OM BARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEK

OM BARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEK Britt Dahlström Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier. MAJ 2011 1

Innehållsförteckning 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat s.3 2. Förutsättningar..s.3 2.1 Presentation av Ulricehamns stadsbibliotek.s.3 2.2 Frågeställningar...s.4 3. Process.s.5 3.1 Aktion.s.5 3.2 Verktyg...s.5 4. Resultat s.6 5. Reflektion.s.8 Litteraturlista.. s.9 Bilaga 1 Barnchecklista....s.10 Bilaga 2 Intervjufrågor.....s.12 2

1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Den här rapporten beskriver ett utvecklingsarbete inom området barns delaktighet i barnbiblioteket. Rapporten skrivs inom ramen för en uppdragskurs i aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete för bibliotekarier, som pågick under hösten 2010 till våren 2011, och har letts av Lena Folkesson från Göteborgs universitet och Kultur i Väst, med stöd från Kulturrådet. Kursens titel vittnar om att jag har studerat ämnet i fråga med hjälp av aktionsforskning och dess metoder. Vad innebär det att arbeta med aktionsforskning? Karin Rönnerman beskriver i Aktionsforskning i praktiken (2004) att det aktionsforskningsinspirerade sättet att arbeta utmärks av att det är problemorienterat något i verksamheten behöver utvecklas eller förbättras. Det är också praktikorienterat det är den egna praktiken som förbättringsområden ska utgå. Och det är förbättringsinriktat till skillnad från övrig forskning som kan vara inriktat på att enbart undersöka något ska aktionsforskningen leda till en förbättring av verksamheten. Genom en aktion, att man prövar något, sker en förändring i arbetet och med hjälp av olika verktyg studerar man vad som sker i verksamheten. I traditionell forskning är inte alltid avsikten att det ska ske en utveckling. Aktionsforskningen syftar däremot till att utveckla den egna verksamheten och är ett ständigt pågående arbete. Det här för med sig att utvecklingsarbetet tenderar att gå i ett spiralgående skeende. Spiralen består oftast av stegen planera agera observera reflektera. Det är mest i pedagogiska sammanhang som man har utvecklat det här sättet att arbeta (Rönnerman, s. 13ff). Under rubriken process kommer jag att ta upp vilka olika verktyg som man kan använda i aktionsforskningsarbetet. Här nedan följer det första steget i aktionsforskningen att planera. Jag kommer att ge en kort bakgrundsbeskrivning av mitt bibliotek, en kortfattad historisk bakgrund till mitt val av ämne samt vad i dagsläget som har inspirerat mitt val av förbättringsområde. 2. Förutsättningar 2.1 Presentation av Ulricehamns stadsbibliotek Ulricehamns stadsbibliotek är huvudbibliotek för Ulricehamns kommun som idag har ca 23 000 invånare. På stadsbiblioteket som enbart är ett folkbibliotek arbetar fyra bibliotekarier, fem assistenter och en bokuppsättare. I kommunens biblioteksorganisation ingår tre filialer och därtill hörande utlåningsstationer. Det finns idag totalt 13 bibliotek runt om i kommunen, bemannade från ett par till flera timmar i veckan. Stadsbiblioteket har under de senaste decennierna genomgått en del förändringar som pekar mot en utveckling av en alltmer självständigare roll i förhållande till beslutsfattare. Det här kom fram när jag intervjuade mina kollegor som hade varit anställda ett tjugotal år. När deras 3

anställning började var många beslut tvungna att förankras i kulturnämnder eller bland andra politiska organ. Utvecklingen har gått mot att tjänstemännen själva bestämmer över en större del av sitt arbete. Detta har också inneburit ett större avstånd till den politiska makten. För ett par decennier sedan fanns en mer direkt och snabbare väg för att få inflytande över de politiska beslut som gällde biblioteksverksamheten. Mina kollegor beskrev det som att man kunde som enskild tjänsteman ringa ett samtal och prata med en politiker. De upplevde att det gick att påverka planer och politiska beslut. Det här förhållningssättet finns inte idag. Avståndet och därmed tjänstemännens känsla av maktlöshet verkar ha ökat. Däremot har inflytandet över den egna verksamheten ökat genom åren. Idag går det att fatta egna och självständiga beslut och påverka utvecklingen som rör ens ansvarsområde. Mitt förbättringsområde finns här som en tänkbar utvecklingsfas. Ett ytterligare steg i samma linje, från att tjänstemännen bestämmer till att mottagaren är med och beslutar om hur biblioteket ska fungera. Min verksamhet består av barnbiblioteket och med särskild tanke på barnkonventionens artikel nr 12:1, Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad, är barns delaktighet och inflytande även på bibliotekets område av största vikt. I kommunens vision finns ledordet växtplats där barnen är i centrum. Ulricehamns kommun är en Växtplats för alla och har barnen i centrum. Kommunen har tagit fram en barnchecklista (se bilaga 1) där man försöker att ta tillvara barns intressen. När det gäller bibliotekets verksamhet för barn har den förändrats en del under de senaste åren. Framför allt har programverksamheten för barn ökat. Utlåningen har ökat under de senaste åren och förändringar har successivt skett med både program och bibliotekets barnavdelningar. Under den här tiden har vi däremot inte aktivt arbetat med barns delaktighet och inflytande, vilket vi idag upplever som en brist. Ämnet har aktualiserats ett par gånger under ett flertal år eftersom det finns behov i kommunen av att flytta stadsbiblioteket. Även i samband med dessa diskussioner, då olika förslag har lagts fram och flera utredningar har gjorts, har frågan om barns delaktighet kommit upp. 2.2 Mina frågeställningar Frågor som jag har ställt mig är bland annat: Hur ska vi få barn/ungdomar att delta och påverka utvecklingen av deras lokala folkbibliotek? Hur ska vi öka barns delaktighet? En annan aspekt är vad händer i biblioteket när man arbetar med barns delaktighet. Det här syftar också till att få en ingång till frågan om hur vi ska utforma barnbiblioteket för att möta framtidens behov. Men i den här rapporten beskriver jag enbart mitt utvecklingsarbete som jag har arbetet med sedan i höstas. Och jag har inriktat mig på barn i mellanstadieåldern och främst behandlat det fysiska biblioteksrummet. 4

3. Process 3.1 Aktion Jag har arbetat med en grupp barn i mellanstadieåldern som jag träffar regelbundet genom en bokklubb som jag håller i. De flesta av barnen har redan en införstådd och inskolad biblioteksbild, vilket både kan vara en nackdel och fördel. Är man redan en van biblioteksbesökare kan det vara svårt att bortse från de redan fasta konventioner som biblioteket styrs av. En fördel kan vara att barnen förhoppningsvis har lättare att ha åsikter om biblioteket och kanske har reflekterat över verksamheten. Det andra steget i aktionsforskningsspiralen är att agera, vilket rubriken aktion syftar på. Aktionen innebär att man gör en förändring i sin verksamhet och sedan studerar vad som händer efter förändringen. För att kunna hitta någon form av aktion valde jag ett göra en intervju dels med ett av barnen och dels med hela gruppen. Vid intervjutillfället med hela gruppen ställde jag bara ett par frågor, medan jag gjorde en mer djuplodad intervju med ett av barnen. Under intervjuerna och under träffarna med barnen i bokklubben har det kommit fram flera förslag på förändringar. Min aktion eller aktioner består av att försöka genomföra några av de förslag som barnen har lagt fram. Resultaten av intervjuerna och aktionerna beskrivs i avsnittet resultat. 3.2 Verktyg När aktionen har genomförts ska något eller några verktyg användas för att gå till nästa steg i spiralen, att observera vad aktionen har fört med sig. Inom aktionsforskningen är verktyget loggbok och observation vanliga när man arbetar med aktionsforskning. Under min arbetsprocess har jag fört en loggbok. I Cato R.P. Björndals bok Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning (2009) finns det beskrivet på vilka sätt man kan använda sig av loggboken. (Björndal, s.61) Syftet är framför allt att skapa en fördjupad insikt av det som har hänt i ens verksamhet. Loggboken kan vara mer eller mindre strukturerad på varierande vis. I den här studien har jag valt att föra en ostrukturerad loggbok. Jag gjorde också ett försök att observera en situation med barnen, vilket jag skriver om längre fram. 5

4. Resultat Inom ramen för den här aktionsforskningskursen och valet av mitt förbättringsområde har syftet varit att prova ett par verktyg och aktioner för att kunna arbeta med barns delaktighet. Flera förslag till aktioner har framkommit i både intervjuer och samtal, och jag har gjort försök att använda ett par av de verktyg som vanligtvis används i aktionsforskningssammanhang. Under intervjuerna och samtalen med barnen ställde jag mest frågor kring hur de tyckte att biblioteksrummet var utformat och om de hade några önskemål eller förslag på förändringar, antingen av rummet eller av samlingen som sådan. Det som var mest uttalat var att böcker och media är svåra att hitta. Bibliotekets skyltning är inte tillfredsställande. Det är komplicerat att både hitta i fackavdelningen, där ämnena har invecklade rubriker. Det är också svårt att hitta bland skönlitteraturen eftersom bokstäverna finns på skyltar som är av en platt typ istället för en bred s k knubb. Ett av barnen kom också med förslag på en ny genreindelning, nämligen äventyr. I intervjun med det enskilda barnet framkom önskemål om en hylla där man själv kunde lämna egna skrivna bidrag som kan läsas eller lånas ut av andra. Jag beslöt mig sedan för att göra en aktion då barnen fick vara med att ändra på ämneskategorier på fackavdelningen och försöka att studera vad som hände med barnen och vad som händer i biblioteket. Barnen föreslog andra ord för de SAB-avdelningar som vi har. De tyckte att det var flera rubriker som var svåra att förstå och jag fick hjälpa dem på traven genom att ge några förslag på andra namn på avdelningarna. Det var svårt att samtidigt som man arbetar med barnen även göra en observation. Efter träffen med barnen ändrade jag på beteckningarna och lade till en bild som symboliserade ämnet. Ett förslag under en kursträff var att efteråt observera i biblioteket vad som händer efter att vi hade ändrat på skyltarna. Någon egentlig observation har jag inte gjort. Jag tror att det krävs en större förändring i biblioteket för att man ska se några mer uttalade skillnader. Men en situation noterade jag under en biblioteksvisning för en förskoleklass: då jag skulle visa några pojkar var böckerna om dinosaurier står, utropade en pojke att man kan se på bilderna var böckerna står. Det är viktigt att arbeta kontinuerligt med barns delaktighet och man måste lära känna barnen för att de dels ska bli medvetna om att det går att påverka och dels våga göra det. Barnen behöver tid för att lära känna den som arbetar på biblioteket och också få tid att bli medvetna om biblioteket som rum och struktur. Det är också viktigt att det finns tid att försöka genomföra de förslag som barnen ger. Eftersom det här utvecklingsarbetet och kursen har pågått under en längre tid (sedan hösten 2010) så har barnen efterhand också kommit fram med önskemål, inte bara då jag har uppmanat dem att göra det. Ett sådant exempel är att när pojke tyckte att biblioteket skulle ha ett cykelställ. 6

En annan aspekt är den övriga personalen som arbetar i biblioteket och som troligtvis också får förslag eller ser behov av små eller stora förändringar. I det här sammanhanget är det viktigt att på ett praktiskt och smidigt sätt försöka samla in de idéer som kommer fram. Två begrepp som är viktiga att vara medveten om i sammanhanget är barnperspektiv och barns perspektiv. Det här skriver Barbro Johansson om i antologin Barnet, platsen och tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Barnperspektiv används ofta i betydelsen att en vuxen försöker komma underfund med barns egna perspektiv. Ofta används barnperspektivet i sammanhang där vuxna i beslutsfattande ställning försöker att ta hand om barns intressen. (Johansson, 2010, s24) En vuxen kan däremot inte inta ett barns perspektiv. Ett barns perspektiv är barnets egen värld eller synvinkel. Det man däremot kan göra är en tolkning av barnets perspektiv. För att kunna arbeta med barns och ungas delaktighet krävs ett ständigt förändringsarbete. Barnen växer upp, förändrar sin syn på tillvaron, samhället förändras och barn påverkas i hög grad av omgivningens förändringar. Casper Hvenegaard Rasmussen och Henrik Jochumsen beskriver i kapitlet Från läsesal till levande bibliotek i Barnet, platsen och tiden om hur biblioteksrummet har förändrats under årtionden. Den teknologiska utvecklingen har exempelvis påverkat biblioteksrummet i hög grad. Rasmussen och Jochumsen skriver att det inom bibliotekssammanhang finns visionen from collection to connection. Biblioteken har gått från att varit passiva samlingar till att försöka förena användarna med medier, kunskap, kultur. De ger olika exempel på hur man har testat olika grepp för att attrahera barn. (s.213ff) I den danska Biblioteksstyrelsens rapport Fremtidens biblioteksbetjening af børn talar man bl a om att barnbiblioteket i framtiden ska vara ett ställe där man kan vara, lära och göra. Under arbetets gång har det uppstått frågor som rör både aktionsforskningen och barns delaktighet. Det kommer jag ta upp i nästa avsnitt, under reflektioner. Vi har hamnat på det sista steget i spiralen, att reflektera. 7

5. Reflektion Överlag har det varit svårt att arbeta med mitt förbättringsområde på ett aktionsforskningsinspirerat sätt och det här är bara en början. Jag kunde ha använt mig av loggboken i större utsträckning än vad jag har gjort och kanske på ett mer strukturerat sätt. Det tar också tid att arbeta med förändringsarbete och med barns delaktighet, vilket jag har upplevt som en svårighet, men som ändå är en viktig slutsats för mitt arbete och viktigt att tänka på om man ska arbeta med delaktighetsfrågor. Om inte tiden eller viljan finns till förändring, är risken att det blir en slags skendemokrati. Under våra träffar i kursen tog vi just upp den här sidan av saken, att hamna i ett skendemokratiskt läge, vilket kan inträda om barnen önskar förändringar som man själv upplever som opassande eller komplicerade att genomföra. De förslag som barnen kom med i mitt sammanhang var alla sådana som är fullt möjliga att genomföra och som vi i personalen har tidigare diskuterat. Problemet har i stället varit att hitta tillfällen i det dagliga arbetet att realisera önskemål och tillfredsställa de behov som finns. Nya frågeställningar har dykt upp på vägen genom det här arbetet. Hur medvetna är barnen om vilka behov de har? De barn som jag har arbetat med är redan vana biblioteksbesökare och därför inskolade i de konventioner som finns. Det kan vara svårt att göra tanken fri från det som redan är. Det kan ändå vara vanskligt att arbeta med barn som inte är vana biblioteksbesökare eftersom de kan vara mindre medvetna om egna önskemål och behov i bibliotekssammanhang. Finns inte biblioteket i deras vardag kanske det inte är något som man överhuvudtaget har reflekterat över. En annan fråga som är viktig att ställa i det här sammanhanget är: Av vilken anledning ska vi arbeta med barns delaktighet? Vilka är de främsta motiven? Blir barnverksamheten bättre för att barnen själva får vara med och bestämma? Är det barnens perspektiv eller barnperspektivet som vi är ute efter? Om vi väljer att försöka förstå och tolka barnens perspektiv hur gör man då? Samhällsutvecklingen går i snabb takt och en ständig omvärldsbevakning krävs. För att biblioteket ska vara en attraktiv plats för barn är det viktigt att på något sätt verka för ett utvecklings- och förändringsarbete, att låta aktionsforskningsspiralen gå flera varv till. 8

Litteraturlista Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. (red.) Karin Rönnerman. Lund. 2004. Barnet, platsen och tiden : teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. (red.) Kerstin Rydsjö, Frances Hultgren, Louise Limberg. Stockholm stadsbiblioteks skriftserie 16. Stockholm. 2010 Björndal, Cato R.P. Det värderande ögat : Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm. 2005. Fremtidens biblioteksbetjening af børn. Biblioteksstyrelsen i Danmark. 2008 Johansson, Barbro. Barnbibliotekariers och forskares barnperspektiv. Ingår i: Barnet, platsen och tiden : Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld (red.) Kerstin Rydsjö m fl. Stockholm stadsbiblioteks skriftserie 16. Stockholm. 2010 Ulricehamn kommuns vision: URL: http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/information.aspx?id=4766 FN:s konvention om barnets rättigheter: URL: http://www.barnombudsmannen.se/adfinity.aspx?pageid=7864 Rasmussen Hvenegaard, Casper, Jochumsen, Henrik. Från läsesal till levande bibliotek barn, ungdomar och biblioteksrummet. Ingår i: Barnet, platsen och tiden : Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld (red.) Kerstin Rydsjö m fl. Stockholm stadsbiblioteks skriftserie 16. Stockholm. 2010 Rönnerman, Karin. Vad är aktionsforskning? Ingår i: Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. (red.) Karin Rönnerman. Lund. 2004. 9

BARNCHECKLISTA Ansvarig nämnd: Handläggare: Ärende: 1. Innebär beslutet att det är barnen Ja Nej och ungdomarnas bästa, som beaktas främst? Motivering: 2. Innebär beslutet att barns och Ja Nej ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Motivering: 3. Innebär beslutet att barns och Ja Nej 10

ungdomars rätt till god hälsa och utveckling beaktas? Motivering: 4. Har barnen och ungdomarna fått Ja Nej möjlighet att uttrycka sin egen mening? Motivering: 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt Ja Nej och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Motivering: Övriga synpunkter: 11

Intervjufrågor kön, ålder Brukar du gå hit?/ Hur ofta? Varför går du hit? Vad brukar du göra här? Hur lång tid är du här när du kommer hit? Lånar du någonting? Vad brukar du låna? Vad tycker du är bäst med det här biblioteket? Vad tycker du sämst om i biblioteket? Tycker du det är lätt eller svårt att hitta här? Är det något du saknar, böcker/annan media? Skulle du vilja göra om någonting härinne? Om du fick drömma helt fritt, önska dig vad som helst - Hur skulle ditt drömbibliotek se ut? Hur skulle biblioteket se ut om du ska vara där, kanske ta med dina kompisar dit? Vilka färger skulle du vilja att biblioteket har?/ dina favoritfärger? Vad ska finnas i biblioteket? Är du i något annat bibliotek? Tycker du bibliotek är viktigt/oviktigt/spelar ingen roll? 12