PLANBESKRIVNING. Tillhörande detaljplan för del av Brunnsvik 1:68 Brunnsviks folkhögskola i Ludvika kommun Upprättad i december 2017

Granskningshandling Diarienummer SBN 2017/185 Tillhörande detaljplan för del av Brunnsvik 1:68 Brunnsviks folkhögskola i Ludvika kommun Upprättad i december 2017 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-810 26 467-5088 12 45 30-7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HANDLINGAR... 4 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 4 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN... 4 4 PLANDATA... 5 4.1 LÄGESBESTÄMNING...5 4.2 AREAL...5 4.3 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN...5 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 5.1 RIKSINTRESSEN...5 5.2 ÖVERSIKTLIGA PLANER...5 5.3 DETALJPLANER, OMRÅDESBESTÄMMELSER OCH FÖRORDNANDEN...5 5.4 PROGRAM FÖR PLANOMRÅDET...5 5.5 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING...6 5.6 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT...6 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER... 6 6.1 NATUR...6 6.1.1 Mark och vegetation...6 6.1.2 Geotekniska förhållanden...6 6.1.3 Förorenad mark...7 6.1.4 Radon...7 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd...7 6.1.6 Fornlämningar Övriga kulturhistoriska lämningar...7 6.2 BEBYGGELSEOMRÅDEN...8 6.2.1 Bostäder...8 6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse...8 6.2.3 Offentlig och kommersiell service...8 6.2.4 Tillgänglighet...8 2(19)

6.2.5 Byggnadskultur...8 6.2.6 Gestaltning... 11 6.3 FRIYTOR... 11 6.3.1 Lek och rekreation... 11 6.3.2 Naturmiljö... 11 6.4 VATTENOMRÅDEN... 12 6.5 STRANDSKYDD... 12 6.6 GATOR OCH TRAFIK... 12 6.6.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik... 12 6.6.2 Kollektivtrafik... 13 6.6.3 Parkering, varumottag, utfarter... 13 6.7 KVANTITATIV RISKANALYS... 13 6.8 TRYGGHET... 14 6.9 STÖRNINGAR... 15 6.9.1 Buller... 15 6.9.2 Luft... 16 6.9.3 Sanitära förhållanden... 16 6.9.4 Skyddsanordningar... 16 6.9.5 Farligt gods... 16 6.9.6 Räddningstjänstens insatstid... 16 6.10 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 16 6.10.1 Vatten och avlopp... 16 6.10.2 Värme... 17 6.10.3 El... 17 6.10.4 Tele/Bredband... 17 6.10.5 Avfall... 17 6.11 BARNPERSPEKTIV... 17 6.12 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE... 17 7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR... 18 7.1 BERÖRDA FASTIGHETER OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDE... 18 7.2 FASTIGHETSBILDNINGSFRÅGOR... 18 8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR... 18 3(19)

8.1 KVARTERSMARK... 18 8.2 STRANDSKYDD... 18 9 ORGANISATORISKA FRÅGOR... 18 9.1 PLANFÖRFARANDE... 18 9.2 GENOMFÖRANDETID... 18 10 EKONOMISKA FRÅGOR... 18 11 TIDPLAN... 19 12 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN... 19 1 HANDLINGAR Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) Bilaga 1 Utredning om kulturvärdet Bilaga 2 Riskutredning Bilaga 3 Skötselplan För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande (utarbetas efter granskningen) Fastighetsförteckning 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Huvudsyftet är att göra planområdet mer flexibelt för olika sorters användning i jämförelse med gällande detaljplan. Främst ska området utvecklas för fler bostäder och centrumverksamhet med mera. 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. 4(19)

4 PLANDATA 4.1 Lägesbestämning 4.2 Areal Planområdet ligger i Brunnsvik, cirka 7 km nordväst om Ludvika tätort, längsmed riksväg 66/länsväg 245. Öster om planområdet breder skogsmark ut sig. I väster begränsas planområdet av den relativt branta lutningen i området. Planområdet är ca 4.3 hektar stort. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheten Brunnsvik 1:68 i planområdet ägs av Stora Brunnsvik AB. Se även 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållanden. 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5.1 Riksintressen Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken 1. Planområdet och dess byggnader från 1907 och fram till 1980-talet, gränsar till Storgården, vilket är den svenska författaren Karl-Erik Forsslund, en av grundarna till folkhögskolan, hem år 1906. Vid planläggning och iordningställande av planområdet ska hänsyn tas till riksintresset för att värna om den kulturhistoriskt viktiga miljön. 5.2 Översiktliga planer Detaljplanen avviker inte från gällande översiktsplan, laga kraft den 25 september 2013. I översiktsplanen finns ingen föreslagen markanvändning för planområdet. Planområdet ligger längs ett prioriterat utvecklingsstråk. 5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Gällande detaljplan ((förslag till stadsplan för Brunnsvik 1:52 med flera (Brunnsviksskolorna) samt upphävande av del av byggnadsplanen för del av Brunnsvik i Ludvika kommun)), laga kraft den 29 september 1981, har användningsområdena Cq, Cv och Es. Cq innefattar område för samlings- och föreningslokaler och därmed samhörigt ändamål. På mark med beteckning Cv tillåts värmecentral medan Es betecknad mark för transformatorstation. 5.4 Program för planområdet Detaljplaneprogram har inte upprättats då den nya detaljplanen inte avviker från gällande översiktsplan, laga kraft den 25 september 2013. 1 Riksantikvarieämbetet (RAÄ) nr W 8554 enligt 3 kap, 6 miljöbalken 5(19)

5.5 Behov av miljöbedömning Frågan om behovet av miljöbedömning togs upp på startmötet 2 för detaljplanen. De förändringar som detaljplanen medför, jämfört med gällande detaljplan, bedömdes inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Allmän platsmark berörs inte. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL bedömdes inte behövas. Det är betydande miljöpåverkan 3 som utlöser MKB-kravet. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning 4. 5.6 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 27 maj 2015 57, att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta en detaljplan för ärendet, med utökat planförfarande. I uppdraget ingår att genomföra samråd. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER 6.1 Natur 6.1.1 Mark och vegetation Planområdet ligger i en sydvästsluttning och sluttar ner mot odlingsmarkerna och sjön Väsman. Planområdet är till stor del bebyggt eller asfalterat. De grönytor som finns runt husen har träd och buskar. Den nordvästra delen av planområdet består mest av lövskog. Planområdet ligger inom ett värdefullt odlingslandskap enligt Länsprogram för bevarade av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, en samlad redovisning av bevarandeintressena i ett långsiktigt perspektiv. Men ingen odlingsmark finns inom planområdet. 6.1.2 Geotekniska förhållanden Enligt SGU 5 är den ursprungliga jordarten inom området siltig morän med hög blockhalt. Nordost om riksväg 66/länsväg 245 utgörs jordarten av isälvsgrus med rullstensblock. Närbelägna brunnar pekar på ett jorddjup mellan 10-14 meter på den nordöstra sidan om vägen. Jorddjupet på den sydvästra sidan om vägen uppskattas ligga mellan fem och tio meter 6. Berggrunden inom planområdet består av metagranit (urgranit). Det finns inte några större sprickzoner inom planområdet 7. 2 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 3 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 4 Länsstyrelsens samrådsyttrande 2017-05-10 Dnr: 402-3470-2017 5 SGU:s karta Serie Aa nr 177 6 SGU:s brunnsarkiv 7 SGU:s karta Serie K nr 30 6(19)

6.1.3 Förorenad mark Byggnader som numera är rivna kan ha funnits inom planområdet. Av den anledningen kan det därför finnas rivningsavfall i marken. Även oljecisterner kan ha funnits inom området vilket medför att oljeföroreningar kan påträffas i jorden. Det är krav att om förorening eller misstanke om förorening påträffas ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndighet genast kontaktas. 6.1.4 Radon Den ursprungliga marken är klassad som normalradonmark, förutom området med isälvsgrus som är klassat som högriskområde. Då det kan förekomma fyllnadsmassor inom området kan det även där finnas partier med högre radonrisk. Detta ska observeras inför nybyggnation av bostadshus. I närområdet finns flera bostäder med mycket höga markradonhalter. 6.1.5 Risk för skred/höga vattenstånd Då jordarterna består av blockrik morän respektive isälvsgrus bedöms det inte föreligga någon skredrisk vid befintliga byggnader. Inför eventuell nybyggnation inom planområdets västra del, mot gång- och cykelvägen, bör geoteknisk utredning göras. Detta för att bland annat bedöma lämplig grundläggning eftersom detta område lutar relativt brant ner mot sjön Väsman. Risken för höga vattenstånd ska vara minimal tack vare lutningen i området. 6.1.6 Fornlämningar Övriga kulturhistoriska lämningar Inom planområdet finns inga fornlämningar. En staty kallas Två generationer placerad i huvudentrén till området från parkeringen intill riksväg 66/länsväg 245 i planområdets sydöstra del, har klassats som Övrig kultur lämning/minnesmärke av Riksantikvarieämbetet. Två generationer består av en minnessten, av huggna och sammanfogade granitblock, 2.2 m höjd, 1.65m bredd och 0.82 m tjock. På minnesstenen är en bronsstaty föreställande två nakna män i olika åldrar, vilka hjälps åt med att spänna en båge 8. Statyn är tillverkad av konstnär Anders Jönsson (1883-1965). Den restes till ABF:s 25-årsjubileum och har ofta varit en symbol för Brunnsviks folkhögskola. Den har ett stort kulturhistoriskt och konstnärligt värde 9. Den ska skyddas med skyddsbestämmelse. Två generationer Skulpturen och andra värdeskapande element är starka symboler för att uppmuntra unga människor till att studera, utvecklas och sikta framåt. De symboliska värdena är viktiga i sammanhanget av kulturmiljön av Brunnsviks folkhögskola. 8 Fornsök, Riksantikvarieämbetet 9 Från Kultur- och fritidsnämndens yttrande om detaljplanens samråd 7(19)

6.2 Bebyggelseområden 6.2.1 Bostäder Flertalet av byggnaderna har tidigare varit bostäder för elever vid folkhögskolan och flera av byggnaderna kommer fortsätta vara bostäder (B). Bostadshusen har äldre faluröda träbeklädda fasader och de äldsta är från 1907 10. Nya bostäder kan tillåtas mellan den befintliga bebyggelsen och skogsmarken med hänsyn till områdets karaktär. Elever från Brunnsvik folkhögskola, 1930- talet 6.2.2 Arbetsplatser, övrig bebyggelse Idag är byggnaderna avsedda, enligt gällande detaljplan, för samlings- och föreningslokaler och därmed samhörigt ändamål (samlingssalar, bibliotek, klubblokaler och liknande, bostäder för t ex föreståndare, vaktmästare och dylikt). Den nya detaljplanen kommer tillåta vandrarhem i området, vilket går under bestämmelsen (O) tillfällig vistelse. Den tillåter också kombinationer av handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som går under bestämmelsen (C) centrum. Övrig bebyggelse i planområdet består utav bl.a. transformatorstation enligt gällande detaljplan. 6.2.3 Offentlig och kommersiell service Offentlig och kommersiell service finns främst i Ludvika centrum, på ca sju km avstånd från planområdet. Förskola och F-6 skola med tillhörande fritidshem finns i Sörvik, ca 1,5 km från planområdet. Möjlighet för förskola i planområdet kommer dock finnas, vilket går under bestämmelsen (S) skola. Högstadium finns i Ludvika. Detaljplanen kommer även tillåta vårdverksamhet som går under bestämmelsen (D). 6.2.4 Tillgänglighet I planområdet finns breda, asfalterade gångvägar och även mindre gångvägar. Terrängen sluttar relativt brant ner mot sydvästra delen av området. Lutningen kan försvåra tillgängligheten i vissa delar av området för personer med nedsatt rörelseförmåga. Gällande regler för tillgänglighet till bostäder ska tillämpas i planområdet. 6.2.5 Byggnadskultur Byggnadsbeståndet består av 14 byggnader från 1907 och fram till 1980-talet. Byggnaderna har en egen byggnadsstil. Stil och material ska efterföljas vid renoveringar och ny bebyggelse för att behålla en enhetlig stil på bebyggelsen i området 11. 10 Brunnsviks folkhögskola, utredning om kulturvärde, Ludvika kommun 2017 11 Ludvika översiktsplan - laga kraft den 25 september 2013 Mellanstuga 8(19)

Arkitekten Hakon Ahlberg är den som har haft störst betydelse för utformningen av byggnaderna. De flesta husen har träbeklädda fasader målade med faluröd slamfärg, men tre byggnader skiljer sig från de övriga. Höganloft, som är en timrad loftbyggnad, Vita Huset, en vitputsad stenbyggnad och Röda nästet, som blandar mellan två stilar, faluröda träpaneler och vit puts på andra delar. Här och var framträder de ursprungliga utformningarna i form av äldre dörrblad, fönster och takutformning. Vita huset Höganloft I några av byggnaderna finns interiöra motivmålningar av väggar och innertak av kvalité. Färg, form, byggnadsstil, arkitektur etc. beskrivs i detalj för varje byggnad 12. Området ligger inom riksintresse för kulturmiljövård. Därför ska stor försiktighet råda vid exteriörförändringar av befintlig bebyggelse som kan komma att förändra områdets och miljöns karaktär. Områdets struktur och karaktär skyddas med skyddsbestämmelse och säkerställs med varsamhetsbestämmelse och lovplikter, se plankarta. Byggnaderna har olika användningsområden och förutsättningar då vissa har använts som bostäder och matsalar medan andra har använts till undervisning. En utredning 13 om kulturvärde (bilaga 1) inom planområdet har genomförts. Utredningen visar att byggnaderna kan ordnas kronologisk enligt uppförandeår i fyra grupper: 1- Den första gruppen innehåller tre 14 byggnader, varje byggnad har egen specifik volym och karaktär vilket gör dem unika. De ska således ha ytterligare speciella skyddsbestämmelser. De här byggnaderna är: - Höganloft byggdes 1907, är den enda bygganden som är kvar från den primära gruppen 15 av skolans byggnader och har egen specifik karaktär även om den har förändrats invändigt. Höganloft skyddas exteriört genom skyddsbestämmelse q3, se plankartan. - Bonnierska (1909) med dess specifika form bevarades med samma form och på samma ställe under årens lopp. Bonnierska skyddas exteriört genom skyddsbestämmelse q3, se plankartan. 12 Brunnsviks folkhögskola, utredning om kulturvärde, Ludvika kommun 2017 13 Brunnsviks folkhögskola, utredning om kulturvärde, Ludvika kommun 2017 14 De är fyra byggnader enligt bilaga 1, Hyttan som byggdes 1918-1920 ligger utanför planområdet 15 se 2.1 Historik i planbeskrivningen 9(19)

- Fatburen (1918) som förändrades under ombyggnaden som genomfördes år 1918 och delvis ersatte den gamla byggnaden som uppfördes år 1907. Invändigt har Fatburen unika detaljer särskilt i den gamla matsalen på andra våningen. Fatburens andra våning skyddas interiört genom skyddsbestämmelse q2, se plankartan. 2- Den andra gruppen innehåller tre 16 byggnader, som alla byggdes från 1920 till 1930. Två av dem (Laven och Storstugan) har nästan samma karaktär och material, och används på samma sätt nuförtiden. Mellanstugan har annorlunda volym och detaljer, särskilt invändigt, och alla de här detaljerna bör bevaras. De här byggnaderna är: - Mellanstugan byggdes under ca 1920-1930 och har egen volym och karaktär. Mellanstugan skyddas interiört och exteriört genom skyddsbestämmelser q2 och q3, se plankartan. - Laven byggdes åren 1928-1929. Lavens struktur och karaktär skyddas genom skyddsbestämmelse, se plankarta. - Storstugan byggdes åren 1928-1929. Storstugans struktur och karaktär skyddas genom skyddsbestämmelse, se plankarta. 3- Den tredje gruppen innehåller sex byggnader som byggdes under 1950 och 1960 talen. Byggnaderna i den här gruppen har varierande volymer och karaktär, även detaljerna. De här byggnaderna är: - Vita Huset byggdes 1949-1951, dess vitputsade fasader och entré har unik karaktär. Byggnaden innehåller inga värdefulla detaljer inomhus. Vita Husets struktur och karaktär skyddas genom skyddsbestämmelse. - Utsikten byggdes 1951 och har inga värdefulla detaljer. Utsiktens struktur och karaktär skyddas genom skyddsbestämmelse, se plankarta. - Lillstugan byggdes 1950-1960 och har inga värdefulla detaljer. Lillstugans struktur och karaktär skyddas genom skyddsbestämmelse, se plankarta. - Röda nästet byggdes 1963, har egen unik karaktär, dess vitputsade och faluröda träbeklädda fasader som blandar mellan två stilar. Byggnaden innehåller inga värdefulla detaljer inomhus. Röda nästets struktur och karaktär skyddas genom skyddsbestämmelse, se plankarta. - Matsalen byggdes 1965, ser modern ut och innehåller inga värdefulla detaljer inomhus. Matsalens struktur och karaktär skyddas genom skyddsbestämmelse, se plankarta. - Gruvan byggdes 1969 och ser modern ut, innehåller inga värdefulla detaljer inomhus. Gruvans struktur och karaktär skyddas genom skyddsbestämmelse, se plankarta. 16 De är sex byggnader enligt bilaga 1, Smedjan, Folkhemmet och Milan som byggdes under 1920-1930 talen ligger utanför planområdet 10(19)

4- Den fjärde gruppen innehåller två 17 byggnader som byggdes under 1980-talet. Byggnaderna i den här gruppen har varierande volymer och karaktär, även detaljerna. De här byggnaderna är: - Bikupan byggdes 1981 och ser modern ut, innehåller inga värdefulla detaljer inomhus. Bikupans struktur och karaktär skyddas genom skyddsbestämmelse, se plankarta. - Garaget byggdes 1981. Inga värdefulla detaljer i Garaget. 6.2.6 Gestaltning Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Byggnaderna ska ha en god form-, färg- och materialverkan 18. 6.3 Friytor Alla byggnader inom planområdet bör erhålla fri utsikt och ska i största utsträckning bli solbelysta. Med hänsyn till eldfaran bör byggnaderna uppföras på tillräckligt inbördes avstånd men samtidigt förläggas så, att kommunikationerna blir de bästa möjliga 19. Då byggnaderna i planområdet har en egen byggnadsstil och planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövård bör eventuella nya byggnader efterlikna befintliga byggnader (eller inte påverka omgivningen negativt). Befintlig bebyggelse har till stor del faluröda träbeklädda fasader. Ny bebyggelse ska utformas med faluröda träbeklädda/vitputsade fasader, rött lertegelstak (sadeltak/mansardtak/valmat tak) för att ansluta till Brunnsviks karaktärsdrag. Vägnätet, planteringar, äldre större träd samt skulpturer och murar har betydelse för planområdet. 6.3.1 Lek och rekreation En allmän badplats finns i närheten av planområdet, vid sjön Väsman. Motionsspår finns för både löpning och skidåkning på andra sidan riksväg 66/länsväg 245. Gymnastikhall och bollplan ligger på samma sida av vägen som motionsspåret. Direkt tangerandes med områdets västra del går en gång- och cykelväg som förbinder planområdet med Ludvika i söder och Nyhammar i norr. Lekplats ska finnas i planområdet och miljön runtomkring öppnar upp för naturlig lek och inte endast på lekplats. 6.3.2 Naturmiljö Inom planområdet finns flera olika naturtyper, skog, öppen gräsbevuxen mark, solitära träd och stenmurar. Området Sörvik-Brunnsvik har det varmaste lokalklimatet i hela kommunen, vilket skapar goda förutsättningar för värmekrävande arter. 17 De är tre byggnader enligt bilaga 1, Kolet som byggdes 1982 ligger utanför planområdet 18 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 6 pkt 1 och 8 kap 1 pkt 2 19 BRUNNSVIKS FOLKHÖGSKOLA MINNESSKRIFT 1906-1931, STOCKHOLM 1931, sidan 73 11(19)

Inom planområdet finns det vissa naturvärden. Betydelsefullt är gamla träd, oavsett var de står och trädslag. Gamla träd bör bevaras långsiktigt, eftersom de kan bli flerhundraåriga. Gamla träd skyddas med bestämmelsen n 2 Träd får inte fällas, med undantag vid nödvändiga fall, marklov krävs vid trädfällning. De nödvändiga fallen kan vara t.ex. behovet att fälla sjuka eller skadade träd som medför risk att behålla, eller vid behov att reparera avloppsledning där träd finns. Skog som utvecklas naturligt fritt får högre naturvärde än skog som gallras. Arealen skog inom planen är liten och den bör klassas som kvartersskog. Stenmuren som är belägen mellan parkeringsområdet och huvudentrén är skyddad som biotopskyddsområde enligt Miljöbalken. En skötselplan finns som en bilaga 3 till detaljplanen. 20 6.4 Vattenområden Det finns inget vattenområde inom planområdet. Däremot ligger planområdet ca 200 meter från sjön Väsman, ca 30 meter från ett litet vattendrag i väster. Vattendraget i väster avskiljs från planområdet genom skogsmark och delvis av en gång- och cykelväg. 6.5 Strandskydd Vattendraget i väster är litet och avskiljs från planområdet av skogsmark och delvis av en gång- och cykelväg. Vattendragets betydelse för strandskyddets syfte bedöms vara litet. Strandskyddet avses att upphävas inom en liten del av kvartersmarken CBDOS, dock ej inom område med beteckningen skog, vilket innebär att strandskyddet blir kvar till ett avstånd av minst 50 meter från vattendraget. Strandskyddet behöver upphävas av Länsstyrelsen enligt miljöbalken 7 kap 18 pkt 2. 6.6 Gator och trafik 6.6.1 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Genom planområdets östra del går riksväg 66/länsväg 245, vilket är en rekommenderad led för farligt gods. Trafikflödet för vägen är måttligt, cirka 3000 fordon per dygn 21. I sydvästra delen av området finns en lokalgata med litet trafikflöde som leder till en parkering i planområdet. Vägnätet inom planområdet har betydelse för området enligt den kulturbedömning som har gjorts. De flesta GC-vägar inom planområdet är asfalterade och breda med bra siktlinjer. En gång- och cykelväg finns utmed den gamla banvallen mellan planområdet och sjön Väsman väster om planområdet. Gång- och cykelvägen förbinder Brunnsvik med Ludvika i söder och Nyhammar i norr. Breda GC-vägar i området 20 Skötselplanen har utförts av kommunens naturvårdssekreterare JanOlof Hermansson 21 Beräkning av vägtrafikbuller den 8 april 2016 12(19)

6.6.2 Kollektivtrafik Tre busslinjer, 294, 295 och 297, går genom planområdet längs med riksväg 66/länsväg 245. Busshållplats Brunnsvik ligger i planområdet och alla tre busslinjer stannar vid busshållplatsen. Linje 294 har 12 turer in till Ludvika varje vardag, tre turer varje lördag och två turer varje söndag. Linje 295 har nio turer till Ludvika varje vardag, tre turer varje lördag och två turer på söndagar. Linje 297 har en tur varje vardag till Ludvika. På helgen går det inga turer in till Ludvika via Brunnsvik med Linje 297. In till Ludvika tar det ungefär 15-20 minuter med buss. Sex turer till Ludvika går en omväg runt Väsman och tar då knappt en och halv timme. 6.6.3 Parkering, varumottag, utfarter I sydöstra delen av området finns parkering med utfart till riksväg 66/länsväg 245 väster om vägen. I den södra delen av planområdet finns parkeringsmöjligheter med utfart mot lokalgata som leder ut till riksväg 66/länsväg 245. Tillräckliga parkeringsplatser ska uppföras i enlighet med verksamheten som kommer bedrivas inom planområdet, i anpassning till områdets kulturvärde, se även 8 kap 10 plan- och bygglagen. 6.7 Kvantitativ riskanalys Enligt Länsstyrelsens vägledning 22 ska en kvalitativ eller kvantitativ riskanalys genomföras när ny detaljplan tas fram inom 150 meter från farligt gods led. Riksväg 66/ länsväg 245 går längs med den östra delen av planområdet och är en rekommenderad led för farligt gods. En riskutredning för planområdet har genomförts, se medföljande bilaga Riskutredning i planprocessen. Utredningen (bilaga 2) har resulterat i bland annat en tabell för rekommenderad verksamhet intill riksväg 66 (se tabellen nedan). Tabellen visar att inga byggnader, men odlingar, friluftsområden, trafikytor och ytparkeringar, kan tillåtas inom 0-30 meter från vägkanten. De befintliga byggnaderna skyddas mot utvändig pölbrand som inträffar på vägen genom att det befintliga dikets funktion säkerställs. Ett sätt att skydda de befintliga byggnaderna inom 30 meter är att begränsa utsläppets (pölens) utbredning mot byggnaderna. I dagsläge finns, mellan byggnaderna och vägen, en ytparkering och ett dike (intill vägen). Om ett läckage sker från en tankbil med brandfarlig vätska så kommer vätskan att rinna mot den lägsta punkten intill vägen, i detta fall diket. Om det säkerställs att diket 22 Farligt gods, riskhantering i fysisk planering. Länsstyrelsen Dalarnas län, 2012 13(19)

löper längs med hela vägen intill dessa byggnader, med endast enstaka avbrott för infart till ytparkeringen (se bilden ovan), bedöms den brandfarliga vätskan samlas upp i diket och inte rinna närmare byggnaderna. Diket säkerställs genom egenskapsbestämmelse m 1 (ett befintligt dike mellan parkering och riksväg 66 ska vara kvar på minst 2 meters bredd, 0,5 meters djup och 90 meter längd med ett avbrott vid infarten) se även plankarta. Bostäder i högst två plan, mindre samlingslokaler, handel, mindre kontor (inte hotell) och kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats kan tillåtas inom 30-45 meter från vägkanten enligt riskutredningen. Övriga hus i området ligger mer än 45 m från vägkanten och passar därför för all sorts verksamhet. Det aktuella planområdet ligger ca 7 km norr om räddningstjänstens station i Ludvika och utryckningsfordon kan vara på plats inom tio minuter vid en eventuell olycka med farligt gods inblandat. 6.8 Trygghet Tabell från riskutredningen (Briab Brand & Riskingenjörerna AB, 2017) Långa siktlinjer som ger god överblickbarhet, samt god belysning på parkeringar, lokalgator och gång- och cykelstråk är viktigt för att ett område ska ha en god upplevd trygghet 23. 23 Bo tryggt 05, Polismyndigheten i Stockholms län, 2005 14(19)

Byggnader med entréer och fönster vända mot gator och gångstråk ökar känslan av trygghet. I området är entréerna i de flesta fall vända ut mot gångstråken vilket ger en ökad trygghetskänsla tillsammans med den goda sikten som finns i området genom de långa och raka GC-vägarna. En hög grad av funktionsblandning är viktigt för trygghetskänslan. Detaljplanen tillåter bostäder, förskola, vandrarhem, affärer och konferenslokaler vilket gör att det kan bli en god variation av funktioner i området. Detta ökar chanserna att fler människor rör sig i området under dygnets alla timmar, vilket skapar en sorts naturlig övervakning, som ökar trygghetskänslan i området. 6.9 Störningar 6.9.1 Buller Riksvägen har en hastighetsbegränsning på 80 km/h och ett ungefärligt trafikflöde på 3000 fordon per dygn, av dessa är det ca 10 % tunga fordon. Upp till 38.5 m från vägkant ligger ekvivalentnivån vid gränsen 55 dba som är det gamla riktvärdet för buller och maxnivån vid 70 dba. 15(19)

Upp till 22.5 m från vägkant ligger bullernivån vid gränsen 60 dba enligt det nya riktvärdet för buller 24. Inga bostäder inom planområdet ligger närmare vägen än gränsen för 60 dba, den närmaste bostaden är på ca 23.5 m avstånd från riksvägen medan andra byggnader är på ca 28 m avstånd från riksvägen. Inga uteplatser vid de närmaste byggnaderna är vända mot riksvägen. Andra sidan av de byggnaderna är vända mot sjön och avskärmas av sig själva. Maximala bullernivåer kommer således inte överskrida 70 dba vid uteplatser. Boverkets byggregler har bestämmelser för buller inomhus. När reglerna tillämpas ska hänsyn tas till kulturvärdet så att byggnaderna inte förvanskas. Innan folkhögskolan lades ner var hastigheten begränsad till 60 km/h. Om området åter börjar användas bör hastigheten sänkas till 60 km/h. 6.9.2 Luft Inga miljökvalitetsnormer för luft överskrids i planområdet. 6.9.3 Sanitära förhållanden Planområdet är försett med kommunalt vatten och avlopp. 6.9.4 Skyddsanordningar Inga skyddsanordningar bedöms behövas i planområdet, förutom att diket längs riksvägen ska säkerställas enligt 6.7 Kvantitativ riskanalys. I övrigt anses avståndet och befintliga byggnader som skärmar av bebyggelsen som ingår i den nya detaljplanen vara tillräckligt. 6.9.5 Farligt gods Riksväg 66/länsväg 245 som går längs med den östra delen av planområdet är rekommenderad led för farligt gods. I de olika klasserna av farligt gods har vägen lägst nivå i statistiken i alla tester 25. Se även 6.7 Kvantitativ riskanalys. 6.9.6 Räddningstjänstens insatstid Räddningstjänsten från stationen i Ludvika centrum beräknas kunna vara på plats inom tio minuter vid en eventuell olycka 26. 6.10 Teknisk försörjning 6.10.1 Vatten och avlopp VA-ledningar finns i området sedan tidigare. Tillgänglighet till brandvatten finns inom planområdet (fyra punkter). Brandvattenförsörjning ska utökas och anpassas till ny plan enligt Räddningstjänsten Västerbergslagen. Rekommenderad minsta kapacitet i markbrandposter är 1200 liter per minut med ett maximalt inbördes avstånd av 150 meter. 24 Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 25 Kartläggning av farligt godstransporter, SCB, 2006 26 Länsstyrelsen Dalarnas län, regionalt underlagsmaterial-lista (RUM-lista) 16(19)

6.10.2 Värme Uppvärmning för byggnaderna finns som närvärme. Panncentral Pannrummet finns på nordöstra sidan av riksvägen och eldas med flis. 6.10.3 El Området är försett med el. 6.10.4 Tele/Bredband Det finns bredband via fiber i ett antal av byggnaderna med möjlighet till anslutning för alla byggnader. Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör därför läggas i samband med annan ledningsdragning för att underlätta för boende och andra verksamheter i området. 6.10.5 Avfall Återvinningsstation finns närmast i Sörvik, på ca 1.5 km avstånd. Närmaste återvinningscentral ligger i Björnhyttan. 6.11 Barnperspektiv Förskola och F-6-skola med tillhörande fritidshem finns i Sörvik ca 1,5 km söderut. Högstadium finns i Ludvika centrum. Detaljplanen tillåter skola, till exempel en förskola. I planområdet finns få bilvägar. Riksväg 66/länsväg 245, med måttligt trafikflöde, avskärmas från bostäderna av byggnader med andra verksamheter och en stenmur. Lokalgata i planområdet finns bara i områdets sydvästra del. Detta gör området till en säker miljö för barn. I och i närheten av planområdet finns skog och naturmark, som kan fungera som naturlig lekplats för barn. Inom planområdet bör finnas en lekplats, se 6.3.1 Lek och rekreation. 6.12 Konsekvenser av planens genomförande Området kommer att bli mer flexibelt eftersom den nya detaljplanen öppnar upp för fler användningsområden än gällande detaljplan, laga kraft år 1981. Detta förbättrar förutsättningarna att bevara denna kulturhistoriska miljö. Fler boende i området riskerar medföra att bilturerna från Brunnsvik in till Ludvika tätort ökar. Ett möjliggörande av vandrarhem kan komma att öka biltätheten i ytterligare men skapar samtidigt nya arbetstillfällen i planområdet. Användningen mindre handel och service ska förhoppningsvis se till att bilberoendet ökar så lite som möjligt. Trafikflödet för riksväg 66/länsväg 245 är måttligt och även om bilanvändandet i området kommer öka kommer det inte påverka trafikflödet i stort. Det finns bra alternativ till bilen i och med de tre busslinjer som stannar bredvid planområdet och den gång- och cykelväg som förbinder planområdet med Ludvika och Nyhammar. 17(19)

7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållande Planområdet berör del av fastigheten Brunnsvik 1:68 som ägs av Stora Brunnsvik AB. Inom planområdet finns det ledningsrätt för kraftledning till förmån för Västerbergslagen Elnät AB. 7.2 Fastighetsbildningsfrågor Då planområdet idag består av en fastighet som är privatägd krävs ingen fastighetsbildning för att genomföra detaljplanen. 8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 8.1 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. 8.2 Strandskydd Strandskyddet avses att upphävas inom planområdet till 100 meter avstånd från vattendraget och innefattar en liten del av kvartersmarken CBDOS (ej inom skogsmark). Se även 6.5. 9 ORGANISATORISKA FRÅGOR 9.1 Planförfarande Planarbetet kommer att genomföras med utökat planförfarande eftersom planen anses vara av stort allmänt intresse. 9.2 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen skall vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av (10) år. 10 EKONOMISKA FRÅGOR Samtliga kostnader som denna detaljplan medför, däribland plankostnaden svarar den privata fastighetsägaren för. 18(19)

11 TIDPLAN Startmöte april 2015 Samråd mars 2017 Granskning februari- mars 2018 Antagande april 2018 Laga kraft maj 2018 12 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats av planeringsenheten. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter. Louise Nordström planeringschef Anas Skaef planarkitekt handläggare 19(19)