Verksamhetsbera ttelse 2012
|
|
- Rebecka Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsbera ttelse 2012 Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Investeringar i företagshälsovård är en vinst för alla parter. Sveriges Företagshälsor har 150 medlemsföretag som motsvarar 90 procent av branschen med över 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB
2 1
3 2 Innehållsförteckning Förord... 3 En medlemstyrd organisation... 4 Ekonomi... 5 Kommunikation... 5 En konkurrenskraftig bransch... 6 Företagshälsovårdens image och varumärke... 7 Namnbyte... 7 Auktoriserat medlemskap... 8 Kommunikation... 8 Utbildning och kompetensförsörjning... 8 Framtidens Företagsläkare... 9 Företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen Årets aktiviteter Hälsokonvent Jobbhälsobarometern EU projekt Företagshälsovård Hållbar Hälsa TIA Tidiga Insatser i Arbetslivet mot Alkoholberoende Regionala möten Övriga deltaganden och samarbeten Implementeringsgruppen Arbetsmiljöverket Försäkringskassan Regering, riksdag och övriga myndigheter Företagshälsovårdsforskningen Programrådet Arbetsmarknadens Parter Styrelse Sveriges Företagshälsor i regionen Om oss... 20
4 3 Förord Det behövs mer av företagshälsor i framtiden! Sjukfrånvaron stiger återigen och framtidsutsikterna är negativa. Vi ser också från Jobbhälsobarometern att de yngre är mindre motiverade i sitt arbete jämfört med äldre. De upplever att deras åsikter inte respekteras, de är mindre nöjda med innehållet i sitt arbete och de har sämre möjligheter att påverka hur arbetet ska utföras. De är också mer kritiska till sin arbetsmiljö. Endast 31 procent är nöjda med arbetsmiljön, medan motsvarande siffra i den äldre generationen är 51 procent. Om inget görs riskerar detta att helt urholka arbetslinjen. Det är därför hög tid att införa tydliga styrmedel och ekonomiska incitament som premierar arbetsgivarna att satsa på arbetsmiljöarbetet, med stöd av en kvalitativ företagshälsovård. Om företagshälsovården, med sin specialistkompetens, får möjlighet att delta i ett tidigt skede och samverka med arbetsgivarna kring arbetsmiljöfrågor, för att i tid fånga upp problem som kan leda till otrivsel och sjukskrivning, kan mycket ohälsa undanröjas och mer arbetsförmåga tas till vara till allas glädje och nytta. Stockholm den 14 maj 2013 Sveriges Företagshälsor Lars Hjalmarson Verkställande direktör
5 4 En medlemstyrd organisation Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Som en samlad organisation företräder vi medlemsföretagen i kontakt med politiker, myndigheter, näringsliv och andra beslutsfattare. Vi är en remissinstans för branschfrågor och bedriver opinionsbildning kring hälsa och arbetsliv. Vi verkar också för god utbildning och hög kompetens inom området och stödjer branschens kvalitetsutveckling. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Vilket också innebär att medarbetarna ska få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Ett medlemskap i Sveriges Företagshälsor innebär att man stödjer det gemensamma utvecklingsarbetet för branschen. Föreningen är en medlemsstyrd organisation och utgör grunden för samarbetet i gemensamma branschfrågor för en majoritet av landets företagshälsovårdsföretag. Antalet medlemmar per den sista december 2012 var 149. Det är en minskning med tiotalet medlemmar jämfört med föregående år. Denna minskning beror uteslutande på att interna enheter läggs ned och att branschen konsolideras genom uppköp och sammanslagningar. Denna trend väntas fortsätta och är ett naturligt led i den pågående strukturrationaliseringen. Unik uppslutning Föreningens medlemmar uppskattas omsätta knappt fyra miljarder kronor, vilket motsvarar över 95 procent av branschens beräknade totalomsättning på drygt 4,1 miljarder kronor. I omsättningssiffror pekar det på en unik medlemsuppslutning för en branschförening. Branschens omsättning visar nu på en svagt stigande trend sedan bottennoteringen 2010.
6 5 Ekonomi Den löpande verksamheten finansieras av service- och medlemsavgifter, vilket tillsammans med viss extern projektfinansiering har gjort att föreningens ekonomi är i god balans och välkonsoliderad. Den pågående omstruktureringen inom branschen med sammanslagningar kommer dock på sikt att kräva en diskussion om verksamhetens framtida ekonomi. Se vidare resultat- och balansräkningar för Föreningen respektive servicebolaget. Kommunikation Kommunikationen med medlemmarna är viktig. Medlemsinformationen har under året skett i form av Elektroniska nyhetsbrev från Sveriges Företagshälsor till ledningen för våra medlemmar. Hemsidan Regionala träffar i samtliga län/regioner har också genomförts av Föreningen. Mycket information ges också vid andra formella och informella träffar och konferenser från styrelse och kansli samt i direktkontakter med medlemmarna.
7 6 En konkurrenskraftig bransch Företagshälsovården är en viktig aktör i välfärdssamhället. Den ska bidra både till att förebygga ohälsa och främja hälsa samt till att skapa goda och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka. Alla vet att arbetsmiljöfrågorna är viktiga men trots det kan företagshälsovårdens roll och mål ibland uppfattas som otydlig. En förklaring kan vara att kontexten som företagshälsovården befinner sig i innefattar en mängd olika områden, aktörer och påverkansfaktorer. Allt ifrån den offentliga sjukvården, friskvårdsföretag, försäkringsbolag till rena konsulttjänster inom exempelvis organisation/mangament, rehabilitering, utbildning, coaching med mera. Alla konkurrerar på ett eller annat sätt om arbetsmiljöfrågorna. Att det dessutom finns en förväntan på företagshälsovården från samhällshåll gör inte saken mindre komplex. Men på marknaden styr utbud och efterfrågan och eftersom företagshälsovården är en marknadsanpassad kunskapsbransch med en bred kompetens där samarbetet mellan olika kompetenserna är unikt och viktigt är det svårt att konkurrera med företagshälsovården när den fungerar som bäst och ligger i framkant. Den samlade kompetensen och kunskapen om arbetsplatsen är en avgörande skillnad mellan företagshälsovård och andra verksamheter som i olika former erbjuder tjänster som liknar det som branschen har i sitt utbud. Arbetsgivarens roll som kund hos företagshälsovården är av stor betydelse. Eftersom arbetsmiljöarbetet är en ständigt pågående process i ett föränderligt arbetsliv är det de just de insatser som görs genom ett välutvecklat samarbete mellan uppdragsgivaren och företagshälsovården som leder till det mest konkurrenskraftiga resultaten för en hållbar utveckling av svenskt arbetsliv. För att stärka medlemmarna i sitt arbete har styrelsen beslutat att den sedan flera år fastlagda huvudinriktningen på tre fokusområden för branschföreningen skulle ligga fast även för 2012.
8 7 Den huvudsakliga inriktningen under En utveckling av företagshälsovårdens varumärke och image. 2. Kompetensförsörjning och utbildningsfrågor. 3. En stärkt roll för företagshälsovården i sjukskrivningsprocessen innefattande en förändring av det statliga bidragssystemet. Företagshälsovårdens image och varumärke Ett prioriterat arbete för föreningen är att stärka företagshälsovårdens image och varumärke och att branschen ska få en mer strategisk roll i arbetslivet. Ett långsiktigt led i detta arbete är insamlingen av olika former av fakta och data som ska kunna spridas som en strategisk information. Ett sådant faktabaserat underlag är Jobbhälsobarometern som i sin första del bygger på telefonintervjuer med medborgare som arbetar minst halvtid års data inhämtades under maj och den första rapporten kom ut under september. Uppmärksamheten i media i samband med rapporterna brukar i allmänhet vara god (helsida i Dagens Industri sep 2012). Namnbyte Under 2012 bytte föreningen och servicebolaget namn till Sveriges Företagshälsor respektive Sveriges Företagshälsors Service AB som en ytterligare del i varumärkesarbetet. I samband med detta fick verksamheten en ny logotype och en förändrad grafisk profil som framförallt förmedlas via den nya hemsidan som lanserades under våren.
9 8 En så kallad boilerplate har också lagts till i föreningens kommunikation med omvärlden som lyder; Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Investeringar i företagshälsovård är en vinst för alla parter. Sveriges Företagshälsor har 150 medlemsföretag som motsvarar 90 procent av branschen med över 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Auktoriserat medlemskap Det nya auktoriserade medlemskapet som kommer att beslutas på årsmötet 2013 stärker kraven på branschens aktörer och är även det en del i det strategiska arbetet för att förstärka företagshälsovårdens image och varumärke. Kommunikation Kommunikationen med omvärlden är en viktig del för att synas och märkas som en samlad bransch med arbetsmiljökompetens i framkant. Den viktigaste kanalen är hemsidan som mer eller mindre uppdateras dagligen och nyhetsbreven som går ut två till tre gånger i månaden både till medlemmar och till övriga intresserade. Nya intressenter som vill prenumerera på nyhetsbrevet tillkommer varje vecka. Periodvis syns vi även i massmedia i debattartiklar och intervjuer. Föreningen har också medverkat i ett antal artiklar i olika tidningar inom arbetsmiljöområdet. Under året deltog föreningen även i en informationsfilm som producerades utav en medlem. Filmen, i en nedklippt version, kommer att kunna användas av alla medlemmar som ett hjälpmedel och informationsstöd, med eller utan engelsk text, för att förmedla en gemensam bild av företagshälsovård i Sverige i dag. Utbildning och kompetensförsörjning Sveriges Företagshälsor stödjer branschens kvalitetsutveckling och verkar för att branschen ska tillgång till god utbildning och hög kompetens inom området. Under året har arbetet framförallt rört företagsläkarförsörjningen. Den sista, av föreningen upphandlade, 9-veckorsutbildningen avslutas vå-
10 9 ren 2013 med 29 deltagare. Arbetet med den mer långsiktiga lösningen pågår och ser ut att bli mycket positiv. Lunds universitet, KI och KTH, Örebro universitet och Umeå universitet, som alla genomför utbildningar på master och magisternivå för företagshälsovårdens övriga professioner, inbjöds till ett gemensamt möte i december. Utbildningarna rullar på bra med många sökande till de flesta inriktningarna framförallt gällande företagssköterskor. Arbetsmiljöingenjörsutbildningen är dock fortfarande problematiskt, flera kurser har fått ställas in då för få behöriga har sökt trots stor efterfrågan på arbetskraft. Behovet av arbetsmiljöingenjörer är större än utbudet men behovet tycks spreta vad gäller kompetenskrav. Som ett resultat av det kommer Umeå universitet under 2013 att erbjuda fristående kurser på grundnivå som ger viktiga kunskaper för den som ska arbeta som arbetsmiljöingenjör, eller vid andra befattningar med behov av kunskaper inom området kemisk/teknisk arbetsmiljö. Pris för bästa uppsats Sveriges Företagshälsor vill visa på branschens intresse för att ta tillvara på ny kunskap. Vi ser att studenternas arbete på de nya master och magisterutbildningarna på sikt kommer att kunna främja branschens kunskaps- och kompetensutveckling och ge nya aspekter kring arbetssätt, metoder och andra frågor rörande arbetsmiljö och hälsa. Därför har Sveriges Företagshälsor har tillsammans med berörda universitet och högskolor beslutat att utlysa en tävling där den uppsats som mest motsvarar branschens behov kommer att premieras. Detta innebär också att studenternas arbeten fortare kan komma till nytta och användning i praktiken samtidigt som en ökad uppmärksamhet kring utbildningarna kan förväntas uppstå. Framtidens Företagsläkare Socialstyrelsens har på regeringens uppdrag utfört en översyn av läkarnas specialitetsindelning. I rapporten, som presenterades i juli 2012, föreslås bland annat att arbetsmedicin införs som en tilläggsspecialitet till kliniska basspecialiteter som har patientkontakt. Utredningens förslag utgör ett ramverk för Socialstyrelsen föreskriftsarbete som sker i samråd med specialitetsföreningar och berörda organisationer. I föreskriftsarbetet som star-
11 10 tade hösten 2012 har bland annat målbeskrivningarna för de berörda specialiteterna setts över. Sveriges Företagshälsor har haft en del möten med Socialstyrelsen i frågan under året. Föreningen har ett nära samarbete med Företagsläkarföreningen och Arbets- och miljömedicinska föreningen och föreslår; att den gamla företagsläkarutbildningen på nio kursveckor modifieras och kompletteras med viss tjänstgöringstid vid AMM-klinik, att den totala kurs- och tjänstgöringstiden vid AMM-klinik uppskattas till veckor (kunskapskraven är målstyrda och tiden kan därför variera), att tjänstgöring vid företagshälsovård under handledning är fortsatt två år. Sveriges Företagshälsor har också tydligt poängterat att förutsättningen för detta är att staten svarar för den merkostnad som uppstår för branschen med den nya utbildningen och att man vid utformningen av målbeskrivningen beaktar de särskilda krav och behov som företagshälsovårdsbranschen har. Företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen Förordning (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet som sedan 2010 gett ett visst statsbidrag till företagshälsovården blev oförändrad under Mot bakgrund till att Företagshälsovården inte i tillräcklig omfattning har utnyttjat förordningen tog Sveriges Företagshälsor under 2011 fram ett förslag till förändring av förordningen och en tydligare roll för företagshälsovården i sjukskrivningsprocessen. Diskussion kring detta förslag har genomförts vid regionala möten runt om i landet. Förslaget som i stort går ut på att involvera arbetsgivaren mer i bidragssystemet är stabilt förankrat bland medlemmar och övriga intressenter presenterades det och togs emot positivt av socialdepartementet men refu-
12 11 serades av finansdepartementet i sluttampen. Dialogen fortsätter dock då intresset för förslaget kvarstår från departementshåll. Huvudsyftet med förordningen var att stimulera tidiga insatser från företagshälsovården i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen för att därigenom öka möjligheterna till återgång i arbete. Syftet med förordningen har varit rätt men har inte fungerat i praktiken. Huvudorsaken till att systemet inte fungerat fullt ut är att företagshälsovården inte får kännedom om sjukfall i tid för att göra sina insatser eller att man inte får kännedom om sjukfallen överhuvudtaget. Det behövs ett tydligare incitament för arbetsgivare att köpa tidiga insatser från företagshälsovården. För att uppnå detta behövs dessa modifieringar av förordningen samt ändrade riktlinjer dels i sjukskrivningsprocessen (läkarintyget) och dels vad gäller rehabiliteringsgarantin. Årets aktiviteter Hälsokonvent 2012 inleddes med ett väl genomfört Hälsokonvent i Södertälje under temat Hållbart arbetsliv. Programmet innehöll många intressanta gemensamma föredrag, varvat med ett antal delseminarium med olika inriktning. Dessutom kunde deltagarna genomföra studiebesök i Scanias produktionsmiljö. Hälsokonventet drog drygt 300 deltagare från hela landet som i utvärderingar gav dagarna mycket höga betyg. Under hösten har planeringsarbete pågått med Hälsokonvent 2013, den augusti. Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern tas fram av Sveriges Företagshälsor i samarbete med SKI, Svenskt Kvalitetsindex, när det gäller datainsamlingen. Den visar
13 12 på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher samt sambanden mellan hälsa, sjukdagar och arbete med mera. Barometern bygger på telefonintervjuer av ett representativt urval svenskar i åldern år som arbetar minst halvtid och har sedan 2007 genomförts varje år. Urvalet omfattar mellan personer runt om i landet. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda på arbetsplatser i Sverige. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning genomfördes intervjuerna för Jobbhälsobarometern under våren/ försommaren. De första resultaten redovisades i september i Delrapport 1 Trenden fortsatt negativ sjukfrånvaron ökar och visade på att allt färre friska finns på våra arbetsplatser och att trenden framöver ser än mer negativ ut. I rapporten framgår det tydligt att de som är plus 55 år är de som är mest helårsfriska, medan den yngre generationen är mer frånvarande från jobbet. Rapporten fick en hel del genomslag i massmedia. EU projekt Företagshälsovård Hållbar Hälsa Sveriges Företagshälsor initierade och startade under 2010 ett större utvecklingsprojekt för branschen för att stärka företagshälsovården som en mer strategisk resurs. Projektet finansierades av EUs Socialfond under år med 17 miljoner. Målet med projektet var att företagshälsovården tillsammans med sina kundföretag/organisationer skulle få möjlighet att öka sin kunskap om hur man främjar hälsa och minskar ohälsan i svenskt arbetsliv. Huvudaktörer i projektet har varit tio medlemsenheter, från Gällivare i norr till Varberg i söder, och 18 av deras kundföretag verksamma inom en rad olika branscher. Ett syfte med projektet var också att företagshälsovården, förutom möjligheten att öka sin strategiska betydelse i svenskt arbetsliv, genom kompetensutveckling även skulle få möjlighet att i samverkan med sina kunder
14 13 stärka sitt metodutvecklingsarbete och tydliggöra sambanden kring hälsa och ohälsa såväl på individ-, grupp- som organisationsnivå. I december 2012 avslutades projektet och ett antal spridningskonferenser med stor uppslutning genomfördes runt om i landet under hösten. Målsättningen har varit att erfarenheter och lärdomar från projekten ska ge en bra kunskapsspridning inom branschen. TIA Tidiga Insatser i Arbetslivet mot Alkoholberoende Att dricka för mycket - Ett problem som påverkar produktiviteten Befolkningsstudier och studier genomförda på svenska arbetsplatser visar att procent har en riskkonsumtion av alkohol. De flesta som har begynnande till mer omfattande alkoholproblem har både ett arbete och ett fungerande socialt liv. Det är i den här gruppen som problemen och kostnaderna sammantaget blir som störst eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som har alkoholproblem söker inte hjälp inom den befintliga beroendevården då de bland annat inte identifierar sig med dem som vanligtvis söker hjälp där. Konsekvenserna blir negativa för såväl den individ som inte får den hjälp han eller hon behöver, som för arbetslivet och samhället i stort. Och behandlingsbehoven bara växer. Under de senaste tio åren har antalet alkoholberoende ökat kraftigt. Nationellt kompetensstöd till företagshälsovården För företagshälsovården är det naturligt att ta upp och arbeta med livsstilsfrågor såsom alkoholvanor med sina kunder. I slutet på maj 2012 beviljade Regeringen projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan med Karolinska Institutet samt Riddargatan1/ Centrum för psykiatriforskning inom SLL under ska stödja företagshälsovårdens arbete med tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholproblem. Stiftelsen Arbetslivsforum, vars ändamål är att främja utvecklingen inom företagshälsovårds- och arbetslivsområdet, har i allt väsentligt slussat projektmedlen vidare till Sveriges Företagshälsor och Riddargatan 1 inom SLL vilka bedrivit metodutveckling, informations- och utbildningsinsatser. Utbildning Kompetens kring mindre tidskrävande evidensbaserade alkoholmetoder för tidigt behandlingsstöd har efterfrågats av företagshälsovården. Fyra utbild-
15 14 ningar i en sådan metod, 15-metoden, har genomförts under hösten 2012 med totalt ca 120 deltagare. En workshop med ca 50 medverkande genomfördes i december med syftet att öka erfarenhetsutbytet mellan företagshälsorna. För att få en systematisk utveckling av 15-metoden fungerar 11 företagshälsor som pilotenheter. Den primära uppgiften för piloterna är att anpassa informationsmaterial, manualer, faktadokument och självhjälpsmaterial till branschen samt att vara delaktiga i implementeringsprocessen. Presentationsmaterial i form av bildspel med talmanus riktat till arbetslivet har tagits fram som ökar spridningen om 15-metoden via företagshälsovården. Ytterligare insatser är inplanerade för 2013 och intresset för 15-metoden förväntas öka markant allteftersom fler genomgår utbildning och är redo att erbjuda tjänster som inkluderar 15-metoden till kunder och beställare. Riktad information till arbetslivet har genomförts av projektet i själva i samband med frukost- och lunchmöten, specifika utbildningar till chefer kring alkoholfrågor samt via allmänna informationsmöten där kunskap om 15- metoden utgjort en viktig del av innehållet. Regionala möten Ett 15-tal regionala möten genomfördes runt om i landet under första halvåret. Huvudsyftet var att presentera branschföreningens fastlagda huvudinriktning på tre fokusområden. Men även andra frågor var viktiga att kommunicera och diskutera. Mötena var välbesökta och uppskattningsvis har ledningen för huvuddelen av den samlade svenska företagshälsovårdsbranschen mött upp. Huvudfokus regionala möten 2012 Föreningen och branschens varumärke och image Kompetensförsörjningen och Företagsläkarutbildning Utveckling av Förordningen om stöd till tidiga insatser och en tydligare roll för företagshälsovården
16 15 Övriga deltaganden och samarbeten Implementeringsgruppen En viktig uppgift för företagshälsovården är givetvis att påvisa resultat och effekt av genomförda insatser som kan återrapporteras till uppdragsgivaren/kunden. Företagshälsovården strävar efter att i möjligaste mån använda evidensbaserade metoder där så finns. I det nya auktorisationsmedlemskapet är detta även ett betydelsefullt kriterium. När en metod, kanske efter många års forskning, bedöms som effektiv och lämplig förväntas det kanske att metoden ska börja användas relativt omgående, så är dock sällan fallet. I detta läge befinner sig metoden snarast bara i början av en lång process på väg mot rutinmässig användning. Att snabba på processen från färdiga forskningsresultat till praktisk användning av nya metoder är därför en angelägen uppgift. För att råda bot på detta bildade Sveriges Företagshälsor tillsammans med professor Irené Jensen och hennes forskarteam (KI) sommaren 2012 den så kallade Implementeringsgruppen bestående av representanter från de olika yrkesprofessionerna i branschen. Gruppen träffas ca sex gånger per år och ska tillsammans utvärdera hur olika evidensbaserade metoder på bästa sätt kan implementeras och användas inom företagshälsovården. Följeforskning av gruppens arbete sker av Karolinska Institutet. Arbetsmiljöverket Ett kontinuerligt samarbete med en bra och öppen dialog med Arbetsmiljöverket på olika nivåer är viktigt för branschföreningen. Under året har många möten och samtal, tillsammans med representanter från branschen, bland annat handlat om de Medicinska kontrollerna och Arbetsmiljöverkets AFS:ar. Arbetsmiljöverket har även varit delaktiga i diskussionerna kring det nya auktorisationsmedlemskapet. Sveriges Företagshälsor ingår också i referensgruppen för Arbetsmiljöverkets stora regeringsuppdrag angående kvinnors hälsa.
17 16 Försäkringskassan Ett nära samarbete med Försäkringskassan som utförare av socialförsäkringssystemet är självklart och viktigt för branschföreningen. Under året har ett antal möten genomförts som företrädelsevis rört utformningen och utnyttjandet av statsbidraget, Förordning (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet. Regering, riksdag och övriga myndigheter Som företrädare för branschen kallas föreningen med jämna mellanrum till det politiska rummet för frågor, diskussioner och föredrag kring företagshälsovårdens roll i samhället. Under året har möten initierade från båda parter skett med arbetsmarknadsdepartementet, socialministerns statssekreterare, socialdepartementet och företrädare för socialförsäkringsutskottet mm. En under lång tid väl upparbetat förtroendefull dialog med departementen har möjliggjort att branschen, trots sin relativt smala andel inom hälso- och sjukvårdssektorn, kunnat bli en betydelsefull och konstruktiv instans för frågor som företrädelsevis rört arbetslivet i relation till sjukskrivningsprocessen. Ett antal möten med socialstyrelsen har skett under året som framförallt har gällt framtidens företagsläkarutbildning. Föreningen ingår även i referensgruppen för myndigheten Handisams arbete med förebyggandet av psykisk ohälsa i nationella kampanjen Hjärnkoll. Företagshälsovårdsforskningen Ett nära och kontinuerligt samarbete sker mellan branschföreningen och FHV-forskningen. Sveriges Företagshälsor för en dialog med ett flertal forskningsgrupperingar och representeras i såväl styrgrupper som referensgrupper i projekt på bland annat Karolinska Institutet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Seminarier, utbildningar och möten Sveriges Företagshälsor har under 2012 medverkat på en rad olika seminarier, konferenser och utbildningar anordnade av olika aktörer såväl nationellt som internationellt. Såsom på Arbets- och miljömedicinska årsmötet i
18 17 Umeå, Företagsläkarutbildningen i Uppsala, Scanias fabrik i Holländska Zwolle och Statens Arbetsmiljöinstitut (STAMI) i Norge mm. Internationella möten med representanter från arbetsgivarorganisationer, fackförbund och myndigheter har skett med såväl Norge som Danmark under året. Programrådet Representanter från yrkesföreningarna och Almega inbjuds till ett gemensamt råd med föreningen två gånger per år. I rådet ingår Svenska Företagsläkarföreningen, Riksföreningen för Företagssköterskor, Ergonomisektionen inom LSR, FTF Arbetsmiljö, Hälsoakademikerna samt Almega. Programrådet är ett värdefullt forum för beredning av många branschspecifika frågor och är en styrka i samband med olika uppvaktningar och annan lobbyverksamhet. Utöver rådet sker en kontinuerlig dialog med olika representanter från yrkesföreningarna. Arbetsmarknadens Parter För företagshälsovården är arbetsmarknadens parter en viktig aktör för samverkan och dialog. I ett antal forum är återkommande möten och diskussioner med parterna en självklar och betydelsefull del i branschens utvecklingsarbete.
19 18 Styrelse Ordförande Stefan Persson Scania CV AB, Södertälje Ordinarie ledamöter valda 2011 till år 2013 Anette Forsberg Alviva, Göteborg Lars Eidenvall Human Resurs AB, Örnsköldsvik Per-Anders Gustafsson Kinnekullehälsan, Lidköping Ordinarie ledamöter valda 2012 till år 2014 Kristina Öberg Feelgood Företagshälsa AB, Stockholm Marie-Louise Fasth Hälsa & Arbetslivet, Göteborg Lena Tuvene Betania, Stockholm Carina Reidler Manpower Hälsopartner, Stockholm Verkställande direktör Lars Hjalmarson Revisor vald t o m 2013 Maria Karlsten, Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Revisorsuppleant vald t o m 2013 Elisabeth Simonsson, Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Styrelsen har under året haft sex sammanträden varav en tvådagars styrelsekonferens i Norge. Ordinarie årsmöte genomfördes den 22 maj 2012 i Stockholm. Ett extra föreningsmöte hölls den 18 oktober i Stockholm. Syftet med mötet var att ta beslut (en andra gång) om stadgeförändringen samt ett rambeslut om ackrediterat medlemskap.
20 19 Sveriges Företagshälsor i regionen Vikten av att företagshälsovården företräds som bransch gäller i lika hög grad på regional nivå som central. Förutom rena samverkansfrågor behöver regionens företagshälsovårdsenheter företrädas i överläggningar/samverkan med bland annat Försäkringskassan och Landstingen. STOCKHOLM (AB) Helena Börjesson Betania, Stockholm NORRBOTTEN (BD) Vakant SÖDERMANLAND (D) Anki Nyzell Smedhälsan, Eskilstuna JÖNKÖPING (F) Jan Jonsson Företagshälsan i Jönköping KALMAR (H) Anders Lindgren Sensia Hälsa AB, Kalmar SKÅNE LÄN (L - M) Helen Berg Kirkegaard Tjugonde företagshälsovård, Malmö VÄSTRA GÖTALANDS LÄN (O, P, R) Per-Anders Gustafsson Kinnekullehälsan, Lidköping ÖREBRO (T) Bennet Sandberg Landstingshälsan, Örebro DALARNA (W) Vakant VÄSTERNORRLAND (Y) Lars Eidenvall Human Resurs AB, Örnsköldsvik GOTLAND (I) Lars Krone Hansahälsan AB, Visby VÄSTERBOTTEN (AC) Marie-Louise Brändström FHV Västerbottens läns landsting, Umeå UPPSALA (C) Ann-Sofie Silfverswärd ProHelia Företagshälsa AB, Uppsala ÖSTERGÖTLAND (E) Anders Pernes, Sensia Hälsa AB, Norrköping KRONOBERG (G) Vakant BLEKINGE (K) Jan-Erik Lindqvist Företagshälsan FHC AB, Karlskrona HALLAND (H) Anders Lundin Företagshälsan Tre Hjärtan, Halmstad VÄRMLAND (S) Christina Johansson Landstingshälsan, Karlstad VÄSTMANLAND (U) Carina Lundmark Avonova Servicehälsan, Västerås GÄVLEBORG (X) Ulf Högberg Feelgood Företagshälsa, Bollnäs JÄMTLAND (Z) Karin Englund Mäki Commodia AB, Östersund
21 20 Om oss Sveriges Företagshälsors kansli finns centralt i Stockholm i närheten av Humlegården. I samma byggnad som Almega och Vårdföretagarna. Besöksadress Sturegatan 11 Tel: E-post: info@foretagshalsor.se Postadress Box Stockholm Medarbetare på kansliet 2012 Lars Hjalmarson, vd Marie Dahlgren, programansvarig Elisabeth Wester, kansliansvarig Ylva Nordling, projektledare, Företagshälsovård - Hållbart arbetsliv Pernilla Nordkvist, projektledare, TIA-projektet (Tidiga Insatser i arbetslivet mot Alkoholberoende)
22 21 Sveriges Företagshälsor, Box 55545, Stockholm E-post: Telefon:
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse 2014 Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse 2013 Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi
Läs merVälkommen *ll årsmöte 14 maj 2013 Sveriges Företagshälsor
Välkommen *ll årsmöte 14 maj 2013 Sveriges Företagshälsor Välkommen *ll årsmöte 2013 Program 14:00 Seminarier: AVs syn på företagshälsovård, Agneta Sunder Auktorisa*on av företagshälsan, Lasse Vikten av
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs mer2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016
2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs mer2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18
2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder
Läs merDags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår
Dags för vår hos Företagshälsan Företagshälsovår Företagshälsovårdens utveckling 1. Omsätter 4,1 mdr (jmf Finland över 10 mdr) 2. Marknad 83%, inbyggd 17% 3. Minskning 2009 och 2010 4. Olönsam / konsolidering
Läs merSveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker
2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in
Läs merJobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska
Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk
Läs mer2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09
2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till
Läs merBranschstatistik 2015
Branschstatistik 2015 Delrapport 1 Sveriges Företagshälsor 2015-06-25 Sveriges Företagshälsor I Sturegatan 11 I Box 55545 I 102 04 Stockholm I Telefon 08-762 67 46 info@foretagshalsor.se I www.foretagshalsor.se
Läs mer2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23
2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017 Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi
Läs merSveriges Företagshälsor 2018 Sveriges Företagshälsor, branschorganisationen för ett hållbart arbetsliv. Vi stärker kvalitetsutvecklingen av branschen.
Sveriges Företagshälsor 2018 Sveriges Företagshälsor, branschorganisationen för ett hållbart arbetsliv. Vi stärker kvalitetsutvecklingen av branschen. Mål och strategier 2018-2020 Budget 2018 Avgifter
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merJobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Jobbhälsobarometern 2017 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Inledning I den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor svarar mer än 10 000 yrkesarbetande på frågor
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merRemiss. Ds Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården
d Regeringskansliet Remiss 2018-02-20 S2018/01188/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Christina Fredin Ds Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården Remissinstanser: 1 Riksdagens
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merEn förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.
2013-06-19 En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin. (Detta dokument, 2013-06-19, innehåller smärre modifieringar
Läs merJobbhälsobarometern Skola 2015
Rapport 2015-11-09 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola 2015 - Ny statistik om lärares syn på jobbet inom utbildningssektorn Inledning Debatten om skolan är dagligen
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merBranschstatistik 2013, delrapport 1. Vilka insatser arbetar företagshälsan med? 5% 17% 20% 13% 14%
Branschstatistik 213, delrapport 1 Denna branschstatistik bygger på uppgifter som Sveriges Företagshälsor samlade in i maj/juni 213. Materialet bygger på svar från företagsledningen på 93 företagshälsor,
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018 Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor Service AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING VD har ordet 1 Tillsammans gör vi skillnad 3 Ekonomi 4 Kommunikation 4 Medlemstöd 4 Arbetslivet
Läs merST-utbildningen i Arbetsmedicin. Att skapa förutsättningar för en framgångsrik specialitet. AM-Projektet
ST-utbildningen i Arbetsmedicin Att skapa förutsättningar för en framgångsrik specialitet AM-Projektet Bakgrund och problembeskrivning Akut brist på läkare inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin. Branschens
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs mer15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM
Läs mer2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor
2017:1 Jobbhälsobarometern Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor 2017-10-13 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern...
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder
Läs mer2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare
2015:2 Jobbhälsobarometern Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor 2015-12-17 Innehåll
Läs merKunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merFöretagarpanelen Q Kalmar län
Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012
2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari
Läs merSTYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka
STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2018 Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka INNEHÅLL 03 04 05 06 07 08 09 11 12 FÖRORD Stor potential för tillväxt i våra företag STYRELSEKARTLÄGGNINGEN 2018
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs mer2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan
2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs merSpelet om hälsan. - vinst eller förlust?
Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.
Läs merKömiljarden resultatet. Socialdepartementet
Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök
Läs merStarka tillsammans. Om undersökningen
Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte
Läs merFortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen
Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Förord och sammanfattning Välfärdssektorn står inför stora framtidsutmaningar.
Läs merBetänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104)
Remiss 2018-01-30 U2017/05010/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104) Remissinstanser
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merLandsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla
WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merSjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merStatistikbilder. för december 2016
Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K
Läs merSmart specialisering i 21 regioner Cecilia Johansson Luleå
Smart specialisering i 21 regioner Cecilia Johansson Luleå 2018-01-31 Smart specialisering i Sveriges regioner uppdateras löpande Norrbotten Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet
Läs merFriskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND
Friskt satsat För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND 1 Varför ännu ett hälsoprojekt? Projektet Friskt satsat drivs i samverkan
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merMäklarinsikt 2013:1 Uppsala län
Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merVi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!
Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs mer2017:2. Jobbhälsobarometern
2017:2 Jobbhälsobarometern Ju oftare man upplever ett psykiskt obehag inför att gå till jobbet, desto vanligare är det att man själv har blivit utsatt eller sett någon kollega blivit utsatt för trakasserier
Läs merVårdindikatorn primärvård
Vårdindikatorn primärvård Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn primärvård 3 Den privata vården får allt fler besökare... 4 En stor majoritet anser att valfrihet i vården är viktigt... 5 Otillräcklig
Läs merArbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena
Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena 2019-05-15 Ny organisation - kanalförflyttningen Kunden har ett eller flera ärende/-n och inte bara en handläggare. Vi har gått ifrån min personliga handläggare.
Läs merMäklarinsikt 2014:1 Gotlands län
Gotlands län Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Etikprövningsmyndigheten Utfärdad den 22 november 2018 Publicerad den 30 november 2018 Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Etikprövningsmyndighetens
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-04-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Under mars månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholms län
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merMäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län
Jönköpings län Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508
Läs merFöretagsklimatet i Blekinge län 2018
Företagsklimatet i 018 Om undersökningen i Deltagande företag Antal anställda Bransch Handel 1 Bygg 17 9% 31% % 4% 8% Inga 1-5 -5-50 4% 51-100 Fler än 100 Industri Tjänster till företag Transport Besöksnäring
Läs merSjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3
Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis
Läs merRegeringskansliet S2016/07755/SF
Regeringskansliet Remiss 2016-12-16 S2016/07755/SF Socialdepartementet KOM (2016) 815 Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning
Läs merYH - antal platser med avslut
YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang
Läs merGemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle. Charlotte Humling Tove Elvelid
Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle Charlotte Humling Tove Elvelid Varför samarbete? Arbetskraftsförsörjning Säkra tillväxt för Gävleregionen Utmaning Inskrivna arbetslösa
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merRegion Östergötland Större kraft att växa tillsammans
Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:
Läs merDen svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening
Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i
Läs merArbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen Län. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen Län Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna
Läs merMäklarinsikt 2014:1 Kalmar län
Kalmar län Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I
Läs merÅklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:4) om indelningen av den operativa verksamheten; Publiceringsdatum
Läs merMäklarinsikt 2014:1 Stockholms län
Stockholms län Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.
Läs merMäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län
Kronobergs län Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.
Läs merMäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län
Västmanlands län Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.
Läs merMäklarinsikt 2014:1 Blekinge län
Blekinge län Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 10 till 21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.
Läs mer