Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2014 Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Investeringar i företagshälsovård är en vinst för alla parter. Sveriges Företagshälsors medlemsföretag utgör en majoritet av branschen som består av närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, friskoch sjuk-vård samt rehabilitering.

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 En medlemstyrd organisation... 3 Ekonomi... 3 Kommunikation... 4 Medlemstöd... 4 En konkurrenskraftig bransch... 5 Den huvudsakliga inriktningen under 2014... 6 Företagshälsovårdens image och varumärke... 6 Auktoriserat medlemskap... 6 Kommunikation... 7 Utbildning och kompetensförsörjning... 7 Framtidens Företagsläkare... 7 Företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen... 8 Årets aktiviteter... 8 Almedalen... 8 Jobbhälsobarometern... 8 Riktlinjegruppen... 10 Arbetsmiljöverket... 10 Försäkringskassan... 11 Regering, riksdag och övriga myndigheter... 11 Företagshälsovårdsforskningen... 11 Programrådet... 12 Arbetsmarknadens Parter... 12 TIA Tidiga Insatser i Arbetslivet mot Alkoholberoende... 12 Styrelse... 14 Sveriges Företagshälsor i regionen... 15 Om oss... 16

2 FÖRORD Arbetsmiljön - en positiv tillväxtfaktor De förebyggande arbetsmiljösatsningarna behöver stärkas i Sverige. En sund och säker arbetsmiljö är något som alla har rätt till. Arbetsmiljön har inte bara stor betydelse för individen, utan också för samhällsekonomin i stort. En bra arbetsmiljö påverkar lönsamheten i företagen, genom högre produktivitet, lägre sjukfrånvaro och bättre konkurrenskraft. Att ha välmående och trygg personal är en tung konkurrensfaktor. Detta gäller inte minst för små och medelstora företag som påverkas i högre grad av varje enskilt sjukfall, såväl innan det har gått så långt som när det väl är ett faktum. För att statsfinanserna ska bli hållbara krävs låga sjuktal och att fler orkar jobba till ordinarie pensionsålder eller till och med längre för den som vill och kan. Utan goda arbetsmiljöer är det inte möjligt. För att nyttja den fulla potentialen i ekonomin måste också kvinnor ges möjlighet att jobba under samma förutsättningar som män. I dag drabbas kvinnor hårdare än män av undermåliga arbetsmiljöer. Framförallt framstår arbetsplatsens psykosociala klimat med negativ stress och osund arbetsbelastning som en högriskfaktor. Därför är betydande förebyggande arbetsmiljöförbättringar en förutsättning för att arbetslivet ska kunna stärkas och långsiktigt vara på lika villkor för alla En rätt utnyttjad företagshälsovård är en mycket viktig nyckel för att nå dit! Stockholm den 30 april 2015 Sveriges Företagshälsor Peter Munck af Rosenschöld Verkställande direktör

3 EN MEDLEMSTYRD ORGANISATION Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Som en samlad organisation företräder vi medlemsföretagen i kontakt med politiker, myndigheter, näringsliv och andra beslutsfattare. Vi är en remissinstans för branschfrågor och bedriver opinionsbildning kring hälsa och arbetsliv. Vi verkar också för god utbildning och hög kompetens inom området och stödjer branschens kvalitetsutveckling. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Vilket också innebär att medarbetarna ska få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Ett medlemskap i Sveriges Företagshälsor innebär att man stödjer det gemensamma utvecklingsarbetet för branschen. Föreningen är en medlemsstyrd organisation och utgör grunden för samarbetet i gemensamma branschfrågor för en majoritet av landets företagshälsovårdsföretag. Antalet medlemmar per den sista december 2014 var drygt 100. Det är en minskning med ett tiotal medlemmar jämfört med föregående år. Denna minskning beror på att interna enheter läggs ned och att branschen konsolideras genom uppköp och sammanslagningar. Denna trend har pågått ett antal år och väntas fortsätta som ett naturligt led i den pågående strukturrationaliseringen. Efter årets utgång har branschens största aktör AB Pevia åter blivit medlem. Det gör att Sveriges Företagshälsor täcker nästan hela branschen. Unik uppslutning Föreningens medlemmar uppskattas omsätta närmare 95 procent av branschens beräknade totalomsättning på ca 4,1 miljarder kronor. I omsättningssiffror är en sådan anslutningsgrad tämligen unik för en branschförening. Ny VD Under våren 2014 aviserade Lars Hjalmarsson att han hade för avsikt att gå i pension. Rekryteringsarbetet påbörjades och Peter Munck af Rosenschöld utsågs som VD för Sveriges Företagshälsor i November. Peter tillträder den 1 februari 2015

4 EKONOMI Den löpande verksamheten finansieras av service- och medlemsavgifter, vilket tillsammans med viss extern projektfinansiering har gjort att föreningens ekonomi är i god balans och välkonsoliderad. Den pågående omstruktureringen inom branschen med sammanslagningar kommer dock på sikt att kräva en diskussion om verksamhetens framtida ekonomi. Se vidare resultat- och balansräkningar för föreningen respektive servicebolaget. KOMMUNIK ATION Kommunikation och dialog med medlemmarna är viktig. Medlemsinformationen har under året skett i form av Elektroniska nyhetsbrev från Sveriges Företagshälsor till ledningen för våra medlemmar, ungefär varannan vecka. Hemsidan www.foretagshalsor.se. Regionala möten med ledningen för Sveriges Företagshälsor. Mycket information ges också vid andra formella och informella träffar och konferenser från styrelse och kansli samt i direktkontakter med medlemmarna. MEDLEMSTÖ D Mycket av föreningens arbete går också ut på att stödja och hjälpa medlemmarna i olika frågor. Exempel på sådana frågor har varit momshantering, journalhantering och att undersöka möjligheterna få fram ett bättre fungerande IT-system för branschen. Ett affärssystem som är mer anpassat för företagshälsovårdens verksamhet både när det gäller dagens behov och framtidens utmaningar.

5 EN KONKURRENSKRAFTIG BRANSCH Företagshälsovården är en viktig aktör i välfärdssamhället. Den ska bidra både till att förebygga ohälsa och främja hälsa samt till att skapa goda och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka. Alla vet att arbetsmiljöfrågorna är viktiga men trots det kan företagshälsovårdens roll och mål ibland uppfattas som otydlig. En förklaring kan vara att kontexten som företagshälsovården befinner sig i innefattar en mängd olika områden, aktörer och påverkansfaktorer. Allt ifrån den offentliga sjukvården, friskvårdsföretag, försäkringsbolag till rena konsulttjänster inom exempelvis organisation/ mangament, rehabilitering, utbildning, coaching med mera. Alla konkurrerar på ett eller annat sätt om arbetsmiljöfrågorna. Att det dessutom finns en förväntan på företagshälsovården från samhällshåll gör inte saken mindre komplex. Men på marknaden styr utbud och efterfrågan. Eftersom företagshälsovården är en marknadsanpassad kunskapsbransch med en bred kompetens där samarbetet mellan olika kompetenserna är unikt och viktigt är det svårt att konkurrera med företagshälsovården när den fungerar som bäst och ligger i framkant inom arbetsmiljöfrågorna. Den samlade kompetensen och kunskapen om arbetsplatsen är en avgörande skillnad mellan företagshälsovård och andra verksamheter som i olika former erbjuder tjänster som liknar det som branschen har i sitt utbud. Arbetsgivarens roll som kund hos företagshälsovården är av stor betydelse. Eftersom arbetsmiljöarbetet är en ständigt pågående process i ett föränderligt arbetsliv är det just de insatser som görs genom ett välutvecklat samarbete mellan uppdragsgivaren och företagshälsovården som leder till det mest konkurrenskraftiga resultaten för en hållbar utveckling av svenskt arbetsliv. För att stärka medlemmarna i sitt arbete har styrelsen beslutat att den sedan flera år fastlagda huvudinriktningen på tre fokusområden för branschföreningen skulle ligga fast även för 2014.

6 DEN HUVUDSAKLIGA INRIKTN INGEN UNDER 2014 Föreningen har under en följd av år bedrivit sitt arbete utifrån följande, av flera årsmöten fastställda huvudområden; 1. En utveckling av företagshälsovårdens varumärke och image. 2. Kompetensförsörjning och utbildningsfrågor. 3. En stärkt roll för företagshälsovården i sjukskrivningsprocessen innefattande en förändring av det statliga bidragssystemet. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS IMAGE OCH VARUMÄRKE Föreningen arbetar fortlöpande med att stärka företagshälsovårdens image och varumärke för att branschen ska få en mer strategisk roll i arbetslivet. Ett långsiktigt led i detta arbete är insamlingen av olika former av fakta och data som ska kunna spridas som en strategisk information. Ett sådant faktabaserat underlag är Jobbhälsobarometern som bygger på telefonintervjuer med 4000-5000 medborgare som arbetar minst halvtid. Från och med 2014 har datainsamlingen utökats till att omfatta över 9 000 representativt utvalda respondenter. 2014 års data inhämtades under maj och den första rapporten kom ut under augusti, följt av ytterligare ett par rapporter. Uppmärksamheten i media i samband med rapporterna var mycket god med nyhetsinslag i Rapport, Aktuellt, Dagens Eko och de större dagstidningarna. AUK TORI S ER AT MEDLEMSK AP Det nya auktoriserade medlemskapet som beslutats på årsmötet 2013 stärker kraven på branschens aktörer och är även det en del i det strategiska arbetet för att förstärka företagshälsovårdens image och varumärke. Erbjudandet till medlemmarna att kunna kvalitetssäkra sin företagshälsovårdsverksamhet med ett auktoriserat medlemskap gick ut under sommaren 2014. Vid årets slut hade ett 20-tal medlemmar auktoriserat sig.

7 KOMMUNIK ATION Kommunikationen med omvärlden är viktig för att synas och märkas som en samlad bransch med arbetsmiljökompetens i framkant. Den viktigaste kanalen är hemsidan som mer eller mindre uppdateras dagligen och nyhetsbreven som går ut två till tre gånger i månaden både till medlemmar och till övriga intresserade. Nya intressenter som önskar prenumerera på nyhetsbrevet tillkommer varje vecka. Periodvis syns vi även i massmedia i debattartiklar, intervjuer och reportage. Föreningen har också medverkat i ett antal artiklar i olika tidningar inom arbetsmiljöområdet. UTBILDNING OCH KOMPET ENSFÖRSÖRJNING Sveriges Företagshälsor stödjer branschens kvalitetsutveckling och verkar för att branschen ska få tillgång till god utbildning och hög kompetens inom området. Under året har arbetet framförallt rört företagsläkarförsörjningen. Arbetet med den mer långsiktiga lösningen pågår och har tagit ny fart efter regeringsskiftet. FRAMTI DEN S FÖRET AGSLÄK AR E Socialstyrelsens har på regeringens uppdrag utfört en översyn av läkarnas specialitetsindelning. I rapporten, som presenterades i juli 2012, föreslås bland annat att Arbetsmedicin införs som en tilläggsspecialitet till kliniska basspecialiteter som har patientkontakt. Utredningens förslag utgör ett ramverk för Socialstyrelsen föreskriftsarbete som sker i samråd med specialitetsföreningar och berörda organisationer. I föreskriftsarbetet som startade hösten 2012 har bland annat målbeskrivningarna för de berörda specialiteterna setts över. Föreskriftsarbetet väntas vara klart under första halvåret 2015. Sveriges Företagshälsor har fortsatt att poängtera att förutsättningen för att kunna utbilda läkare i tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin är att staten svarar för den merkostnad som uppstår när branschen skickar läkare på utbildning och tjänstgöring vid AMMklinik. Ett visst gensvar har uppnåtts från den nya regeringens sida.

8 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS ROLL I SJUKSKRIV- NINGSPROCESSEN Sedan förordning (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet upphörde vid årsskiftet 2013/14 har föreningen koncentrerat sig på att visa på behovet av tydligare incitament för arbetsgivare att satsa på förebyggande och främjandeinsatser. Det har bland annat handlat om att lyfta fram en Jobbhälsoplan och förändrade riktlinjer i sjukskrivningsprocessen. Detta har presenterats dels för Socialdepartementet och dels för olika företrädare för riksdagspartierna. ÅRETS AKTIVITETER ALMEDALEN Föreningen genomförde ett uppskattat och välbesökt seminarium under Almedalsveckan med rubriken Stegen som kan minska ohälsan i arbetslivet. Föreningen presenterade några färska resultat från senaste Jobbhälsobarometern och visade på hur företagshälsorna kan bidra till att minska den ökande ohälsan. Därefter diskuterades detta tillsammans med företrädare för riksdagspartierna medlemmar i Socialförsäkringsutskottet. JOBBHÄLSOBAROMETERN Jobbhälsobarometern tas fram årligen av Sveriges Företagshälsor i samarbete med SKI, Svenskt Kvalitetsindex, när det gäller datainsamlingen. Den visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher samt sambanden mellan hälsa, sjukdagar och arbete med mera. På ett statistiskt sätt kompletterar barometern den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda på arbetsplatser i Sverige. Barometern bygger på telefonintervjuer av ett representativt urval svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid och har genomförts sen 2007. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning.

9 2014 utökades barometern till att omfattade ca 9000 personer runt om i landet. Datainsamling sker numera både postalt, via web och genom telefonintervjuer. Tre olika rapporter presenterades under augusti december och samtliga återrapporterades i de större massmedierna i landet. Jobbhälsobarometern 2014; delrapport 1 visade att anställda inom skolan intar en särställning jämfört med hela den övriga arbetsmarknaden. Mer än varannan anställd inom skolan uppger att de inte får stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning och fler än fyra av tio säger att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ordinarie tid. Anställda inom skolan är också de som i störst utsträckning upplevt psykiskt obehag att gå till jobbet. Jobbhälsobarometern 2014:2 visade att de yngre inte trivs med arbetet och inte är lika motiverade som sina äldre kollegor. Samtidigt som arbetslösheten är högre bland de yngre så visar Jobbhälsobarometern att de yngre i mindre utsträckning trivs på jobbet jämfört med sina äldre arbetskamrater. De är mindre motiverade och upplever i större utsträckning att deras kompetens inte tas tillvara i arbetet. De är också mer sjukskrivna och tror i betydligt större utsträckning att de kommer att vara sjukfrånvarande när de bedömer sin framtid. Jobbhälsobarometern 2014; delrapport 3, visade att viljan att arbeta efter 65 år tenderar att minska i landet. Det är dessutom stora skillnader i viljan att arbeta efter 65 års ålder beroende på om man varit sjuk eller inte. Bland de som varit helårsfriska är det hela 57 procent som kan tänka sig arbeta efter att ha fyllt 65 år. Bland de som haft en till tre sjukdagar senaste året är motsvarande siffra bara 44 procent. Andelen som kan tänka sig att arbeta efter 65 minskar sedan ytterligare ju mer sjukdagar man haft senaste året.

10 RIKTLINJEGRUPPEN Sveriges Företagshälsor bildade 2012 tillsammans med professor Irené Jensen och hennes forskarteam (KI) en riktlinjegrupp bestående av representanter från de olika yrkesprofessionerna i branschen. Syftet med gruppen är att ta fram riktlinjer inom ett flertal områden inom företagshälsovårdens arbetsfält. Den första riktlinjen handlade om behandling och åtgärder inom företagshälsan mot ländryggsbesvär. Efter ett mycket gediget arbete presenterades dessa i januari 2014 på ett välbesökt seminarium. Under året startade sedan arbetet med två nya riktlinjegrupper; Åtgärder mot psykisk ohälsa Hälsokontroller Dessa väntas bli klara under 2015. ARBETSMILJÖVERKET Ett kontinuerligt samarbete med en bra och öppen dialog med Arbetsmiljöverket är viktigt för branschföreningen på olika nivåer. Under året har många möten och samtal, tillsammans med representanter från branschen, bland annat handlat om de Medicinska kontrollerna och Arbetsmiljöverkets AFS:ar samt inte minst Arbetsmiljöverkets syn på företagshälsovården. Arbetsmiljöverket har även varit delaktiga i diskussionerna kring det nya auktorisationsmedlemskapet. Sveriges Företagshälsor ingår också i referensgruppen för Arbetsmiljöverkets stora regeringsuppdrag angående kvinnors hälsa.

11 FÖRSÄKRINGSKASSAN Ett nära samarbete med Försäkringskassan som utförare av socialförsäkringssystemet är självklart och viktigt för branschföreningen. Under året har ett antal möten genomförts som företrädelsevis rört utformningen och utnyttjandet av det nya statsbidraget, Förordning (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete. Samt Förordning (2014:68) om bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service. REGERING, RIKSDAG OCH ÖVRIGA MYNDIGHETER Som företrädare för branschen kallas föreningen med jämna mellanrum till det politiska rummet för frågor, diskussioner och föredrag kring företagshälsovårdens roll i samhället. En under lång tid väl upparbetat förtroendefull dialog med departementen har möjliggjort att branschen, trots sin relativt smala andel inom hälso- och sjukvårdssektorn, kunnat bli en betydelsefull och konstruktiv instans för frågor som företrädelsevis rört arbetslivet i relation till sjukskrivningsprocessen. Föreningen ingår även i referensgruppen för myndigheten Handisams arbete med förebyggandet av psykisk ohälsa i nationella kampanjen Hjärnkoll. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDSFORSKNINGEN Ett nära och kontinuerligt samarbete sker mellan branschföreningen och FHV-forskningen. Sveriges Företagshälsor för en dialog med ett flertal forskningsgrupperingar och representeras i såväl styrgrupper som referensgrupper i projekt på bland annat Karolinska Institutet, KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet. SEMINARIER, UTBILDNINGAR OCH MÖTEN Sveriges Företagshälsor har under 2014 medverkat på en rad olika seminarier, konferenser och utbildningar anordnade av olika aktörer såväl nationellt som internationellt. Nationella möten med representanter från arbetsgivarorganisationer, fackförbund och myndigheter har också skett under året.

12 PROGRAMRÅDET Representanter från yrkesföreningarna och Almega inbjuds till ett gemensamt råd med föreningen två gånger per år. I rådet ingår Svenska Företagsläkarföreningen, Riksföreningen för Företagssköterskor, Ergonomisektionen inom LSR, FTF Arbetsmiljö, Hälsoakademikerna samt Almega. Programrådet är ett värdefullt forum för beredning av många branschspecifika frågor och är en styrka i samband med olika uppvaktningar och annan lobbyverksamhet. Utöver rådet sker en kontinuerlig dialog med olika representanter från yrkesföreningarna. ARBETSMARKNADENS PARTER För företagshälsovården är arbetsmarknadens parter en viktig aktör för samverkan och dialog. I ett antal forum är återkommande möten och diskussioner med parterna en självklar och betydelsefull del i branschens utvecklingsarbete. TIA TIDIGA INSATSER I ARBETSLIVET MOT ALKOHOLBEROENDE Att dricka för mycket - Ett problem som påverkar produktiviteten Befolkningsstudier och studier genomförda på svenska arbetsplatser visar att 10 20 procent har en riskkonsumtion av alkohol. De flesta som har begynnande till mer omfattande alkoholproblem har både ett arbete och ett fungerande socialt liv. Det är i den här gruppen som problemen och kostnaderna sammantaget blir som störst eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som har alkoholproblem söker inte hjälp inom den befintliga beroendevården då de bland annat inte identifierar sig med dem som vanligtvis söker hjälp där. Konsekvenserna blir negativa för såväl den individ som inte får den hjälp han eller hon behöver, som för arbetslivet och samhället i stort. Och behandlingsbehoven bara växer. Under de senaste tio åren har antalet alkoholberoende ökat. Nationellt kompetensstöd till företagshälsovården För företagshälsovården är det naturligt att ta upp och arbeta med livsstilsfrågor såsom alkoholvanor med sina kunder. Stiftelsen Arbetslivsforum har fått projektmedel från regeringen för att Sveriges Företagshälsor i samverkan med Karolinska Institutet samt Riddargatan1/ Centrum för psykiatriforskning inom SLL under 2012-2015 ska stödja företagshälsovårdens arbete med tidiga

13 insatser i arbetslivet mot alkoholproblem. Detta har inneburit metodutveckling samt informations- och utbildningsinsatser till branschen. Utbildning 15-metoden är en mindre tidskrävande evidensbaserad alkoholmetod för tidigt behandlingsstöd. Cirka 650 personer inom företagshälsovården har nu utbildat sig i metoden. Elva utbildningar har genomförts under 2014 på olika platser med totalt ca 250 deltagare. Vidare har ett tiotal seminarier riktade till arbetsgivarföreträdare genomförts i syfte att sprida kunskap om TIA och 15-metoden. För att få en systematisk utveckling och implementering av 15- metoden fungerar 11 företagshälsor som pilotenheter. Den primära uppgiften för piloterna är att anpassa informationsmaterial, manualer, faktadokument och självhjälpsmaterial till branschen samt att vara delaktiga i implementeringsprocessen. Presentationsmaterial i form av bildspel med talarmanus riktat till arbetslivet har tagits fram som ökar spridningen om 15-metoden via företagshälsovården.

14 STYRELSE Ordförande Lena Tuvene Ledamöter Kristina Öberg Carina Reidler Anette Forsberg Per-Anders Gustafsson Jeanette Rundberg Kjellberg Lars-Erik Sjöberg Betania Organisationsmedicin, Stockholm Feelgood Företagshälsa AB, Stockholm Manpower Hälsopartner, Stockholm Alviva, Göteborg Avonova, Lidköping Hälsan & Arbetslivet, Göteborg Sensia / Avonova, Stockholm Verkställande direktör Lars Hjalmarson Revisor vald t o m 2013 Maria Karlsten Revisorsuppleant vald t o m 2013 Elisabeth Simonsson Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Styrelsen har under året haft fem sammanträden varav en tvådagars styrelsekonferens i Jämtlandsfjällen. Ordinarie årsmöte genomfördes den 20 maj 2014 i Stockholm. I anslutning till årsmötet arrangerade föreningen också ett uppskattat seminarium om hur man kan skapa bättre nytta och resultat och därmed lönsamhet.

15 SVERIGES FÖRETAGSHÄLSOR I REGIONEN Vikten av att företagshälsovården företräds som bransch gäller i lika hög grad på regional nivå som central. Förutom rena samverkansfrågor behöver regionens företagshälsovårdsenheter företrädas i överläggningar/samverkan med bland annat Försäkringskassan och Landstingen. STOCKHOLM (AB) Helena Börjesson Betania, Stockholm NORRBOTTEN (BD) Åsa Skiöld A-hälsan, Arvidsjaur SÖDERMANLAND (D) Anki Nyzell Smedhälsan, Eskilstuna JÖNKÖPING (F) Jan Jonsson Företagshälsan i Jönköping KALMAR (H) Vakant SKÅNE LÄN (L - M) Helen Berg Kirkegaard Tjugonde företagshälsovård, Malmö VÄSTRA GÖTALANDS LÄN (O, P, R) Per-Anders Gustafsson Avonova, Lidköping ÖREBRO (T) Bennet Sandberg Landstingshälsan, Örebro DALARNA (W) Vakant VÄSTERNORRLAND (Y) Vakant GOTLAND (I) Lars Krone Avonova Hansahälsan, Visby VÄSTERBOTTEN (AC) Marie-Louise Brändström FHV Västerbottens läns landsting, Umeå UPPSALA (C) Ann-Sofie Silfverswärd ProHelia Företagshälsa AB, Uppsala ÖSTERGÖTLAND (E) Vakant KRONOBERG (G) Mikael Bonik HVC i Ljungby AB BLEKINGE (K) Jan-Erik Lindqvist Företagshälsan FHC AB, Karlskrona HALLAND (H) Vakant VÄRMLAND (S) Anna Posth Skoog VarnumHälsan AB, Kristinehamn VÄSTMANLAND (U) Carina Lundmark Avonova Servicehälsan, Västerås GÄVLEBORG (X) Ulf Högberg Feelgood Företagshälsa, Bollnäs JÄMTLAND (Z) Karin Englund Mäki Commodia AB, Östersund

16 OM OSS Sveriges Företagshälsors kansli finns centralt i Stockholm i närheten av Humlegården. I samma byggnad som Almega och Vårdföretagarna. Besöksadress Sturegatan 11 Tel: 08 762 67 46 E-post: info@foretagshalsor.se www.foretagshalsor.se Postadress Box 55545 102 04 Stockholm Medarbetare på kansliet 2014 Lars Hjalmarson, vd Marie Dahlgren, programansvarig Ylva Nordling, projektledare informationsprojekt i samarbete med KI Pernilla Nordkvist, projektledare, TIA-projektet (Tidiga Insatser i arbetslivet mot Alkoholberoende)

17 Sveriges Företagshälsor, Box 55545, 102 04 Stockholm E-post: info@foretagshalsor.se Telefon: 08-762 67 46 www.foretagshalsor.se