Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Investeringar i företagshälsovård är en vinst för alla parter. Sveriges Företagshälsors medlems-företag utgör en majoritet av branschen som består av närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering.

2 1

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 2 Förord 3 En medlemstyrd organisation 4 Ekonomi... 5 Kommunikation... 5 Medlemstöd... 5 En konkurrenskraftig bransch 6 Företagshälsovårdens image och varumärke... 7 Auktoriserat medlemskap... 7 Kommunikation... 7 Utbildning och kompetensförsörjning... 8 Framtidens Företagsläkare... 9 Företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen Årets aktiviteter 11 Almedalen Hälsokonvent Jobbhälsobarometern TIA Tidiga Insatser i Arbetslivet mot Alkoholberoende Övriga deltaganden och samarbeten 14 Riktlinjegruppen Arbetsmiljöverket Försäkringskassan Regering, riksdag och övriga myndigheter Företagshälsovårdsforskningen Programrådet Arbetsmarknadens Parter Styrelse 18 Sveriges Företagshälsor i regionen 19 Om oss 20

4 3 FÖRORD Arbetsmiljön - en positiv tillväxtfaktor De förebyggande arbetsmiljösatsningarna behöver stärkas i Sverige. En sund och säker arbetsmiljö är något som alla har rätt till. Arbetsmiljön har inte bara stor betydelse för individen, utan också för samhällsekonomin i stort. En bra arbetsmiljö påverkar lönsamheten i företagen, genom högre produktivitet, lägre sjukfrånvaro och bättre konkurrenskraft. Att ha välmående och trygg personal är en tung konkurrensfaktor. Detta gäller inte minst för små och medelstora företag som påverkas i högre grad av varje enskilt sjukfall, såväl innan det har gått så långt som när det väl är ett faktum. För att statsfinanserna ska bli hållbara krävs låga sjuktal och att fler orkar jobba till ordinarie pensionsålder eller till och med längre för den som vill och kan. Utan goda arbetsmiljöer är det inte möjligt. För att nyttja den fulla potentialen i ekonomin måste också kvinnor ges möjlighet att jobba under samma förutsättningar som män. I dag drabbas kvinnor hårdare än män av undermåliga arbetsmiljöer. Framförallt framstår arbetsplatsens psykosociala klimat med negativ stress och osund arbetsbelastning som en högriskfaktor. Vi ser också att de yngre anställdas motivation och arbetshälska minskar. Därför är betydande förebyggande arbetsmiljöförbättringar en förutsättning för att arbetslivet ska kunna stärkas och långsiktigt vara på lika villkor för alla. En rätt utnyttjad företagshälsovård är en mycket viktig nyckel för att nå dit! Stockholm den 20 maj 2014 Sveriges Företagshälsor Lars Hjalmarson Verkställande direktör

5 4 EN MEDLEMSTYRD ORGANISATION Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Som en samlad organisation företräder vi medlemsföretagen i kontakt med politiker, myndigheter, näringsliv och andra beslutsfattare. Vi är en remissinstans för branschfrågor och bedriver opinionsbildning kring hälsa och arbetsliv. Vi verkar också för god utbildning och hög kompetens inom området och stödjer branschens kvalitetsutveckling. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Vilket också innebär att medarbetarna ska få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Ett medlemskap i Sveriges Företagshälsor innebär att man stödjer det gemensamma utvecklingsarbetet för branschen. Föreningen är en medlemsstyrd organisation och utgör grunden för samarbetet i gemensamma branschfrågor för en majoritet av landets företagshälsovårdsföretag. Antalet medlemmar minskar. Denna minskning beror till största del på att interna enheter läggs ned och att branschen konsolideras genom uppköp och sammanslagningar. Denna trend har pågått ett antal år och väntas fortsätta som ett naturligt led i den pågående strukturrationaliseringen. Unik uppslutning Föreningens medlemmar uppskattas omsätta knappt fyra miljarder kronor, vilket motsvarar över 95 procent av branschens beräknade totalomsättning på drygt 4,1 miljarder kronor. I omsättningssiffror pekar det på en unik medlemsuppslutning för en branschförening. Branschens omsättning visar nu på en svagt stigande trend sedan bottennoteringen 2010.

6 5 EKONOMI Den löpande verksamheten finansieras av service- och medlemsavgifter, vilket tillsammans med viss extern projektfinansiering har gjort att föreningens ekonomi är i god balans och välkonsoliderad. Den pågående omstruktureringen inom branschen med sammanslagningar kommer dock på sikt att kräva en diskussion om verksamhetens framtida ekonomi. Se vidare resultat- och balansräkningar för Föreningen respektive servicebolaget. KOMMUNIK ATION Kommunikation och dialog med medlemmarna är viktig. Medlemsinformationen har under året skett i form av Elektroniska nyhetsbrev från Sveriges Företagshälsor till ledningen för våra medlemmar, ungefär varannan vecka. Hemsidan Mycket information ges också vid andra formella och informella träffar och konferenser från styrelse och kansli samt i direktkontakter med medlemmarna. MEDLEMSTÖ D Mycket av föreningens arbete går också ut på att stödja och hjälpa medlemmarna i olika frågor. Ett prioriterat område under hösten 2013 har varit att starta ett arbete med att undersöka möjligheterna få fram ett bättre fungerande IT-system för branschen. Ett affärssystem som är mer anpassat för företagshälsovårdens verksamhet både när det gäller dagens behov och framtidens utmaningar.

7 6 EN KONKURRENSKRAFTIG BRANSCH Företagshälsovården är en viktig aktör i välfärdssamhället och medverkar varje dag till stärkt produktivitet och ökad kvalitet på många arbetsplatser. Den bidrar både till att förebygga ohälsa och främja hälsa samt till att skapa goda och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka. Alla vet att arbetsmiljöfrågorna är viktiga men trots det kan företagshälsovårdens roll och mål ibland uppfattas som otydlig. En förklaring kan vara att kontexten som företagshälsovården befinner sig i innefattar en mängd olika områden, aktörer och påverkansfaktorer. Allt ifrån den offentliga sjukvården, friskvårdsföretag, försäkringsbolag till rena konsulttjänster inom exempelvis organisation/ mangament, rehabilitering, utbildning, coaching med mera. Alla konkurrerar på ett eller annat sätt om arbetsmiljöfrågorna. Att det dessutom finns en förväntan på företagshälsovården från samhället gör inte saken mindre komplex. Men på marknaden styr utbud och efterfrågan. Eftersom företagshälsovården är en marknadsanpassad kunskapsbransch med en bred kompetens där samarbetet mellan olika kompetenserna är unikt och viktigt är det svårt att konkurrera med företagshälsovården när den fungerar som bäst och ligger i framkant inom arbetsmiljöfrågorna. Den samlade kompetensen och kunskapen om arbetsplatsen är en avgörande skillnad mellan företagshälsovård och andra verksamheter som i olika former erbjuder tjänster som liknar det som branschen har i sitt utbud. Arbetsgivarens roll som kund hos företagshälsovården är av stor betydelse. Eftersom arbetsmiljöarbetet är en ständigt pågående process i ett föränderligt arbetsliv är det de just de insatser som görs genom ett välutvecklat samarbete mellan uppdragsgivaren och företagshälsovården som leder till det mest konkurrenskraftiga resultaten för en hållbar utveckling av svenskt arbetsliv. För att stärka medlemmarna i sitt arbete har styrelsen beslutat att den sedan flera år fastlagda huvudinriktningen på tre fokusområden för branschföreningen skulle ligga fast även för 2013.

8 7 Den huvudsakliga inriktningen under En utveckling av företagshälsovårdens varumärke och image. 2. Kompetensförsörjning och utbildningsfrågor. 3. En stärkt roll för företagshälsovården i sjukskrivningsprocessen innefattande en förändring av det statliga bidragssystemet. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS IMAGE OCH VARUMÄRKE Föreningen arbetar fortlöpande med att stärka företagshälsovårdens image och varumärke för att branschen ska få en mer strategisk roll i arbetslivet. Ett långsiktigt led i detta arbete är insamlingen av olika former av fakta och data som ska kunna spridas som en strategisk information. Ett sådant faktabaserat underlag är Jobbhälsobarometern som bygger på telefonintervjuer med medborgare som arbetar minst halvtid års data inhämtades under maj och den första rapporten kom ut under november och den nästa delrapporten några veckor senare. Uppmärksamheten i media i samband med rapporterna var mycket god med nyhetsinslag i både Aktuellt och TV4 samt de större dagstidningarna. AUK TORI S ER AT MEDLEMSK AP Det nya auktoriserade medlemskapet som beslutats på årsmötet 2013 stärker kraven på branschens aktörer och är även det en del i det strategiska arbetet för att förstärka företagshälsovårdens image och varumärke. Under året har ett praktiskt arbete pågått innefattande en förankringsprocess hos sektorsmyndigheterna, arbetsmarknadens parter och andra intressenter i branschens sfär. Erbjudandet till medlemmarna att kunna kvalitetssäkra och kompetensklassificera sin företagshälsovårdsverksamhet med ett auktoriserat medlemskap kommer att vara klart senvåren KOMMUNIK ATION Kommunikationen med omvärlden är viktig för att synas och märkas som en samlad bransch med arbetsmiljökompetens i framkant. Den viktigaste kanalen är hemsidan

9 8 som mer eller mindre uppdateras dagligen och nyhetsbreven som går ut två till tre gånger i månaden både till medlemmar och till övriga intresserade. Nya intressenter som önskar prenumerera på nyhetsbrevet tillkommer varje vecka. Periodvis syns vi även i massmedia i debattartiklar, intervjuer och reportage. Föreningen har också medverkat i ett antal artiklar i olika tidningar inom arbetsmiljöområdet. UTBILDNING OCH KOMPET ENSFÖRSÖRJNING Sveriges Företagshälsor stödjer branschens kvalitetsutveckling och verkar för att branschen ska tillgång till god utbildning och hög kompetens inom området. Under året har arbetet framförallt rört företagsläkarförsörjningen. Den sista, av föreningen upphandlade, 9- veckorsutbildningen avslutades våren 2013 med 29 deltagare. Arbetet med den mer långsiktiga lösningen pågår och efter att en positiv lösning har kunnat skönjas under en längre tid ser det i nuläget rätt dystert ut igen då finansieringsfrågan verkar svårlöst för politikerna. Lunds universitet, KI och KTH, Örebro universitet och Umeå universitet, som alla genomför utbildningar på master och magisternivå för företagshälsovårdens övriga professioner, inbjöds till ett gemensamt möte i december. Utbildningarna rullar på bra med många sökande till de flesta inriktningarna framförallt gällande företagssköterskor. Arbetsmiljöingenjörsutbildningen är dock fortfarande problematiskt, flera kurser har fått ställas in då för få behöriga har sökt trots stor efterfrågan på arbetskraft. Behovet av arbetsmiljöingenjörer är större än utbudet men behovet tycks spreta vad gäller kompetenskrav. Umeå universitet erbjöd därför under 2013 fristående kurser på grundnivå för de med behov av kunskaper inom området kemisk/teknisk arbetsmiljö. PRIS FÖR BÄST A UPP SAT S Sveriges Företagshälsor vill visa på branschens intresse för att ta tillvara på ny kunskap. Vi ser att studenternas arbete på de nya master och magisterutbildningarna på sikt kommer att kunna främja branschens kunskaps- och kompetensutveckling och ge nya aspekter kring arbetssätt, metoder och andra frågor rörande arbetsmiljö och hälsa. Därför anordnade Sveriges Företagshälsor en tävling och delade ut pris för bästa uppsats 2013.

10 9 På Hälsokonvent 2013 den 30 augusti tilldelades sjukgymnasten Jessica Bergström priset årets bästa uppsats för sin uppsats "Påverkas medarbetarna av flytt från enskilda kontor till kontorslandskap?" Två hedersomnämnande delades också ut. Motiveringen löd "Jessica har i sin uppsats studerat hur olika medarbetare i en koncern påverkades av en förändring från enskilda kontorsrum till kontorslandskap avseende upplevelse av hälsa och arbetsmiljö samt egen uppskattad produktivitet. Hon har berikat en arbetsmiljöproblematik, som många i arbetslivet kan ställas inför, med mer kunskaper och därmed tillfört företagshälsovården ökad kompetens och kunnande att möta arbetslivets utmaningar." FRAMTI DEN S FÖRET AGSLÄK AR E Socialstyrelsens har på regeringens uppdrag utfört en översyn av läkarnas specialitetsindelning. I rapporten, som presenterades i juli 2012, föreslås bland annat att arbetsmedicin införs som en tilläggsspecialitet till kliniska basspecialiteter som har patientkontakt. Utredningens förslag utgör ett ramverk för Socialstyrelsen föreskriftsarbete som sker i samråd med specialitetsföreningar och berörda organisationer. I föreskriftsarbetet som startade hösten 2012 har bland annat målbeskrivningarna för de berörda specialiteterna setts över. Sveriges Företagshälsor står fast vid sitt förslag gällande den nya utbildningen att; den gamla företagsläkarutbildningen på nio kursveckor modifieras och kompletteras med viss tjänstgöringstid vid AMM-klinik, den totala kurs- och tjänstgöringstiden vid AMMklinik uppskattas till veckor (kunskapskraven är målstyrda och tiden kan därför variera), tjänstgöring vid företagshälsovård under handledning är fortsatt två år. Sveriges Företagshälsor har också tydligt fortsatt att poängtera att förutsättningen för detta är att staten svarar för den merkostnad som uppstår för branschen med den nya utbildningen och att man vid utformningen av målbeskrivningen beaktar de särskilda krav och behov som företagshälsovårdsbranschen har. Dessvärre har statsmakterna inte kunnat lösa detta under året.

11 10 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS ROLL I SJUKSKRIVNINGSPROC ESSEN Förordning (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet som sedan 2010 gett ett visst statsbidrag till företagshälsovården blev oförändrad även under Mot bakgrund till att Företagshälsovården inte i tillräcklig omfattning har utnyttjat förordningen tog Sveriges Företagshälsor under 2011 fram ett förslag till förändring av förordningen och en tydligare roll för företagshälsovården i sjukskrivningsprocessen. Diskussion kring detta förslag har genomförts vid regionala möten runt om i landet under flera år. Förslaget som i gick ut på att involvera arbetsgivaren mer i bidragssystemet var stabilt förankrat bland medlemmar och övriga intressenter. I september 2013 presenterade regeringen budgeten för det nya förslaget vilket innebar att större delen av bidraget skulle försvinna från och med 2014 och helt styras om till arbetsgivaren. Under hösten inleddes därför ett intensivt lobbyingarbete gentemot Socialdepartementet och övriga politiska partier där såväl ledning som styrelse från Sveriges Företagshälsor var starkt engagerad. Avsikten var att få tillstånd en dialog som kunde visa på företagshälsovårdens starka betydelse för svenskt arbetsliv. Branschens budskap var tydligt - det är hög tid för regeringen att premiera tidiga och förebyggande insatser från FHV dels för att kunna få någon effekt med det kraftigt nedskurna statsbidraget och dels för att vända den nedåtgående trenden med ökade sjukskrivningar som följd. Detta resulterade i att Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson bjöd in till informellt samtal med hela styrelsen. Socialförsäkringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet anordnade ett seminarium i Riksdagen om företagshälsovårdens roll i rehabiliteringsarbetet. Lars Hjalmarson, vd Sveriges Företagshälsor, var inbjuden som talare tillsammans med statssekreterare Anna Pettersson Westerberg Socialdepartementet samt företrädare från Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Företagsläkarföreningen. Seminariet avslutades med en frågestund från utskottens ledamöter. Även massmedia bearbetades systematiskt vilket gav en del ringar på vattnet.

12 11 Det intensiva arbetet resulterade i att Bidrag för medicinsk service räddades. Arbetet med förordningens bidrag inriktades på en mer långsiktig lösning då några möjligheter att ändra i regeringens budget för 2014 självfallet inte var möjligt. ÅRETS AKTIVITETER ALMEDALEN Under några fokuserade dagar i Almedalsveckan fick föreningen möjlighet att fördjupa sina relationer och möta ett flertal politiker och ledamöten från såväl regeringen som riksdagen och den offentliga sektorn för informella värdefulla samtal rörande arbetslivsfrågor i allmänhet och företagshälsovården i synnerhet. HÄLSOKONVENT Under året har ett stort arbete lagts ner på att arrangera ett forum för branschen att mötas, skapa nätverk och få inspiration och fortbildning i frågor som rör ett långsiktigt och hållbart arbetsliv. Den augusti 2013 genomfördes det tredje Hälsokonventet i Södertälje under temat Arbetsmiljön som framgångskoncept. Programmet innehöll som tidigare år många intressanta gemensamma föredrag, varvat med ett antal delseminarium med olika inriktning. Dessutom kunde deltagarna genomföra studiebesök i Scanias produktionsmiljö. Hälsokonventet samlade drygt 300 deltagare från hela landet som i utvärderingar gav dagarna mycket höga betyg. JOBBHÄLSOBAROMETERN Jobbhälsobarometern tas fram årligen av Sveriges Företagshälsor i samarbete med SKI, Svenskt Kvalitetsindex, när det gäller datainsamlingen. Den visar på trender när

13 12 det gäller hälsa i förhållande till arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher samt sambanden mellan hälsa, sjukdagar och arbete med mera. På ett statistiskt sätt kompletterar barometern den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda på arbetsplatser i Sverige. Barometern bygger på telefonintervjuer av ett representativt urval svenskar i åldern år som arbetar minst halvtid och har genomförts sen Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Urvalet 2013 omfattade ca 4500 personer runt om i landet. Intervjuerna genomfördes under våren/ försommaren. De första resultaten redovisades i november i Delrapport 1 Kvinnor i arbetslivet mer utsatta för ohälsa. Den visade på att kvinnor är, och kommer att vara, mer sjukfrånvarande än männen det närmaste året. Kvinnor uppger även i större omfattning än männen att de gått till arbetet trots att de har varit sjuka och borde stannat hemma. Det är också mer vanligt att kvinnor känt fysisk smärta i relation till arbetet jämfört med männen. Dessutom är det betydligt mer förekommande att kvinnor känt psykiskt obehag att gå till arbetet jämfört med männen. Delrapport 2 kom i december och visade på att Arbetsmotivationen sjunker i Sverige framförallt för de som är, och de som förväntar sig att vara mer sjukfrånvarande det närmaste året. Sveriges Företagshälsor anser att det är angeläget att det förs en debatt kring hur arbetsförhållanden ser ut på våra svenska arbetsplatser. Jobbhälsobarometern är ett medel att slåss för dessa frågor. Vi tycker att regeringen hittills har varit alltför passiv i de förebyggande arbetsmiljöfrågorna och att det är hög tid för samhället att göra en reell satsning på att förebygga ohälsa. Utan ett systematiskt hälsofrämjande arbete tror vi att risken är hög för att ohälsan i landet kommer att fortsätta stiga. Rapporterna fick en hel del genomslag i massmedia, bland annat med ett exklusivt inslag i TV4.

14 13 TIA TIDIGA INSATSER I ARBETSLIVET MOT ALKOHOLBEROENDE Att dricka för mycket - Ett problem som påverkar produktiviteten Befolkningsstudier och studier genomförda på svenska arbetsplatser visar att procent har en riskkonsumtion av alkohol. De flesta som har begynnande till mer omfattande alkoholproblem har både ett arbete och ett fungerande socialt liv. Det är i den här gruppen som problemen och kostnaderna sammantaget blir som störst eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som har alkoholproblem söker inte hjälp inom den befintliga beroendevården då de bland annat inte identifierar sig med dem som vanligtvis söker hjälp där. Konsekvenserna blir negativa för såväl den individ som inte får den hjälp han eller hon behöver, som för arbetslivet och samhället i stort. Och behandlingsbehoven bara växer. Under de senaste tio åren har antalet alkoholberoende ökat kraftigt. Nationellt kompetensstöd till företagshälsovården För företagshälsovården är det naturligt att ta upp och arbeta med livsstilsfrågor såsom alkoholvanor med sina kunder. Stiftelsen Arbetslivsforum har fått projektmedel från regeringen för att Sveriges Företagshälsor i samverkan med Karolinska Institutet samt Riddargatan1/ Centrum för psykiatriforskning inom SLL under ska stödja företagshälsovårdens arbete med tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholproblem. Detta har inneburit metodutveckling samt informations- och utbildningsinsatser till branschen. Utbildning 15-metoden är en mindre tidskrävande evidensbaserad alkoholmetod för tidigt behandlingsstöd. Cirka 450 personer inom företagshälsovården har nu utbildat sig i metoden. Nio utbildningar har genomförts under 2013 i Stockholm, Malmö, Göteborg och Avesta med totalt ca 260 deltagare. En workshop med ca 15 medverkande genomfördes i maj med målsättningen att öka erfarenhetsutbytet mellan företagshälsorna. I september genomfördes ytterligare en workshop med ett 20-tal deltagare där syftet var att diskutera juridiska aspekter på alkoholrehabilitering. För att få en systematisk utveckling och implementering

15 14 av 15-metoden fungerar 11 företagshälsor som pilotenheter. Den primära uppgiften för piloterna är att anpassa informationsmaterial, manualer, faktadokument och självhjälpsmaterial till branschen samt att vara delaktiga i implementeringsprocessen. Presentationsmaterial i form av bildspel med talmanus riktat till arbetslivet har tagits fram som ökar spridningen om 15-metoden via företagshälsovården. Riktad information till arbetslivet har genomförts av projektet i samband med frukost- och lunchmöten, specifika utbildningar till chefer kring alkoholfrågor samt via allmänna informationsmöten där kunskap om 15-metoden utgjort en viktig del av innehållet. ÖVRIGA DELTAGANDEN OCH SAMARBETEN RIKTLINJEGRUPPEN En viktig uppgift för företagshälsovården är givetvis att påvisa resultat och effekt av genomförda insatser som kan återrapporteras till uppdragsgivaren/kunden. Företagshälsovården strävar efter att i möjligaste mån använda evidensbaserade metoder där så finns. I det nya auktorisationsmedlemskapet är detta även ett betydelsefullt kriterium. När en metod, kanske efter många års forskning, bedöms som effektiv och lämplig förväntas det kanske att metoden ska börja användas relativt omgående, så är dock sällan fallet. I detta läge befinner sig metoden snarast bara i början av en lång process på väg mot rutinmässig användning. Att snabba på processen från färdiga forskningsresultat till praktisk användning av nya metoder är därför en angelägen uppgift. Sveriges Företagshälsor bildade 2012 tillsammans med professor Irené Jensen och hennes forskarteam (KI) en riktlinjegrupp bestående av representanter från de olika yrkesprofessionerna i branschen. Syftet med gruppen är att ta fram riktlinjer inom ett flertal områden inom företagshälsovårdens arbetsfält. Gruppen träffades ungefär varannan månad under 2013 och arbetade fram riktlinjer för hur arbetet med ländryggsbesvär, som är bland det

16 15 mest vanligt förekommande åkommorna på svenska arbetsplatser, på bästa sätt kan systematiseras och implementeras inom företagshälsovården. Efter ett mycket gediget arbete under året var riktlinjen klar i december. I januari 2014 presenterades den på ett välbesökt seminarium. Följeforskning av gruppens arbete sker också av Karolinska Institutet. ARBETSMILJÖVERKET Ett kontinuerligt samarbete med en bra och öppen dialog med Arbetsmiljöverket är viktigt för branschföreningen på olika nivåer. Under året har många möten och samtal, tillsammans med representanter från branschen, bland annat handlat om de Medicinska kontrollerna och Arbetsmiljöverkets AFS:ar samt inte minst Arbetsmiljöverkets syn på företagshälsovården. Arbetsmiljöverket har även varit delaktiga i diskussionerna kring det nya auktorisationsmedlemskapet. Sveriges Företagshälsor ingår också i referensgruppen för Arbetsmiljöverkets stora regeringsuppdrag angående kvinnors hälsa. FÖRSÄKRINGSKASSAN Ett nära samarbete med Försäkringskassan som utförare av socialförsäkringssystemet är självklart och viktigt för branschföreningen. Under året har ett antal möten genomförts som företrädelsevis rört utformningen och utnyttjandet av det nya statsbidraget, Förordning (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete. Samt Förordning (2014:68) om bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service. REGERING, RIKSDAG OCH ÖVRIGA MYNDIGHETER Som företrädare för branschen kallas föreningen med jämna mellanrum till det politiska rummet för frågor, diskussioner och föredrag kring företagshälsovårdens roll i samhället. Under året har möten initierade från båda parter skett med socialministern, socialdepartementet och företrädare för socialförsäkringsutskottet mm. En under lång tid väl upparbetat förtroendefull dialog med departementen har möjliggjort att branschen, trots sin relativt smala andel inom hälso- och sjukvårdssektorn, kunnat bli en betydelsefull och konstruktiv instans för frågor som fö-

17 16 reträdelsevis rört arbetslivet i relation till sjukskrivningsprocessen. Föreningen ingår även i referensgruppen för myndigheten Handisams arbete med förebyggandet av psykisk ohälsa i nationella kampanjen Hjärnkoll. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDSFORSKNINGEN Ett nära och kontinuerligt samarbete sker mellan branschföreningen och FHV-forskningen. Sveriges Företagshälsor för en dialog med ett flertal forskningsgrupperingar och representeras i såväl styrgrupper som referensgrupper i projekt på bland annat Karolinska Institutet och IVL Svenska Miljöinstitutet. SEMINARIER, UTBILDNINGAR OCH MÖTEN Sveriges Företagshälsor har under 2013 medverkat på en rad olika seminarier, konferenser och utbildningar anordnade av olika aktörer såväl nationellt som internationellt. Såsom på Arbets- och miljömedicinska årsmötet i Malmö, Företagsläkarutbildningen i Uppsala, regionsmöte i Karlstad tillsammans med Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Svenskt Näringsliv. I september besöktes Scanias franska fabrik i Angers med intressanta möten, diskussioner och föredrag med den franska företagshälsovården. Nationella möten med representanter från arbetsgivarorganisationer, fackförbund och myndigheter har också skett under året. PROGRAMRÅDET Representanter från yrkesföreningarna och Almega inbjuds till ett gemensamt råd med föreningen två gånger per år. I rådet ingår Svenska Företagsläkarföreningen, Riksföreningen för Företagssköterskor, Ergonomisektionen inom LSR, FTF Arbetsmiljö, Hälsoakademikerna samt Almega. Programrådet är ett värdefullt forum för beredning av många branschspecifika frågor och är en styrka i samband med olika uppvaktningar och annan lobbyverksamhet. Utöver rådet sker en kontinuerlig dialog med olika representanter från yrkesföreningarna.

18 17 ARBETSMARKNADENS PARTER För företagshälsovården är arbetsmarknadens parter en viktig aktör för samverkan och dialog. I ett antal forum är återkommande möten och diskussioner med parterna en självklar och betydelsefull del i branschens utvecklingsarbete.

19 18 STYRELSE Ordförande Stefan Persson Scania CV AB, Södertälje Ordinarie ledamöter valda 2012 till år 2014 Kristina Öberg Feelgood Företagshälsa AB, Stockholm Lena Tuvene Betania, Stockholm Carina Reidler Manpower Hälsopartner, Stockholm Ordinarie ledamöter valda 2013 till år 2015 Anette Forsberg Alviva, Göteborg Lars Eidenvall Human Resurs AB, Örnsköldsvik Per-Anders Gustafsson Avonova Kinnekullehälsan, Lidköping Jeanette Rundberg Kjellberg Hälsan & Arbetslivet, Göteborg Revisor vald t o m 2013 Maria Karlsten Revisorsuppleant vald t o m 2013 Elisabeth Simonsson Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Styrelsen har under året haft sju sammanträden varav en tredagars styrelsekonferens i Frankrike. Ordinarie årsmöte genomfördes den 14 maj 2013 i Stockholm.

20 19 SVERIGES FÖRETAGSHÄLSOR I REGIONEN Vikten av att företagshälsovården företräds som bransch gäller i lika hög grad på regional nivå som central. Förutom rena samverkansfrågor behöver regionens företagshälsovårdsenheter företrädas i överläggningar/samverkan med bland annat Försäkringskassan och Landstingen. STOCKHOLM (AB) Helena Börjesson Betania, Stockholm NORRBOTTEN (BD) Vakant SÖDERMANLAND (D) Anki Nyzell Smedhälsan, Eskilstuna JÖNKÖPING (F) Jan Jonsson Företagshälsan i Jönköping KALMAR (H) Anders Lindgren Sensia Hälsa AB, Kalmar SKÅNE LÄN (L - M) Helen Berg Kirkegaard Tjugonde företagshälsovård, Malmö VÄSTRA GÖTALANDS LÄN (O, P, R) Per-Anders Gustafsson Avonova Kinnekullehälsan, Lidköping ÖREBRO (T) Bennet Sandberg Landstingshälsan, Örebro DALARNA (W) Vakant VÄSTERNORRLAND (Y) Lars Eidenvall Human Resurs AB, Örnsköldsvik GOTLAND (I) Lars Krone Hansahälsan AB, Visby VÄSTERBOTTEN (AC) Marie-Louise Brändström FHV Västerbottens läns landsting, Umeå UPPSALA (C) Ann-Sofie Silfverswärd ProHelia Företagshälsa AB, Uppsala ÖSTERGÖTLAND (E) Anders Pernes Sensia Hälsa AB, Norrköping KRONOBERG (G) Vakant BLEKINGE (K) Jan-Erik Lindqvist Företagshälsan FHC AB, Karlskrona HALLAND (H) Anders Lundin Företagshälsan Tre Hjärtan, Halmstad VÄRMLAND (S) Christina Johansson Landstingshälsan, Karlstad VÄSTMANLAND (U) Carina Lundmark Avonova Servicehälsan, Västerås GÄVLEBORG (X) Ulf Högberg Feelgood Företagshälsa, Bollnäs JÄMTLAND (Z) Karin Englund Mäki Commodia AB, Östersund

21 20 OM OSS Sveriges Företagshälsors kansli finns centralt i Stockholm i närheten av Humlegården. I samma byggnad som Almega och Vårdföretagarna. Besöksadress Sturegatan 11 Tel: Postadress Box Stockholm E-post: info@foretagshalsor.se Medarbetare på kansliet 2013 Lars Hjalmarson, vd Marie Dahlgren, projektledare Pernilla Nordkvist, projektledare, TIA-projektet (Tidiga Insatser i arbetslivet mot Alkoholberoende) Elisabeth Wester, kansliansvarig (avslutad tjänst i juli) Ylva Nordling, projektledare, Företagshälsovård - Hållbart arbetsliv (jan-mars) AFA Samverkansprojekt Karolinska Institutet

22 21 Sveriges Företagshälsor, Box 55545, Stockholm E-post: Telefon: