socker och onödig energi. De passar bara till fest och samma gäller också lightläskedrycker och -safter. Det är inte bra att dricka sådana drycker hela dagen eftersom de innehåller socker och/eller Matåren från lekåldern till förskoleåldern 9

Det behövs bara en liten mängd tandkräm. Friska tänder Fluor stärker tandemaljen och förebygger hål i tänderna. Tandkrämens fluor skyddar tänderna när tänderna borstas på morgonen och på kvällen. Det behövs bara en liten mängd tandkräm och tandkräm kan börja användas när mjölkkindtänderna bryter fram. Man kan också äta fluortabletter, men ett barn under tre år får inte använda både fluortandkräm och äta fluortabletter. För mycket fluor kan orsaka skador i tandemaljen. På vissa orter får man mycket fluor från dricksvattnet. På rådgivningsbyrån får du mer information om användningen av fluor Regelbundna måltider hjälper att hålla tänderna friska. Man kan äta fyra till fem gånger om dagen och emellan dem undviker man att småäta. Små tänder är speciellt känsliga för sött. Godis, pastiller och tuggummin som är smaksatta med xylitol är hälsosamma alternativ. Xylitolet ökar salivutsöndringen, stärker tandemaljen mot kariesangrepp och förebygger hål i tänderna. En stor mängd xylitol har dock laxativa effekter. 10 Matåren från lekåldern till förskoleåldern

Onödig salt och tillsatsämnen Barnet har under det första året vant sig vid saltlös mat och inte heller ett barn i lekåldern behöver salt i maten. Saltfattig mat passar ypperligt hela familjen. Hemlagad mat kan man smaksätta med örter och peppar, kryddgrönsaker och lök. Färdigmat, bröd och pålägg finns att få med låg salthalt. Kryddmix och -såser, buljonger, sojasåser och påssoppor innehåller rikligt med salt, så använd dem med måtta. I vanlig hemlagad mat finns det lite tillsatsämnen. I baslivsmedel såsom mjölk, kött, fisk, kyckling, spannmål, färska grönsaker, frukter och bär får man enligt livsmedelslagen inte använda tillsatsämnen. Safter, förutom juicer, light-drycker, karameller, färdiga söta bakelser och mjölkpuddingar innehåller tillsatsämnen. I korv, kallskuret och pålägg finns det mycket nitrit. I läskedrycker, konserver och köttprodukter finns det bensoesyra. Det lönar sig att undvika nitrit och bensoesyra: en stor mängd nitrit försvårar syretillförseln i blodet och en stor mängd bensoesyra kan orsaka överskänslighet. Om kosten är mångsidig är det inte fara för överdosering av tillsatsämnen. Kotimaiset Kasvikset ry/teppo Johansson Matåren från lekåldern till förskoleåldern 11

10 12 mån. Äter lite grövre mat, lär sig tugga, övar sig att använda sked, dricker ur mugg, bekantar sig med nya smaker, äter tillsammans med familjen 1 2-åring Äter tillsammans med familjen, har regelbunden måltidsrytm, bekantar sig med nya maträtter, äter självständigt med lite hjälp 2 3-åring Äter självständigt och lär sig bordsskick gradvis, övar sig i att använda gaffel, tuggar hård mat ordentligt, vet namnen på olika maträtter, kan säga varsågod och tack 3 5-åring Äter snyggt, koncentrerar sig på måltiden, övar sig i att använda kniv och portionera maten, uppskattar maten 5 7-åring Äter självständigt och umgåsvid matbordet, portionerar maten självständigt, smörar brödet, skalar potatis, hjälper till med tillredning av mat (gör t.ex. salladen), vet vilka maträtter som är hälsosamma Mattrappan Barnet lär sig nya saker steg för steg: barnet prövar själv och observerar andra barnet lär sig av vuxna utan att de ens lägger märke till det. Varje barn har sin egen personliga utvecklingsfas och lär sig saker i egen takt. När barnet vill pröva och lära sig saker borde barnet få möjlighet till det, oavsett om det gäller att tömma matkassen eller skala potatis. Åren 1 2 Tillsvidare är måltiderna lite stökiga och kladdiga eftersom barnet inte ännu kan kontrollera sina rörelser. Fast det blir stökigt och kladdigt är det bra att låta barnet träna på ätandet själv: att ta skeden i handen och använda fingrarna med frukt-, grönsaks- och brödbitarna. Drycken serveras från mugg eller pipmugg. Nappflaskan kan man säga adjö till senast när barnet fyller ett år. 12 Matåren från lekåldern till förskoleåldern

Matstunden är barnets lektion. Upprepa seder som hänger ihop med måltider, såsom att säga tack och var så god, så lär sig barnet att de hör till matstunden. Åren 3 4 Ett barn i lekåldern kan redan äta själv. Barnet lär sig att använda gaffel, ta mat och hälla dricka efter familjens exempel. Det lilla barnet hjälper gärna till med matlagningen och att duka fast resultatet inte alltid skulle vara helt enligt renlighetskraven. Ta med barnet i köksarbetena, men se till att det är tryggt för barnet. Ge sådana uppgifter till barnet som passar det, såsom att duka eller tömma matkassen. Den lilla bagaren rullar också gärna semlor och bullar. Åren 5 6 Barnet har skickliga fingrar och pysslar och håller gärna på med mat. Saker som kräver koncentration och god handmotorik, såsom att skala potatis och frukt, att bre bröd och att använda kniv börjar löpa bra. Håll fast vid regelbundna måltider och undvik småätande. Goda matvanor är alltid aktuella. Förutom föräldrarnas exempel har även kompisarnas exempel en inverkan på matvanorna och innehållet på tallriken. Varje barn har sin egen personliga utvecklingsfas och lär sig saker i egen takt. Matåren från lekåldern till förskoleåldern 13

Det ryms många måltider i vardagen Dagen börjar med frukost Efter nattsömnen är magen tom eftersom energin som fylldes på dagen har förbrukats till att växa under sömnen. Frukosten smakar kanske inte genast efter att barnet har vaknat, men det vore bra att äta något på morgonen, om inte annat så åtminstone lite bröd. Om frukosten är liten och det är långt till lunch, behöver barnet mellanmål under förmiddagen, t.ex. en grönsakseller fruktbit. Det är bättre med ett mellanmål än ständigt småätande. Omväxling till frukosten Gröt kan också vara gjord av annat än havre, våga pröva på andra produkter, såsom korn, mannagryn, ris eller hirs. Du kan tillverka gröt som kräver en lång kokningstid redan kvällen innan. Till exempel bärgröt håller i kylskåpet ett par dagar. Av mysli, bär, fruktbitar, fettfri mjölk, surmjölk eller icke smaksatt yoghurt fixar man snabbt något att bjuda på. Havreflingor ersätter mysli som sådana. Saltfattiga fullkornsbröd och semlor är en delikat start på morgonen. Smörgåsen smaksätter du med lite bordsmargarin och grönsaker. Fettfri mjölk passar bra att skölja ner gröten med och som sådan. Vatten släcker morgontörsten. 14 Matåren från lekåldern till förskoleåldern

Lunchen är dagens huvudmåltid Lunchen är dagens största måltid. Den borde räcka till att ge energi för resten av dagen och det gör den också när måltiden är sammanställd enligt tallriksmodellen: hälften av tallriken fylls med sallad och grönsaker, en fjärdedel av potatis, mörkt ris eller pasta och den andra fjärdedelen av kött eller fisk. För omväxlingens skull kan du laga grytor, risotton, soppor eller lådor huvudrätten behöver inte alltid vara såser, potatis eller makaroner. Barn tycker också om grönsaksrätter! Mellanmålet ger energi Barnet behöver påfyllning för att orka den långa eftermiddagen ända fram till middagen. Det är bättre med ett mellanmål än ständigt småätande. Det bra att ha hälsosam mat för mellanmålen hemma. Middagen samlar familjen Barnet behöver en ordentlig middag oavsett om barnet har ätit lunch hemma eller på dagvårdsplatsen. Middagen är en trevlig stund för familjen att vara tillsammans. Vardagen underlättas om man lagar en större mängd mat åt gången och fryser in den, om man utnyttjar färdiga djupfrysta produkter, såsom olika potatisprodukter eller om man ibland använder färdigmat som säljs i affärerna. Kvällsmålet hjälper till att somna Kvällsmålet består av samma mat som mellanmålet. En varm gröt eller smörgås med grönsaker förbereder barnet inför Bra alternativ för mellanmål är bröd, sämlor, kornbröd och karelska piroger knäckebröd, surskorpor, fullkornskex och -skorpor välling och gröt icke smaksatt yoghurt eller fil med bär bär- och fruktkvarg bär och frukt som sådana eller fruktsallad grönsaksbitar och rivna grönsaker natten och hjälper barnet att sova djupt ända till morgonen. Nu är det fest! Festmat skiljer sig från vardagsmat. Föräldrarna bestämmer dock hurdan mat barnet äter på festen. Barnet saknar inte söta och salta snacks och det vore bra att bekanta sig med snacks så sent som möjligt. Man kan fixa lockande mat på sin egen fest av fruktbitar och -klyftor och grönsaksstickor. Matåren från lekåldern till förskoleåldern 15

Mat och hälsa Matvanorna lär man sig som barn. Hälsosamma vanor säkrar en normal uppväxt och utveckling samt förebygger bland annat hål i tänderna och övervikt. Övervikt är en riskfaktor för många sjukdomar, som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2- diabetes. Den är en hälsorisk redan för barn. Övervikt Människan går upp i vikt när hon får mer energi av maten än hon förbrukar. Om Matallergier är vanligast i tidig barndom. barnet har övervikt behöver man lägga om hela familjens matvanor mot en mer hälsosammare riktning och sporra barnet till att motionera. Den vuxna bär ansvaret och har rätt och skyldighet att bestämma hurdan mat barnet äter. En hälsosam, månsidig kost passar förutom den överviktiga också hela familjen och förenat med regelbundna måltider håller den småätandet i styr. Den vuxnas exempel återspeglas förutom i det hur barnet äter också i hur barnet 16 Matåren från lekåldern till förskoleåldern

Den vuxna har ansvar, rätt och skyldighet att bestämma hurdan mat barnet äter. rör på sig. När föräldrarna själv motionerar, promenerar och cyklar alltid när det är möjligt och tar trappan istället för rulltrappan, lär sig barnet en motionsbaserad livsstil. En vuxen får aldrig påpeka eller påminna barnet om barnets utseende. Förstoppning Barnet har förstoppning när bajsandet sker med långa mellanrum jämfört med den vanliga rytmen, avföringen är hård och det är svårt att bajsa. Fiberrik mat, mycket dricka, regelbundna måltider och motion förebygger trög mage. Fettrika maträtter, vitt vete och socker tar plats från fiberrik mat. Fiber får man från fullkornsspannmål, kli, grönsaker, frukter och bär. På apotek säljs maltextrakt som kan underlätta det obekväma besväret. Linfrön eller krossat lin lämpar sig inte för barn. Om förstoppningen fortsätter länge och hemmaknepen inte hjälper är det bäst att låta undersöka besväret hos doktorn. Matallergier Matallergier är vanligast i tidig barndom. Mat som orsakar symtom hos ett matallergiskt barn tas bort från barnets kost enligt läkarens och näringsterapeutens instruktioner och man försöker ersätta den uteslutna maten med näringsmässigt motsvarande mat. Genom att följa professionella instruktioner försöker man hindra kosten att bli alltför ensidig. Allergierna brukar lätta när barnet växer. Maten som har uteslutits från kosten kan man försiktigt pröva på enligt läkarens instruktioner och vid behov under läkarens kontroll med ett halvt års, ett års och senare med ett till två års mellanrum. Matåren från lekåldern till förskoleåldern 17

Barn följer vuxnas exempel i allt. Lösningar på matproblem Det smakar inte alltid Barnets matlust varierar. Fast familjens måltidsrytm skulle vara regelbunden smakar maten inte alltid och det behöver den inte alltid heller göra. Det är helt onödigt att försöka intala, be och hota. Om maten inte smakar kan barnet ändå sitta vid bordet tillsammans med andra och äta sedan vid nästa måltid. När man är sjuk har man ju knappt aptit. Fast mat inte smakar borde man komma ihåg att dricka så att man inte torkar ut. Lita på barnets förmåga att kunna avgöra sin kropps behov. På så sätt lär sig barnet att lyssna på sin kropp även som vuxen. Ge inte barnet snacks om barnet inte äter mat, måltidsrytmen kan rubbas. Ett litet, hälsosamt mellanmål kan vara bra. Om barnet äter dåligt en längre tid är det bäst att kontakta rådgivningen. Man får lämna Barnet lär sig så småningom hur stora mängder hon eller han orkar äta åt gången. Hur mycket en annan människa orkar äta vet inte ens en vuxen. Den vuxna måste lita på att barnet själv känner igen sin mättnad. Om magen fylls innan tallriken är tom, kan barnet gott lämna resten. 18 Matåren från lekåldern till förskoleåldern

Om barnet blir mätt på väldigt små portioner är det kanske värt att tänka på om barnet har fyllt sin mage med snacks och småätande. Är matstunden tillräckligt lång, bra tajmad och lugn så att barnet kan koncentrera sig på att äta och inte behöver skynda sig till att leka eller att titta på barnprogram? Om det finns andra intressanta stimulanser runt omkring orkar barnet kanske inte koncentrera sig på att äta. Reservera tid för hela familjen för den gemensamma måltiden så att även barnet orkar koncentrera sig på den. Nya smaker förvånar Barnet lär sig vardagsrutinerna från barnsben, detta gäller även mat och ätande. Barnet vet vilka maträtter som hör till frukosten och vilka som hör till veckosluten. Undantag kan få barnet att undra och förvåna sig, så ny mat kan orsaka motstånd. Ju tidigare barnet vänjer sig med nya smaker desto lättare är de att godkänna. Var tålmodig och uthållig när du låter barnet smaka på nya smaker. Kom även ihåg att visa exempel. Barnet blir van vid en ny smak efter att ha smakat på maten 10 15 gånger. Det är lättare att vänja sig vid en ny smak om man får smaka på den i en trevlig situation, t.ex. under familjens gemensamma kvällsstund eller hos far- eller morföräldrarna eller samtidigt med en bekant maträtt. Om barnet ständigt vägrar att äta någon viss mat kan det också vara ett tecken på matallergi eller överkänslighet. Det är helt onödigt att försöka intala, be och hota. Maten tröstar Mat är ingen tröst, ersättning, belöning eller bestraffning fast man som vuxen kanske gärna ibland vill skämma bort barnet med mat eller förbjuda någon mat på grund av dåligt uppförande. Barnet lär sig snabbt att vissa situationer och ett visst beteende framkallar belöning eller straff med mat, vilket orsakar att barnets preferens för mat som står som belöning ökar. Belöna ditt barn med närhet, ge barnet ömhet och tid. Mat hänger ihop med olika situationer men inte känslor. Känslomässigt ätande kan senare orsaka ätstörningar. Vanor smittar av sig Barn följer vuxnas exempel i allt. Barnet lär sig omgivningens matvanor, attityder och seder t.ex. bantningskurer och skräck för grönsaker och kan tillägna sig dem senare i livet. Vuxnas egna exempel lär mer än ord. Hälsosamma levnadsvanor lär man sig som barn och de bär långt: de säkrar barnets uppväxt, utveckling och välstånd för många år framåt. Positiv feedback sporrar: ge barnet uppmärksamhet och beröm och tacka barnet för rätta val. Hälsosamma levnadsvanor gör hela familjens liv trevligt! Matåren från lekåldern till förskoleåldern 19

Energibehovet, måltider och mellanmål, aptitlöshet, övervikt, salt, livsmedelstillsatser, vitaminer och mineralämnen för barn i lekåldern.