VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv.

2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 En medlemstyrd organisation... 4 Ekonomi... 5 Kommunikation... 5 Medlemstöd... 5 En konkurrenskraftig bransch... 6 Den huvudsakliga inriktningen under Företagshälsovårdens image och varumärke... 7 Auktoriserat medlemskap... 8 Kommunikation... 8 Utbildning och kompetensförsörjning... 8 Specialist i Arbetsmedicin -Framtidens Företagsläkare... 8 Företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Årets aktiviteter Almedalen Jobbhälsobarometern Riktlinjegruppen Arbetsmiljöverket Försäkringskassan Regering, riksdag och övriga myndigheter Företagshälsovårdsforskningen Programrådet Arbetsmarknadens Parter TIA Tidiga Insatser i Arbetslivet mot Alkoholberoende Utbildning Styrelse Sveriges Företagshälsor i regionen Om oss... 18

3 2 FÖRORD Sjukfrånvaron ökar dramatiskt i Sverige. Ökad stress, hög arbetsbelastning och andra psykosociala faktorer beskrivs ofta som bakgrundorsaker. Risken för emotionella belastningsskador och långvarig sjukfrånvaro finns i allt fler yrken. Så borde det inte vara, arbetet borde vara något som bidrar till hälsa och välbefinnande i stället för tvärt om. Vi befinner oss i en brytningspunkt mellan industri- och tjänstesamhälle där nya möjligheter ofta krockar med en gammal logik. På de flesta arbetsplatser ska färre medarbetare än tidigare hantera fler och mer komplexa ärenden, samtidigt som dokumentationskraven har ökat. Den tekniska utvecklingen innebär steg mot ett mer gränslöst arbete med risk för att arbete och fritid flyter samman. Den digitala tekniken har gett oss bra arbetsredskap men blir, när de är dåligt utformade ett arbetsmiljöproblem i sig. Chefer ansvarar för allt större personalgrupper, möter ökade administrations- och rapporteringskrav och har sällan utrymme att tänka vare sig långsiktigt eller i ett helhetsperspektiv som en följd av strikta budgetkrav. Det gäller också i personal- och arbetsmiljöfrågor. Paradoxalt nog är personalen ofta både den största tillgången och den största utgiftsposten. Arbetsmiljöfrågorna måste ses i ett längre perspektiv. En god arbetsmiljö genererar medarbetare som presterar och mår bra. Att investera i personalen är lönsamt. Alternativet är höga sjukfrånvarokostnader och ökad personalomsättning, som både ger produktionsförluster och ökar arbetsbelastningen för kvarvarande personal. Det är en utveckling som är mycket kostsam både för den drabbade individen, organisationen och för samhället i stort. Vi behöver därför tänka om, hitta en logik för hur vi skapar bra, högpresterande arbetsmiljöer i ett delvis nytt arbetsliv. En moderniserad arbetsmiljölag som är anpassad till 2016 års arbetsliv, och som tydligare omfattar den psykosociala och digitala arbetsmiljön, kan vara ett sätt. Kraven i arbetet ska stämma överens med resurserna. Men det behövs fler verktyg för att vända den negativa trenden. Tillsammans måste vi bli bättre på att förebygga ohälsa och arbeta för ett hållbart arbetsliv.

4 3 Ett hållbart arbetsliv omfattar allt ifrån ledarskap till kvalitets- och arbetsmiljöfrågor i verksamhetens alla delar. Det måste vara enkelt att göra rätt! Ledningar, chefer och HRspecialister måste få tillgång till verktyg för att tillsammans med medarbetarna arbeta förebyggande innan det blir fråga om långvarig sjukfrånvaro. Här är företagshälsovården en viktig resurs både för den drabbade individen och för chefer i arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Många gånger saknas kunskapen för att fatta beslut om rätt åtgärder inom det förebyggande arbetsmiljöarbetet och inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Inom företagshälsovården finns kompetens och gedigen erfarenhet med fokus på hälsa och arbete som kan omsättas till ett offensivt verktyg för chefer, HR-specialister, skyddsombud och medarbetare. För att få bästa effekt måste insatserna bygga på långsiktighet och på behov som identifierats inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. En avgörande framgångsfaktor är när företagshälsovården får kontinuerlig kontakt med arbetsplatsen och har förutsättningar för arbeta med ett helhetsperspektiv med allt från förebyggande arbete till arbetsanpassning och rehabilitering. Det är hög tid att det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan påverka hela sjukskrivningsprocessen, får en starkare ställning inom svenskt arbetsliv. Stockholm den 1 maj 2016 Sveriges Företagshälsor Peter Munck af Rosenschöld Verkställande direktör

5 4 EN MEDLEMSTYRD ORGANISATION Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Som en samlad organisation företräder vi medlemsföretagen i kontakt med politiker, myndigheter, näringsliv och andra beslutsfattare. Vi är en remissinstans för branschfrågor och bedriver opinionsbildning kring hälsa och arbetsliv. Vi verkar också för god utbildning och hög kompetens inom området och stödjer branschens kvalitetsutveckling. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Vilket också innebär att medarbetarna ska få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Ett medlemskap i Sveriges Företagshälsor innebär att man stödjer det gemensamma utvecklingsarbetet för branschen. Föreningen är en medlemsstyrd organisation och utgör grunden för samarbetet i gemensamma branschfrågor för en majoritet av landets företagshälsovårdsföretag. Antalet medlemmar per den sista december 2015 var drygt 100. Det är en minskning jämfört med föregående år som beror på att interna enheter läggs ned och att branschen konsolideras genom uppköp och sammanslagningar. Denna trend har pågått ett antal år och väntas fortsätta som ett naturligt led i den pågående strukturrationaliseringen. Sveriges Företagshälsor täcker dock i huvudsak nästan hela branschen. Unik uppslutning Föreningens medlemmar uppskattas omsätta närmare 95 procent av branschens beräknade totalomsättning på ca 4,1 miljarder kronor. I omsättningssiffror är en sådan anslutningsgrad tämligen unik för en branschförening. Ny VD Den 1 februari 2015 tillträdde Peter Munck af Rosenschöld som ny VD för Sveriges Företagshälsor efter Lars Hjalmarsson som gått i pension.

6 5 EKONOMI Den löpande verksamheten finansieras av service- och medlemsavgifter, vilket tillsammans med viss extern projektfinansiering har gjort att föreningens ekonomi är i balans och välkonsoliderad. Den pågående omstruktureringen inom branschen med sammanslagningar resulterar i att det blir färre aktörer på marknaden, vilket i sin tur påverkar antalet medlemmar i föreningen, och föreningens ekonomi. Styrelsen har arbetat igenom föreningens långsiktiga finansiering, och ett förslag till förändringarpresenteras för stämman i maj Se vidare resultat- och balansräkningar för föreningen respektive servicebolaget. KOMMUNIK ATION Kommunikation och dialog med medlemmarna är viktig. Medlemsinformationen har under året skett i form av Elektroniska nyhetsbrev från Sveriges Företagshälsor till ledningen för våra medlemmar, ungefär varannan vecka. Hemsidan Regionala möten under våren med ledningarna för Sveriges Företagshälsors medlemsföretag. Mycket information ges också vid andra formella och informella träffar och konferenser från styrelse och kansli samt i direktkontakter med medlemmarna. MEDLEMSTÖ D Mycket av föreningens arbete går också ut på att stödja och hjälpa medlemmarna i olika frågor. Exempel på sådana frågor har varit momshantering, journalhantering och att undersöka möjligheterna få fram ett bättre fungerande IT-system för branschen. Ett affärssystem som är mer anpassat för företagshälsovårdens verksamhet både när det gäller dagens behov och framtidens utmaningar.

7 6 EN KONKURRENSKRAFTIG BRANSCH Företagshälsovården är en viktig aktör i välfärdssamhället. Den ska bidra både till att förebygga ohälsa och främja hälsa samt till att skapa goda och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka. Alla vet att arbetsmiljöfrågorna är viktiga men trots det kan företagshälsovårdens roll och mål ibland uppfattas som otydlig. En förklaring kan vara att kontexten som företagshälsovården befinner sig i innefattar en mängd olika områden, aktörer och påverkansfaktorer. Allt ifrån den offentliga sjukvården, friskvårdsföretag, försäkringsbolag till rena konsulttjänster inom exempelvis organisation/ mangament, rehabilitering, utbildning, coaching med mera. Alla konkurrerar på ett eller annat sätt om arbetsmiljöfrågorna. Att det dessutom finns en förväntan på företagshälsovården från samhällshåll gör inte saken mindre komplex. På marknaden styr dock utbud och efterfrågan. Då företagshälsovården är en marknadsanpassad kunskapsbransch, med en bred kompetens där samarbetet mellan olika kompetenserna är unikt och viktigt, är det svårt att konkurrera med företagshälsovården när den fungerar som bäst och ligger i framkant inom arbetsmiljöfrågorna. Den samlade kompetensen och kunskapen om arbetsplatsen är en avgörande skillnad mellan företagshälsovård och andra verksamheter som i olika former erbjuder tjänster som liknar det som branschen har i sitt utbud. Arbetsgivarens roll som kund hos företagshälsovården är av stor betydelse. Eftersom arbetsmiljöarbetet är en ständigt pågående process i ett föränderligt arbetsliv är det just de insatser som görs genom ett välutvecklat samarbete mellan uppdragsgivaren och företagshälsovården som leder till det mest konkurrenskraftiga resultaten för en hållbar utveckling av svenskt arbetsliv. För att stärka medlemmarna i sitt arbete har styrelsen beslutat att den sedan flera år fastlagda huvudinriktningen på tre fokusområden för branschföreningen skulle ligga fast även för 2015.

8 7 DEN HUVUDSAKLIGA INRIKTN INGEN UNDER 2015 Föreningen har under en följd av år bedrivit sitt arbete utifrån följande, av flera årsmöten fastställda huvudområden; 1. En utveckling av företagshälsovårdens varumärke och image. 2. Kompetensförsörjning och utbildningsfrågor för branschens medarbetare. 3. En stärkt roll för företagshälsovården i sjukskrivningsprocessen och som expert i arbetsmiljöfrågor. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS IMAGE OCH VARUMÄRKE Föreningen arbetar fortlöpande med att stärka företagshälsovårdens och företagshälsans image och varumärke för att branschen ska få en mer strategisk roll i arbetslivet. Ett långsiktigt led i detta arbete är insamlingen av olika former av fakta och data som ska kunna spridas som en strategisk information. Ett sådant faktabaserat underlag är Jobbhälsobarometern, som är framtagen av Sveriges Företagshälsor, och som visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden års barometer bygger på svaren från respondenter av ett representativt urval på totalt ca personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen år samt med en årsinkomst över kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, övriga genom telefonintervjuer. Frågorna handlar om synen på arbetet, arbetsuppgifterna, arbetsplatsen, arbetsförhållanden, egen hälsa, motion, balans i livet med mera. Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar, arbetsmiljö och produktivitet års data inhämtades under maj och den första rapporten kom ut under oktober, följt av ytterligare en rapport i december. Uppmärksamheten i media i samband med rapporterna var god.

9 8 AUK TORI S ER AT MEDLEMSK AP Det nya auktoriserade medlemskapet stärker kraven på branschens aktörer och är även det en del i det strategiska arbetet för att förstärka företagshälsovårdens image och varumärke. Det auktoriserade medlemskapet gäller per kalenderår och under hösten genomfördes den första förnyelsen av auktorisationerna för samtliga företag. Vid årets slut fanns det 23 auktoriserade företagshälsor i Sverige som tillsammans driver närmare 300 enheter över hela landet. KOMMUNIK ATION Kommunikationen med omvärlden är viktig för att synas och höras som en samlad bransch med arbetsmiljökompetens i framkant. Den viktigaste kanalen är hemsidan som uppdateras dagligen och nyhetsbreven som går ut två till tre gånger i månaden både till medlemmar och till övriga intresserade. Nya intressenter som önskar prenumerera på nyhetsbrevet tillkommer varje vecka. Periodvis syns vi även i massmedia i debattartiklar, intervjuer och reportage. Föreningen har också medverkat i ett antal artiklar i olika tidningar inom arbetsmiljöområdet. UTBILDNING OCH KOMPET ENSFÖRSÖRJNING Sveriges Företagshälsor stödjer branschens kvalitetsutveckling och verkar för att branschen ska få tillgång till god utbildning och hög kompetens inom området. Under året har arbetet framförallt rört företagsläkarförsörjningen. Där arbetet både med den akuta situationen samt den mer långsiktiga lösningen pågått under hela året. SPECI ALI ST I AR BET SMEDICI N -FRAMTI DENS FÖ R ETAGS LÄK AR E Socialstyrelsen har gjort en stor översyn av läkarnas STutbildningar som också resulterat i att Arbetsmedicin införts som en helt ny tilläggsspecialitet. I maj 2015 blev också de nya målbeskrivningarna som Socialstyrelsen tagit fram för specialiteten klara.

10 9 För 2015 fanns det i budgetpropositionen 2 MKR avsatt för en uppbyggnad av läkarutbildningen samt 10 MKR för 2016 och Pengarna finns redovisade i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev. Sveriges Företagshälsor har under året fortsatt att poängtera att förutsättningen för att kunna utbilda läkare i tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin är att staten svarar för den merkostnad som uppstår när branschen skickar läkare på utbildning och tjänstgöring vid AMM-klinik. Under hösten intensifierades diskussionerna med såväl socialdepartementet som arbetsmarknadsdepartementet. Socialstyrelsen fick under sommaren regeringens uppdrag att utreda och föreslå hur organisation och ekonomi av utbildningen ska se ut på lång sikt men arbetet påbörjades först på hösten. För branschen innebär den utdragna processen och en ny utredning att ytterligare tid går till spillo då det inom en snar framtid är en akut brist av läkare. Detta resulterade i att Stiftelsen Arbetslivsforum i samverkan med Sveriges Företagshälsor per den sista december 2015 ansökte, och beviljades, medel för att under 2016 ansvara för huvudmannaskapet. Därmed kan ett fåtal läkare få möjlighet att fullfölja tilläggsspecialiteten i Arbetsmedicin under Medel för att utreda och ta fram förslag på strukturer som är nödvändiga för att möjliggöra ett effektivt genomförande av utbildningen i framtiden, såsom studierektorsstruktur, urvalskriterier till specialiteten mm beviljades samtidigt. Detta kommer även att kunna vara ett underlag för Socialstyrelsens beslut. EN STÄRKT ROLL FÖR FÖ RETAGSHÄLSOV ÅR- DEN I SJUKSKRIVNINGS PROCESSEN OCH SOM EXPERT I ARBETSMILJÖFRÅGOR Föreningen har koncentrerat sig på att visa på behovet av tydligare incitament för arbetsgivare att satsa på förebyggande och främjande insatser.

11 10 Det har bland annat handlat om att lyfta fram hur företagshälsovården kan samverka med den övriga hälso- och sjukvården om det finns tydliga strukturer kring sjukskrivningsprocessen bland de olika aktörerna. Detta har presenterats dels för Socialdepartementet och dels för olika företrädare för riksdagspartierna. ÅRETS AKTIVITETER ALMEDALEN Även i år var föreningen på plats i Almedalen och deltog i ett antal paneldebatter och diskussioner rörande arbetsliv och hälsa för att uppmärksamma företagshälsans roll och betydelse i arbetet med den ökande ohälsan i samhället. JOBBHÄLSOBAROMETERN Sveriges Företagshälsor tar årligen fram Jobbhälsobarometern, (i samarbete med SKI, Svenskt Kvalitetsindex). Den visar på trender gällande hälsa i förhållande till arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher samt sambanden mellan hälsa, sjukdagar och arbete med mera. På ett statistiskt sätt kompletterar barometern den bild vi inom företagshälsovården ser bland de anställda på svenska arbetsplatser. Två rapporter presenterades under oktober och december båda återrapporterades väl i de större massmedierna i landet. (En tredje rapport presenterades i feb 2016.) I Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 1, framgick det att de som upplever psykiskt obehag att gå till jobbet också skattar sin hälsa och sin arbetsmiljö sämre än dem som aldrig upplevt obehag att gå till jobbet. Undersökningen visade något så oroväckande som att 7,8 procent av den arbetande delen av befolkningen i Sverige flera gånger i veckan känner ett psykiskt obehag att gå till jobbet. Detta innebär att personer upplever detta varje arbetsvecka året om. Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 2, visade på stora skillnader mellan olika näringsgrenar när det gäller synen på sin egen hälsa och tron på framtiden.

12 11 De branscher som har minst andel helårsfriska (=ingen sjukdag på grund av egen sjukdom den senaste 12-månadersperioden) och som också har sämst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen hotell, restaurang, nöje, turism och kultur procent har angett att de varit helårsfriska de senaste året procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete. RIKTLINJEGRUPPEN Sen 2012 har Sveriges Företagshälsor tillsammans med professor Irené Jensen och hennes forskarteam på KI en gruppering bestående av representanter från de olika yrkesprofessionerna i branschen. Syftet med gruppen är att ta fram riktlinjer inom ett flertal områden inom företagshälsans arbetsfält. Den första riktlinjen handlade om behandling och åtgärder mot ländryggsbesvär (2014). Efter ett mycket omfattande arbete lanserades under 2015 ytterligare tre riktlinjer som presenterades under flera välbesökta heldagsseminarier. Riktlinjer för; Utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen Hälsoundersökningar via arbetsplatsen Alkoholproblem på arbetsplatsen Riktlinjerna har blivit mycket väl emottagna i omvärlden och ger en viktig signal om företagshälsans kompetens och arbetssätt enligt det aktuella, internationella kunskapsläget. Riktlinjerna påvisar också på ett gemensamt evidensbaserat arbetssätt som stärker processerna hos såväl företagshälsan som uppdragsgivaren.

13 12 ARBETSMILJÖVERKET Ett kontinuerligt samarbete och en bra, öppen dialog med Arbetsmiljöverket är viktigt för branschföreningen på olika nivåer. Under året har många möten och samtal skett tillsammans med representanter från branschen som bland annat handlat om Arbetsmiljöverkets AFS:ar, framförallt den nya AFS:en om organisatorisk och social arbetsmiljö, samt inte minst Arbetsmiljöverkets syn på företagshälsovården. Sveriges Företagshälsor ingår också i referensgruppen för Arbetsmiljöverkets stora förlängda regeringsuppdrag angående kvinnors hälsa. FÖRSÄKRINGSKASSAN Ett nära samarbete med Försäkringskassan som utförare av socialförsäkringssystemet är självklart och viktigt för branschföreningen. Under året har ett antal möten genomförts som företrädelsevis rört utformningen och utnyttjandet av det nya statsbidraget, Förordning (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete. Samt Förordning (2014:68) om bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service. REGERING, RIKSDAG OCH ÖVRIGA MYNDIGHETER Som företrädare för branschen kallas föreningen med jämna mellanrum till den politiska sfären rörande frågor, diskussioner och föredrag kring företagshälsovårdens roll i samhället. En förtroendefull dialog som upparbetats under lång tid med departementen och regeringsföreträdare har möjliggjort att branschen, trots sin relativt smala andel inom hälso- och sjukvårdssektorn, kunnat bli en betydelsefull och konstruktiv instans för frågor som företrädelsevis rört arbetslivet i relation till sjukskrivningsprocessen. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDSFORSKNINGEN Ett nära och kontinuerligt samarbete sker mellan branschföreningen och FHV-forskningen. Sveriges Företagshälsor för en dialog med ett flertal forskningsgrupperingar och representeras i såväl styrgrupper som referensgrupper i projekt på bland annat Karolinska Institutet, KTH och IVL.

14 13 SEMINARIER, UTBILDNINGAR OCH MÖTEN Sveriges Företagshälsor har under 2015 medverkat på en rad olika seminarier, konferenser och utbildningar anordnade av olika aktörer såväl nationellt som internationellt. Nationella möten med representanter från arbetsgivarorganisationer, fackförbund och myndigheter har också skett under året. Då branschen har brottats med lönsamhetsproblematik under ett flertal år har efterfrågan på någon form av kompetenshöjande åtgärder ökat. En helt unik utbildning Att leda företagshälsor skapades och genomfördes därför tillsammans med IFL/Handelshögskolan som utvecklat ett skräddarsytt program för branschen, exklusivt för medlemsföretagen. Ett 20-tal verksamhetsledare träffades under 2 x 2 dagar för att stärka och utveckla förmågan och kunskapen kring det komplexa uppdraget att leda, driva och utveckla bolag inom företagshälsoområdet med särskilt fokus på strategisk försäljning och prissättning. Det positiva gensvar som utbildningen fick resulterade i att ytterligare en kurs kommer att genomföras under nästa år. PROGRAMRÅDET Representanter från yrkesföreningarna och Almega inbjuds till ett gemensamt råd med föreningen två gånger per år. I rådet ingår Svenska Företagsläkarföreningen, Riksföreningen för Företagssköterskor, Ergonomisektionen inom LSR, FTF Arbetsmiljö, Hälsoakademikerna samt Almega. Programrådet är ett värdefullt forum för beredning av många branschspecifika frågor och är en styrka i samband med olika uppvaktningar och annan lobbyverksamhet. Utöver rådet sker en kontinuerlig dialog med olika representanter från yrkesföreningarna. ARBETSMARKNADENS PARTER För företagshälsovården är arbetsmarknadens parter en viktig aktör för samverkan och dialog. I ett antal forum är återkommande möten och diskussioner med parterna en självklar och betydelsefull del i branschens utvecklingsarbete.

15 14 TIA TIDIGA INSATSER I ARBETSLI- VET MOT ALKOHOLBEROENDE Att dricka för mycket - Ett problem som påverkar produktiviteten Befolkningsstudier och studier genomförda på svenska arbetsplatser visar att procent har en riskkonsumtion av alkohol. De flesta som har begynnande till mer omfattande alkoholproblem har både ett arbete och ett fungerande socialt liv. Det är i den här gruppen som problemen och kostnaderna sammantaget blir som störst eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som har alkoholproblem söker inte hjälp inom den befintliga beroendevården då de bland annat inte identifierar sig med dem som vanligtvis söker hjälp där. Konsekvenserna blir negativa för såväl den individ som inte får den hjälp han eller hon behöver, som för arbetslivet och samhället i stort. Och behandlingsbehoven bara växer. Under de senaste tio åren har antalet alkoholberoende ökat. NATIO NELLT KO MPETENSS TÖD TILL FÖRET AGS - HÄLSOV ÅR DEN För företagshälsovården är det naturligt att ta upp och arbeta med livsstilsfrågor såsom alkoholvanor med sina kunder. Stiftelsen Arbetslivsforum har fått projektmedel från regeringen för att Sveriges Företagshälsor i samverkan med Karolinska Institutet samt Riddargatan1/ Centrum för psykiatriforskning inom SLL under ska stödja företagshälsovårdens arbete med tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholproblem. Detta har inneburit metodutveckling samt informations- och utbildningsinsatser till branschen.

16 15 UTBI LDNING 15-metoden är en mindre tidskrävande evidensbaserad alkoholmetod för tidigt behandlingsstöd. Cirka 864 personer inom företagshälsovården har nu utbildat sig i metoden. 8 utbildningar har genomförts under 2015 på olika platser med totalt 209 deltagare. Vidare har 20 seminarier riktade till arbetsgivarföreträdare genomförts i syfte att sprida kunskap om TIA och 15-metoden. För att få en systematisk utveckling och implementering av 15-metoden fungerar 11 företagshälsor som pilotenheter. Den primära uppgiften för piloterna är att anpassa informationsmaterial, manualer, faktadokument och självhjälpsmaterial till branschen samt att vara delaktiga i implementeringsprocessen. Presentationsmaterial i form av bildspel med talarmanus riktat till arbetslivet har tagits fram som ökar spridningen om 15-metoden via företagshälsovården.

17 16 STYRELSE Ordförande Lena Tuvene Ledamöter Kristina Öberg Carina Albiin Svensk Kristina Taremark Per-Anders Gustafsson Anna Posth Skoog Eeva Borg Stockholm Feelgood Företagshälsa AB, Stockholm Handelsbanken, Stockholm Kommunhälsan, Varberg Avonova, Lidköping Varnumhälsan, Kristinehamn AB Previa, Stockholm Verkställande direktör Peter Munck af Rosenschöld Revisor vald t o m 2015 Maria Karlsten Revisorssuppleant vald t o m 2015 Alexander Rosen Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Styrelsen har under året haft sex sammanträden varav en tvådagars styrelsekonferens i Stockholm. Ordinarie årsmöte genomfördes den 8 maj 2015 i Stockholm.

18 17 SVERIGES FÖRETAGSHÄLSOR I REGIONEN Vikten av att företagshälsovården företräds som bransch gäller i lika hög grad på regional nivå som central. Förutom rena samverkansfrågor behöver regionens företagshälsovårdsenheter företrädas i överläggningar/samverkan med bland annat Försäkringskassan och Landstingen. STOCKHOLM (AB) Helena Börjesson Betania, Stockholm NORRBOTTEN (BD) Åsa Skiöld A-hälsan, Arvidsjaur SÖDERMANLAND (D) Anki Nyzell Smedhälsan, Eskilstuna JÖNKÖPING (F) Jan Jonsson Företagshälsan i Jönköping KALMAR (H) Vakant SKÅNE LÄN (L - M) Helen Berg Kirkegaard Tjugonde företagshälsovård, Malmö VÄSTRA GÖTALANDS LÄN (O, P, R) Per-Anders Gustafsson Avonova, Lidköping ÖREBRO (T) Bennet Sandberg Landstingshälsan, Örebro DALARNA (W) Vakant VÄSTERNORRLAND (Y) Vakant GOTLAND (I) Lars Krone Avonova Hansahälsan, Visby VÄSTERBOTTEN (AC) Vakant UPPSALA (C) Vakant ÖSTERGÖTLAND (E) Vakant KRONOBERG (G) Mikael Bonik HVC i Ljungby AB BLEKINGE (K) Jan-Erik Lindqvist Företagshälsan FHC AB, Karlskrona HALLAND (H) Vakant VÄRMLAND (S) Anna Posth Skoog Varnumhälsan AB, Kristinehamn VÄSTMANLAND (U) Carina Lundmark Avonova Servicehälsan, Västerås GÄVLEBORG (X) Ulf Högberg Feelgood Företagshälsa, Bollnäs JÄMTLAND (Z) Karin Englund Mäki Commodia AB, Östersund

19 18 OM OSS Sveriges Företagshälsors kansli finns centralt i Stockholm i närheten av Humlegården. I samma byggnad som Almega och Vårdföretagarna. Besöksadress Sturegatan 11 Tel: Postadress Box Stockholm E-post: info@foretagshalsor.se Medarbetare på kansliet 2015 Peter Munck af Rosenschöld, vd Marie Dahlgren, kommunikationsansvarig Pernilla Nordkvist, projektledare, TIA-projektet (Tidiga Insatser i arbetslivet mot Alkoholberoende)

20 19 Sveriges Företagshälsor, Box 55545, Stockholm E-post: Telefon: