Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Margareta Lindén-Boström Carina Persson

Samhällsmedicinska enheten, Ledningskansliet, Örebro läns landsting Samhällsmedicinska enhetens uppgift är att med vetenskapligt baserad fakta- och metodkunskap stötta arbetet för en bättre hälsa bland befolkningen i Örebro län. Samhällsmedicinska enhetens målgrupp är beslutsfattare verksamma i landsting och kommuner. Vi vänder oss också till andra myndigheter och organisationer som har ansvarsområden som påverkar förutsättningarna för hälsans utveckling i länet. Författare: Margareta Lindén-Boström, Fil. Dr., epidemiolog Samhällsmedicinska enheten, Ledningskansliet, Örebro läns landsting Carina Persson, statistiker Samhällsmedicinska enheten, Ledningskansliet, Örebro läns landsting ISSN: 1652-9332 Omslag: LoVS Kommunikation, Lena Dahlström-Svärd Strands grafiska AB, 12

Förord I verksamhetsplanen 11 för Örebro läns landsting ges Nämnden för folkhälsa i uppdrag att studera sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse. Samhällsmedicinska enheten är ansvarig för att leverera ett sådant underlag. Som grund till detta har de befolkningsinriktade folkhälsoundersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa ung använts. Dessa undersökningar har genomförts kontinuerligt i Örebro län med början år 00. Den senaste undersökningen genomfördes våren 11. Resultaten från undersökningarna har tidigare redovisats i både muntlig och skriftlig form till politiker och tjänstemän inom kommun och landsting samt i flera andra sammanhang. Den här rapporten är ytterligare ett led i redovisningen av resultaten och denna gång med främst ett salutogent perspektiv. Det är en förhoppning att den ska vara en kunskapskälla och ett diskussionsunderlag för beslutsfattare och personer som på olika sätt och på olika nivåer i samhället arbetar med länsinvånarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Örebro i oktober 12 Jihad Menhem Landstingsråd och ordförande i Nämnden för folkhälsa Örebro läns landsting Thomas Falk Chef Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting

INNEHÅLL Sammanfattning... 1 Inledning... 5 Skydds- och riskfaktorer... 6 Undersökningarna Liv & hälsa... 7 Liv & hälsa... 7 Liv & hälsa ung... 9 Skydds- och riskfaktorer som används i analyserna... 10 Hälsan ur ett jämlikhetsperspektiv... 13 Hälsans fördelning... 14 Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa... 15 Skyddsfaktorerna... 16 Hur viktiga är skyddsfaktorerna?... 16 Positiv framtidstro... 19 Tillit till föräldrar... 23 Skoltrivsel och arbetstrivsel... 25 God sömn... 29 Förvärvsarbete... 33 Trivsel i bostadsområdet... 37 God ekonomi... 41 Trygghet i bostadsområdet... 43 Fysisk aktivitet... 47 Personligt stöd... 51 Utbildning... 55 Föreningsaktivitet... 57 Normalvikt... 61 Påverkansmöjlighet i skolan/på arbetet... 65 Familjeförhållanden... 69 Goda matvanor... 73 Födelseland... 77 Riskfaktorerna... 81 Hur viktiga är riskfaktorerna?... 82 Skolk... 83 Våld... 85 Narkotikavanor... 89 Rökvanor... 91 Nedlåtande behandling... 95 Alkoholvanor... 97 Snusvanor... 101 Referenser... 105 Bilagor... 107 Bilaga 1 Psykisk hälsa... 107 Bilaga 2 Geografisk fördelning... 113

Sammanfattning Hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen. Enligt Örebro läns folkhälsoplan för 12 15 är en av utgångspunkterna att angripa den ojämlika fördelningen av hälsa. För att kunna göra detta krävs kunskap om vad det är för faktorer som påverkar den. Denna rapport ska ses som ett led i en sådan kunskapsuppbyggnad. Innehållet fokuserar skydds- och riskfaktorer, med betoning på de förstnämnda, i förhållande till i första hand allmän hälsa men även psykisk hälsa. Skyddsfaktorerna sätts i relation till god hälsa, till skillnad mot vad som vanligen är fallet, att dålig hälsa är utfallsmått. Utöver det hälsofrämjande synsättet läggs ett jämlikhetsperspektiv, vilket innebär att hänsyn tas till såväl kön, ålder, etnicitet som socioekonomiska förhållanden. Som underlag till de analyser som görs ligger två omfattande befolkningsinriktade folkhälsoundersökningar som genomförts i Örebro län. Dels Liv & hälsa 08 som riktar sig till vuxna 18 84 år, och dels Liv & hälsa ung 11 som genomförts bland skolelever i grundskolans skolår 7 och 9 och år 2 på gymnasiet. För båda undersökningarna gäller att de genomförts vid flera tillfällen, dock inte samtidigt, de omfattar en stor mängd människor, och flera frågor i respektive enkäter är gemensamma eller snarlika. Detta sammantaget ger unika möjligheter för analyser av samband ur ett jämlikhetsperspektiv. Den uppmärksamme läsaren kommer att märka att strukturen i rapporten skiljer sig något från vad som brukar gälla för presentationer av Liv & hälsa- resultat där de ofta beskrivs utifrån aspekterna livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I den här rapporten tas istället skydds- och riskfaktorerna upp utifrån hur starkt samband respektive faktor har med hälsan. Sammanfattningen följer i stort detta upplägg. Resultaten visar att majoriteten upplever att de har en god hälsa, men kvinnor i något lägre omfattning än män. Med ökad ålder sker också en försämring av hälsan. Det finns ett mycket starkt samband mellan antal skyddsfaktorer och hälsa. Det vill säga, ju fler skyddsfaktorer desto bättre upplevd hälsa. Mönstret är detsamma oavsett kön och ålder. Majoriteten har generellt sett en positiv framtidstro, men andelen sjunker med ökad ålder för att vara som lägst bland de allra äldsta. Att se positivt på framtiden hänger starkt samman med att också uppleva en god hälsa. Mönstret är detsamma oavsett ålder och kön. Förtidspensionärer är den grupp som har klart lägst framtidstro, följt av arbetslösa. För ungdomarna återspeglar sig detta i en förhållandevis låg andel med en ljus syn på framtiden bland dem som har endast en eller inga föräldrar som arbetar. Utbildningsnivån har betydelse för framtidstron, nämligen ju högre utbildning desto mer positiv framtidstro. För ungdomarna är det viktigt att kunna lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. Det visar sig i att det finns ett mycket starkt samband mellan grad av tillit till föräldrarna och upplevd hälsa. Majoriteten trivs mycket eller ganska bra i skolan eller på arbetet. Det finns ett klart samband mellan trivsel i skolan respektive på arbetet och hälsa. Ju högre grad av trivsel desto bättre hälsa. Det gäller både ungdomar och oavsett kön. 1

Sömnen och dess kvalitet är något som varierar beroende på kön och ålder. Sämst upplevs den av flickor på gymnasiet, följt av de äldsta kvinnorna. Pojkarna och männen rapporterar genomgående en bättre sömn än flickorna/kvinnorna. En god sömn är mycket starkt kopplat till att också uppleva en bra allmän hälsa och det gäller både ungdomar och vuxna och oavsett kön. Bland vuxna finns ett mycket starkt samband mellan förvärvsarbete, det vill säga i det här fallet att ha ett arbete, vara arbetslös eller ha sjuk- eller aktivitetsersättning, och hälsa. Majoriteten förvärvsarbetande har en god hälsa medan den andelen är klart lägre för arbetslösa och sämst hälsoläge har de med sjuk eller- aktivitetsersättning (förtidspensionärer). Föräldrarnas sysselsättningsgrad återspeglar sig även i deras barns hälsa. De som har två föräldrar med arbete anger i högre utsträckning att de har en bra hälsa jämfört med dem som inte har någon förälder som arbetar. Att ha en god ekonomi är något som har starkt samband med att också uppleva sig ha en bra allmän hälsa. Ensamstående kvinnor med barn är en utsatt grupp när det gäller ekonomi. Även arbetslösa kvinnor är utsatta ekonomiskt. Hur man upplever sitt bostadsområde hänger samman med hälsan. Att trivas där man bor är en sådan aspekt och resultaten visar att ju bättre trivseln är, desto bättre är hälsan. Det gäller både kvinnor och män och ungdomar och vuxna. Svenskfödda trivs emellertid bättre i sitt bostadsområde än utlandsfödda. Att känna trygghet i bostadsområdet är en annan aspekt och trots att majoriteten känner sig trygg finns det skillnader. Flickor och unga kvinnor har en mer utsatt position, men det gäller även utlandsfödda och ensamboende ungdomar. Mönstret att en högre grad av trygghet hör ihop med en bättre hälsa gäller dock både bland ungdomar och vuxna och oavsett kön. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa och som gäller såväl ungdomar som vuxna och oavsett kön. De som tränar regelbundet uppger bättre hälsa än de som tränar måttligt och dessa mår i sin tur bättre än de som tränar lite/inte alls. Utlandsfödda flickor och kvinnor födda utanför Norden är fysiskt aktiva i mindre grad än födda i Sverige. Utbildningsnivån är starkt relaterad till fysisk aktivitet, det vill säga ju högre utbildning desto högre andel som motionerar. Förvärvsarbetande är fysiskt aktiva i större omfattning än arbetslösa. Flickor och kvinnor har i allmänhet tillgång till personligt stöd i högre grad än pojkar och män. Avsaknad av stöd verkar dock ur hälsosynpunkt ha störst betydelse för flickor/kvinnor. En persons eller grupps utbildningsnivå är en stark markör i förhållande till hälsa. Det är vanligast med god hälsa bland dem med eftergymnasial utbildning. Därefter sjunker andelen bland de gymnasieutbildade och den sjunker ytterligare i gruppen med endast förgymnasial utbildning. Det är något vanligare med en bra allmän hälsa bland föreningsaktiva. Mönstret är likartat för både kvinnor och män och oavsett ålder. I förhållande till födelseland är de utlandsfödda flickorna och kvinnorna de minst föreningsaktiva. Låg föreningsaktivitet gäller förövrigt även arbetslösa och förtidspensionärer. Att klassas som att ha normal vikt, det vill säga att inte vara underviktig, överviktig eller ha fetma, är generellt sett vanligare bland kvinnor än bland män. Det är dock bland kvinnorna som de största skillnaderna finns mellan kroppsvikt och upplevd hälsa. Av normalviktiga säger närmare åtta av tio att de har en god hälsa. Andelen minskar bland dem med över- och undervikt. Allra lägst är den i gruppen med fetma där drygt hälften anser sig ha en bra hälsa. Mönstret är likartat men inte lika framträdande hos männen. Utbildningsnivån har betydelse så till vida att de med 2

eftergymnasial utbildning är normalviktiga i högre grad än andra. Förtidspensionärerna är en grupp där bara mellan var fjärde och var tredje person har normalvikt. Totalt sett är det en minoritet som tycker att de ofta kan påverka arbetet vare sig det gäller i skolan eller i förvärvslivet. Män, och speciellt de med eftergymnasial utbildning, upplever i något större utsträckning att de kan bestämma över sitt arbete jämfört med kvinnor. I skolsituationen råder det omvända förhållandet där flickorna anser sig ha något större påverkansmöjligheter. I förhållande till hälsa gäller att ju högre grad av möjlighet att påverka desto bättre hälsa. Speciellt bland flickorna märks en skillnad i upplevd hälsa i relation till familjeförhållanden. De som bor med båda sina föräldrar anger i högre grad god hälsa än de som bor med en förälder. Lägst andel med god hälsa har gruppen som inte bor med någon förälder. Mönstret är likartat men inte lika uttalat för pojkarna. Bland de vuxna är det vanligare med en bra allmän hälsa för de som bor tillsammans med en partner jämfört med ensamstående. Flickor och kvinnor har något bättre matvanor än pojkar och män. Män i den vuxna befolkningen har överlag en låg andel med goda matvanor, och det gäller oavsett födelseland, familjeförhållanden, utbildningsnivå eller om de förvärvsarbetar eller inte. Andelen är låg även bland kvinnorna men ändå avsevärt högre än männens. Främst är det kvinnor med eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande och sammanboende utan barn som har goda matvanor. Det finns vissa skillnader i hälsa mellan dem som har goda matvanor och dem som inte har det. Bra matvanor innebär en något högre andel med bra hälsa. Det finns vissa skillnader i upplevd hälsa i relation till etnisk bakgrund. Kvinnor födda i övriga Norden, det vill säga där Sverige är exkluderat, är den grupp som har lägst andel med god hälsa, följt av kvinnor födda utanför Norden. Även män födda utanför Norden har en förhållandevis låg andel med bra hälsa. Ungdomarna har överlag en hög andel som säger att de har en god hälsa och skillnaderna är små i förhållande till etnisk bakgrund. Av de studerade faktorerna är det framför allt fyra som visar på särskilt starka samband med en god hälsa och som därför kan ses som speciellt viktiga skyddsfaktorer. Det gäller framtidstro, trivsel i skolan respektive på arbetet, god sömn och för ungdomarnas del att känna att de kan lita på sina föräldrar. Det är mer än sex gånger så vanligt med en god hälsa för dem med positiv framtidstro, som trivs i skolan eller på arbetet (ungdomar och vuxna yngre än 65 år). God hälsa är över fem gånger vanligare i gruppen med god sömn jämfört med dem med dålig. Tre av dessa skyddsfaktorer, framtidstro, trivsel i skola/på arbetet och god sömn har starkast samband även med den psykiska hälsan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att inte bara hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen utan det gäller i hög grad även skyddsfaktorerna. 3

4

Inledning Hälsan är en viktig angelägenhet för flertalet av oss. Vi föds förhållandevis friska till en värld som påverkar oss hela livet. Vilka livsvillkor vi lever under och våra levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. Generellt sett har den fysiska hälsan förbättrats under en lång rad av år, vilket bland annat märks i en ökad medellivslängd. Däremot har utvecklingen varit mindre gynnsam beträffande den psykiska hälsan. Många indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är speciellt vanlig bland flickor och yngre kvinnor. I den här rapporten studeras skydds- och riskfaktorer, med betoning på de förstnämnda, i förhållande till allmän hälsa och psykisk hälsa. Till detta läggs ett jämlikhetsperspektiv. Med jämlikhet i hälsa menas vanligtvis frånvaro av systematiska och påverkbara skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Här i rapporten innebär det att hänsyn tas till såväl kön, ålder, etnicitet som socioekonomiska förhållanden. Detta är möjligt tack vare att material använts från både undersökningen Liv & hälsa ung respektive Liv & hälsa vuxen som genomförts i Örebro län. En viktig utgångspunkt är att studera om det är samma faktorer som har samband med hälsa bland unga som bland vuxna. Rapportens uppläggning Rapporten inleds med en kort beskrivning av hur skydds- och riskfaktorer påverkar hälsan följt av en beskrivning av de två undersökningar som rapporten bygger på. De skydds- och riskfaktorer som sedan används i kommande kapitel beskrivs kortfattat. I kapitlet Hälsan ur ett jämlikhetsperspektiv redovisas inledningsvis hälsans fördelning i stort samt hur antalet skyddsfaktorer samvarierar med hälsan. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av sambandet mellan skyddsfaktorer och god hälsa samt de olika skyddsfaktorerna enskilt. Riskfaktorerna redovisas därefter. Den uppmärksamme läsaren kommer att märka att strukturen i rapporten skiljer sig något från vad som brukar gälla för presentationer av Liv & hälsa-resultat där de ofta beskrivs utifrån aspekterna livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I den här rapporten tas istället skydds- och riskfaktorerna upp i ordning efter hur starkt samband respektive faktor har med hälsan. I bilaga 1 beskrivs sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och den psykiska hälsan. I bilaga 2 redovisas fördelningen av god hälsa, psykisk hälsa samt skydds- och riskfaktorerna geografiskt. 5

Skydds- och riskfaktorer Inom det förebyggande folkhälsoarbetet finns två nyckelbegrepp, nämligen skydds- respektive riskfaktorer. Skyddsfaktorer används för att beteckna något som minskar sannolikheten för att ett visst problem ska uppkomma. Riskfaktorer däremot ökar sannolikheten att problem ska uppstå. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. I det första fallet handlar det om att stärka skyddsfaktorer och i det andra om att reducera riskfaktorer. Skyddsoch riskfaktorer finns såväl på individ-, grupp- som samhällsnivå. Dessa så kallade bestämningsfaktorer påverkar förekomsten av ohälsa. När bestämningsfaktorer utgör grunden för analysen är det främst sambandet mellan en given faktor och ett hälsoutfall som är av intresse. I denna rapport är intresset inriktat på både allmän hälsa och psykisk hälsa och många av de skydds- och riskfaktorer som tas upp är giltiga för såväl allmän som psykisk hälsa. Flertalet av dem kan utgöra såväl skydds- som riskfaktorer beroende på hur de definieras. Exempelvis kan skoltrivsel bland elever respektive arbetstrivsel bland förvärvsarbetande ses som något positivt och alltså vara en skyddsfaktor. Å andra sidan kan vantrivsel vara en riskfaktor. En enskild faktor kan verka som ett skydd både för allmän och psykisk hälsa men givetvis även för andra utfall. Det kan också vara så att det finns olika faktorer som var för sig agerar som skydd och därmed påverkar hälsan oberoende av varandra men med en förstärkande effekt (figur 1). Detta resonemang gäller på motsvarande sätt även för riskfaktorer. God allmän hälsa Skyddsfaktor Psykisk hälsa God tandhälsa Skyddsfaktor Skyddsfaktor Skyddsfaktor Hälsa Skyddsfaktor Skyddsfaktor Figur 1. Schematisk beskrivning över hur en skyddsfaktor kan påverka flera olika hälsoutfall och hur flera olika skyddsfaktorer kan på verka samma hälsoutfall. 6

Undersökningarna Liv & hälsa I Sverige finns en välutvecklad offentlig statistik, men i många avseenden saknas uppgifter som gör det möjligt att undersöka samband mellan människors livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Enkätundersökningar där befolkningen kan komma till tals är därför nödvändiga. Som underlag till de analyser som görs i den här rapporten ligger två omfattande befolkningsinriktade folkhälsoundersökningar. Dels Liv & hälsa som riktar sig till vuxna 18 84 år och dels Liv & hälsa ung som genomförs bland skolelever i grundskolans skolår 7 och 9 och år 2 på gymnasiet. För båda undersökningarna gäller att de genomförts vid flera tillfällen, dock inte samtidigt, de omfattar en stor mängd människor, och flera frågor i respektive enkäter är gemensamma eller snarlika. Detta sammantaget ger unika möjligheter för analyser av trender och samband ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv & hälsa Den första Liv & hälsa-undersökningen genomfördes i Örebro län år 00 i samarbete med Uppsala, Sörmlands, Västmanlands och Värmlands läns landsting (CDUST-regionen). Undersökningarna har sedan upprepats år 04 och 08. I den senaste undersökningen skickades enkäten ut till 68 710 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18 84 år i regionen. Av dessa representerade 17 160 Örebro län, vilket är samma antal som 04 (tabell 1). År 00 ingick något färre i urvalet för länet, 15 360 personer, men då var också åldersintervallet lite snävare, det vill säga 18 79 år. Tabell 1. Population, urvalsstorlek, antal svar och svarsfrekvens uppdelat efter undersökningsår. Undersökningsår 00 04 08 antal i population (18 79 år) 198 500 antal i urval 15 360 antal svar 9 836 svarsfrekvens (%) 64 antal i population (18 84 år) 8 000 antal i urval 17 160 antal svar 10 781 svarsfrekvens (%) 63 antal i population (18 84 år) 210 400 antal i urval 17 160 antal svar 10 403 svarsfrekvens (%) 61 Svarsfrekvensen är något som har sjunkit successivt mellan undersökningsomgångarna, från 64 procent år 00 till 61 procent 08 (tabell 1). Denna sjunkande svarsfrekvens gäller inte bara Liv & hälsa-undersökningarna utan är en generell trend både nationellt och internationellt (Boström 10; Andersson, Fredriksson 10; de Leeuw, de Heer 00). Dock visar en uppföljning som genomförts på delar av bortfallet av Liv & hälsa 04 i Örebro län att för flertalet av de 7

utvalda frågorna återfanns inga statistiska skillnader i svarsmönster mellan dem som svarat på huvudundersökningens postenkät respektive bortfallsintervjun (Lindén-Boström, Persson 10; 12). Något som skiljde mellan grupperna var emellertid att de i bortfallet upplevde en sämre hälsa och hade en högre andel dagligrökare än enkätrespondenterna. Det interna bortfallet, det vill säga att inte alla besvarar samtliga frågor varierar mellan 1 och 13 procent, varav de flesta frågor har omkring 2 4 procents internt bortfall. Enkäten består av närmare 150 frågor som syftar till att ge kunskap om människors livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och kontakter med vården inklusive läkemedelskonsumtion. De frågor som ingår i enkäten är antingen vedertagna och testade frågor som tidigare har använts i liknande undersökningar eller egna konstruktioner av arbetsgruppen inom de samverkande landstingen. För att möjliggöra jämförelser med den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor? som genomförs av Statens folkhälsoinstitut är många frågor likadana i denna enkät. Merparten av frågorna har också varit med under alla tre undersökningstillfällen. För en mer utförlig beskrivning av enkätfrågorna hänvisas till sammanställningen Liv & hälsa 08 frågornas bakgrund 1. Datainsamlingen genomfördes under våren år 00 och 08 men under hösten 04. Urvalsdragning, postutskick och insamling av enkäter samt påminnelser handlades av Statisticon AB under de två senaste undersökningarna, dessförinnan genomförde Statistiska centralbyrån (SCB) undersökningen. Alla i urvalet fick en första enkät samt ett tack- och påminnelsekort. De som inte svarat fick dessutom upp till två påminnelser med ny enkät. Efter inskanning av enkäter kompletterades materialet med vissa registerdata från SCB, bland annat kön, ålder, geografiskt område, födelseland, invandringsår, utbildningsnivå samt sysselsättningsstatus. Dessa variabler användes även för att vikta materialet. Vikterna justerade dels för olika stora urvalsgrupper dels för dem som inte har svarat. 1 Frågornas bakgrund Liv & hälsa 08. www.orebroll.se 8

Liv & hälsa ung Sedan år 05 har undersökningen Liv & hälsa ung genomförts vartannat år i Örebro län bland elever i skolår 7, 9 och gymnasiets andra år, nu senast 11. I ungdomsgruppen sker förändringar snabbt och det har därför setts som angeläget med något tätare uppföljningar i den gruppen än bland vuxna. Till skillnad mot Liv & hälsa i den vuxna befolkningen, som är en urvalsundersökning, genomförs Liv & hälsa ung som en totalundersökning av samtliga elever i de tre valda årsklasserna. I tabell 2 framkommer antalet elever som deltagit respektive år. Svarsfrekvensen bland ungdomarna är betydligt högre än bland de vuxna, mellan 73 89 procent beroende på skolår och undersökningsår. Tabell 2. Antal och andel svarande elever uppdelat efter undersökningsår och skolår. Skolår Undersökningsår 7 9 2 totalt 05 07 09 11 antal elever 3783 3608 2930 10321 antal svar 3326 3084 2254 8664 andel svar (%) 88 86 77 84 antal elever 3582 3849 3475 10906 antal svar 3169 3158 2641 8968 andel svar (%) 89 82 76 82 antal elever 3254 3570 3712 10536 antal svar 2790 2747 2716 8253 andel svar (%) 86 77 73 78 antal elever 2961 3239 3589 9789 antal svar 2573 2690 2662 7925 andel svar (%) 87 83 74 81 Enkäten tar upp ett brett spektrum av frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Till livsvillkoren räknas till exempel sociala bakgrundsfaktorer som vilka man bor tillsammans med, förhållande till föräldrar, relationer till kamrater, skolmiljö som trivsel, elevinflytande, skolk med mera. Frågor om motions-, alkohol-, narkotika- och tobaksvanor räknas in bland levnadsvanorna. Formuläret till eleverna i skolår 7 är kortare än det som är riktat till eleverna i skolår 9 samt år 2 på gymnasiet. Vissa frågor, till exempel frågor om sexualvanor, narkotikabruk och flertalet om alkoholvanor, är bara ställda till elever i nian och gymnasiet. Det ställs även färre frågor om den egna hälsan till eleverna i sjuan. I undersökningen Liv & hälsa ung år 11 ställdes 61 respektive 87 frågor till eleverna i sjuan respektive nian och gymnasiets andra år 2. Det frågeformulär Liv & hälsa ung som har använts är i stora delar utarbetat gemensamt av representanter för landstingen i Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro län. Det vill säga de landsting, som tillsammans med Värmland, har det etablerade samarbetet runt undersökningen Liv & hälsa riktade till den vuxna befolkningen som beskrivits tidigare. 2 Frågeformulären finns i sin helhet för skolår 7 samt skolår 9 och gymnasiets år 2 på www.orebroll.se 9

Datainsamling har samtliga fyra undersökningstillfällen skett under tidig vår och tillvägagångssättet har varit detsamma. Eleverna har anonymt besvarat frågeformuläret i klassrummet under en lektionstimme och lagt sitt enkätsvar i ett omärkt svarskuvert som klistrats igen och samlats in av ansvarig lärare. Tillvägagångssättet överensstämmer med det som vanligen används vid den här typen av undersökningar, exempelvis Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings årliga drogvaneundersökningar (CAN, 07). Svarsfrekvensen har varit god vid samtliga undersökningstillfällen. Generellt är den högst i skolår 7, något lägre i skolår 9 och lägst i gymnasiets år 2 (tabell 2). Dock märks även bland ungdomarna en vikande svarstrend över undersökningsperioden, även om den bröts något i den senaste undersökningen. Det interna bortfallet, det vill säga det bortfall som uppstår genom att vissa elever väljer att inte svara på en enskild fråga, var under fyra procent för de flesta frågor. Skydds- och riskfaktorer som används i analyserna För att studera sambandet mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa har vi valt ut några frågor som indikerar dels den allmänna hälsan, dels den psykiska hälsan. Huvudfokus i den här rapporten är dock skyddsfaktorer i relation till god hälsa. De frågor som valts ut är de som i tidigare analyser visat sig vara goda indikatorer för hälsan både i den vuxna befolkningen (Lindén-Boström m.fl., 06; Molarius m.fl., 06) och bland ungdomar i länet (Lindén-Boström, Persson, 07). Frågan Hur mår du rent allmänt?, som är densamma både i vuxen- och ungdomsundersökningen, har använts för att skatta det allmänna hälsotillståndet. Den psykiska hälsan har i Liv & hälsa ung skattats med frågan Hur ofta har du under de senaste tre månaderna känt dig nedstämd?. I vuxenundersökningen lyder frågan Har du under de senaste tre månaderna upplevt följande besvär: Nedstämdhet. När det gäller frågor om livsvillkor och levnadsvanor är många av enkätfrågorna i Liv & hälsa och Liv & hälsa ung mycket likartade eller identiska. Detta ger stora möjligheter att göra jämförelser ur ett jämlikhetsperspektiv. Det är dock viktigt att påpeka att det rör sig om två olika undersökningar där den ena är en urvals- och den andra en totalundersökning med skilda förutsättningar att dra slutsatser. I den fortsatta redovisningen, exempelvis i diagrammen, har resultaten från de båda undersökningarna fogats samman för att öka åskådligheten. 10

I figur 2 åskådliggörs vilka faktorer som kommer att studeras närmare i den här rapporten. Trädet symboliserar den goda hälsan där kön och ålder ingår som viktiga bakgrundsfaktorer. De faktorer som betraktas som skyddsfaktorer är redovisade till höger om trädet och riskfaktorerna finns till vänster. För en närmare beskrivning av varje enskild faktor se avsnitten Skyddsfaktorerna respektive Riskfaktorerna. Skolk Våld Narkotikavanor Rökvanor Nedlåtande behandling Alkoholvanor Snusvanor Kön & ålder Positiv framtidstro Tillit till föräldrar Skoltrivsel/arbetstrivsel God sömn Förvärvsarbete Trivsel i bostadsområdet God ekonomi Trygghet i bostadsområdet Fysisk aktivitet Personligt stöd Utbildning Föreningsaktivitet Normalvikt Påverkansmöjlighet i skolan/på arbetet Familjeförhållanden Goda matvanor Födelseland Figur 2. De skydds- och riskfaktorer för hälsa som studeras i analyserna. Förhållandet mellan skydds- och riskfaktorerna i figur 2 och den psykiska hälsan beskrivs i Bilaga 1 Psykisk hälsa och en beskrivning av den geografiska fördelningen av god hälsa, psykisk hälsa, skydds- och riskfaktorer redovisas i Bilaga 2 Geografisk fördelning. 11

12

Hälsan ur ett jämlikhetsperspektiv Detta kapitel inleds med avsnittet Hälsans fördelning som beskriver fördelningen av en god hälsa hos ungdomar respektive vuxna i undersökningarna Liv & hälsa ung 05, 07, 09 och 11 respektive Liv & hälsa 00, 04 och 08. I avsnittet redovisas även skillnader i hur vanligt det är med god hälsa hos personer med olika antal skyddsfaktorer. I avsnittet Skyddsfaktorerna beskrivs först hur starkt de olika skyddsfaktorerna samvarierar statistiskt med god hälsa. Därefter presenteras varje skyddsfaktor enskilt i en särskild ordning där den skyddsfaktor som samvarierar starkast med god hälsa presenteras först. Resterande skyddsfaktorer presenteras sedan i fallande ordning. För varje skyddsfaktor presenteras: en faktaruta som beskriver hur faktorn är konstruerad hur fördelningen sett ut över tid fördelning på kön och ålder fördelning av allmänt hälsotillstånd för grupper som har respektive inte har skyddsfaktorn fördelning av skyddsfaktorn för grupper med olika etnisk bakgrund, familjeförhållanden, utbildningsnivå samt förekomst av förvärvsarbete Avsnittet Riskfaktorerna är konstruerat på motsvarande sätt men där är riskfaktorerna i fokus. Hälsa elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Hur mår du rent allmänt? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt God hälsa Hälsa vuxna 18 84 år Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt God hälsa 13

Hälsans fördelning Närmare nio av tio pojkar har god hälsa och andelen har inte varierat nämnvärt under perioden 05 11 (figur 3). Andelen flickor med god hälsa har dock ökat något från 77 procent år 05 till 82 procent år 11. En liknande ökning kan även ses hos kvinnor 18 79 år där andelen med god hälsa har ökat med fyra procentenheter från år 00 till 08. Även hos männen i samma ålder ses en lätt ökning från 72 procent till 75 procent under motsvarande tidsperiod. 100 88 90 89 89 100 80 60 77 80 78 82 80 60 72 67 73 75 71 71 Procent 40 Flickor (Skolår 7, 9 & gymn år 2) Pojkar (Skolår 7, 9 & gymn år 2) Procent 40 Kvinnor (18-79 år) Män (18-79 år) 0 0 05 07 09 11 00 04 08 År År Figur 3. Andel (%) som har god hälsa 05 11 (elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet) respektive 00 08 (18 79 år). Majoriteten upplever sin hälsa som god (figur 4). Det är endast bland kvinnor över 75 år och män över 80 år som detta inte är fallet. Generellt gäller att ju yngre desto bättre hälsa. Männen har generellt sett en högre andel som anger god hälsa oavsett åldersgrupp. 100 Procent 80 60 40 86 85 85 82 82 78 79 79 75 69 69 64 63 61 59 49 41 92 89 86 86 86 87 79 82 79 75 69 71 66 66 63 57 44 0 Kvinnor Män Figur 4. Andel (%) som bedömer sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra bland elever i Örebro län 11 samt bland vuxna (18 84 år) i Örebro län 08, uppdelat på skolår samt åldersgrupper. 14

En dålig eller mycket dålig hälsa är inte förvånande vanligast bland dem som är 70 år och äldre, där mellan 10 15 procent anger dålig hälsa. Det är också vanligare bland kvinnor i flertalet åldersgrupper. Ett undantag är de äldsta männen där högre andelar säger att de har dålig hälsa. Det finns även bland skoleleverna de som har dålig hälsa, mellan två till fem procent. Huvudfokus i den här rapporten är dock skyddsfaktorer i relation till god hälsa. Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa Det finns ett mycket starkt samband mellan antal skyddsfaktorer och hälsa (figur 5). Det vill säga, ju fler skyddsfaktorer desto bättre upplevd hälsa. Av dem som har det högsta antalet skyddsfaktorer anger samtliga att de också har en god hälsa. Detta kan jämföras med cirka 30 procent bland dem med fyra eller färre skyddsfaktorer. Mönstret är detsamma oavsett kön och ålder. Det gäller även för psykisk hälsa (bilaga 1). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% 100% 96% 97% 88% 91% 81% 71% 59% 48% 32% 33% 35% 22% 0-2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Antal skyddsfaktorer Figur 5. Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer 3 bland elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 11 samt personer 18 84 år 08. 3 De skyddsfaktorer som är med i analysen är: framtidstro, god sömn, trivsel i bostadsområdet, trygghet i bostadsområdet, fysisk aktivitet, personligt stöd, föreningsaktivitet, ej övervikt/fetma (ungdomar) respektive normalvikt (vuxna), familjetyp, goda matvanor, födelseland Sverige, förvärvsarbete, skol-/arbetstrivsel samt påverkansmöjligheter i skolan/på arbetet. För de tre sistnämnda har personer över 65 år och äldre som är ålderspensionärer inkluderats i gruppen förvärvsarbete samt att de har fått 0,5 poäng vardera för faktorerna arbetstrivsel respektive påverkansmöjlighet på arbetet. Personer yngre än 65 år kan således ha 0 14 skyddsfaktorer och personer 65 84 år kan få 0 13 skyddsfaktorer. Sambandet mellan antal skyddsfaktorer och god hälsa kvarstår även om personer äldre än 64 år exkluderas ur analysen. 15

Skyddsfaktorerna I detta avsnitt redovisas varje studerad skyddsfaktor ur ett jämlikhetsperspektiv. Det innebär att hänsyn tas till kön och ålder, men även till etnisk bakgrund, familjeförhållanden, utbildning och eventuellt förvärvsarbete. Inledningsvis studeras sambandet mellan skyddsfaktorerna och den goda hälsan. Skyddsfaktorerna presenteras därefter i styrkeordning utifrån den statistiska analysen, där den med det starkaste statistiska sambandet med god hälsa presenteras först. För varje skyddsfaktor finns en faktaruta som beskriver hur den är konstruerad. Trenden redovisas med linjediagram för elever respektive vuxna. Skyddsfaktorernas fördelning beskrivs ur ett åldersperspektiv med hjälp av ett könsuppdelat stapeldiagram. Därefter illustreras sambandet mellan skyddsfaktorn och hälsan genom könsuppdelade cirkeldiagram för ungdomar och vuxna. Slutligen beskrivs i tabellform fördelningen av skyddsfaktorn på födelseland, familjetyp, utbildningsnivå samt förekomst av förvärvsarbete. Några av faktorerna gäller endast ungdomar och några endast vuxna. Skyddsfaktorernas geografiska fördelning beskrivs i Bilaga 2 Geografisk fördelning. Hur viktiga är skyddsfaktorerna? Sambanden mellan skyddsfaktorer, riskfaktorer och hälsa är komplexa. Genom att analysera sambanden med hjälp av logistisk regression kan man undersöka vilka faktorer som har statistiskt starka samband med hälsan med hänsyn tagen till några eller alla andra faktorer samtidigt. Med hjälp av denna teknik erhålls så kallade oddskvoter (OR) för varje skydds- och riskfaktor som ingår i analysen. Oddskvoten illustrerar hur mycket större eller minde chans det är för en person med den studerade faktorn att ha en viss egenskap, till exempel god hälsa. I figur 6 illustreras sambandet mellan alla skyddsfaktorer i analysen och god hälsa grafiskt. Ju närmre en skyddsfaktor finns i anslutning till God hälsa desto starkare är det statistiska sambandet. Exempelvis illustrerar figuren att en person som trivs i sitt bostadsområde har nära tre gånger (OR=2,9) så stor chans att ha god hälsa jämfört med en person som inte trivs. Detta förhållande gäller oavsett kön och ålder men tar inte hänsyn till om personen har någon av de övriga faktorer som ingår i figuren. Det är framför allt fyra faktorer som visar på starka samband med en god hälsa och som därför kan ses som speciellt viktiga skyddsfaktorer (figur 6). Det är mer än sex gånger så vanligt med en god hälsa bland dem som har en positiv framtidstro, känner att de kan lita på sina föräldrar (ungdomar) respektive trivs i skolan eller på arbetet (ungdomar och vuxna yngre än 65 år). God hälsa är över fem gånger vanligare i gruppen med god sömn jämfört med dem med dålig. Tre av dessa skyddsfaktorer, framtidstro, trivsel i skola/på arbetet och god sömn har starkast samband även med den psykiska hälsan (bilaga 1). Men i det fallet är sömn den viktigaste. Det är sju gånger så vanligt att ha en god psykisk hälsa bland dem som har en god sömnkvalitet jämfört med dem som inte har det. Att ha ett arbete är starkt kopplat till att också må bra bland vuxna yngre än 65 år. För ungdomarna gäller på motsvarande sätt att det är viktigt att ha minst en förälder som förvärvsarbetar eftersom det ökar sannolikheten att ha en god hälsa. Likartat resultat framkommer i förhållande till psykisk hälsa. God hälsa är mer än två gånger så vanligt bland dem som trivs respektive känner trygghet i sitt bostadsområde, har en god ekonomi (vuxna), är fysiskt aktiva samt bland dem som känner att de 16

har tillgång till personligt stöd. Det finns också andra faktorer som var för sig har samband med en god hälsa, även om de inte är lika starka som de som har nämnts ovan. De omfattar: eftergymnasial utbildning (vuxna), föreningsaktivitet, ej övervikt eller fetma (ungdomar), normalvikt (vuxna), boende tillsammans med båda sina föräldrar (ungdomar), boende med en partner (vuxna), möjlighet att påverka sin skol- respektive arbetssituation, födelseland Sverige samt goda matvanor. Kön, skolår/ålder Goda matvanor 1,4 Ej överviktig/ Normalviktig 1,5 Personligt stöd 2,2 God sömn 5,3 Positiv framtidstro 6,5 Trygg i bostadsområdet 2,3 Trivs i bostadsområdet 2,9 Bor med två föräldrar/ sammanboende 1,5 Föreningsaktiv 1,6 Fysiskt aktiv 2,3 God ekonomi 2,7 Påverkansmöjligheter i skolan/på arbetet 1,5 Minst gymnasie utbildning 1,6 Förvärvsarbetande föräldrar/förvärvsarbetande 3,5 Trivs i skolan/på arbetet 6,3 Kan lita på sina föräldrar 6,4 God hälsa Född i Sverige 1,2 Figur 6. Sambandet mellan de olika skyddsfaktorerna och hälsa justerat för kön och ålder 4. I anslutning till varje skyddsfaktor redovisas oddskvoten att ha god hälsa. Ju närmre God hälsa desto starkare är det statistiska sambandet. Goda matvanor respektive att vara född i Sverige är de enda två faktorerna som inte blir statistiskt signifikanta i relation till psykisk hälsa. I övrigt är överensstämmelsen mycket hög mellan såväl vilka faktorer som har samband med allmän och psykisk hälsa som vilken styrka sambanden har. 4 I analyserna är kvinnor referensgrupp för kön och den äldsta åldersgruppen utgör referensgrupp för ålder. Samtliga åldersgrupper är med i analyserna av faktorerna framtidstro, sömn, trivsel i bostadsområdet, fysisk aktivitet, trygghet i bostadsområdet, personligt stöd, föreningsaktivitet, kroppsvikt, familjetyp, matvanor samt födelseland. Samtliga personer yngre än 65 år är med i analyserna av faktorerna förvärvsarbete, skol-/arbetstrivsel samt påverkansmöjligheter i skolan/på arbetet. Enbart vuxna 18 84 år är med i analysen av faktorerna ekonomi och utbildning. Enbart ungdomar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet ingår i analysen av faktorn tillit till föräldrar. 17

Med hjälp av multivariat logistisk regression har en analys genomförts där varje faktors samband med den goda hälsan är justerad med samtliga övriga faktorer som ingår i modellen. I analysen ingår de tolv skyddsfaktorer som går att studera för samtliga åldersgrupper (skolår 7 84 år). En positiv framtidstro är även i den multivariata modellen den skyddsfaktor som har starkast samband med god hälsa (figur 7). God sömn och förvärvsarbetande föräldrar/förvärvsarbete är också starka faktorer. Föreningsaktivitet, att bo med båda föräldrar/med partner samt goda matvanor är dock inte längre statistiskt signifikanta. När hänsyn tas till övriga skyddsfaktorer har personer födda i Sverige 10 procents lägre odds (OR=0,9) att ha god hälsa än de personer som inte är det. Detta är ett omvänt statistiskt förhållande mot i figur 6. Detta beror förmodligen på att sambandet mellan födelseland och god hälsa mer kan förklaras av skillnader i såväl bakgrundsfaktorer såsom kön och ålder som skillnader i livsvillkor och levnadsvanor mellan svenskfödda och utlandsfödda personer. Framtidstro Man 50 64 år God sömn 4,2 35 49 år Förvärvsarbete 3,6 Gymnasiet år 2 Fysiskt aktiv 2,4 1,9 1,7 1,1 2,4 3,0 3,2 Skolår 9 Trivs i bostadsområdet Ej övervikt/normalvikt 1,8 1,5 1,4 1,4 0,9 3,9 4,3 skolår 7 18 34 år Trygg i bostadsområdet Född i Sverige Personligt stöd Föreningsaktiv (ns) Familjetyp (ns) Goda matvanor (ns) Figur 7. Oddskvoter för att ha god hälsa bland elever i skolår 7 vuxna 84 år. Resultat från multivariat logistisk regression, referensgrupper: ålder=65 84 år; kön=kvinnor; övriga faktorer=har ej skyddsfaktorn. Bakgrundsfaktorerna kön och ålder har blå färg och skyddsfaktorer med signifikanta oddskvoter har grön färg. Ej signifikanta faktorer (ns) har grå färg. 18

Positiv framtidstro Framtidstron har ökat något mellan åren 05 till 11 för flickorna (figur 8). Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat till endast en procentenhet år 11 från att ha varit som mest fem procentenheter år 05. Bland vuxna noteras en ökning av andelen som ser positivt på framtiden för sin personliga del bland både kvinnor och män under den studerade perioden 00 till 08. 100 100 84 86 84 84 80 79 82 81 83 80 65 65 70 60 Procent 40 Flickor (Skolår 7, 9 & gymn år 2) Pojkar (Skolår 7, 9 & gymn år 2) 60 Procent 40 64 65 67 Kvinnor (18-79 år) Män (18-79 år) 0 0 05 07 09 11 00 04 08 År År Figur 8. Andel (%) med positiv framtidstro 05 11 (elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet) respektive 00 08 (18 79 år). Positiv framtidstro elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Hur ser du på framtiden för din personliga del? Jag ser mycket ljust på framtiden Jag ser ganska ljust på framtiden Jag ser varken ljust eller mörkt på framtiden Jag ser ganska mörkt på framtiden Jag ser mycket mörkt på framtiden Skyddsfaktor Positiv framtidstro vuxna 18 84 år Hur ser du på framtiden för din personliga del? Mycket optimistiskt Ganska optimistiskt Varken optimistiskt eller pessimistiskt Ganska pessimistiskt Mycket pessimistiskt Skyddsfaktor 19

Generellt kan sägas att andelen som ser optimistiskt på framtiden sjunker med ökad ålder för att vara som lägst bland de allra äldsta (figur 9). I gruppen 70 år och äldre är det mindre än hälften som ser optimistiskt på framtiden. Bland de äldsta männen över 80 år är andelen så låg som var tredje. Grundskoleeleverna i sjuan och nian är den grupp med störst framtidstro både bland flickor och pojkar men andelen sjunker något i gymnasiet. 100 Procent 80 60 40 85 85 80 76 68 79 79 75 70 65 68 63 63 63 54 44 40 87 85 81 79 81 78 77 74 74 71 64 65 64 63 57 47 32 0 Kvinnor Män Figur 9. Andel (%) med positiv framtidstro 11 (elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet) respektive 08 (18 84 år). Att se positivt på framtiden hänger starkt samman med att också uppleva en god hälsa. Det är bara enstaka procent av de tillfrågade som anger att de har en dålig hälsa bland dem med en ljus syn på framtiden (figur 10). Mönstret är detsamma oavsett ålder och kön. Exempelvis har över 80 procent av flickorna/kvinnorna en god hälsa i gruppen med en optimistisk framtidstro. Den andelen minskar till hälften i gruppen varken eller och till en femtedel bland dem som ser mörkt på framtiden.

Flickor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Ljus framtidstro Varken eller Mörk framtidstro 9% 2% 89% 13% 35% 52% 46% % 34% Pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Ljus framtidstro Varken eller Mörk framtidstro 4% 1% 4% 29% 31% 34% 95% 67% 35% Kvinnor 18 84 år Optimistisk framtidstro Varken eller Pessimistisk framtidstro 3% 13% 14% 83% 38% 49% 42% 21% 37% Män 18 84 år Optimistisk framtidstro Varken eller Pessimistisk framtidstro 12% 2% 9% 86% 37% 54% 42% 22% 36% Figur 10. Hälsans fördelning bland personer med olika framtidstro, elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 11 samt vuxna 18 84 år 08. 21

Även om majoriteten ser ljust på framtiden finns det skillnader beroende på var man själv eller föräldrarna är födda (tabell 3). Ungdomar, som antingen själva är födda utomlands eller som har utlandsfödda föräldrar, är inte fullt lika positiva inför framtiden som svenskfödda. För de vuxna gäller också att födda i Sverige har en högre andel med positiv framtidstro jämfört med andra, med undantag för män födda utanför Norden (tabell 4). Familjeförhållandena har betydelse för synen på framtiden. Bland ungdomarna är det de som bor med båda sina föräldrar som har högst andel med en ljus framtidstro och de som bor själva eller med en ensamstående förälder som har lägst. På motsvarande sätt är det för vuxna vanligast med positiv framtidstro bland sammanboende och minst vanligt bland ensamstående. De som har sjuk- eller aktivitetsersättning/förtidspensionärer är de som har klart lägst framtidstro, följt av de arbetslösa. För ungdomarna återspeglar sig detta i en förhållandevis låg andel med en ljus syn på framtiden bland dem som har endast en eller inga föräldrar som arbetar. Utbildningsnivån har betydelse för synen på framtiden. Ju högre utbildning desto positivare framtidstro. Tabell 3. Positiv framtidstro (%) fördelat på födelseland, familjeförhållanden och förvärvsarbete hos föräldrar för flickor och pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Födelseland Förvärvsarbete hos föräldrar Källa: Liv & hälsa ung 11. Flickor Pojkar Sverige (svenskfödda föräldrar) 84 85 Sverige (minst en utlandsfödd förälder) 82 81 Utanför Sverige 80 82 Bor med båda föräldrarna tillsammans 86 87 Bor med ensamstående förälder 77 77 Växelvis hos två föräldrar/i "styvfamilj" 80 83 Bor ej med någon förälder 71 78 Ingen förälder har arbete 77 75 En förälder har arbete 75 80 Två föräldrar har arbete 86 86 Tabell 4. Positiv framtidstro (%) fördelat på födelseland, familjeförhållanden, utbildningsnivå för kvinnor och män 18 84 år samt förvärvsarbete för personer 18 64 år. Födelseland Familjeförhållanden Familjeförhållanden Utbildningsnivå Förvärvsarbete Källa: Liv & hälsa 08. Kvinnor Män Sverige 67 68 Övriga Norden 62 65 Utanför Norden 57 75 Ensamstående utan barn 56 57 Ensamstående med barn 62 57 Sammanboende utan barn 65 67 Sammanboende med barn 76 84 Förgymnasial 53 63 Gymnasial 68 70 Eftergymnasial 77 75 Arbetar/egen företagare 76 75 Arbetslös 51 62 Förtidspensionär 38 41 22

Tillit till föräldrar I tidigare rapporter har visats att det för ungdomarnas del är mycket viktigt att kunna lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. De som inte har sådan tillit har såväl sämre psykisk som allmän hälsa (Lindén-Boström, Persson 07; Lindén-Boström, Persson 08). Andelen elever som känner tillit till sina föräldrar har ökat med två procentenheter för både flickor och pojkar mellan åren 05 och 11 (figur 11). År 07 ställdes inte frågan om tillit i elevenkäten. 100 88 89 90 80 86 87 88 60 Procent 40 Flickor (Skolår 7, 9 & gymn år 2) Pojkar (Skolår 7, 9 & gymn år 2) 0 05 07 År 09 11 Figur 11. Andel (%) som känner att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller 05, 09 och 11 (elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet). Den stora majoriteten anger att de kan lita på sina föräldrar, vilket gäller cirka nio av tio elever oavsett skolår (figur 12). 100 80 89 87 89 92 90 89 Procent 60 40 0 åk 7 åk 9 gy 2 åk 7 åk 9 gy 2 Flickor Pojkar Figur 12. Andel (%) 11 som känner att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller (elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet). Tillit till föräldrar elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Jag kan alltid lita på mina föräldrar när det verkligen gäller? Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Skyddsfaktor 23

Det finns ett mycket starkt samband mellan grad av tillit till föräldrarna och hälsa. För flickornas del är andelen med god hälsa 86 procent bland dem som litar på sina föräldrar (figur 13). En andel som minskar till 40 procent i gruppen som inte känner tillit. Mönstret är detsamma för pojkarna. Flickor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Har tillit till föräldrar Varken eller Har inte tillit till föräldrar 3% 11% 26% 11% 40% 34% 55% 86% 34% Pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Har tillit till föräldrar Varken eller Har inte tillit till föräldrar 7% 1% 7% % 23% 92% 70% 29% 51% Den största skillnaden i känsla av tillit i förhållande till födelseland, föräldrars förvärvsarbete och familjeförhållande märks i det sistnämnda (tabell 5). De som i minst utsträckning känner att de kan lita på sina föräldrar är dem som bor ensamma och inte tillsammans med någon förälder. Tabell 5. Tillit till föräldrar (%) fördelat på födelseland, familjeförhållanden och förvärvsarbete hos föräldrar för flickor och pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Födelseland Figur 13. Hälsans fördelning bland elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 11 som har olika stark tillit till sina föräldrar. Familjeförhållanden Förvärvsarbete hos föräldrar Källa: Liv & hälsa ung 11. Flickor Pojkar Sverige (svenskfödda föräldrar) 89 91 Sverige (minst en utlandsfödd förälder) 86 90 Utanför Sverige 87 89 Bor med båda föräldrarna tillsammans 91 92 Bor med ensamstående förälder 84 85 Växelvis hos två föräldrar/i "styvfamilj" 84 89 Bor ej med någon förälder 78 76 Ingen förälder har arbete 81 82 En förälder har arbete 85 89 Två föräldrar har arbete 90 91 24

Skoltrivsel och arbetstrivsel Att trivas i skolan respektive på sitt arbete är en stark skyddsfaktor i förhållande till hälsa. Andelen som trivs i skolan eller på arbetet har ökat bland både elever och vuxna under perioderna 05 11 respektive 00 08 (figur 14). Det finns ingen nämnvärd skillnad mellan könen när det gäller hur vanligt det är att trivas. 100 100 80 77 74 80 78 78 78 82 81 80 80 81 84 81 82 78 60 60 Procent 40 Flickor (Skolår 7, 9 & gymn år 2) Pojkar (Skolår 7, 9 & gymn år 2) Procent 40 Kvinnor (18-64 år) Män (18-64 år) 0 0 05 07 09 11 00 04 08 År År Figur 14. Andel (%) som trivs mycket/ganska bra i skolan 05 11 (elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet) respektive på arbetet 00 08 (18 64 år). Skoltrivsel elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Hur trivs du i skolan? Mycket bra Ganska bra Sådär Ganska dåligt Mycket dåligt Skyddsfaktor Arbetstrivsel förvärvsarbetande vuxna 18 64 år Hur trivs du med ditt nuvarande arbete? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Skyddsfaktor 25

Majoriteten trivs mycket eller ganska bra i skolan eller på arbetet. Bland skolelever gäller det cirka åtta av tio (figur 15). För de vuxnas del är andelen ännu något högre. De främsta undantagen utgörs av unga män 18 till 29 år och kvinnor till 24 år. Det finns en tendens till att arbetstrivseln ökar ju äldre man blir. 100 80 82 80 82 80 69 82 81 84 86 87 85 85 89 81 80 84 72 71 81 84 81 87 84 83 87 60 62 Procent 40 0 Kvinnor Män Figur 15. Andel (%) som trivs mycket/ganska bra i skolan 11 (elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet) respektive på arbetet 08 (förvärvsarbetande vuxna 18 64 år). Det finns ett klart samband mellan trivsel i skolan respektive på arbetet och hälsa. Ju högre grad av trivsel desto bättre hälsa (figur 16). Detta gäller både elever och vuxna och oavsett kön. Som exempel kan nämnas att av de flickor som trivs mycket eller ganska bra i skolan säger 89 procent att de har en god hälsa. Den andelen sjunker till 56 procent bland dem som trivs så där. Den minskar ytterligare, till 26 procent, i gruppen som anger att de trivs dåligt i skolan. 26