VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv.

2 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 En medlemstyrd organisation... 5 Ekonomi... 6 Kommunikation... 6 Medlemstöd... 6 En konkurrenskraftig bransch... 7 Den huvudsakliga inriktningen under Företagshälsans arbetssätt, varumärke och image... 8 Expertpanelen... 8 Auktoriserat medlemskap... 9 Verka för att branschens marknadsandelar ökar... 9 Kommunikation... 9 företagshälsan - en självklar partner i arbetsmiljö och arbetshälsa på flera samhällsnivåer Kompetensförsörjning och utbildning för branschens medarbetare Branschutbildningar Specialist i Arbetsmedicin -Framtidens Företagsläkare upphandling Årets aktiviteter Almedalen Livsplats Sverige Hälsokonvent Jobbhälsobarometern Riktlinjegruppen Arbetsmiljöverket Försäkringskassan Regering, riksdag och övriga myndigheter Företagshälsovårdsforskningen Seminarier, utbildningar och möten Programrådet Arbetsmarknadens Parter Styrelse Sveriges Företagshälsor i regionen Om oss

4 FÖRORD Vi vet, vi vill och vi kan! Det är hög tid att lägga föregående år till handlingarna, minnas framgångar och segrar och lära sig av det som kan bli bättre och undvika det som är svårt att nå resultat i var ett framgångsrikt år, som med all tydlighet visar att det är genom samarbete och enighet som framgång skapas. Trots att många angelägna ämnen har pockat på uppmärksamhet så har frågor kring arbetsmiljö, hälsa och företagshälsovård fortsatt att ta plats i debatten. De ökade kostnaderna i socialförsäkringssystemet, bristen på arbetskraft och den allmänna konjunkturen har drivit på men även förändringarna i arbetlivet har påverkat frågornas aktualitet. Den offentliga sektorn och det privata näringslivet börjar så sakteliga förstå att en del av lösningen på de problem som finns är att konsekvent arbeta för att skapa ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv, vilket i sin tur är en förutsättning till hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Det behöver tänkas nytt och i den nya lösningen blir det mer och mer uppenbart att den kompetens och kunskap som de 105 medlemmarna i Sveriges företagshälsor har är en del av lösningen. Som en av Sveriges mest kompetenta konsultorganisationer vet vi vad som behöver göras och hur det ska göras på bästa sätt. Men som konsulter kan vi inte åstadkomma det vi vill på egen hand, det krävs en tät samverkan med våra uppdragsgivare och kunder. Vi behöver också samverka med myndigheter och den offentliga vården. De olika samhällsystemen måste samverka i arbetet med att skapa högpresterande arbetsmiljöer där människor kan prestera och må bra långsiktigt. Därför är jag så glad över att vi under året har tagit mer plats i den offentliga debatten i sociala medier, press och i enskilda samtal med beslutsfattare och politiker. Det är också tydligt att ju mer vi samverkar i branschen desto lättare blir det att flytta fram positionerna tillsammans vi blir framgångsrika. Våra undersökningar, både Expertpanelen och Jobbhälsobarometern, ger oss ett gott stöd i arbetet med att nå vår vision och visar med önskvärd tydlighet på betydelsen mellan en god arbetsmiljö och medarbetare som presterar och mår bra. Det yttersta beviset är dock de resultat som våra medlemmar uppnår tillsammans med sina uppdragsgivare. Att de evidensbaserade metoder och riktlinjer som används av våra medlemmar fungerar och bidrar till att svenskt arbetsliv utvecklas åt rätt håll. Efterfrågan på företagshälsovårdstjänster har ökat under det senaste året, tjänsterna som utförs förflyttas sakteliga från individinriktade insatser till insatser på grupp- och organisationsnivå. Fler och fler företag vill ha hjälp i sitt arbetsmiljöarbete och i arbetet med att säkra upp sin framtid. De företag och organisationer som förstår kopplingen mellan den enskildes insats och företagets leveransförmåga är fortfarande de som lägger mest resurser på att skapa rätt förutsättningar 3

5 i arbetsmiljöarbetet och i arbetet med att förebygga ohälsa. Det är också bland dessa företag som vi kan bidra på bästa sätt. Dessa företag utmanar oss som bransch att hitta nya lösningar på gamla problem i det nya arbetslivet. Goda samarbeten föder goda idéer och innovationer. Men fortfarande finns det många organisationer som inte riktigt har insett sambandet mellan arbetsmiljö, hälsa och prestation. Där företagshälsovården endast anlitas för att rehabilitera tillbaka den arbetskraft som i många fall drabbats av en alltför osund arbetsmiljö. Dessvärre finner vi den offentliga sektorn överrepresenterad i det här segmentet där höga sjukskrivningstal är ett akut problem. Fler och fler medlemmar signalerar att de har brist på kompetens inom alla områden. Det saknas helt enkelt personal med rätt utbildning som krävs för att kunna vara det kvalificerade stöd som behövs. En av branschföreningens viktigaste uppgifter är att skapa rätt förutsättningar för våra medlemmar att verka, och en kritisk sådan fråga är kompetensförsörjningen. Den är inte viktig bara för oss utan för samhället i stort. För om inte vi utför tjänstbarhetsbedömningar för lokförare och räddningstjänst - vem ska då göra det? Efter ett intensivt lobbyarbete lyckades vi tillslut få regeringens uppdrag att agera i den mest akuta frågan. Den om försörjningen av företagsläkare, utbildningen av specialister i arbetsmedicin. Vi har tack vare regeringsbidraget kunnat säkra att nio läkare har slutfört sin utbildning och samtidigt lagt förutsättningarna för att skapa en attraktiv, modern utbildning som möter samhällets och branschens behov. Projektet fortsätter under 2017 och vi hoppas att frågan om vem som ska ta ansvar för huvudmannaskapet och den framtida långsiktiga finansieringen ska lösas under året. Sveriges Företagshälsors medlemmar har den kompetens som samhället behöver för att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer som också innebär att medarbetarna får ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Det är viktigt för Sverige. Med önskan om ett framgångsrikt 2017 Stockholm den 1 maj 2017 Sveriges Företagshälsor Peter Munck af Rosenschöld Verkställande direktör 4

6 EN MEDLEMSTYRD ORGANISATION Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Som en samlad organisation företräder vi medlemsföretagen i kontakt med politiker, myndigheter, näringsliv och andra beslutsfattare. Vi är en remissinstans för branschfrågor och bedriver opinionsbildning kring hälsa och arbetsliv. Vi verkar också för god utbildning och hög kompetens inom området och stödjer branschens kvalitetsutveckling. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Vilket också innebär att medarbetarna ska få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Ett medlemskap i Sveriges Företagshälsor innebär att man stödjer det gemensamma utvecklingsarbetet för branschen. Föreningen är en medlemsstyrd organisation och utgör grunden för samarbetet i gemensamma branschfrågor för en majoritet av landets företagshälsovårdsföretag. Antalet medlemmar per den sista december 2016 var 105. Antalet verksamheter minskar för varje år. Orsaken till det är framförallt att interna enheter läggs ned och att branschen konsolideras genom uppköp och sammanslagningar. Denna trend har pågått en längre tid och väntas fortsätta som ett naturligt led i den pågående strukturrationaliseringen. Sveriges Företagshälsor täcker dock i huvudsak nästan hela branschen. Unik uppslutning Föreningens medlemmar uppskattas omsätta närmare 95 procent av branschens beräknade totalomsättning på ca 4,4 miljarder kronor. I omsättningssiffror är en sådan anslutningsgrad tämligen unik för en branschförening. 5

7 EKONOMI Den löpande verksamheten finansieras av service- och medlemsavgifter, vilket tillsammans med viss extern projektfinansiering har gjort att föreningens ekonomi har varit stabil. Den pågående omstruktureringen inom branschen med sammanslagningar resulterar dock i att det blir färre aktörer på marknaden, vilket i sin tur påverkar antalet medlemmar i föreningen, och föreningens ekonomi. På årsstämman i maj 2016 beslutades att medlemsavgiften och serviceavgiften därför skulle höjas. Det har gjort att föreningens ekonomi nu är i bra balans och välkonsoliderad. Se vidare resultat- och balansräkningar för föreningen respektive servicebolaget. KOMMUNIKATION Kommunikation och dialog med medlemmarna är viktig. Medlemsinformationen har under året skett i form av Elektroniska nyhetsbrev från Sveriges Företagshälsor till ledningen för våra medlemmar, ungefär varannan vecka. Hemsidan Regionala möten under våren med ledningarna för Sveriges Företagshälsors medlemsföretag. Personligt medlemsbrev till verksamhetsansvariga hos våra medlemmar Mycket information ges också vid andra formella och informella träffar och konferenser från styrelse och kansli samt i direktkontakter med medlemmarna. MEDLEMSTÖD Mycket av föreningens arbete går ut på att stödja och hjälpa medlemmarna i olika frågor. Exempel på sådana frågor är till exempel momshantering och sekretessfrågor. Föreningen har under året bla gjort en översyn och uppdatering av Momsguiden och också tagit fram en Handledning till denna. 6

8 EN KONKURRENSKRAFTIG BRANSCH Företagshälsovården ska bidra till att förebygga ohälsa och främja hälsa samt till att skapa goda och säkra arbetsförhållanden där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka. I branschen finns det en hög kompetens kring arbetets påverkan på hälsan och vice versa. Man förstår och kan arbetet med att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser och kan identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Företagshälsan är en sammanhållen resurs med bred kunskap inom medicin, ergonomi, teknik, beteendevetenskap och arbetsorganisation. Alla arbetsgivare vet att arbetsmiljöfrågorna är viktiga. Att ha ett fungerande arbetsmiljöarbete i sin verksamhet har aldrig varit viktigare än idag för att behålla och attrahera nya medarbetare och få en organisation att prestera för att nå sina mål. Men trots det kan företagshälsovårdens roll och mål ibland uppfattas som otydlig. En förklaring kan vara att kontexten som företagshälsovården befinner sig i innefattar en mängd olika områden, aktörer och påverkansfaktorer. Allt ifrån den offentliga sjukvården, friskvårdsföretag, försäkringsbolag till rena konsulttjänster inom exempelvis organisation/mangament, rehabilitering, utbildning, coaching med mera. Alla konkurrerar på ett eller annat sätt om arbetsmiljöfrågorna. Att det dessutom finns en förväntan på företagshälsovården från samhällshåll gör inte saken mindre komplex. På marknaden styr dock utbud och efterfrågan. Företagshälsovården är en marknadsanpassad kunskapsbransch, med bred kompetens där samarbetet mellan olika kompetenserna är unikt och viktigt. Vår utgångspunkt är arbetsplatsen och organisationen där vi förebygger, undanröjer och beskriver samband mellan organisation grupp och individ. Det gör företagshälsovårdens arbete unikt och svårt att konkurrera med när den upphandlas och används och på bästa sätt. Den samlade kompetensen och kunskapen om arbetsplatsen är en avgörande skillnad mellan företagshälsovård och andra verksamheter som i olika former erbjuder tjänster som liknar det som branschen har i sitt utbud. Arbetsmiljöarbetet är en ständigt pågående process i ett föränderligt arbetsliv. Arbetsgivarens roll som kund hos företagshälsovården är av stor betydelse. Det är just de insatser som görs genom ett välutvecklat samarbete mellan uppdragsgivaren och företagshälsovården som är avgörande och leder till de mest konkurrenskraftiga resultaten för en hållbar utveckling av svenskt arbetsliv. 7

9 DEN HUVUDSAKLIGA INRIKTNINGEN UNDER 2016 För att stärka medlemmarna i sitt arbete har styrelsen beslutat att föreningen ska bedriva sitt arbete utifrån följande fastställda huvudområden; 1. En utveckling av företagshälsans arbetssätt, varumärke och image. 2. Verka för att branschens marknadsandelar ökar. 3. Att företagshälsan ses som en självklar partner i arbetsmiljö och arbetshälsa på flera samhällsnivåer. Medlemsnytta: 4. Kompetensförsörjning och utbildning för branschens medarbetare. 5. Gemensamma nyckeltal och definitioner. 6. Effektiva IT system. 7. Verka för att offentliga upphandlingar flyttar fokus från pris till kvalitet. FÖRETAGSHÄLSANS ARBETSSÄTT, VARUMÄRKE OCH IMAGE Föreningen arbetar fortlöpande med att stärka företagshälsovårdens och företagshälsans image och varumärke för att branschen ska få en mer strategisk roll i arbetslivet. Ett långsiktigt led i detta arbete är insamlingen av olika former av fakta och data som ska kunna spridas som en strategisk information. Ett sådant faktabaserat underlag är Jobbhälsobarometern, som sen 2007 är framtagen av Sveriges Företagshälsor, och som visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden besvarade totalt respondenter frågorna i Jobbhälsobarometern (av ca tillfrågade personer). Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar, arbetsmiljö och produktivitet. Rapporterna som presenterades under året fick stor uppmärksamhet i massmedia. EXPERTPANELEN Ett komplement till Jobbhälsobarometern är Expertpanelen. Den består av ett hundratal företagsläkare, företagssköterskor, ergonomer och beteendevetare, arbetsmiljöingenjörer och hälsovetare. Via en webbenkät ger de årligen sin professionella bedömning på bland annat hur vanliga olika hälso- och arbetsmiljöproblem ser ut inom olika branscher, hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar och vad som till exempel är den främsta orsaken till stressen i arbetslivet. I branschen vet vi vad som påverkar ett bra arbetsliv. Vi ser också ofta problem och hälsorisker långt innan det nått statistiken genom arbetsplatsolyckor och sjukskrivningar. Vi anser att det är viktigt att på olika sätt informera om detta för att öka chanserna till att undvika onödig ohälsa i arbetslivet. 8

10 2016-års rapport från panelen presenterades i maj och visade på att; - I offentlig sektor och privat tjänstesektor är det stress som är det vanligaste arbetsmiljöproblemet. - Inom bygg, industri och transport är den fysiska arbetsmiljön och ergonomi som är det stora problemet. - Ohälsosamma levnadsvanor och obalans i livspusslet är också viktiga problem som påverkar arbetet. - Bristande ledning och styrning och mängden organisationsförändringar är den mest framträdande orsaken till stressen i arbetslivet totalt sett. - För hög arbetsbetsbelastning kommer först på tredje plats. - Arbetsgivarna väljer att köpa tjänster av Företagshälsorna kring arbetsanpassning och rehabilitering i första hand. - Ledningens engagemang och ett verksamhetsintegrerat arbete är avgörande för att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fungera. - Ett gott ledarskap och att krav och förväntningar i jobbet är tydliga leder till ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En minskad arbetsbörda har endast marginell betydelse. AUKTORISERAT MEDLEMSKAP Det auktoriserade medlemskapet stärker kraven på branschens aktörer och är även en del i det strategiska arbetet för att förstärka företagshälsovårdens image och varumärke. Det auktoriserade medlemskapet gäller per kalenderår och under hösten genomfördes den andra förnyelsen av auktorisationerna för de företag som varit med från starten (2015). Ca 25 procent av medlemmarna är auktoriserade företagshälsor i Sverige, tillsammans driver de närmare 300 (av drygt 450) enheter över hela landet. Under 2016 har det kvalitetssystem som ingår i auktorisationen uppdaterats, och ansökningsförfarandet digitaliserats. VERKA FÖR ATT BRANSCHENS MARKNADSANDELAR ÖKAR Enligt de beräkningar som gjorts har ca 65 procent av de anställda tillgång någon form av företagshälsovård. Endast ca en tredjedel av avtalen innehåller både hälsofrämjande, förebyggande och eftervårdande tjänster. Det finns med andra ord ett stort outnyttjat utrymme på marknaden för företagshälsovårdstjänster. Föreningens arbete med att skapa förutsättningar för tillväxt omfattar samtliga olika typer av driftsformer av företagshälsovård som medlemsbasen består av. Det är ett ständigt pågående och naturligt inslag i det upplysnings och opinionsbildningsarbete som är basen för föreningens verksamhet. KOMMUNIKATION Kommunikationen med omvärlden är viktig för att synas och höras som en samlad bransch med hög kompetens kring arbetets påverkan på hälsan och hälsans påverkan på arbetet. Den viktigaste kanalen är hemsidan som uppdateras dagligen och nyhetsbreven som går ut ca två gånger i månaden både till medlemmar och till 9

11 övriga intresserade. Nya intressenter som önskar prenumerera på nyhetsbrevet tillkommer varje vecka. Regelbundet syns vi även i massmedia i debattartiklar, intervjuer och reportage. Föreningen har också medverkat i ett antal artiklar i olika tidningar inom arbetsmiljöområdet. Det arbete föreningen bedriver har aktivt bidragit till att antalet artiklar om företagshälsovård har ökat med drygt 30 procent från 2015 och med drygt 50 procent från FÖRETAGSHÄLSAN - EN SJÄLVKLAR PARTNER I ARBETSMILJÖ OCH ARBETSHÄLSA PÅ FLERA SAMHÄLLSNIVÅER Föreningen har koncentrerat sig på att visa på behovet av tydligare incitament för arbetsgivare att satsa på förebyggande och främjande insatser. Det har bland annat handlat om att lyfta fram hur företagshälsovården kan samverka med den övriga hälso- och sjukvården om det finns tydliga strukturer kring sjukskrivningsprocessen bland de olika aktörerna. Detta har presenterats för regeringsföreträdare, Socialdepartementet och dels för olika företrädare för riksdagspartierna, myndigheter och arbetsmarknadens parter. KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH UTBILDNING FÖR BRANSCHENS MEDARBETARE Sveriges Företagshälsor stödjer branschens kvalitetsutveckling och verkar för att branschen ska få tillgång till god utbildning och hög kompetens inom området. Under 2016 har ett stort arbete rört företagsläkarförsörjningen. Där arbetet både med den akuta situationen samt den mer långsiktiga lösningen pågått under hela året. I tillägg till det har vi även gjort en speciell utbildningssatsning för hela branschen. BRANSCHUTBILDNINGAR För en verksamhetschef på företagshälsan är en av ledningsuppgifterna att ansvara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god vård. För den uppgiften krävs specifik sakkunskap motsvarande de behov som finns i den aktuella verksamheten. Under 2016 har två 1-dagskurser genomförts i medicinskt ledningsansvar inom FHV med totalt 66 deltagare. Utbildning i 15-metoden, en mindre tidskrävande evidensbaserad alkoholmetod för tidigt behandlingsstöd, har fortsatt erbjudits under året utan statsstöd. 3 utbildningar har genomförts under 2016 på olika platser med totalt 84 deltagare. Vidare har 4 seminarier riktade till arbetsgivarföreträdare genomförts i syfte att sprida kunskap om tidiga behandlingsmetoder. För dem som genomgått 15-metodutbildningen arrangerades en fördjupningsutbildning när det gäller konsten att stötta personer som har ett kontrollerat drickande som mål. En tvådagarsutbildning arrangerades vid två tillfällen, en på våren och en på hösten, med sammanlagt 36 deltagare. 10

12 Föreningen har tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset genomfört en MRO (Medical Review Officer) -utbildning med 25 läkare och en återträff för dem som genomgått MRO-eller provtagarutbildningen med 45 deltagare. Ett förslag på en ledarskapsutveckling för företagshälsan har utarbetats tillsammans med ett välrenommerat konsultbolag som bedriver managementutbildning. Förslaget har tagits fram i samarbete med såväl styrelsen som andra ledare inom branschen för att skapa en unik inriktning för vår specifika bransch. För det utåtriktade arbetet mot kunder och beställare har en s.k. kundansvarsutbildning i tre delar tagits fram. Kundansvarsutbildningen pilottestades under hösten via tre utbildningsdagar med inriktning på företagsekonomi, konsultativt arbetssätt och att samarbeta med komplexa organisationer. I tillägg till ovanstående genomfördes också en utbildning inom ramen för AM-projektet i för att öka antalet godkända handledare för tilläggspecialiteten för arbetsmedicin. SPECIALIST I ARBETSMEDICIN -FRAMTIDENS FÖRETAGSLÄKARE Socialstyrelsen har gjort en stor översyn av läkarnas ST-utbildningar som resulterat i att Arbetsmedicin införts som en helt ny tilläggsspecialitet. I maj 2015 blev de nya målbeskrivningarna klara som Socialstyrelsen tagit fram för specialiteten. I budgetpropositionen fanns det 10 MKR avsatt för läkarutbildningen för 2016 och Pengarna finns redovisade i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev. En förutsättning för att kunna utbilda läkare i tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin är att staten svarar för den merkostnad som uppstår när branschen skickar läkare på utbildning och tjänstgöring vid AMM-klinik. Stiftelsen Arbetslivsforum, i samverkan med Sveriges Företagshälsor, ansökte och beviljades, medel för att under 2016 ansvara för huvudmannaskapet för utbildningen. Därmed fick nio läkare möjlighet att fullfölja tilläggsspecialiteten i Arbetsmedicin under Föreningen utredde också och tog fram förslag på nödvändiga strukturer för att möjliggöra ett effektivt genomförande av utbildningen i framtiden, såsom studierektorsstruktur och urvalskriterier till specialiteten. Även ett nytt upplägg på utbildningen togs fram för att fler ska kunna utbilda sig till specialister i arbetsmedicin som mer motsvarar branschens behov än vad dagens system kan erbjuda. UPPHANDLING Att upphandla företagshälsovård skiljer sig ifrån många andra typer av tjänsteupphandling. Företagshälsovårdsbranschen är relativt homogen i sitt tjänsteutbud och profileringen bland medlemmarna är inte utpräglat särskiljande. Oftast är kvalitetskraven i de offentliga upphandlingarna lätta att uppnå för våra medlemmar vilket tenderar till att fokus på pris blir allt för dominerande. Föreningen har därför inlett ett arbete med att flytta fokus från pris till kvalitet i upphandlingsprocessen. En projektgrupp har arbetat med att ta fram en upphandlingsguide som vänder sig till alla som upphandlar företagshälsovård. En guide i sex steg, från behovsanalys till uppföljning som ska hjälpa arbetsgivaren att skapa tydliga underlag som speglar organisationens mål och ambition med arbetsmiljöarbetet. 11

13 ÅRETS AKTIVITETER ALMEDALEN Även i år var föreningen på plats i Almedalen och deltog i ett antal paneldebatter och diskussioner rörande arbetsliv och hälsa för att uppmärksamma företagshälsans roll och betydelse i arbetet med den ökande ohälsan i samhället. Många betydelsefulla enskilda samtal kring företagshälsovård med politiker i de olika utskotten genomfördes med mycket bra respons. LIVSPLATS SVERIGE Livsplats Sverige erbjuder de främsta nationella aktörerna inom det förebyggande hälsoområdet en mötesplats där frågor om finansiering och ansvar liksom konkreta insatser kan diskuteras. Mötesplatsen äger rum under 1,5 dag och är uppdelad i två delar: ett policyforum och en innovations- och mötesarena. På policyforumet blir det tal, panelsamtal och tunga gäster. På innovations- och mötesarenan skapas goda möjligheter till direktkontakt med andra ledande företrädare, myndigheter, förtag m fl. Föreningen deltog aktivt, i diskussioner och möten för att visa på hur företagshälsovårdens förebyggande insatser kan stärka samhällsutvecklingen. HÄLSOKONVENT Ca 250 personer från branschen, näringslivet och forskningen tog tillfället i akt och diskuterade en mängd aktuella arbetslivsfrågor och frågor kring framtidens arbetsliv under två intensiva dagar mitt i Stockholm i Näringslivets Hus i slutet av augusti. Huvudtemat under dagarna var den kognitiva förmågan och arbetslivet. Bland annat handlade inslagen om hur vår hjärna fungerar, hur framtidens arbetsliv kan komma att se ut, hur viktigt fysisk aktivitet enligt den senaste forskningen är för vår hälsa, vad positiv psykologi innebär och vad inkluderande arbetsplatser och ledarskap betyder. En uppdatering kring aktuell alkoholforskning förevisades också, problematiken kring att fatta beslut reddes ut, vad Arbetsmiljöverkets uppdrag kring regeringens nya arbetsmiljöstrategi innebär och det moderna arbetslivets utmaningar stod också på agendan. Vi fick även veta varför det är så viktigt att hänga med i den digitala utvecklingen. En gemensam middag med underhållning gick av stapeln på Vasamuseet inkluderande en guidning av den unika arbetsmiljön från 1600-talet. Responsen från deltagarna och utställarna efter konventet var mycket positiv. 12

14 JOBBHÄLSOBAROMETERN Sveriges Företagshälsor tar årligen fram Jobbhälsobarometern, (i samarbete med SKI, Svenskt Kvalitetsindex). Den visar på trender gällande hälsa i förhållande till arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher samt sambanden mellan hälsa, sjukdagar och arbete med mera. På ett statistiskt sätt kompletterar barometern den bild vi inom företagshälsovården ser bland de anställda på svenska arbetsplatser. Den första rapporten presenterades under september och den andra i december. Den tredje rapport presenterades i mars Samtliga rapporter återrapporterades väl i massmedia. I Jobbhälsobarometern 2016; delrapport 1, framgick det att nästan var femte anställd, personer, känner olust att gå till arbetet flera gånger i månaden. Barometern visade också att det finns ett uppenbart samband mellan psykisk ohälsa och arbetsmiljön. De som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet har också i betydligt större utsträckning sämre möjligheter att påverka arbetsuppgifternas utformning eller brister i arbetsmiljön. De trivs också i mindre utsträckning med sina arbetskamrater och kollegor och har ingen bra balans mellan arbete och fritid. I Jobbhälsobarometern 2016; delrapport 2, Framgick det att nästan två av 10 inom skola, vård och omsorg upplever mobbning och trakasserier. Den visade på att det finns stora skillnader inom olika näringsgrenar hur man upplever arbetsmiljön och faktorer som påverkar hälsan och sjukfrånvaron. Den sista rapporten, 2016:3, visade tydligt på att den äldre arbetskraften har en positiv syn på sin hälsa. De över 55 tror att de kommer att vara på jobbet i betydligt högre grad än sina yngre kollegor. Så vill man vara mer säker på att få friska medarbetare var budskapet att anställa folk över 55! RIKTLINJEGRUPPEN Sen 2012 har Sveriges Företagshälsor tillsammans med professor Irené Jensen och hennes forskarteam på KI en gruppering bestående av representanter från de olika yrkesprofessionerna i branschen. Syftet med gruppen är att ta fram riktlinjer inom ett flertal områden inom företagshälsans arbetsfält. Under 2016 presenterades ytterligare tre riktlinjer och totalt finns de nu sex stycken. Behandling och åtgärder mot ländryggsbesvär (2014). Utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen och Hälsoundersökningar via arbetsplatsen (2015) 13

15 Alkoholproblem på arbetsplatsen presenterades vid ett välbesökt seminarium i januari 2016 och Riktlinjer för exponeringsmätning av hörselskadligt buller blev klara under hösten liksom det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget som båda också presenterades på större seminarium. Riktlinjerna har blivit mycket väl emottagna i omvärlden och ger en viktig signal om företagshälsans kompetens och arbetssätt enligt det aktuella, internationella kunskapsläget. Riktlinjerna påvisar också på ett gemensamt evidensbaserat arbetssätt som stärker processerna hos såväl företagshälsan som uppdragsgivaren. ARBETSMILJÖVERKET Ett kontinuerligt samarbete och en bra, öppen dialog med Arbetsmiljöverket är viktigt för branschföreningen på olika nivåer. Under året har möten och samtal skett tillsammans med representanter från branschen som bland annat handlat om Arbetsmiljöverkets syn på företagshälsovården. Sveriges Företagshälsor ingår också i referensgruppen för Arbetsmiljöverkets stora förlängda regeringsuppdrag angående kvinnors hälsa. Vi har också varit en av arbetsmiljöverkets samarbetspartner i EU-initiativet Healthy workplaces for all ages FÖRSÄKRINGSKASSAN Ett nära samarbete med Försäkringskassan som utförare av socialförsäkringssystemet är självklart och viktigt för branschföreningen. Under året har ett antal möten genomförts på olika nivåer inom myndigheten. Många av diskussionerna handlar om hur vi kan stärka partnerskapet, men också kring konkreta frågor som ersättningen för medicinsk service, hur det arbetsplatsnära stödet kan förbättras och hur kommunikationsvägarna mellan företagshälsovården, försäkringskassan och arbetsgivarna kan effektiviseras. REGERING, RIKSDAG OCH ÖVRIGA MYNDIGHETER Som företrädare för branschen kallas föreningen med jämna mellanrum till den politiska sfären rörande frågor, diskussioner och föredrag kring företagshälsovårdens roll i samhället. En förtroendefull dialog som upparbetats under lång tid med departementen och regeringsföreträdare har möjliggjort att branschen, trots sin relativt smala andel inom hälso- och sjukvårdssektorn, kunnat bli en betydelsefull och konstruktiv instans för frågor som företrädelsevis rört arbetslivet i relation till sjukskrivningsprocessen. Förutom att delta i rundabordssamtal, enskilda möten och utredningar har vi under året aktivt tagit plats i de uppdrag som berör företagshälsovården inom ramen för SKL:s uppdrag kring psykisk hälsa och i det arbete som SKL har bedrivit för att skapa funktion för koordinering som inrättats i landstingen på förslag av socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21). 14

16 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDSFORSKNINGEN Ett nära och kontinuerligt samarbete sker mellan branschföreningen och FHVforskningen. Sveriges Företagshälsor för en dialog med ett flertal forskningsgrupperingar och representeras i såväl styrgrupper som referensgrupper i projekt på bland annat Karolinska Institutet, KTH och IVL. SEMINARIER, UTBILDNINGAR OCH MÖTEN Sveriges Företagshälsor har under 2016 medverkat på en rad olika seminarier, konferenser och utbildningar anordnade av olika aktörer Nationella möten med representanter från arbetsgivarorganisationer, fackförbund och myndigheter har också skett under året inte minst med tanke på de partsöverenskommelser som tecknades under hösten PROGRAMRÅDET Representanter från yrkesföreningarna och Almega inbjuds till ett gemensamt råd kontinuerligt. I rådet ingår Svenska Företagsläkarföreningen, Riksföreningen för Företagssköterskor, Ergonomisektionen inom LSR, FTF Arbetsmiljö, Hälsoakademikerna samt Almega. Programrådet är ett värdefullt forum för beredning av många branschspecifika frågor och är en styrka i samband med olika uppvaktningar och annan lobbyverksamhet. Utöver rådet sker en kontinuerlig dialog med olika representanter från yrkesföreningarna. ARBETSMARKNADENS PARTER För företagshälsovården är arbetsmarknadens parter en viktig aktör för samverkan och dialog. I ett antal forum är återkommande möten och diskussioner med parterna en självklar och betydelsefull del i branschens utvecklingsarbete. 15

17 STYRELSE Ordförande Lena Tuvene Ledamöter Joachim Morath Sofia Åström Paulsson Kristina Taremark Per-Anders Gustafsson Anna Posth Skoog Eeva Borg Anders Tholerud Stockholm Feelgood Företagshälsa AB, Stockholm Stora Fors Enso Kommunhälsan, Varberg Avonova, Lidköping Varnumhälsan, Kristinehamn AB Previa, Stockholm Scania Verkställande direktör Peter Munck af Rosenschöld Valberedning Birgitta Söderberg Helena Börjesson Helen Berg Kirkegaard Revisor vald t o m 2016 Maria Karlsten Revisorssuppleant vald t o m 2016 Alexander Rosen Clarahälsan, Karlstad Betania Organisationsmedicin, Stockholm Tjugonde företagshälsovård, Malmö Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Styrelsen har under året haft fem sammanträden varav en tvådagarskonferens på Lidingö i Stockholm. Ordinarie årsmöte genomfördes den 19 maj 2016 i Stockholm. 16

18 SVERIGES FÖRETAGSHÄLSOR I REGIONEN Vikten av att företagshälsovården företräds som bransch gäller i lika hög grad på regional nivå som central. Förutom rena samverkansfrågor behöver regionens företagshälsovårdsenheter företrädas i överläggningar/samverkan med bland annat Försäkringskassan och Landstingen. STOCKHOLM Vakant NORRBOTTEN Åsa Skiöld A-hälsan, Arvidsjaur SÖDERMANLAND Anki Nyzell Smedhälsan, Eskilstuna JÖNKÖPING Jan Jonsson Företagshälsan i Jönköping KALMAR Vakant SKÅNE LÄN Helen Berg Kirkegaard Tjugonde företagshälsovård, Malmö VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Per-Anders Gustafsson Avonova, Lidköping ÖREBRO Johanna Tångring Landstingshälsan, Örebro DALARNA Anders Olausson BRC Utvecklingspartner VÄSTERNORRLAND Jonas Alexandersson Human Resurs GOTLAND Lars Krone Avonova Hansahälsan, Visby VÄSTERBOTTEN Marjo Boden Kommunhälsan Skellefteå kommun UPPSALA Sara Jansson Prohelia ÖSTERGÖTLAND Vakant KRONOBERG Lisa Eriksson Växjö Hälsoforum BLEKINGE Angelica Strandberg Företagshälsan FHC AB HALLAND Vakant Kristina Taremark Kommunhälsan, Varberg VÄRMLAND Anna Posth Skoog Varnumhälsan AB, Kristinehamn VÄSTMANLAND Carina Lundmark Avonova Servicehälsan, Västerås GÄVLEBORG Vakant JÄMTLAND Karin Englund Mäki Commodia AB, Östersund 17

19 18

20 OM OSS Kansli Sveriges Företagshälsors kansli finns centralt i Stockholm i närheten av Humlegården. I samma byggnad som Almega och Vårdföretagarna. Besöksadress Sturegatan 11 Telefon: Postadress Box Stockholm E-post: info@foretagshalsor.se Medarbetare på kansliet 2016 Peter Munck af Rosenschöld, vd Marie Dahlgren, kommunikationsansvarig Pernilla Nordkvist, projektledare 19

21 Sveriges Företagshälsor, Box 55545, Stockholm E-post: Telefon: