Lätta kollektivtransportsystem med strukturerande egenskaper Thomas Johansson Thomas Lange Den Goda Staden 4 december 2008
Syfte: Inom Den Goda Staden-projektet bidra till ny kunskap om lätta kollektivtransportsystem, påvisa internationella erfarenheter och ge nya initiativ för svensk stadsutveckling Den senaste internationella utvecklingen speglas i förhållande till svenska förhållanden Främst kontinentaleuropeiska förebilder
Omfattning Bok 1, översikt, klar under 2008 Bok 2, handbok i spårvägsetablering klar under 2009 Tillämpningsstudier för Norrköping Jönköping Uppsala
Tillämpningsstudier Som pdf på http://banportalen.banverket.se/banportalen Järnvägen i samhället Projekt
Två nyckelbegrepp Lätta system Strukturerande system Låga axellaster < 10-11 ton Lätta konstruktioner (under- och överbyggnad) Systemet ska vara stabiliserande, synligt och påtagligt även om inte fordon är närvarande för stunden Lätt infrastruktur för kontinuerlig energitillförsel
Den Goda Staden Norrköping utbyggnad av spårvägen till Ringdansen Etablering av ny trådbusslinje mellan söder och norr
Bästa förebilder hämtas med fördel från Frankrike som leder utvecklingen för den lätta spårtrafiken En formidabel renässans!
Frankrike, mest känt för 17 nya spårvägar 1985 2007 Stad Invigningsår Nantes 1985 Grenoble 1987 Paris T1 1992 Rouen, Strasbourg 1994 Paris, T2 1998 Lyon, Montpellier, Orléans, Nancy (TVR) 2000 Bordeaux 2003 Caen (TVR) 2004 Mulhouse 20/5, Valenciennes, Paris T3, Clermont-Ferrand (Translohr) 2006 Nice, Marseille, Le Mans 2007
Åter centralt i Paris
Tendens 1 Spårvägen ges plats och tydlighet i gaturummet Mulhouse
Tendens 2 Infartsparkeringar, P-biljett gäller i kollektivtrafiken Strasbourg
Tendens 3 Goda bytespunkter mellan trafikslag i samverkan Marseille
Tendens 4 Spårvägen hjälper till att möblera gaturummet Nice
Tendens 5 Spårvagnen tillhör kulturgatans utbud Bern
Tendens 6 Spårvagnen hushållar med stadens begränsade gatuutrymme
Tendens 7 Staden profilerar sig Hamnstaden Marseille med omisskänlig maritim prägel på de nya spårvagnarna
Tendens 8 Design Strasbourg
Tendens 9 Också mindre städer satsar nu på spårväg Valenciennes (60.000 inv)
Tendens 10 Trådbussar med extra tydlig systemkaraktär Som C-linjerna C i Lyon
Tendens 11 Spårvägs- och trådbusstrafik kompletterar varandra Kapaciteten för en (stor) trådbuss närmar sig en (liten) spårvagns
Tendens 12 Tram-train Saarbrücken
Tram-train i järnvägsmiljö snabbare än bussen, närmare än tåget
Den Goda Staden Norrköping Trådbuss för ytterligare strukturerande, energieffektiv och miljöanpassad tätortstrafik
Trådbussar med extra tydlig systemkaraktär Som i Lyon C-linjerna
Den Goda Staden Jönköping kan utnyttja järnvägen söderut för modern Tramtrain-trafik
Jönköping först med Tram-train i Sverige? Kassel
Tram-train på landet
Den Goda Staden Uppsala högkvalitativa kollektivtrafikstråk
God förebild: Busway Nantes helt separerad bussbana med full prioritet
Busway i Nantes Uppsalas framtida kollektivtrafikstråk kan utvecklas med Nantes som inspirationsskälla Helt egen bussbana
Hur få spårvägens egenskaper till bussens kostnad? Systemstyrda bussar Mål: Ej över 15 miljoner euro/km Spårväg vanligen 20-35 miljoner euro/km (spår, fordon, vagnhall, verkstad, trafikledning)
Vad eftersträvas? Lägre anläggningskostnader genom att bygga en enklare bana Effektivare utnyttjande av gatuutrymmet tack vare spårstyrning (smalare bana) Exakt angöring vid hållplats (ramp överflödig) Tystare gång, bättre backtagningsförmåga, snävare kurvradier
Systemstyrda bussar Optisk styrning
Castellòn, Spanien Foto: Dirk Budach
Systemstyrda bussar Phileas Magnetisk positionering
Phileas Douai 2008 2009 12 km 12 fordon Utbyggnadsplaner
Phileas, Pescara (I)
Kantstödsstyrda bussar O-Bahn Essen. Efterföljare främst i England
Spårstyrda trådbussar TVR/GLT i Caen (bilden) och Nancy
Spårstyrda trådbussar TVR/GLT Efterföljare i andra städer? Troligen inte.
Gummihjulsspårvagn Translohr Premiär i Clermont-Ferrand (F) i november 2006
Är målet uppfyllt? Måttlig investeringskostnad TVR 16 milj euro/km (Caen) Dyra fordon samma specifika pris som spårvagnar Höga drifts och underhållskostnader Tekniska problem Positiv passagerarutveckling 40.000 50.000 pass/dag Bunden till en leverantör
Kostnader miljoner euro per kilometer Metro: > 90 VAL: 65 Spårväg inkl gummihjulsspårväg: 20 35 Bussbana 6 9
Spårtaxi komplementsystem? Vectus
Ännu inget kommersiellt genombrott men två försöksprojekt i Sverige Vectus i Uppsala SkyCab i Hofors
Spårtaxi kan såsom annan taxi vara komplement i avgränsade miljöer Knappast huvudalternativ för kollektivtrafik i större tätorter
Den Goda Staden Uppsala spårväg och trådbuss kompletterad med spårtaxi år 2020?
Sammanfattning 1 Ny spårväg används som kraftfullt verktyg för stadsförnyelse I kampen om gatan prioriteras ny spårväg framför privat biltrafik Ny spårväg är kollektivtrafikens ryggrad, trådbusstrafik kompletterar Klimatfrågan och miljöaspekterna väger allt tyngre, därför eldrift
Sammanfattning 2 Framtidens klimat- och miljöutmaningar talar starkt för spårväg, Tram-train och trådbuss med spårtaxi som lokalt komplement Den tysta, lokalt emissionsfria och primärenergiflexibla eldriften är den gemensamma faktorn De strukturerande effekterna i stadsmiljön kommer på köpet
Tack för uppmärksamheten!