Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola

Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste perioder för barn Undantag från sim- och sexundervisning Skolavslutningar i kyrkan Luciafirande i skolan och/eller i kyrkan

NYC och London

NYC 9/11 & London 7/7 Post 9/11 och 7/7: 1. Europarådets utbildningsministrar gör religion till en egen fråga 2. Religiös fundamentalism och religiösa konflikter är det största hotet mot demokrati: Hur ska vi hantera religion? 3. Utbildning är nyckeln till fred och samförstånd

Lpo/Lpf -94 Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överens-stämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 ). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Modifiering i Lgr 11: Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Värdegrunden specificerar Värden (gott, rätt, eftersträvansvärt) - frihet, jämlikhet, solidaritet (människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde, individens frihet och integritet, solidaritet, jämlikhet) Dygder (karaktärsdrag) - fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande

Skolornas arbete med demokrati och värdegrund Demokratiarbetet är splittrat De demokratiska kvaliteterna i undervisningen behöver stärkas Elevernas inflytande och delaktighet behöver stärkas Skolorna behöver utveckla ett kritiskt förhållningssätt Skolorna behöver utveckla en helhetssyn på uppdraget (demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget skiljs åt) Lärare förmår inte att ta svåra etiska diskussioner Skolinspektionen 2012:9

Forskning: En Värdefull Skola (2011-2013) Externt konsulterade intressenter (RFSL, Friends, SET-utbildning, SkolKomet(KOmmunika tionsmetod), Lions Quest anlitas i ökande utsträckning Ensidigt fokus på metodfrågan Värdegrundsarbetet reduceras till enskilda dagar, ex. likabehandlingsdagar eller värdegrundsdagar

Vad är demokrati i skolan? Skolan ska vila på demokratins grund Skolan är inte en riksdag Vad är demokrati? Vad är demokrati i skolan? Vad är det demokratiska i demokratin?

Utbildning och demokrati Skolan är det moderna samhällets motor Vilken slags människa vill vi ha/fostra? Utbildning för demokrati: förbereda A. kunskap lära om demokrati B. demokratiska färdigheter C. demokratisk inställning värderingar/värden Utbildning genom demokrati: träna A. Delaktighet och deltagande (elevdemokrati) B. Elevaktiva arbetssätt

Sweden is a liberal democracy består av två delvis motstridiga traditioner a. Liberalism rötter i 1700-talets upplysning. I grunden moralisk, vilar på liberala värden, individualistiskt fokus. b. Demokrati rötter i antikens Grekland. Demos (folk) + cratos (kraft). I grunden politisk, betonar folkets möjlighet att förhandla.

Frågor 1. Är demokrati något vi har eller gör? 2. Vad betyder demokrati på skolgården och i klassrummet? - elevinflytande i styrelser/organ? - delaktighet i lektionsplaneringen? - rätten att få uttrycka sin åsikt? 3. Är demokratiarbetet fokuserat på att befästa vissa värden eller skapa utrymme för förhandling/omförhandling?

Demokrati på skolgården Är något vi gör (eller inte gör!) Demokrati som handling Demokrati levs och hålls levande genom liberalism & demokrati i samspel! Demokrati (i skolan) är att skapa förutsättningar för människor att handla (Biesta 2006)

utgångspunkter Demokrati finns inte Demokrati levs (eller levs inte) På liberala värden vilar den svenska demokratin Demokratiska värden finns inte! Vi delar världen, inte värden (Hannah Arendt) Pedagogens uppdrag: att överföra vissa värden och att tillåta att deras innehåll omförhandlas!

Läroplanens paradoxer Fostra till frihet? Fostran som disciplinering Frihet som befrielse från auktoritet, individens frihet och integritet Fostra till tolerans? De intoleranta ska inte tolereras? Fostra bort icke-tolerans Vad betyder tolerans? Hur relaterar vi tolerans till frihet?

Vad är frihet? a. valfrihet? b. Individens fri- och rättigheter? (frihet från och frihet till) a. underordnande? (under Guds/Allahs vilja?) Ex. niqab: Den demokratiska traditionen: inte en kollision mellan frihet och ofrihet utan en diskussion om olika uppfattningar om vad frihet är.

Genrekunskap Vad för slags text är läroplanens text? 1. En läroplan är en politisk text 2. En läroplen är en strävanstext 3. En läroplan är inte en pedagogisk eller didaktisk text 4. En pedagog är inte en politiker 5. En politiker är inte en pedagog

Nya utgångspunkter 1. ovetskap (en avlärandeprocess) a. Vi vet inte vad demokrati är b. Vi vet inte vad religion är Ex. Nietzsche: Bara det som inte har någon historia kan definieras (historiskt kontingent) Gör demokrati till en fråga för utbildning! 2. med människan i centrum! Hon förenar teoretiska gränser och konkretiserar debatten 3. där olikhet är något annat än olikheter

Värdegrunden - hjälp eller stjälp? - Varför i bestämd form (värdegrunden)? - En önskelista? - Ett dokument om det vi tycker om? - Ett sätt att lösa mångfalds problemen? - En ersättning för religionen?

Till slut 1. Olikheter och konflikter är tecken på något viktigt - det vi anser vara värt att kämpa för De små gesternas pedagogik Det största hotet är vår egen maktlöshet De små sakerna gör ofta störst skillnad!