Ständig strävan att bli bättre

Borås Stad Personalekonomisk redovisning 2013

Ständig strävan att bli bättre Den utan jämförelse viktigaste resursen i kommunal verksamhet är all innovativ personal och det arbete de dagligen utför. Vad som krävs är att det skapas och ges utrymme för kreativitet. Det är ett vinnarspår när dörrar hålls öppna för det utvecklande arbetet och möjliggör en ständig utveckling av verksamheten. Personalpolitik, även om ordet kan låta något högtravande, är arbete både i det stora och i det lilla. Idag är det knappast någon som ifrågasätter att goda anställnings- och arbetsvillkor är en förutsättning för att kunna utföra alla de kvalificerade uppdrag Borås har. Det är lätt att konstatera att kommunen erbjuder en omfattande bredd av både verksamheter och yrken. Arbeten som många får del av och som har stor betydelse för medborgarna. Vill vi lyckas i vårt uppdrag kräver det en långsiktig personalpolitik som utgår från ett aktivt förbättringsarbete i dialog med medarbetare och fackliga organisationer. Märkbara exempel på förbättringar för personal är beslutet om fria arbetskläder och det aktiva friskvårdsarbetet. Nu går vi vidare med arbetet för heltider och med att ta bort de delade turerna. Om rätt till heltid inom äldreomsorgen beslutades redan 2001, men nu ökar vi omfattningen. Den 18 mars 2013 beslutade Kommunstyrelsen att alla nya tillsvidareanställningar i Borås Stad från och med 2014 ska vara på heltid, och att senast 1 augusti ska heltid införas för alla. Möjligheten till deltid finns kvar men då får den som vill gå ner i arbetstid begära tjänstledigt på deltid. I det pågående arbetet ingår också att minska tid utförd av timanställda och att arbeta bort delade turer. Som delad tur räknas uppehåll i arbetet med mer än en timme mitt i ett arbetspass. Detta är stora omställningar, men när vi når slutmålet kommer mycket att vara vunnet. Borås Stad är då en ännu mer attraktiv arbetsgivare, jämställdheten har ökat, vi kan möta kommande generationsväxlingar och inte minst ge bättre kontinuitet för till exempel de som har hemtjänst. Att avskaffa de delade turerna är ett sätt att höja kvaliteten i verksamheten ytterligare och att göra omsorgsyrket mer attraktivt genom fasta tjänster på heltid. När medarbetarna syns, hörs och blir sedda blir också Borås det. Ulf Olsson (S) Ordförande i Kommunstyrelsen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Personalstruktur... 4 1.1 Antal anställda... 4 1.2 Personalomsättning... 6 1.3 Timavlönade... 6 1.4 Anställda inom olika verksamhetsområden... 9 1.5 Hel- och deltidsanställda... 11 1.6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad... 12 1.7 Ålder... 12 1.8 Planerade pensionsavgångar... 13 2 Medarbetarenkät... 15 3 Jämställdhet och likabehandling... 18 3.1 Hållbar jämställdhet 2011-2013... 18 3.2 Uppföljning av förvaltningarnas planer för likabehandling... 20 3.3 Nyckeltal för jämställdhet... 20 3.4 Övriga jämställdhetsåtgärder... 22 4 Utländsk bakgrund... 23 5 Lönestatistik... 26 5.1 Medianlön... 26 5.2 Lönespridning... 27 6 Resursanvändning arbetad tid och frånvaro... 29 6.1 Arbetad tid och frånvaro... 29 6.2 Arbete - föräldraskap... 31 6.3 Övertid och mertid... 31 6.4 Sparade semesterdagar och okompenserad övertid... 32 7 Hälsa och arbetsmiljö... 33 7.1 Hälsobokslut... 33 7.2 Hälsofrämjande insatser... 41 7.3 Arbetsmiljö... 43 7.4 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 44 7.5 Arbetsskador och tillbud... 45 7.6 Företagshälsovård... 46 7.7 Sjukfrånvaro... 47 7.8 Sjukfall över 60 dagar... 50 8 Personalutveckling... 51 8.1 Yrkesutbildning... 51 8.2 Kompetensutveckling... 51 8.3 Fritidsstudier... 53 8.4 Förslagsverksamhet... 53 9 Personalkostnader... 54 Definitioner... 56 1

INLEDNING Inledning Sedan 1999 sammanställer Borås Stad en personalekonomisk årsredovisning. Årets redovisning är där med den femtonde i ordningen. Den personalekonomiska redovisningen ger en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. Den beskriver personalarbetet för år 2013 och några år bakåt. Här finns kommunövergripande personalstatistik och analyser samt en del jämförelser med andra kommuner. Redovisningen skall ligga till grund för kommunens strategiska arbete med personalpolitiska och arbetsmiljöfrämjande insatser. Alla personalnyckeltal i årsredovisningen är könsuppdelade. Uppgifterna i den personalekonomiska redovisningen har i huvudsak hämtats ur kommunens lönesystem Heroma. Attraktiv arbetsgivarindex har tagits fram i samarbete med NyckeltalsInstitutet AB. Mångfaldsstatistik med uppgifter om anställda med utländsk bakgrund har tagits fram i samarbete med Statistiska Centralbyrån SCB. Uppgifterna om personalkostnader har hämtats från kommunens ekonomisystem Agresso. Uppgifter som inte kunnat tas fram ur IT-systemen som t.ex. arbetsskadestatistik har inhämtats genom uppgiftsinsamling från kommunens förvaltningar. I årets personalekonomiska redovisning finns olika jämförelser med andra kommuner. Dessa jämförelser säger i sig inget om verksamhetens omfattning eller hur stor del av verksamheten som bedrivs i förvaltningsform eller lagts ut på entreprenad i de olika kommunerna. Lägger man t.ex. ut större delen av en verksamhet på entreprenad där det normalt finns hög sjukfrånvaro så minskar kommunens sjukfrånvaro. Här kan man då redovisa en sjukfrånvaro som är lägre än hos en kommun med verksamheten i egen regi. Vår förhoppning är att den personalekonomiska redovisningen skall vara en av flera informationskällor för det fortsatta arbetet med att trygga personal- och kompetensförsörjningen och Borås Stads ställning som en attraktiv arbetsgivare. Staffan Vikström, Marianne Andrén och Linnea Nilsson vid Stadskansliet har varit huvudansvariga för den personalekonomiska redovisningen STADSKANSLIET Per Olsson Personalchef 2

SAMMANFATTNING Sammanfattning Verksamhetsmål 2013: Sjukfrånvaron var 6,1 %, vilket innebär en ökning av sjukfrånvaron under 2013 med 0,7 procentenheter. Antalet sjukfall över 60 dagar var 951 under 2013. Den arbetade tiden under 2013 för timavlönade ökade med 4,4 procent under året till motsvarande 519,3 årsarbeten. Följande fakta är hämtat ur Borås Stads personalekonomiska redovisning för år 2013 Den 1 november hade kommunen 9 112 tillsvidare- och visstidsanställda personer. Av kommunens anställda är 77,9 procent kvinnor och 22,1 procent män. 35 procent av kommunens anställda arbetar inom skola och förskola. 79,9 procent är heltidsanställda av kvinnorna 77,1 procent och av männen 90,1 procent. Övertids- och fyllnadstid motsvarar 74,5 årsarbeten, vilket är en minskning med 1,5 procent. Nettoarbetstiden har minskat med 0,7 procentenheter till 75,7 procent. 33,1 procent eller 3 254 personer hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under år 2013. 21,6 procent av de anställda hade ingen sjukfrånvaro rapporterad under de senaste två åren. 47 personer har varit sjukskrivna mer än ett år. Antalet sjukdagar har ökat med 15,7 % och antalet sjuktillfällen har ökat med 8,2 %. Under 2013 har sjukfrånvaron ökat under alla sjukperioder. Medianlönen var 24 440 kronor per månad för tillsvidareanställda vid årets slut. Antalet anmälda arbetsskador ökade med 13,7 % till 555. Den genomsnittliga åldern i kommunen är 45,9 år. Sjuklönekostnaden inkl. arbetsgivaravgifter ökade med 12,8 % till 65,8 miljoner kronor. Personalkostnaden var 3 885,6 miljoner kronor. 3

PERSONALSTRUKTUR 1 Personalstruktur Den personalekonomiska redovisningen avser i första hand månadsavlönade d.v.s. tillsvidareanställda och visstidsanställda om inte annat anges. 1.1 Antal anställda Anställda i Borås Stad 2013-11-01 Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal Nämnd Kvinnor Män Kvinnor Män anställda Revisorskollegiet 3 3 0 0 6 Kommunstyrelsen 47 28 2 0 77 Valnämnden 0 1 0 0 1 Lokalförsörjningsnämnden 13 26 0 0 39 Servicenämnden 83 235 11 38 367 Fritids- och folkhälsonämnden 43 32 6 10 91 Samhällsbyggnadsnämnden 36 42 5 1 84 Tekniska nämnden 45 58 3 2 108 Miljö- och konsumentnämnden 34 11 3 0 48 Kulturnämnden 94 64 13 9 180 Utbildningsnämnden 435 262 83 53 833 Sociala omsorgsnämnden 699 159 51 11 920 Arbetslivsnämnden 257 139 28 9 433 Stadsdelsnämnden Norr 1 514 222 144 58 1 938 Stadsdelsnämnden Väster 1 505 267 124 29 1 925 Stadsdelsnämnden Öster 1 643 216 172 31 2 062 Totalt kommunen 6 451 1 765 645 251 9 112 Totalt antal anställda 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 7 096 Kvinnor 2 016 Män Av kommunens 9 112 anställda var 7 096 kvinnor och 2 016 män. Antalet tillsvidareanställda är marginellt färre jämfört med 2012. Antalet män har ökat med 50 medan kvinnorna har minskat med 60. Utveckling tillsvidareanställda Index (1998=100) 120 115 110 105 100 95 90 1998 2001 2004 2007 2010 2013 Totalt Kvinnor Män 4

PERSONALSTRUKTUR Index (1998=100) Utveckling visstidsanställda 150 100 50 0 1998 2001 2004 2007 2010 2013 Totalt Kvinnor Män Antalet visstidsanställda har ökat med 52 personer under året. Det högre antalet visstidsanställda mellan år 2004 och 2007 hänger samman med utbildningsinsatser av omvårdnadspersonal och personal inom förskolan som krävde vikarier för de som gick utbildning Tabellen visar förändringar i personalvolymen mellan 1 november 2012 och 1 november 2013. Antal personer Kvinnor Män Förändring Anställningsform 2012 2013 2012 2013 totalt Tillsvidareanställda 6 511 6 451 1 716 1 765-11 Visstidsanställda 617 645 226 251 53 Totalt kommunen 7 128 7 096 1 942 2 016 42 Förändringen av antalet anställda fördelas på följande personalgrupper: Tillsvidareanställda Visstidsanställda Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män Förändring Administration 4 11 10 5 31 Vård och omsorg -45-9 -16-12 -82 Rehabilitering och förebyggande arbete 5-1 2-3 3 Socialt och kurativt arbete 17 3-3 5 22 Skola och förskola -56 4 27 22-3 Kultur, turism och fritid 6 0 0 7 13 Teknik 9 41 8 2 60 Kod saknas 0 0 0-1 -1 Totalt kommunen -60 49 28 25 42 En förklaring till att antalet personer inom vård och omsorg minskat är att 20-25 % av kommuninvånarna som har behov av hemtjänstinsatser har valt en privat aktör enligt Lagen om valfrihetssystem (hemtjänstvalet). Minskningen inom skola och förskola handlar om anpassningar till minskat elevunderlag. Inom teknikområdet har det skett en ökning av antalet tillsvidareanställda beroende på att personer med arbetshandikapp överförts till så kallade trygghetsanställningar. Enligt lagen om anställningsskydd LAS 5 gäller att om en arbetstagare under en femårsperiod varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Under 2013 fick 141 personer tillsvidareanställning enligt denna bestämmelse vilket kan jämföras med år 2012 då det var 140. Av de som fick tillsvidareanställning fanns 89 personer inom vård och omsorg, 14 inom förskola och 38 inom övrig verksamhet. 1.2 Personalomsättning I detta avsnitt redovisas enbart extern personalomsättning för tillsvidareanställda 5

PERSONALSTRUKTUR Extern personalomsättning i % 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinnor 6,8 7,1 8,7 8,8 9,5 Män 6,6 7,4 11,8 9,7 8,0 Totalt kommunen 6,8 7,2 9,4 9 9,2 Personalomsättningen 2013 för tillsvidareanställda varierar mellan olika personalgrupper: Extern personalomsättning i % Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Administration 9,6 7,8 9,1 Vård och omsorg 8,9 10,3 9,1 Rehabilitering och förebyggande arbete 9,2 28,6 11,8 Socialt och kurativt arbete 19,4 9,7 17,2 Skola och förskola 9,3 7,7 9,0 Kultur, turism och fritid 9,8 11,9 10,6 Teknik 8,5 5,1 7,1 Totalt kommunen 9,5 8,0 9,2 Socialsekreterare är den personalgrupp som haft störst extern rörlighet med 27,9 %. Biståndsbedömare, omvårdnadspersonal, chefer, fritidsledare, sjuksköterskor, lärare, barnskötare, ingenjörer, tekniker är andra grupper med en extern personalomsättning över 10 %. Personalomsättningen för kvinnor var 9,5 % vilket är 1,5 procentenhet högre än männens 1.3 Timavlönade Totalt Antalet timavlönade i genomsnitt under 2013 motsvarade 825 årsarbeten vilket är en ökning med 7 % jämfört med 2012. I siffrorna ingår beredskapsarbetare (BEA) och anställda enligt PAN-avtalet (personliga assistenter och anhörigvårdare) med totalt 305 årsarbeten. Totalt arbetad timavlönade 1 402 001 timmar. Antal årsarbetare Utveckling av antal årsarbetare för timavlönade 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Att antalet timavlönade sjönk kraftigt under 2003 berodde på att det var en nyanställningsblockad och en strejk bland Kommunals medlemmar under våren Sveriges kommuner och landsting SKL tar varje år fram en statistik över kommunal personal från kommunernas lönekörningar i november månad, vilket avser uppgifter för oktober månad. Enligt statistiken över antal anställda var andelen timavlönade i Borås Stad 5 % vilket är lägre än genomsnittet för landets kommuner som är 8 %. Endast fem kommuner i landet hade lägre andel timavlönade än Borås. 6

PERSONALSTRUKTUR Timavlönade exklusive BEA och PAN-avtalet Verksamhetsmål Uppnått 2010 Uppnått 2011 Uppnått 2012 Mål 2013 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten 506 523 498 475 519 Det är i första hand stadsdelsnämnderna som använder timavlönad personal. Timavlönade används i huvudsak för att täcka uppkomna vakanser p.g.a. semester, sjukdom och annan frånvaro men även för säsongsarbete. Omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen är den personalkategori som har störst andel timavlönade med 212 årsarbeten, därefter barnskötare med 59 och obehöriga förskollärare med 55 årsarbeten. Antal arbetade timmar 2013 för timavlönade omräknat till årsarbeten exkl. BEA och PAN Antal årsarbetare Nämnd Kvinnor Män Totalt Utfall 2013 Revisorskollegiet 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen 0,0 0,0 0,0 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 Lokalförsörjningsnämnden 0,5 2,7 3,2 Servicenämnden 5,9 5,8 11,7 Fritids- och folkhälsonämnden 2,9 2,5 5,4 Samhällsbyggnadsnämnden 0,6 0,1 0,7 Tekniska nämnden 1,4 2,0 3,4 Miljö- och konsumentnämnden 0,0 0,0 0,0 Kulturnämnden 4,6 1,5 6,0 Utbildningsnämnden 8,3 6,1 14,5 Sociala omsorgsnämnden 31,0 10,3 41,2 Arbetslivsnämnden 2,6 1,2 3,8 Stadsdelsnämnden Norr 105,7 20,3 126,0 Stadsdelsnämnden Väster 119,1 25,8 144,9 Stadsdelsnämnden Öster 131,1 27,3 158,4 Totalt kommunen 413,7 105,5 519,3 Antal timavlönade i kommunen har ökat med 4,4 % jämfört med år 2012. Tabellen visar antalet timmar omräknat till årsarbetare men säger inget om hur många personer som arbetet 7

PERSONALSTRUKTUR Utveckling av antal arbetade timmar för timavlönade exkl BEA och PAN Antal 700 600 500 400 300 200 100 Timavlönade exkl BEA och PAN Kvinnor Män Totalt Diagrammet redovisar antal arbetade timmar för timavlönade under åren 2005 2013 exklusive beredskapsarbetare och anställda enligt PANavtalet. 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Följande tabell redovisar antal personer som fått timlön under 2013. Antal arbetade timmar per person kan variera från några enstaka tillfällen till i stort sett heltid under året. Antal personer som fick timlön från kommunen under 2013 Antal personer Personalgrupp Kvinnor Män Summa Administration 59 26 85 Vård och omsorg 1 135 217 1 352 Rehabilitering och förebyggande arbete 1 1 2 Socialt och kurativt arbete 34 18 52 Skola och förskola 851 248 1 099 Kultur, turism och fritidsarbete 80 96 176 Teknikarbete 229 123 352 Totalt kommunen 2 389 729 3 118 Kommunfullmäktige har fastställt ett mål att minska andelen timavlönade. Förvaltningarna har vidtagit flera åtgärder för att minska användningen av timavlönade som till exempel: - användning av vikariat vid planerad ledighet istället för timavlönade - öka sysselsättningsgrad för anställd personal - införande av nya arbetstidsmodeller med flytande tid - höjd grundbemanning - inrättat lokala personalpooler - återhållsamhet i användning av timavlönade 8

PERSONALSTRUKTUR Personalpool fanns i fem förvaltningar under 2013. Följande personalkategorier fanns anställd i personalpoolerna. Personalkategori Antal anställda Omvårdnadspersonal 78 Habiliteringspersonal 32 Sjuksköterskor 7 Elevassistenter 10 Barnskötare 8 Förmedlingsassistenter 5 Totalt kommunen 140 Anställda i personalpool har minskat med 15 personer jämfört med 2012. 1.4 Anställda inom olika verksamhetsområden Anställda inom olika verksamhetsområden Kultur turism o fritidsarbete 4 % Teknikarbete 13 % Administration 12 % Flest anställda finns inom skola och förskola där en dryg tredjedel arbetar. Skola och förskola 35 % Vård och omsorg 32 % Socialt o kurativt arbete 4 % Rehabilitering o förebyggande arbete 1 % Antal anställda för olika personalgrupper 2013-11-01 Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män anställda Administration Ledningsarbete 249 149 10 1 409 Handläggararbete 208 107 22 8 345 Administratörsarbete 260 30 17 5 312 Vård- och omsorg Sjuksköterska 197 18 12 1 228 Undersköterska, skötare 1 570 156 103 11 1 840 Vårdbiträde, vårdare m.fl. 436 120 46 12 614 Personlig assistent 172 30 11 2 215 Övrigt vård- och omsorgsarbete 10 5 3 0 18 Rehabilitering och förebyggande arbete 70 10 15 3 98 Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare 206 47 32 8 293 Övrigt socialt och kurativt arbete 53 24 3 2 82 9

PERSONALSTRUKTUR Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män anställda Skola och förskola Grundskolelärare 545 150 81 40 816 Gymnasielärare 186 158 46 41 431 Förskollärare 767 28 94 11 900 Fritidspedagog 70 18 18 6 112 Övrigt lärararbete 172 71 24 15 282 Barnskötare 330 16 26 3 375 Dagbarnvårdare 4 0 0 0 4 Elevassistent 152 50 14 14 230 Övrigt skol- och förskolearbete 23 12 4 1 40 Kultur, turism och fritid Fritidsledare 36 34 7 10 87 Bibliotekarie, biblioteksassistent 64 17 5 2 88 Övrig kultur turism och fritid 69 59 11 11 150 Teknik Teknisk handläggare 26 8 5 0 39 Ingenjörer 24 69 2 3 98 Tekniker 11 77 0 3 91 Hantverkararbete m m 17 242 2 35 296 Köks- och måltidsarbete 309 29 17 0 355 Städ, tvätt och renhållningsarbete 214 28 15 3 260 Kod saknas 1 3 0 0 4 Totalt kommunen 6 451 1 765 645 251 9 112 89,6 % var tillsvidareanställda 2013-11-01. Det är en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med 2012. Av kvinnorna är 90,9 % anställda tillsvidare och av männen 87,5 %. I förhållande till 2012 har andelen tillsvidareanställda kvinnor minskat med 0,4 och männen med 0,8 procentenheter. Fördelning män och kvinnor Av samtliga anställda är 77,9 % kvinnor och 22,1 % män. Det innebär att andelen män ökat med 0,7 procentenheter sedan föregående år De flesta yrkeskategorierna har en ojämn könsfördelning. Få män finns inom vård och omsorg, förskolan kök och städ. Det omvända förhållandet, det vill säga få kvinnor, finns inom teknikområdet som till exempel anläggningsarbete, fastighetsskötsel och annat hantverksarbete. Det bedöms vara en jämn fördelning om andelen kvinnor och män ligger i intervallet 40 % till 60 %. Chefer Tabellen redovisar chefer på alla nivåer inom kommunen som kodats som chef med underställd personal enligt statistikkoderna AID (Arbetsidentifikation) som används i kommuner och landsting. Tillsvidareanställda chefer inom kommunen 2013-12-01 Antal chefer Kvinnor Män Summa Totalt kommunen 260 159 419 10

PERSONALSTRUKTUR Antalet chefer har minskat med 2,6 % från 430 till 419. 77,8 % av kommunens anställda är kvinnor medan andelen kvinnliga chefer är 62 % av samtliga chefer. Av 15 förvaltningschefer är 4 kvinnor. I förvaltningarnas ledningsgrupper är 47,1 % kvinnor vilket är en ökning med 0,8 procentenheter. Andelen medlemmarna i ledningsgrupperna med utländsk bakgrund har ökat från 7,4 % till 8,7 %. 1.5 Hel- och deltidsanställda Av kommunens tillsvidareanställda arbetar 79,9 procent heltid och 20,1 procent deltid. Andel tillsvidareanställda per sysselsättningsgrad Deltid 75-99% 16,3% Deltid 0-74 % 4,2 % Deltid 75-99 % 5,7 % Deltid 0-74 % 6,6 % Heltid 77,1 % Heltid 90,1 % Kvinnor Män Andelen heltidsanställda har ökat med 1,1 procentenheter vilket också innebär att andelen deltidsanställda minskat i motsvarande grad. Det är andelen heltidsanställda kvinnorna som ökat från 75,8 % till 77,1 %. Bland anställda i landets kommuner hade i genomsnitt 67 % (2012) heltidsanställningar vilket kan jämföras med Borås Stad där 79, 9 % har heltid. Andel heltidsanställningar av tillsvidareanställda i olika personalgrupper Kvinnor Män Totalt Socialt och kurativt arbete 95,7 93,0 95,1 Administration 91,2 96,8 92,8 Rehabilitering och förebyggande arbete 82,9 90,0 83,8 Skola och förskola 85,9 91,5 86,9 Teknikarbete 66,2 92,9 77,6 Kultur, turism och fritidsarbete 70,1 81,8 74,7 Vård och omsorg 65,6 80,2 67,3 Totalt kommunen 77,1 90,1 79,9 Av kommunens anställda saknar följande antal personer heltidsanställning - Tillsvidareanställda 1 653 - Visstidsanställda 352 Andel heltidsanställningar av tillsvidareanställda 2013-11-01 i procent Nämnd Kvinnor Män Totalt Revisorskollegiet 100,0 66,7 83,3 Kommunstyrelsen 100,0 100,0 100,0 Valnämnden 0,00 100,0 100,0 Lokalförsörjningsnämnden 100,0 96,2 97,4 Servicenämnden 88,8 96,6 94,3 Fritids- och folkhälsonämnden 95,3 96,9 96,0 Samhällsbyggnadsnämnden 91,7 97,6 94,9 Tekniska nämnden 82,2 94,8 89,3 Miljö- och konsumentnämnden 94,1 100,0 95,6 Kulturnämnden 78,3 85,7 81,3 Utbildningsnämnden 89,0 90,5 89,5 11

PERSONALSTRUKTUR Nämnd Kvinnor Män Totalt Sociala omsorgsnämnden 79,5 86,2 80,7 Arbetslivsnämnden 82,5 94,2 86,6 Stadsdelsnämnden Norr 69,7 85,5 71,7 Stadsdelsnämnden Väster 74,6 84,3 76,0 Stadsdelsnämnden Öster 78,3 89,8 79,6 Totalt kommunen 77,1 90,1 79,9 Borås har en betydligt högre andel heltidsanställda i jämförelse med kommunerna i Borås omgivning. Andel heltidsanställda av tillsvidareanställda i grannkommuner Alingsås Herrljunga Mark Ulricehamn Vårgårda Borås Totalt kommunen 67,9 60 65 66 52 79,9 Heltidsanställda inom äldre- och handikappomsorgen Borås Stad försöker i strävan att bli en attraktiv arbetsgivare att erbjuda de anställda inom vård och omsorg den sysselsättningsgrad som önskas. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för omvårdnadspersonal är 92,3 % för kvinnor och 95,8 % för männen. Totalt innebär det en sysselsättningsgrad på 92,8 % vilket är samma nivå som 2012. 1.6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad Genomsnittlig sysselsättningsgrad i % 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinnor 92,4 92,6 93,2 93,8 94,2 Män 96,2 96,3 96,8 97,2 97,1 Totalt kommunen 93,2 93,4 93,9 94,6 94,8 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är 94,8 % vilket är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. 1.7 Ålder Medelålder Medelåldern i Borås Stad är 45,9 år vilket är en tiondel högre än föregående år. Siffran för kvinnor är 45,6 år och för männen 46,9 år. Genomsnittsåldern i landets kommuner är 46, 1 år. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har lägst medelålder med 43,1 år och Kommunstyrelsen har den högsta med 52,3 år. Medelåldern för män är lägst bland barnskötare med 36,1 år och förskollärare med 37,5 år. Högst medelålder för män finns bland chefer med 51 år. För kvinnor hittar man den lägsta medelåldern bland tekniska handläggare med 37,4 år och bland socialsekreterare med 38,1 år. Den högsta medelåldern för kvinnor finns bland dagbarnvårdare med 59,8 år. 12

PERSONALSTRUKTUR Antal 300 250 200 150 100 Åldersfördelning Kvinnor Män Totalt Åldersfördelningen är ojämn bland de anställda. Andelen anställda i åldersintervallet 25-40 år är 30,2 % medan 43,7 % av de anställda finns i intervallet 50-65 år. Andelen äldre har ökat med 3,1 procentenheter och de yngre med 0,5 procentenheter jämfört med 2012. 50 0 22 27 32 37 42 47 52 57 62 67 1.8 Planerade pensionsavgångar 2015-2024 Beräkningen av antalet pensionsavgångar utgår från en ålderspensionering vid 65 år. Eftersom pensionsåldern är rörlig 61-67 år kan de verkliga pensionsavgångarna avvika något från nedanstående prognos. Planerade pensionsavgångar 2015-2024 Personalgrupp Antal pensionsavgångar Administration 346 Vård och omsorg 691 Rehabilitering och förebyggande arbete 10 Socialt och kurativt arbete 53 Skola och förskola 724 Kultur, turism och fritidsarbete 66 Teknik 370 Totalt kommunen 2 260 Under perioden 2015-2024 beräknas totalt 2 260 personer gå i ålderspension. Den största andelen pensionsavgångar finns bland vård- och omsorgspersonal, chefer, förskollärare, lärare grundskolans tidigare år, administratörer, barnskötare och lokalvårdare. 13

PERSONALSTRUKTUR 161 chefer på olika nivåer beräknas gå i pensionn under perioden 2015-2024. De största pensionsavgångarna finns inom skola och förskola samt vård och omsorg. 14

MEDARBETARENKÄT 2 Medarbetarenkät I oktober 2013 genomförde Borås Stad för andra gången en gemensam medarbetarenkät. Samtliga förvaltningar samt två bolag, Borås Borås TME AB och Borås kommuns Parkeringsbolag AB deltog. Enkäten har varit webbaserad och riktade sig till tillsvidareanställd och visstidsanställd personal. Genom ett aktivt arbete från förvaltningarna och bolagen ökade svarsfrekvensen från 78 % till 82 % vilket är ett mycket bra resultat. För att kunna göra jämförelser och följa utvecklingen över tid så var flertalet frågor desamma som vid föregående enkättillfälle. Nytt denna gång var att de frågor som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting för att mäta Hållbart medarbetarengagemang (HME) lagts till i enkäten. Frågorna i enkäten har besvarats genom att medarbetaren tagit ställning enligt en femgradig skala mellan stämmer mycket dåligt till stämmer mycket bra. Frågorna har slagits samman under olika rubriker och redovisas i så kallade frågeområden. Resultatet har sammanställts i ett stoppljusdiagram nedan och redovisar hur svaren fördelar sig på den femgradiga skalan. Där den svarande angett - stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra redovisas som värde 5 eller 4. Ett mycket positivt resultat som visas som grönt fält i diagrammet - stämmer varken bra eller dåligt redovisas som värde 3. Ett neutralt okej- eller lagomläge som visas som gult fält - stämmer ganska dåligt eller stämmer mycket dåligt anges med värde 2 eller 1. Ett resultat som visar att man är missnöjd eller inte instämmer i påståendet. Det visas som rött fält i diagrammet. Medarbetarenkät 2013 Mål och uppföljning 77% 14% 7% 2% Arbetsklimat och trivsel 73% 16% 11% 1% Kompetens och utvecklingsmöjligheter 79% 12% 6% 3% Ledarskap 67% 17% 11% 5% Jämlikhet 71% 14% 8% 6% Ersättning och förmåner 46% 21% 19% 14% Helhet 54% 23% 17% 6% Hållbart medarbetarengagemang 78% 16% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 5+4 3 2+1 Ingen åsikt Resultatet i medarbetarenkäten visar att förvaltningarnas arbete med arbetsmiljöfrågor ger goda resultat. Vid en jämförelse med 2011 års enkät visar resultatet på en positiv utveckling inom flera områden. Några konkreta exempel är - att utvecklingssamtalen upplevs mer meningsfulla - att fler medarbetare har individuella kompetensplaner - att lönekriterierna är mer kända bland medarbetarna - att fler är positiva till att rekommendera andra att söka arbete i Borås Stad Några förbättringsområden som framkommit vid analysen av resultatet kan sammanfattas under rubrikerna samverkan, uppföljning och diskriminering. 15

MEDARBETARENKÄT Samverkan Det är viktigt att det finns en god samverkan mellan förvaltningar, avdelningar och enheter. En positiv samverkan skapar både utvecklingsmöjligheter och kan bidra till en utjämning när arbetsbelastningen är hög. I samband med införandet av heltider blir det särskilt tydligt och absolut nödvändigt att ha ett fungerande samarbete på alla nivåer. Uppföljning Uppföljning är här en rubrik för medarbetarens önskan att få en tydlig måluppföljning och att få feedback på gjorda arbetsinsatser. Naturliga forum för att tydliggöra den röda tråden och ge konstruktiv kritik från uppdrag, insats till resultat är bl. a. arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Dessa strukturerade mötestillfällen ersätter naturligtvis inte mer informella möten och samtal mellan chef och medarbetare som också spelar en viktig roll. Diskriminering Det finns personer i organisationen som upplever sig utsatta för någon form av diskriminering, kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och våld eller hot om våld. Oavsett antal så är det viktigt att alltid vara uppmärksam på och motverka all förekomst av diskriminering. Det är också viktigt att alla vet vart man vänder sig för att få stöd och hjälp om man blivit utsatt. Medelvärde per frågeområde 2011 och 2013 Mål och uppföljning 5,0 Helhet 4,0 3,0 2,0 Arbetsklimat och trivsel 1,0 Ersättning och förmåner 0,0 Kompetens och utvecklingsmöjligheter Jämlikhet Ledarskap 2011 2013 Hållbart medarbetarengagemang I år var första möjligheten att använda de frågor som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting för att mäta Hållbart medarbetarengagemang (HME). Syftet med frågorna är att få ett jämförelsematerial mellan kommuner men de ger också möjlighet att analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. HME-frågorna, nio stycken till antalet, är uppdelade i tre undergrupper och mäter motivation, ledarskap och styrning. Det sammantagna resultatet utgör sedan ett totalindex Hållbart medarbetarengagemang. Begreppet hållbart fokuserar inte endast på själva nivån på engagemanget utan också på chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara och bygga vidare på detta engagemang. Resultatet rapporteras in i en gemensam databas vilket möjliggör en jämförelse med andra kommuner som också valt att använda frågorna. Frågorna som samlats inom frågeområde motivation är: 16

MEDARBETARENKÄT - Mitt arbete känns meningsfullt. - Jag lär nytt och utvecklas i mitt arbete. - Jag ser fram emot att gå till arbetet. De flesta känner att arbetet är meningsfullt vilket det höga indexvärdet 85 visar. Kultur och fritid samt grundskolan är de verksamhetsområden som ligger allra högst med indexvärde 87. Ledarskap är det frågeområde som får lägst indexvärde. Till frågeområdet hör följande tre frågor/påståenden. - Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser. - Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare - Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete. Lägst värden har getts på frågan om chefen visar medarbetaren uppskattning för gjorda insatser. Äldreomsorgen har där ett indexvärde på 64, grundskolan 67 medan förskola och gymnasieskola har 68. Inom frågeområde styrning finns stora differenser mellan frågorna men även mellan verksamhetsområden. De frågor som ingår är: - Jag är insatt i min arbetsplats mål. - Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt. - Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. Frågan om måluppföljning och utvärdering är den som fått lägst värden. Här har verksamhetsområde infrastruktur och skydd, d.v.s samhällsbyggnad, teknik, miljö, fritid och folkhälsa ett indexvärde på 56 medan funktionshinderverksamheten har 71. Frågan om medarbetaren vet vad som förväntas av honom eller henne får de högsta värdena där förskolan har index 88 och infrastruktur och skydd har 71. I tabellen nedan redovisas indexvärdet för några närliggande eller jämnstora kommuner. Indexvärdet kan variera mellan 0-100. Resultat HME i jämförelse med andra kommuner Delindex Kommun Ledarskap Motivation Styrning Totalindex Hållbart medarbetarengagemang Borås 75 78 77 77 Alingsås 73 76 77 75 Eskilstuna 78 80 83 80 Norrköping 75 79 78 77 Västerås 75 78 80 78 Resultatet av HME-frågorna varierar mellan könen. Störst differens är det för frågeområde styrning. Hållbart medarbetarengagemang fördelat på kön Delindex Ledarskap Motivation Styrning Totalindex Hållbart medarbetarengagemang Kvinnor 75 78 78 77 Män 76 77 75 76 17

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING 3 Jämställdhet och likabehandling Likabehandling handlar om respektfullt bemötandet av varandra och om de grundläggande attityder och värderingar som denna respekt förutsätter. Målet är att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet och likabehandling är något helt naturligt och grundläggs i den dagliga verksamheten, i chefers sätt att organisera arbetet, vid rekrytering av nyanställda, i meritvärdering och lönesättning, i kompetensutvecklings- och kvalitetsarbete. Det avgörande är inte formen för arbetet utan innehållet. Arbetet för likabehandling är en fortlöpande process och arbetet ingår i respektive chefs ansvar för verksamhet och medarbetare. Ytterst ansvarig för att likabehandlingsarbetet bedrivs enligt lagens intentioner vilar på varje nämnd/styrelse. En viktig grundförutsättning för arbetet med likabehandling är att detta arbete skall integreras i verksamheten på samma sätt som arbetsmiljöarbetet. Likabehandlingsfrågor skall vara ett naturligt inslag såväl i den dagliga verksamheten på alla nivåer som i den långsiktiga planeringen. 3.1 Hållbar Jämställdhet 2011-2013 Projektet Hållbar Jämställdhet som startade 2011 slutrapporterades till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i oktober 2013. Arbete har varit inriktat på jämställdhet och utgått från kommunfullmäktiges Program för jämställdhet 2011-2014 och dess fyra målområden: - Kunskap om jämställdhet - Jämställd medborgarservice - Jämställd arbetsgivare - Jämställdhetsintegrerad budget Programmålen till SKL var högt satta med tanke på det korta tidsperspektivet 2011-2013, men höga ambitioner har gett framgång i jämställdhetsarbetet och många mål har nåtts. Det som återstår är att kvalitetssäkra en jämställd medborgarservice och att genomföra gender budget i budgetprocessen. De två rapporterna om smart ekonomi som handlar om godkända betyg i årskurs 9 och utanförskap i arbetslivet, har tagit oss ett steg vidare i nya tankebanor, förändrade synsätt och arbetssätt. Det är en process som pågår och förhoppningsvis kan gender budget genomföras 2014-2015 i linje med kommunfullmäktiges beslut. Resultat och effekter utifrån ett tjänstemannaperspektiv 120 personer inom personal (HR), folkhälsa, kvalité och utveckling samt ekonomi utbildades i processledning av företaget EKAN. Syftet var att minska all s.k. perspektivträngsel och jämställdhetsintegrera stöd- och ledningsprocesser. 420 chefer inom förvaltningar och bolag har utbildats av jämställdhetssamordnare. Chefernas uppdrag har sedan varit att utbilda sina egna arbetsgrupper. 10 storföreläsningar (100 personer per tillfälle) har hållits för medarbetare av jämställdhetssamordnaren. Borås Stads jämställdhetsutbildning som pågått under projekttiden är from december 2013 permanentad i stadens 4-åriga chefsutvecklingsprogram. Utbildningen genomförs två gånger per år främst till nyanställda chefer. Nämnder och bolagsstyrelser har utbildats av jämställdhetssamordnare. Det har varit full uppslutning på alla utbildningstillfällena. Detta ska återkomma varje mandatperiod. All statistik i både välfärdsbokslutet och den personalekonomiska redovisningen redovisas könsuppdelat. Den årliga återkommande arbetsmiljöutbildningen till stadens alla chefer är jämställdhetsintegrerad (intentioner, bilder, språk, etc.). 18

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING Personal och Förhandling har fört samman likabehandlingsplan (inkl. jämställdhet), systematiskt arbetsmiljöarbete och hälsoarbete i en enda plan, Plan för lika rättigheter och möjligheter. Indikatorer kommer att följas upp i stadens budgetuppföljningssystem Stratsys. En intersektionaliseringsgrupp (ISG) på 12 personer är uppstartad för samordning av stadens jämlikhetsarbete. Ett mål är att vi bättre ska förstå intersektionalitet och kunna använda oss av normkritisk pedagogik och förhållningssätt. Då Borås Stad from 2014 slår ihop det systematiska arbetsmiljöarbetet, hälsoarbetet och likabehandlingsplanen är Plan för lika rättigheter och möjligheter ett viktigt dokument för gruppens interna arbete. Borås har 2012/2013 ingått i SKL:s delprojekt Smart ekonomi. Inom delprojektet har Borås skrivit två rapporter som handlar om betyg i 9:an samt utanförskap i arbetslivet. Rapporterna belyser främst genusoch ekonomiperspektivet. Betygsrapporten är publicerad och rapporten om utanförskapet i arbetslivet publiceras efter årsskiftet 2013. Betygsrapporten har också legat till grund för en SKL-rapport kring betygen i 9:an som publicerades i november 2013. Tidigare har SKL även skrivit en rapport om Göteborgs, Botkyrkas och Borås Stads arbete i Smart ekonomiprojektet. Borås satsar 2013-2014 holistiskt på skolans arbete och godkända betyg. Samtliga förvaltningar och bolag arbetar utifrån en handlingsplan Lust att lära möjligheter att lyckas. Arbetet leds på heltid av en förvaltningschef och pågår under hösten 2013 och våren 2014. En analys och utvärdering kring sommarskolan på Brygghuset 2013 är gjord utifrån ett genusperspektiv. Tekniska nämnden har budgeterat för att belysningsplanen ska omfatta ljusexponering av ytor som kan uppfattas otryggt att vistas i. Kulturnämnden arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet i sin utställningsverksamhet och i sin inköpspolicy. Socialtjänsten har under perioden drivit projekt med statliga utvecklingsmedel för att stärka arbetet mot våld i nära relationer. Sedan januari 2013 är en verksamhetsutvecklare anställd där 50 % av tjänsten är vigd för övergripande utvecklingsarbete mot våld i nära relationer. Det pågår ett arbete för att få med Våld i nära relationer i stadens rehabiliteringsarbete för chefer och medarbetare. Ansvarig verksamhetsutvecklare har tagit fram ett material som ska användas och spridas. Resultat och effekter utifrån politiska beslut Kommunfullmäktige (KF) antog 2011 Program för jämställdhet 2011-2014, utifrån CEMR-deklarationen. KF beslöt 2011 anställa en jämställdhetssamordnare. KF har beslutat om arbetskläder till alla som behöver. KF har antagit verksamhets- och kvalitetsmål som anger verksamhetens uppdrag i budget. Varje månad följs bland annat antal anställda, timavlönade och sjukfrånvaron upp utifrån könsuppdelad statistik. KF beslöt 2013 om sociala investeringar och har avsatt 20 miljoner i syfte att motverka långsiktiga ekonomiska och mänskligt negativa händelseförlopp. Den primära målgruppen är barn och unga. Jämställdhetssamordnare är beredande tjänsteman i ärendet sociala investeringar. KF har 2013 beslutat om könsneutrala e-tjänster och blanketter. Detta arbete pågår under hösten 2013 i alla nämnder, förvaltningar och bolagsstyrelser. KF har beslutat om heltider till alla. Införandet pågår under hösten 2013 och våren 2014. 19

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING Andelen tillsvidareanställda för såväl kvinnor som män är oförändrad mellan åren. Kommunstyrelsen har hösten 2013 beslutet attt ge Fritids- och folkhälsonämnden i uppdrag att i samarbete s med övriga berörda nämnder ta fram åtgärder för ökad HBTQ-kompetens i Borås föreningar för alla ungdomars hälsa och lika värde. 3.2 Uppföljning av förvaltningarnass planer för likabehandling Samtliga förvaltningarr har planer för f likabehandling för 2011-2013. Uppföljningar har gjorts 2013. Planer och utvärderingar har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna. 3.3 Nyckeltal för jämställdhet Ett antal nyckeltal redovisas i följande diagram m som visar fördelningen mellan m kvinnor och män 2013 jäm- fört med 2012. En yrkesgrupp anses jämställdd om andelenn kvinnor och män ligger i intervallet motsvarar 40-60%. Andelen manliga chefer är 17 procentenheter högre i förhållande till andelen manligaa anställda. För kvinnor är förhållandet det omvända det vill säga andelen kvinnliga chefer är 17 procentenheter lägre jämfört med andelen anställd kvinnor. 20

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING Andelen kvinnliga chefer har ökat till 36,4 % 2013. En gruppp anses som jämställd i intervallet 40/60. Männens sjukfrånvaro 1-14 dagar ökade med 8 407 timmar jämfört med 2012. Sjukfrånvaro 15 dagar eller mer har ökat för både kvinnor och män. Ökningen i timmar är totalt 122 223. Totalt har 157 675 föräldradagar tagits ut. Totalt uttag av tillfällig vård av barn är 17 912 dagar. 84 % av dagarna är uttagna av kvinnornaa och 16 % av männen. Männen har jämfört med kvinnorna i större utsträckning heltidstjänster. 21

JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING Männens genomsnittliga löneutveckling var 2,44 % och kvinnornas 2,5 %. 3.4 Övriga jämställdhetsåtgärder Arbetsvärdering Genom systematisk arbetsvärdering kartläggs och klarläggs eventuella löneskillnader mellan olika yrkes- yrken jämfördes med mansdominerade yrken. Utfallet 2013 blev att skillnader i lön kunde förklaras med grupper. Central lönekartläggning med utgångspunkt från arbetsvärderingen En central lönekartläggning utifrån arbetsvärderingen genomförs årligen. Likvärdiga kvinnodominerade könsneutrala argument såsom åldersstruktur, marknaden m.m. En del grupper kommer att analyseras djupare. Kontroll vid lönesättning I Borås Stad är lönesättningen vid nyanställningg centraliserad, vilket ger möjlighet till l styrning av lönesätt-l utbildning är decentraliserad. Bevakning av jämställdhetsaspekterna vid löneöversynen I anvisningarna inför löneöversynerna finns varje år föreskrivet att arbetet med att minska löneskillna- derna mellan könen för likvärdiga arbeten skalll fortsätta. Varje förvaltning skall analysera föreslagna löneökningar mellan könen innan yrkanden lämnas vidare till Personal- och o förhandlingsavdelningen och ningen och hänsynstagande till jämställdhetsaspekter. Inplacering i ingångslöner efterr t.ex. genomgången aktivt arbeta för att nå de mål som finns med i respektive förvaltnings plan för likabehandling. 22

UTLÄNDSK BAKGRUND 4 Utländsk bakgrund I Program för ett integrerat samhälle slås fast att Borås Stad ska vara ett föredöme med att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap ska vara en merit vid rekrytering. Utländsk bakgrund bland kommunens anställda Här redovisas andelen anställda med utländsk bakgrund bland kommunens anställda. Uppgifterna har köpts från Statistiska centralbyrån SCB eftersom dessa uppgifter saknas i kommunens lönesystem. Statistiken om utrikes bakgrund avser 2013-10-01. Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Antal anställda efter anställningsform, kön och födelseland Födelseland Sverige Norden (utom Sverige) Europa (utom Norden) Afrika Asien Övriga världen Totalt Tillsvidareanställda Kvinnor 5 311 276 421 47 290 56 6 401 Män 1 477 50 106 17 73 23 1 746 Totalt 6 788 326 527 64 363 79 8 147 Visstidsanställda Kvinnor 541 12 75 15 60 8 711 Män 208 4 11 27 11 8 269 Totalt 749 16 86 42 71 16 980 Totalt Kvinnor 5 852 288 496 62 350 64 7 112 Män 1 685 54 117 44 84 31 2 015 Totalt kommunen 7 537 342 613 106 434 95 9 127 Andelen anställda i kommunen med utländsk bakgrund är 22,6%, kvinnor 22,8 % och män 21,9 %. 17,4 % av kommunens anställda är utrikes födda, kvinnor 17,7 % och män 16,4 %. Av kommunens chefer har 11,8 % utländsk bakgrund, kvinnor 14,2 % och män 7,7 %. Det innebär en total ökning av andelen chefer med utländsk bakgrund med 0,9 procentenheter. Uppgifter från kommunens förvaltningar visar att 8,7 % av ledningsgruppernas medlemmar har utrikes bakgrund vilket är en ökning med 1,3 procentenheter. Andelen personer med utländsk bakgrund i yrkesverksam ålder i Borås är 17,9 %. Bland Borås Stads anställda är andelen anställda med utländsk bakgrund 22,6 % vilket innebär en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2012. Den totala andelen personer med utländsk bakgrund i Borås i alla åldrar är 25,6 %. Andelen personer i riket med utländsk bakgrund är 20,1 %. Bland personer i yrkesverksam ålder är andelen med utländsk härkomst 14,6 %. 23

UTLÄNDSK BAKGRUND Andel anställda med utländsk bakgrund efter ålder i procent Ålder Kvinnor Män Totalt 0-29 20,0 23,2 20,7 30-39 22,5 23,8 22,7 40-49 23,9 23,4 23,8 50 eller äldre 23,1 19,8 22,3 Totalt kommunen 22,8 21,9 22,6 Andel anställda med utländsk bakgrund per personalgrupp i procent Kvinnor Män Totalt Administration Ledningsarbete 14,2 7,7 11,8 Handläggararbete 14,1 20,9 16,2 Administratörsarbete 13,7 31,3 15,5 Vård och omsorg Sjuksköterska 16,7 22,2 17,1 Undersköterska, skötare 31,0 38,7 31,7 Vårdbiträde, vårdare m fl 25,2 25,2 25,2 Personlig assistent 43,0 36,4 42,0 Rehabilitering och förebyggande arbete 21,0 7,7 19,1 Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare 18,7 32,8 21,5 Övrigt socialt o kurativt arb. 18,2 11,5 16,0 Skola och förskola Grundskollärare 19,0 26,9 20,9 Gymnasielärare 15,5 7,9 12,0 Förskollärare 15,4 10,5 15,2 Fritidspedagog 4,7 9,1 5,6 Övrigt lärararbete 14,5 27,4 18,4 Barnskötare 26,3 23,5 26,2 Dagbarnvårdare - - - Elevassistent 13,7 35,6 19,4 Kultur, turism och fritid Fritidsledare 29,3 34,1 31,8 Bibliotekarie, biblioteksassistent 19,1 10,5 17,2 Övrigt kultur, turism o fritid 12,2 15,9 13,9 Teknik Teknisk handläggare 15,6 12,5 15,0 Ingenjörer 19,2 9,9 12,4 Tekniker 33,3 23,5 24,7 Hantverkararbete m m - 16,8 15,8 Köks- och måltidsarbete 27,0 44,8 28,5 Städ, tvätt o förråd 46,8 50,0 47,1 Totalt kommunen 22,8 21,9 22,6 24

UTLÄNDSK BAKGRUND Städ, tvätt och förråd är den personalgrupp med störst andel anställda med utländsk bakgrund, 46,8 % för kvinnor och 50,0 % för män. De personalgrupper med minst andel anställda med utländsk bakgrund är för kvinnor fritidspedagoger med 4,7 % och hantverkararbete med 0 %, för män ledningsarbete samt rehabilitering och förebyggande arbete med vardera 7,7 %. Andel anställda med utländsk bakgrund per nämnd i procent Kvinnor Män Totalt Arbetslivsnämnden 20,8 34,2 25,4 Fritids- och folkhälsonämnden 16,0 25,6 20,2 Kommunstyrelsen + Stadsrevisionen + Valnämnden 10,7 3,2 8,0 Kulturnämnden 13,1 9,6 11,7 Lokalförsörjningsnämnden 8,3 16,0 13,5 Miljö- och konsumentnämnden 10,8 18,2 12,5 Samhällsbyggnadsnämnden 19,5 4,5 11,8 Servicenämnden 21,9 12,3 14,7 Sociala omsorgsnämnden 25,2 22,2 24,7 Stadsdelsnämnden Norr 25,4 33,7 26,5 Stadsdelsnämnden Väster 18,6 23,9 19,4 Stadsdelsnämnden Öster 26,5 31,7 27,1 Tekniska nämnden 14,3 13,6 13,9 Utbildningsnämnden 18,4 13,7 16,6 Totalt kommunen 22,8 21,9 22,6 25

LÖNESTATISTIK 5 Lönestatistik Samtliga löner i detta avsnitt är omräknade till heltidslöner och avser tillsvidareanställd personal. Den lönestatistik som redovisas är i första hand avsedd att ge en översiktlig bild av löner både totalt i kommunen och för olika personalgrupper. Redovisningen ersätter inte den lönekartläggning enligt diskrimineringslagen som nämnderna gör varje år. 5.1 Medianlön Medianlön i kronor per månad för tillsvidareanställd personal 2013-12-31. Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnors lön i förhållande till männens i procent Administration Ledningsarbete 35 700 38 400 36 100 93 Handläggararbete 31 000 33 700 31 825 92 Administratörsarbete 24 000 23 330 23 990 103 Vård och omsorgsarbete Sjuksköterska 28 800 27 125 28 647 106 Undersköterska, skötare 23 300 22 850 23 250 102 Vårdbiträde, vårdare m fl 22 035 22 587 22 200 98 Personlig assistent 21 955 22 050 22 000 100 Övrigt vård- och omsorgsarbete 32 350 35 000 33 500 92 Rehabilitering och förebygg. arbete 26 100 27 340 26 400 95 Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare 27 000 26 728 27 000 101 Övrigt socialt o kurativt arb. 26 880 26 200 26 865 103 Skola och förskola Grundskollärare 26 900 28 365 27 182 95 Gymnasielärare 29 500 30 363 29 850 97 Förskollärare 25 500 25 032 25 500 102 Fritidspedagog 25 750 25 656 25 750 100 Övrigt lärararbete 30 000 29 133 29 849 103 Barnskötare 22 295 21 155 22 273 105 Dagbarnvårdare 22 494 0 22 494 Elevassistent 22 754 21 931 22 497 104 Övrigt skol och förskolearbete 27 650 24 500 27 575 113 Kultur, turism och fritidsarbete Fritidsledare 23 612 22 464 22 976 105 Bibliotekarie, biblioteksassistent 25 100 24 000 25 000 105 Övrigt kultur, turism o fritid 25 450 26 100 25 509 98 Teknik Teknisk handläggare 30 700 34 175 30 900 90 Ingenjörer 29 750 30 350 30 300 98 Tekniker 25 850 25 958 25 958 100 Hantverkararbete m m 22 020 23 400 23 270 94 Köks- och måltidsarbete 22 158 23 385 22 243 95 Städ, tvätt o renhållningsarbete 21 862 21 720 21 830 101 Totalt kommunen 24 280 25 608 24 440 94,8 26

LÖNESTATISTIK Lönutveckling för tillsvidareanställda - medianlön 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinnor Män 20 982 22 100 21 841 22 800 22 348 23 475 22 930 24 060 23 679 25 015 24 280 25 608 Totalt kommunen 21 127 21 974 22 500 23 065 23 842 24 440 Medianlönen totalt i kommunen är ä 24 440 kronor, vilket är en ökning med m 2,5 procent eller 598 kronor jämfört med föregående år. I nedanstående tabeller redovisas löneutvecklinl ngen som förändring av medianlön m denn 31 december mellan respektive år. Löneutveckling i procent för tillsvidareanställda 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinnor Män 6,6 3,9 4,1 3,2 2,3 3,0 2,6 2,5 3,3 4,0 2,5 2,4 Totalt kommunen 6,2 4,0 2,4 2,5 3,4 2,5 Löneutvecklingen mellan 2008 och 2013 i kommunen totaltt var 15,7 procent. Kvinnors lön i förhållande till männenss lön för tillsvidareanställda För 2013 var kvinnors medianlön 94,8 % i förhållande f till männens medianlön. Det är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2012. Löneskillnaderna har över tid minskat mellan män och kvinnor. Vilket är ä ett resultat av en medveten lönepolitik och av den arbetsvärdering som startade 2002/2003. Ovanstående jämförelse är en total jämförelse av medianlönen utan hänsyn tagen till de olika befatt- kvin- ningarnas arbetsuppgifter, krav påå kompetens, ålder, erfarenhet och ansvar. Löneskillnaderna mellan nor och män inom respektive yrkeskategori är betydligt lägre inom flera områden vilket framgår av a samyrke. y Den manställningen av medianlöner påå föregående sida. 5.2 Lönespridning Lönespridning eller differentierad lön är ett medel för att skapa utrymmee för löneutveckling i ett 10:e percentilen är den lönenivå under vilken 10 procent av lönerna återfinns. På samma sätt är den 90:e percentilen den nivå som 90 procent av lönerna återfinns. 90:e percentilen minus denn 10:e percentilen visar lönespridningenn eller hur stor skillnad dett är mellan lönerna. 27

LÖNESTATISTIK Lönespridning 2013-12-31 10:e percentilen Median 90:e percentilen 2012 2013 2012 2013 2012 2013 Kvinnor 20 710 21 163 23 679 24 280 29 563 30 514 Män 20 947 21 220 25 015 25 608 33 920 35 000 Totalt 20 759 21 179 23 842 24 440 30 531 31 500 Lönespridning för kvinnor är 9 351 kronor, för män 13 780 kronor och totalt 10 321 kronor. Detta innebär att den totala lönespridningen ökade med 549 kr eller 5,6 % jämfört med 2012. 28