HjälpmedelsCentrum Årsredovisning 2000 www.lio.se
Sidan 2 PRESENTATION Översikt över HjälpmedelsCentrums verksamhetsområde Centralförråd Linköping Tolkservice Linköping Verkstäder Linköping-Norrköping-Motala Samt de 8 kommunerna i Kronobergs län
PRESENTATION Hjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården och en del i helhetsbedömningen av den enskildes behov. Utifrån principen om alla människors lika värde är hälso- och sjukvårdens uppgift att erbjuda vård och medicinska insatser till alla utifrån behov och förväntad nytta. Hjälpmedlen skall vara medicinskt motiverade och utgöra en del i habilitering, rehabilitering, vård och behandling. HjälpmedelsCentrum tillhandahåller tekniska hjälpmedel och tjänster för funktionshindrade i Östergötlands och Kronobergs län. Verksamheten omfattar fem huvudområden - rådgivning och utprovning, information och utbildning, teknisk service, materialförsörjning samt tolkservice för döva och dövblinda. De hjälpmedel vi tillhandahåller avser - medicinska behandlingshjälpmedel - visst ortopediskt hjälpmedel - hjälpmedel för behandling och träning - hjälpmedel för ADL - hjälpmedel för förflyttning - hemhjälpmedel - hjälpmedel för kommunikation, information och varseblivning Våra kunder utgörs av landstinget med vilket vi har avtal, med kommuner i Östergötland och Kronoberg, också dessa med avtal. Därutöver tillkommer statliga myndigheter. De lagar och förordningar som styr verksamheten är i korthet - Hälso- och sjukvårdslagen - Socialtjänstlagen - Åliggandelagen - Sekretesslagen - LSS - Lex Maria - Ansvar för medicintekniska produkter inom hälso- och sjukvården - Kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården - Medicintekniska direktivet - Produktansvarslagen - Produktsäkerhetslagen - Lag om medicintekniska produkter - Specialanpassad produkt - LOU - HjälpmedelsCentrums arbetsområde utgör hela Östergötland och Kronoberg. Utprovningslokaler och verkstäder finns i Linköping, Motala och Norrköping, Centralförråd i Linköping. Tolkcentral finns i Linköping. Kronoberg har en samlad verksamhet i Växjö. HjälpmedelsCentrum har fn 77 anställda, dels tillsvidareanställda, dels visstidsanställda samt inköpta tjänster. HjälpmedelsCentrum är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets övergripande uppdrag är att utifrån en etisk och demokratisk grund om människors absoluta, okränkbara och lika värde
- utveckla en god hälso- och sjukvård och tandvård utifrån befolkningens behov som befrämjar medborgarnas hälsa - stärka den representativa demokratin, utveckla idéer och arbetsformer som svarar mot medborgarnas behov och krav - finna former för att inför medborgarna tydliggöra landstingets ansvar - skapa länkar mellan medborgarna och de politiska företrädarna för att öka kunskapen om samhället och demokratin - som regionalt forum främja en ekologiskt hållbar utveckling i Östergötland och tillväxt för ökat välstånd och bättre livsvillkor, allt detta i ett föränderligt Europa - i övrigt fullgöra de uppgifter som definierats av riksdagen För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 12.000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2000 var ca 7 miljarder kronor.
Produktionsenhetenschefens kommentar Det ekonomiska resultatet utföll negativt. Diskussioner med Hälso- och sjukvårdsnämnden rörande ersättningen för året resulterade i en uppstramning av inköp av hjälpmedel. Efter nya diskussioner beslutades att fortsätta köpa efter behov vilket resulterade i ett underskott. Den ökade omsättningen av hjälpmedel har medfört ökad arbetsbelastning för den tekniska sidan. Väntetider har uppstått beträffande anpassningar då leverantörerna inte klarat utlovade leveranser. Dock har service och underhåll fungerat bra. Både tekniker och konsulenter har medverkat i förskrivarutbildningen, projekt NOVA. Merparten av utbildningsinsatserna för förskrivarna har avsett ren sortimentutbildning. Det stora gensvaret på utbildningarna visar på ett fortsatt behov av kompetenshöjning. Drygt 500 nya utprovningsärenden har utförts under året. Sortimentutvärdering har skett för flera olika hjälpmedel. Det goda samarbetet med Östergötlands kommuner fortsatte under året. En kartläggning av användningen av hjälpmedel i olika boendeformer, som idag både kommun och HjälpmedelsCentrum står för, har inletts med sikte på tydligare rollfördelning. Utvecklingen av beställarmodellen har fortsatt och intensifierats. IT-utvecklingen har inriktats på logistik samt informationslösningar för bildhantering och e-handel. Inköpssamverkan har påbörjats inom regionen med Kalmar läns landsting och tanken är att också i större utsträckning involvera Jönköpings läns landsting i arbetet. Förslag till hantering av hjälpmedel inom ramen för fritt val resulterade i politiska beslut för samtliga tre landsting. Samtliga Kronobergs kommuner valde återigen HjälpmedelsCentrum som leverantör för sin hjälpmedelsverksamhet för nästkommande fyra år. Verksamheten drivs som en egen sektion. Förberedelse för införande av WEB-SESAM påbörjades under året. Tolkverksamheten har anställt två nya tolkar. Trenden är att tolkuppdragen blir allt längre vilket i sin tur kräver ökade tolkresurser. Vakanser på vissa tjänster, tillsammans med sjukdom har medfört extra övertid och belastning på personalen. Utvecklingen av HJC som part i kund-leverantörsförhållande skapar tydliga ansvarsområden för båda parter. Under uppbyggnadstiden skall HJC ge stöd och information till landstingsenheterna. Ett led i detta stöd utgör införandet av WEB-SESAM till förskrivarna. Det positiva i detta arbete blir att man ute på fältet får en tydlig bild av hjälpmedelskostnaderna, något som hittills ej varit synligt. För HJC:s del innebär det en tydligare fördelning av kostnader och intäkter fördelade på våra olika kundsegment. HJC:s negativa ekonomiska resultat de två senaste åren beräknas ej fortsätta framöver. De effektiviseringar och förbättringar som gjorts och görs skapar en kostnadseffektiv verksamhet. Flyttning till nya lokaler medverkar positivt till snabbare flöde av gods. Ett fördjupat samarbete med kommunerna skapar färre diskussioner kring gränsdragningsproblem och tydligare policy samtidigt som det gynnar den enskilde brukaren Fortsatta satsningar på kompetenshöjning bland personalen är viktigt. Dels pga snabb teknisk utveckling, dels pga förändringar av vårdutbud och -strukturer, dels som konkurrenshöjande medel. Viktigt är också att fortsätta FOU insatserna för att kunna finna bra instrument att värdera kostnadnytta av hjälpmedel. Sedan många år finns ett väl uppbyggt samarbete med CMT vid Universitetet. Jorunn Antonsen Hjälpmedelschef
VERKSAMHETSÅRET 2000 Av verksamhetsberättelsen framgår att detta år liksom som tidigare år präglats av utvecklingsoch förändringsarbete som involverat stora delar av personalen. Nyrekryterad personal har behövt en del insatser för att komma igång på ett bra sätt. Det fortsatta arbetet med beställarutförarkonceptet inkluderande en ny ersättningsmodell berör hela verksamheten utom tolksidan. Förändringen för deras del aktualiseras under innevarande år. Genom denna förändring blir kundperspektivet totalt, dvs även landstingets enheter blir våra kunder. Utrymmesbrist och dålig arbetsmiljö kopplad till snabbare omsättning av produkter har medfört diskussioner och framtagande av förslag till andra, mer ändamålsenliga lokaler. Kundperspektiv Avtalet mellan HJC och HSN baseras skattning av förväntat hjälpmedelsbehov. Efterfrågan motsvarade uppskattat behov och ekonomisk justering gjordes i efterhand. HjälpmedelsCentrum har fått godkänt av LiÖ:s IT-råd att införa WEB-SESAM för c:a 400 förskrivare under år 2001-2002. Samverkan med våra landstingsinterna förskrivare har främst skett genom gemensam sortimentutvärdering av olika produkter. Dessutom har 6 förskrivarträffar genomförts där information ges om förändringar inom verksamheten, nya produkter etc. Vid dessa träffar ger också förskrivarna sina synpunkter till HJC. Avvikelserapportering sker utifrån att kunderna inrapporterar avvikelser via ett dokument Kvalitetsbarometern och omfattar service och logistik. Ett omfattande arbete har gjorts med utvärdering av samtliga på marknaden förekommande rollatorer. Detta resulterade i att det blir ett byte av grundrollator. Utvärdering av sängar har startas under slutet av året. Även hygienstolar och taklyftar har utvärderats. Hjälpmedelskonsulenterna har varit mycket delaktiga i att revidera de anvisningar som nu skall gälla för Östergötland. Drygt 500 utprovningar av el-rullstolar, manuella rullstolar, vid sittproblematik, cyklar mm har utförts under året. Till detta kommer utprovning och rådgivning, studiebesök kring begåvningshjälpmedel, totalt nära 500 besökare. Ökningen av databaserade hjälpmedel är ej stor men kräver tekniska insatser pga ökad komplexitet. Inom ramen för LINDAH har totalt 56 barn erhållit databaserade hjälpmedel Vid årets slut fanns drygt 6.000 medicinska hjälpmedel, drygt 1.100 behandlings- och träningshjälpmedel, drygt 25.000 förflyttningshjälpmedel, nära 7.000 hemhjälpmedel och nära 1.200 kommunikationshjälpmedel ute hos brukare. Tillsammans med våra kommunkunder i länet har vi fortsatt vårt arbete med fördjupad kartläggning av hjälpmedelsbehov med koppling till sk arbetstekniska hjälpmedel och förslag beräknas kunna läggas fram för politiskt ställningstagande under 2001. Steg 1 i denna kartläggning är en inventering av antalet personer med hemtjänst, LSS och Lass fördelat på egna boenden och särskilda boenden Steg 2 inleds med hur hjälpmedelsanvändningen ser ut i dessa grupper och vem som idag betalar dessa. En kraftig utökning av privata assistansbolag har också skapat diskussioner om vem som skall förskriva och betala hjälpmedel för dessa brukare. Samverkan med våra kommunkunder i Kronoberg fortsätter som tidigare, dock med egen sektion på plats. Efterfrågan finns för olika typer av utbildningsinsatser framförallt relaterat till kundsidan. Projekt NOVA har i sin andra fas genomfört sortimentutbildningar kring rullstolar/sittande, kommunikation, träning/behandling, förflyttning, ADL, andningshjälpmedel och
kognitionshjälpmedel. För distriktssköterskor har särskilda utbildningstillfällen anordnats. Totala antalet utbildningstillfällen uppgår till knappt 100. Lokalens storlek har medfört många tillfällen med begränsat antal deltagande. Antal deltagare uppgick till 612 varav flertalet deltagit i flera utbildningar. I Brukarrådet har diskussion först kring hjälpmedelspolicy, generella förutsättningar för tillhandahållande av hjälpmedel mm. Information har också givits kring projekt NOVA; utbildning för förskrivare. Vissa representanter i rådet har efterfrågat motsvarande utbildning för brukarsidan. Landstingets förnyade brukarenkät som sammanställs fn ger också svar på hur man uppfattar HJC:s servicenivåer. Motsvarande förhållande gäller för Tolkrådet, där har dessutom diskuterats prioriteringar av olika slag pga den besvärande personalsituationen. Även kontinuerlig information kring Etik-projektet, utbildning av tolkar och tolkanvändare, har givits. Processperspektiv HjälpmedelsCentrum har under 2000 kartlagt huvudprocesserna för hela verksamheten förutom Tolkcentralen med konsultinsatser från ADM-Tjänst. Detta har bedrivits som en del i framtagningen av en ny ersättningsmodell för verksamheten avseende LiÖ. Framtagna sektionsvisa mål är till viss del inriktade mot förbättring betr väntetider. Procentuell andel går ej att redovisa. Tolkuppdragen tenderar till att bli längre och längre och alltså kräver 2 tolkar per uppdrag. Det blir också svårare att få tolkar till kvällar och helger och dessa uppdrag ökar hela tiden. Diskussion har startats kring en ny arbetstidsmodell; års eller månadsarbetstid. Den bygger på ett flexiblare sätt att arbeta. Flera tolkcentraler håller på att införa den. Efterfrågan på hjälpmedel har både ökat och minskat. PG Medicinska Behandlingshjälpmedel Inhalatorer fortsatte som väntat att öka under året. Ett produktområde som ökade markant var TENS. Orsakerna till detta utreds för närvarande. Övriga hjälpmedel inom denna grupp i fas med bedömt behov. PG Formgjutna sitsar Efterfrågan inom detta område har ökat under året. Ett effektivare arbetssätt med utprovningar har bidragit till att väntetider kunnat kortas ner och fler brukare hunnits med. På grund av detta visar produktgruppen ett underskott. PG ADL/Behandling/Träning Flertalet produkter inom gruppen ligger på en konstant efterfrågenivå. Gällande hygienstolar ser vi en utplaning gällande investeringar. De grupper som ökar är fortfarande antidecubituskuddar där nya produkter och en ökad kompetens hos förskrivarna spelar en stor roll. I år har också många ståstöd för barn förskrivits. PG Rullstolar Manuella rullstolar följer i stort sett investeringsplanen. Däremot har efterfrågan på tillbehör till dessa ökat markant. Det finns idag fler valmöjligheter än tidigare och förskrivarna har idag en högre kompetens kring att svara upp mot brukarens behov. Vi får också alltmer aktiva brukare. Efterfrågan på 3-hjuliga elektriska rullstolar fortsätter att öka men inte i samma takt som tidigare. Det uppdämda behov som fanns är tillgodosett. PG Övrig förflyttning Efterfrågan på rollatorer blev lägre än bedömingen. Det är ju en produkt som i hög grad riktar sig till äldregruppen som nu inte fortsätter att öka i antal som tidigare. Det tillsammans med att den återanvänds flitigt kan vara en förklaring till att behov och utfall el riktigt stämde.
På grund av att personlyftar återlämnats i hög grad har inköpen av dessa minskat under året. Däremot har antalet förskrivna lyftselar ökat markant. Även här kan förskrivarutbildningen med en ökad kunskap om utbudet spela in. Övriga produkter inom gruppen ligger i fas. PG Hemhjälpmedel Efterfrågan på arbetsstolar ökade även detta år. Även på barnsidan har detta märkts. En ökning ses även på sängryggstöd. På grund av stor återanvändning av sängar har vi ej köpt in prognostiserat antal sängar. PG Kommunikation Denna produktgrupp visar ett överskott och snabb produktutveckling till billigare och bättre produkter har betydelse. Även brist på förskrivare påverkar detta. Den eftersatta försörjningen av kognitionshjälpmedel börjar märkas. Dessa produkter är ej kostnadskrävande men kräver personaltid för utprovning/inträning/uppföljning. Utvecklingsperspektiv Merparten av verksamheten har mål och handlingsplaner för kvalitetsförbättring och metodutveckling. Till dessa handlingsplaner skall också insatser med koppling till Personalenkäten läggas. Projekt NOVA har till största delen genomfört sortimentutbildningar under året och avslutas första kvartalet 2001. Etikprojektet inom tolkverksamheten avser hela landets tolkverksamhet.ett antal arbetsgrupper har arbetat med att disk etiska dilemman utifrån en speciell modell; reflektionsmodellen. Under året startade brukarnas etikprojekt och samarbetar nu parallellt med vårt projekt. Projektet har rönt stort intresse över hela Europa och även i Amerika. Utvecklingen med ny ersättningsmodell med renodlad leverantörsroll gentemot även landstingsenheterna ger förbättrade möjligheter till kvalitetsutveckling inom HJC. Under den period HJC har avtal med landstingets enheter skall arbetet inriktas mot insatser som innebär att HJC klarar sig bra i en ev konkurrenssituation. Fortsatt regional samverkan kring inköp och kompetensutveckling är nödvändig. Förslag till modell för fortsatt förskrivarutbildning kommer att presenteras i samband med slutredovisning av projektet. Medarbetarperspektiv 95 % av medarbetarna har haft PoU-samtal under året. I samband med POU-samtal anges individuella satsningar. Uppskattningsvis har 60% av personalen någon form av individuella kompetensutvecklingsplaner. Planer för bearbetning av könsrelaterade löneskillnader är ej framtagna. Enligt Lt:s personalenkät är ca 50% nöja med nuvarande arbetssituation. Arbetsbelastningen har varit hög för de flesta sektioner, dels pga NOVA, dels pga snabbare flöde av material. För att effektivisera inom verksamheten har en sammanslagning av Produkt-resp Konsulentsektionen genomförts. Konsulentgruppen gick i början av året en stresshanteringskurs vid tre tillfällen. För tekniska sektionen har övertid varit enda alternativet att klara den ökade genomströmningen. Utbildningsinsatser för personalen har bl a innehållit, logistik, delar av NOVA, 10- poängsutbildningar inom teknik, leverantörsutbildningar. Dessutom har flertalet medverkat i olika projekt, interna och externa. På vissa sektioner har långtidssjukskrivningar drabbat nivån för tillgänglighet. HJC har också ökat tjänsteköp från främst interna, men också externa enheter.
Ekonomiperspektiv Årets resultat:- 2 469 tkr Eget kapital: 12 152 tkr Bedömd andel av verksamheten som har pågående arbete för kostnadsberäkning av verksamhetens processer: 70% av sektionerna på HjälpmedelsCentrum har pågående kostnadsberäkningar för verksamhetens processer enligt ABC metoden. Arbete pågår för tekniska sektionen, produkt- och konsulentsektionen, administrativa- och logistiksektionen samt staben. För tolkcentralen samt Kronoberg är inte beräkningar påbörjade. Resultaträkning Kostnader för köpt arbetskraft och tjänsteköp internt inom LiÖ har ökat under året samtidigt som den totala personalkostnaden har minskat. HjälpmedelsCentrum har under året framförallt ökat samarbetet med ADM-Tjänst avseende basal ekonomiservice, personalchefsstöd samt ekonomikonsultstöd i framtagningen av ny ersättningsmodell. Logistikverksamheten har inköpt personalinsatser från LSÖ under året. Ökade kostnader har uppstått avseende externa köp av servicetjänster för att klara verksamhetsbehoven. Lagervärdet har under året ökat med 1 MKr. Detta är att härföra till en ny värderingsregel som framtagits i samarbete med Ekonomistaben L. Kansli samt uppbyggnad av förrådsverksamheten i Kronoberg. Centralförrådet uppvisar också en ökning av värdet för att klara kraven på leveranssäkerhet inom Östergötland. IT- och telekostnaderna uppvisar förändringar jämfört med budgeterade för år 2000. Detta är att härleda till omläggning av kostnader för IT-infrastruktur som ej var känt vid budgetering av 2000. Utvecklingskostnaderna för IT ligger på en låg nivå och är att härleda till en förskjutning i tidsplan för införandet av WEB-SESAM. Finansieringsanalys Se bilaga Balansräkning Se bilaga Investeringssammanställning Se bilaga Årets resultat beror främst på ett ökat behov av hjälpmedel, uppbyggnaden av verksamheten i Kronoberg samt en minskad försäljning av hjälpmedel. Visioner/Strategier/Kritiska framgångsfaktorer HJC:s nya roll som leverantörer till landstingsenheter ligger väl i linje med beställarutförarmodellen. För HJC:s del jämställs dessa enheter med övriga kunder. Organisationen skall utvecklas mot ökad affärsmässighet med tydlig angivande av avtal/uppdrag. Det som krävs av HJC är satsning på ett antal faktorer för att kunna verka i ett allt mer konkurrensutsatt område. Vi har idag hög kompetens men måste också se till att upprätthålla
den i takt med ändrad efterfrågan och teknisk utveckling. Genom införandet av WEB- SESAM ökar vi tillgängligheten för våra kunder, både inom landsting och kommuner. Införandet av ny teknik som administrativt stöd, ex e-fakturor kommer att påverka oss samtidigt som kostnaderna bör bli lägre för kund. Under 2001 måste den nya hjälpmedelspolicyn förtydligas, liksom också vad landstinget anser vara hjälpmedel för daglig livsföring, vilka hjälpmedel som skall vara lån resp brukarens eget ansvar. Med pengar och ansvar ute i verksamheten är det viktigt att det, både ur brukar- och förskrivarsynpunkt, finns klara riktlinjer för att garantera östgöten hjälpmedel på lika värde.