Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014
Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014
Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller kall Matlagning i hemmet, s k enkel/lättare matlagning Mat från restaurang (närliggande eller i boendet) Färdigmat från affär (närliggande)
Om inte maten äts upp så spelar det ingen roll hur väl den är näringsberäknad Matlåda 25-30 % av energibehovet
Riskidentifiering för undernäring - hemtjänsten Ork och förmåga Ändrat utseende Ätsvårigheter
Checklista; Observation vid ätandet - hemtjänsten äter och dricker lite eller mindre än tidigare är frusen och trött inget intresse av mat vill bara äta lättuggad mat eller bara dricka har gammal mat i kylskåpet sätter i halsen och hostar svårt att tugga och svälja har svårt att öppna olika matförpackningar
SKL: Förebyggande och behandlande åtgärder OBS! Den vanliga maten är förstahandsvalet Öka energiintaget: E-kost Konsistensanpassad kost Extra mellanmål som är energi- och näringstäta Näringsdrycker och andra kosttillägg Individuellt anpassad måltidsordning Ätstödjande åtgärder; guidning, matning etc Sondmatning och eller parenteral nutrition
Individanpassad måltid SNR - kost A - kost E - kost
E-kost ca 500 kcal
Energiberika vid behov Se vilken skillnad det kan bli! En portion havregrynsgröt kokt på vatten = 130 kcal En portion havregrynsgröt kokt på mjölk (3%) = 280 kcal En portion havregrynsgröt kokt på mjölk (3%) och 1 tsk rapsolja eller smör = 325 kcal
Måltidsordningen Måltid Tidpunkt (kl) Energifördelning (%) Kcal Frukost 07:00 08:30 15-20 320 430 Mellanmål 09:30 10:30 10-15 210 320 Lunch 11:00 13:00 20-25 430 540 Mellanmål 14:00 15:00 10-15 210 320 Middag 17:00 18:30 20-25 430 540 Kvällsmål 20:00 21:00 10-20 210 430 SIDAN 11
Lång nattfasta Verkar nedbrytande på kroppen Orsakar dålig nattsömn - irritabilitet och aggressivitet på morgonen! Max 11 timmar 12
Omsorgsmåltider underlättar ätandet Ätstödjande åtgärder: Utgöra förebild - spegling Fysisk guidning Uppmana/påminna om att äta och dricka Erbjuda matningshjälp Uppmärksamma ätsvårigheter 13
Mat under en hel dag A-kost Frukost: Mellanmål: Lunch: Mellanmål: Middag: Kvällsmål:
Vårt förslag Kolhydrater 47% Fett 36% A-kost, rekommenderad procentfördelning Fett 35-40 E% Protein 15-20 E% Kolhydrat 40-50 E % Protein 17%
18 D- vitamin, µg /100 g 16 14 12 10 8 6 4 2 0 16 11,3 10 8,5 1,5 0,45 0,02
Ät med alla sinnen Aptithöjande faktorer
Succé med Michelinmat för undernärda Herlev Hospital i Danmark
Maten har en central betydelse för: Näring & energi Njutning för alla sinnen Kulturarv/tradition Gemenskap Dagens höjdpunkt Struktur i tillvaron BP 2013
En bra måltid.. Säker Individuellt önskemål Energi Smak Näring Doft Konsistens Utseende BP 2014
Den bristfälliga måltiden! Säkerhet Individuellt önskemål Energi Smak Näring Doft Konsistens Utseende BP 2014
Hälsofaror Mikrobiologiska (bakterier, jäst- & mögelsvampar, virus & parasiter) Fysiska (främmande föremål t.ex. glasbitar, hårstrån) Kemiska (tungmetaller, bekämpningsrester, miljöföroreningar m fl.) Allergener finns i många vanliga födoämnen BP 2014
Med goda kunskaper undviker man faror! Dioxin Tillsatser EHEC Kemikalier Salmonella Bacillus cereus Listeria Färgämnen Allergener Handhygien Norovirus Campylobacter Trikiner BP 2013 Miljögifter Parasiter Staphylococcus aureus
Vad säger lagen? (SLV) Grunden i den europeiska livsmedelslagstiftningen är att den som producerar och säljer livsmedel också ansvarar för att dessa är säkra och rätt märkta. Det gäller i alla led i livsmedelskedjan produktion, tillverkning, import, transport, försäljning och servering till konsumenten och det gäller både stora och små företag. BP 2014
Livsmedelsföretagarens skyldigheter (Verksamhetens skyldigheter) Säkerhet hur blir maten vi tillreder och/eller serverar säker för kunden/gästen? Ansvar att vars och ens ansvar är tydliggjort? Spårbarhet att råvaror vi använder kan spåras Öppenhet rutiner måste kunna visas upp Nödsituation plan för åtgärd om något blir fel? Förebyggande att ligga steget före Samarbeta alla berörda vet vad som gäller i verksamheten BP 2014
Matsäkerhet/egenkontroll Ingen ska riskera att bli sjuk av den mat som er verksamhet serverar. Farliga bakterier, främmande ämnen och föremål eller odeklarerade allergener ska inte förekomma. Med system för egenkontroll arbetar man förebyggande BP 2014
Särskilt viktiga kontrollområden; Tid och temperatur Separera livsmedel Mottagningskontroll Eventuell märkning av varor BP 2014
Material för GOD äldreomsorg.. Handbok Verktygspärm Måltidsidéer Kostpolicy E-lärandet, Mat och hälsa för äldre, ett lärande på plats i egen verksamhet http://www.aldrecentrum.se/utbildning1/utbildning-om-mat-och-maltider/ BP 2014
E-lärandet Mat och hälsa för äldre
Utbildningar som kan skräddarsys i samråd med chefer för att kunna passa den egna verksamheten.
Tack för visat intresse! Birgitta.persson@aldrecentrum.se Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se BP 2014