Social Impact Report 2013!

Relevanta dokument
Social Impact Report 2014

minoritetspolitiska arbete

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Solstigensförskola VERKSAMHETSPLAN FÖR SOLSTIGENSFÖRSKOLA VERKSAMHETSÅRET

Arbetsplan för Ängabo Öppna Förskola Läsåret 2015/2016

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

Distrikt Skåne Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Systematisk uppföljning av placerade barn

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Elever som zappar skolan

Senast ändrat

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

FORZA UNGDOM SOCIAL IMPACT REPORT

Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

IJ2008/858/DISK

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsarbete i förskolan

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Linköping nationella minoriteter och romsk inkludering

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen

Bakgrund och förutsättningar

Statusrapport - romsk inkludering våren 2016

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Uppföljning Utvärdering av Skolplan 2007

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

KOMPETENSUTVECKLING OM DEN NATIONELLA MINORITETEN ROMER

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Slututvärdering EXSISTRE. juni 2014

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Brännebro skola 2013/2014

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

NATIONELLA MINORITETER 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling

STRUKTURPLAN. Antagen av styrelsen. för INTERNATIONELLA KVINNOFÖRENINGEN I MALMÖ

Någonting står i vägen

Förskolan Akvarellen

Rädda Barnens arbete mot barnfattigdom, socioekonomisk utsatthet och strukturell diskriminering

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kulturskolan i storstan minskat utanförskap genom samverkan 3 (12)

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Arbetsplan för Ängabo enhet avd Månskenet Läsåret 2014/2015

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2018 Ålands Feministparaply

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Transkript:

Social Impact Report 2013

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2013... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3"#$%&%'( 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet... 4.2 Resultatmål... 4.3 Aktiviteter... 4.4 Dokumentation. 5. Resultat och måluppfyllelse 5.1 Effektmål 5.2 Resultatmål... 6. Analys och reflektioner... Bilagor Bilaga 1 Granskarens kommentarer

Sammanfattning Denna rapport redogör för Building Bridges verksamhetsår 2013 med utgångspunkt i de mål som föreningen med hjälp av Reach for Change satte upp vid inkubatorårets början. Föreningen har lyckats med att driva flera projekt med arbete på dels lokal nivå med riktade insatser mot elever och deras familjer i samverkan med socialtjänst samt skolor. Vi har även genomfört föreläsningar som nått barn och andra aktörer som berör romska barns vardag. Föreningen har också under förra året blivit inbjuden att delta i en referensgrupp tillsammans med regeringskansliet som arbetar nationellt med inkludering av romer i Sverige, där får vi vara med och påverka beslutsfattare och har inlett ett gott samarbete. Föreningen har under 2013 gjort stora kliv framåt, många nya kontakter har knutits och föreningen har definitivt banat ny mark och skapat förutsättningar för samarbete mellan minoritet och majoritetssamhället. Vi har under året lyckats etablera oss på flera orter och har inför 2014 goda förutsättningar för att utöka verksamheten. Det som möjliggjort tillväxten är stödet från Reach for Change samt att vi under året har uppmärksammats brett i främst lokal media och kännedomen om vår verksamhet har ökat mot skolor och socialtjänst allt eftersom kännedomen om vårt arbete ökat mot våra olika målgrupper. Sammantaget har verksamhetsåret varit mycket framgångsrikt och vi känner att vi är på rätt väg i vårt arbete att skapa förutsättningar för ett mer jämställt samhälle för romska barn. //Mario Hässledal, Building Bridges

1. Inledning I samarbete med bland annat Reach for Change arbetar jag med organisationen Building Bridges som jag startat upp med syftet att förbättra skolmotivationen och öka närvaron för romska barn i grund- och gymnasieskolan. Jag och teamet erbjuder skolor och andra instanser i samhället hjälp med att skapa en länk mellan skola, socialtjänst och romska familjer. Genom att Building Bridges syns och samverkar med samhällets olika aktörer vill organisationen synliggöra diskriminerande normer och strukturer samt skapa en ökad kunskap om romers kultur och traditioner. Organisationen ska bidra till att stärka romska barns identitet. Jag arbetar även helt ideellt med en romsk referensgrupp som tillsammans med regeringskansliet arbetar för att skapa förutsättningar för romer i Sverige som är utvecklande och som kan berika både majoritets som minoritets samhället. Vi ger även utbildning i romsk kultur som riktar sig mot pedagogerna, elever i skolan samt socialtjänst för att utveckla interkulturella kommunikationsfärdigheter. Jag erbjuder information till romska föräldrar om barns rättigheter, skyldigheter och möjligheter med fullföljd utbildning. Vi agerar även samtalsledare vid möten med andra myndigheter för att ge goda förutsättningar för konstruktiva möten. Många romska elever har stor frånvaro, avslutar inte grundskolan med fullständiga betyg och får inte gå vidare till ett nationellt program i gymnasieskolan. Emma Söderström och Britta Ström nämner i rapporten Romers situation i Malmö: Rapport om Malmös minoritetspolitik utifrån romers perspektiv, Malmö Stadskontor, Avdelning för Integration och arbetsmarknad.(2008) att det i Malmö stad finns mellan 550 och 670 romska barn som inte alls går i skola alternativt har stor frånvaro. Diskrimineringsombudsmannen nämner i rapporten Diskrimineringsombudsmannen (2011), Romers rättigheter att en stor del av den romska befolkningen känner sig illa bemött i det svenska samhället och har svårigheter med tillit till myndigheter och andra organisationer vilket kan skapa bekymmer när den romska gruppen ska inkluderas i samhället och möta dessa organisationer. Vidare har barnen enligt rapporterna bristande erfarenhet av stöd i hemmet när det gäller skolrelaterade frågor samt känner sig diskriminerade och trakasserade i skolan. Samtidigt beskriver Barnombudsmannen (2005) i rapporten br2005:07 att fastän barn- och unga romer utsätts för diskriminering, har manga unga romer en stark framtidstro. Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna baserat på artikel 13 I FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artiklarna 28 och 29 i FN:s konvention om barnets rättigheter, artiklarna 1 och 17 i Europeiska sociala stadgan, artikel 15 i Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och artikel 7 i Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk har alla rätt till utbildning och flera internationella konventioner på området ser rätten till utbildning som ett viktigt led i förverkligandet av andra mänskliga rättigheter

2. Verksamhetsåret 2013 Året som gått dvs 2013 har varit ett mycket intensivt, utmanande år som slog alla mina förväntningar. Jag fick möjligheten att tillsammans med våra anställda och volontärer träffa många goda människor som var intresserade av den romska gruppen i Sverige. Vi fick möjligheten att föreläsa för barn om romsk kultur och historia, pedagoger fick ta till sig kunskap om romer som de inte hade innan och som de i sin tur kan föra vidare till andra. Jag fick vara med och hålla i ett seminarium i Cardiff om Building Bridges modell och sätt att arbete samt träffa människor från hela Stor Britannien. Vi har fått arbeta med regeringskansliet i frågor som rör romer på nationell nivå. Vi har ett tät samarbete med Romarådet i Helsingborg och är med och representerar över 4000 romer gentemot Helsingborgs stad. Vi har fått arbeta med familjer och barn i skolor, efter skoltid med aktiviteter samt hemma hos familjer och deras nätverk, vilket har varit spännande, utmanade men framförallt roligt att tillsammans med familjer få se när deras barn lyckas i skolan.

3. Förändringsteorikarta och vision I feb 2013 tog Building Bridges med hjälp av Reach for Change fram en Förändringsteorikarta, se nedan. Arbetet med en förändringsteorikarta är en process som börjar med att definiera ett långsiktigt effektmål.med utgångspunkt i effektmålet arbetar man sig bakåt för att identifiera alla steg som måste föregå måluppfyllelsen. Efter att ett effektmål på tre års sikt har identifierats sätter man upp mål som ska nås på ett års sikt. Dessa mål kallas för resultatmål. För att nå resultatmålen måste ett antal utfallsmål nås och olika aktiviteter genomföras. X4.'2'.&.&3) O5.<5.-) ;#$'4".*3&3)YE)V3Z) "#$%&'()*+)',-) "#$%&$#'#()*+,) -./$) ) 01.2&34"#$&)) ;#.&3#) 4*6<&.&#-5.2&+4%' #() B."3?&.".)&#)"3?&.-6*$&%%)8/3) "3?&.&)6&$)3*6-4")?"3#)*+,) '#8*36".'*#)*6)3*6-4)45%.539)) C)D5-'#&--)$&2&%*<6&#.) "#$%&..)EFG)<&$"(*(&39)C)H&"+,&3-) D&"3?&.".)@'#"#-'13&39) "3)6'#-.)F),"#$%&$"3&Q6&#.*3&39) C)N6<%*>&&-) N3?75$&3)<3*8&--'*#&%%)-./..#'#() (&#.&6*.)8/3&."(R)-*+'"%.71#-.)*+,) -4*%"9) "3)5.2&+4%".)&..)4*#+&<.)8/3) 7*53.&%&8*#)8/3)3*6-4")?"3#9) ) =#>.") -"6"3?&.-<"3.#&3-).'%%)2&34-"6,&.&#9) :"4&.&3")''#-".-&3) "3)5#$&3-/4.) 6/7%'(,&.&#).'%%) 3*6-4") 8"6'%7&,&69) ;$&#.'@'&3")3*6-4")?"3#')-4*%"#)"..) -./.."9) A/3&%1-#'#("3) =*665#'4".'*#--. 3".&(')) L'4.".)'#-".-&3)6*.)MK) 8"6'%7&6&$%&66"39) B.2&+4%".)"8813-6*$&%%9)) C)D5-'#&--)$&2&%*<6&#.) N."?%&3".)-"6"3?&.&)6&$)8*3-4"3&9) A/3&%1-.)8/3)EII)&%&2&39)) C)J,'%$3&#)8"+&).*)8"+&) A/3&%1-.)8/3)KI)-4*%<&3-*#"%9)) C)H&"+,&3-) ")4#5.'.)3*6-4")M)8/3&?'%$&3).'%%) 2&34-"6,&.&#9)C)P*%5#.&&3-) "3)?&"3?&.".)EI)*<'#'*#)%&"$&3-9) C)O<'#'*#)%&"$&3-) H*."%)*6-1..#'#()GII)III)43*#*39) C)H*."%).53#*2&3)) L*6-4")?"3#)*+,)8/31%$3"3)') D5'%$'#()D3'$(&-)),"3)&#)6&3) <*-'.'2)'#-.1%%#'#().'%%)-4*%"#9)) C)S*+'"%)'6<"+.) N."?%&3".)2&34-"6,&.)')E)4*665#) *+,)4%"3.&+4&#)83V#)F)#>") 4*665#&39)) C)]&*(3"<,'+)8**.<3'#.) B<<6134-"66")*6)3*6-4")?"3#-) 31..'(,&.&3)*+,)6/7%'(,&.&39) C)S>-.&6)+,"#(&) \'#-.)KI)U)@%'+4*3)"2)$&%."("#$&) 3*6-4")?"3#)13)@%'+4*39) "3)"3?&.".)6&$)6'#-.)E[)3*6-4")?"3#9)C)J,'%$3&#)8"+&).*)8"+&) L*6-4")?"3#),"3) TIU) -4*%#132"3*)) '))6'#-.)8&6) -.1$&3)') S4V#&9) C)NW5"%) &$5+".'*#)

3.1 Vision Att skapa en mer välmående och rättvist samhälle genom att möjliggöra en mer jämlik och ömsesidig respekt mellan romer och icke-romska grupper. 4. Resultat och måluppfyllelse Nedan följer en utvärdering och analys av de uppsatta effektmålen, resultatmålen och utfallsmålen. Det är även angett vilken mätmetod som används för att styrka resultaten. 4.1 Effektmålet (3 år) Romska barn har 70% skolnärvaro i minst fem städer i Skåne.

4.2 Resultatmål (år 1) Har minst 2 handledare/mentorer Erbjuder professionell stöttning gentemot företag, socialtjänst och skola. Har utvecklat ett koncept för jourtelefon för romska barn. Total omsättning 600 000 kronor. Romska barn och föräldrar i Building Bridges har en mer positiv inställning till skolan Etablerat verksamhet i 1 kommun och klartecken från 2 nya kommuner. Uppmärksamhet om romska barns rättigheter och möjligheter. Har arbetat med minst 18 romska barn Minst 40 % av deltagande romska barn är flickor 4.3 Aktiviteter Handledning och stöd Intern kompetensutveckling Knyta samarbetspartners till verksamheten. Har undersökt möjligheten till romska familjehem. Identifiera romska barn i skolan att stötta. Föreläsningar Kommunikationsstrategi

4.4 Dokumentation Exempel på mätmetoder och dokumentation Dokumentation i form av exempelvis närvarolistor, mötesanteckningar Beskriva och kunna visa upp avtal och fakturor Enkäter, intervjuer Korrespondens Foto, video, annan media 5. Resultat och måluppfyllelse 5.1 Effektmål Beskrivning av målet: Romska barn har 70% skolnärvaro i minst fem städer i Skåne. Måluppfyllelse: Under perioden 2013-01-01 2013-12-31 har Building Bridges nått 48 barn. Av de 48 barn som vi aktivt arbetade med har vi sett en ökning av minst 55% närvaro med de barn som vi dagligen kommer i kontakt med. Mätmetod: Via mail korrespondens med ansvariga mentorer samt närvarolistor. Analys: Vår bedömning är att vi kommer kunna nå vårt mål om vi får arbeta i den takt som vi hållit hittills och att de resurser som finns kring oss får stanna kvar inom organisationen.

5.2 Resultatmål 5.2.1. Beskrivning av målet: Har minst 2 handledare/mentorer Måluppfyllelse: Vi har under 2013 nått målet med två st anställda i organisationen. Mätmetod: Mailkorrespondens, anställningsavtal, intern dokumentation. Analys: Att vi har haft möjlighet att anställa fler personer har varit en absolut nödvändighet för att möta den stora verksamhetstillväxten och vi känner nu att vi har en bra grund inför 2014. 5.2.2. Beskrivning av målet: Erbjuder professionell stöttning gentemot företag, socialtjänst och skola. Måluppfyllelse: Vi har under 2013 gett professionell stöttning till socialtjänsten i Helsingborg, Åstorp och Bjuvs kommun. Mätmetod: deltagarlistor och fotografier Analys: Att vi under 2013 kunnat utöka vår verksamhet och fått möjlighet att träffa vuxna som arbetar med romska barn har varit mycket viktigt för oss och visat att vår koncept är efterfrågat.

5.2.3. Beskrivning av målet: Har utvecklat ett koncept för jourtelefon för romska barn. Måluppfyllelse: Building Bridges har idag ett färdigt koncept för jourtelefon och finns tillgänglig för barn dygnet runt. Mätmetod: Building Bridges hemsida och annan social media. Analys: Genom att finnas tillhands för de barn som känner ett behov att föra samtal med oss täcker vi in de barn som vi annars inte nått samt att det är stärkande att veta att det finns en romskt jourtelefon med personal som har romskt bakgrund. 5.2.4. Beskrivning av målet: Total omsättning 600 000 kronor Måluppfyllelse: Vi har under 2013 nått vårt mål med en total omsättning om minst 600000 kr. Mätmetod: Avtal, balans och resultat rapport. Analys: Vi har sett att det finns ett behov av våra tjänster hos skolor och kommuner och att vi med vårt kvalitativa arbete har möjlighet att ta betalt för dessa tjänster. 5.2.5. Beskrivning av målet: Romska barn och föräldrar i Building Bridges har en mer positiv inställning till skolan Måluppfyllelse: Barnen beskriver att de tycker det är roligare att gå till skolan och att föräldrarna är mer aktiva i vad barnen gör när de befinner i skolan. Föräldrarna pratar om barnens framtid i en mer positiv riktning och för själva diskussionerna med barnen om vilka riktningar de ska välja till gymnasiet och att de måste gå i skolan för att klara sig i Sverige. Föräldrarna vänder sig vid fler tillfällen direkt till pedagogerna istället för att gå via personal från Building Bridges vilket vi ser som tecken på ett ökad förtroende för pedagogerna. Mätmetod: Enkäter och korrespondens via mail. Analys: Vi ser att vår insats har betydelse och att det på sikt kan få fler pedagoger och föräldrar att samverka.

5.2.6. Beskrivning av målet: Har arbetat med minst 18 romska barn Måluppfyllelse: Vi har nått 48 barn under 2013. Mätmetod: Närvarolistor och fotografier. Analys: Genom att arbeta på flera olika plan med familj och skolorna har vi kunnat nå många barn och ser att 2014 är ett år där vi har möjlighet att nå minst lika många barn. 5.2.7 Beskrivning av målet Minst 40 % av deltagande romska barn är flickor Måluppfyllelse: Av de 48 barnen som vi arbetade med var 22 flickor Mätmetod: Verksamhetsplan Analys: Vi uppnådde målet och har goda förhoppningar om nå fler flickor under 2014.

6. Analys av resultat och måluppfyllelse Under 2013 har Building Bridges haft ett händelserikt år med många utmaningar framför oss. Överlag har året i inkubatorn varit ett framgångsrikt år med kraftig utveckling av verksamheten för Building Bridges. Vi har nått alla våra mål och har inför 2014 satt nya högre mål tillsammans med R4C för att nå fler och skapa bättre förutsättningar för barn och de som involverade kring barnen. Vi har under året fått lära oss att använda oss av våra mål som styrmedel och att vi haft koll på vår utveckling med hjälp av våra kvartalsrapporter och haft dessa som verktyg för vår vision. Vi fick också stöd i form av medhjälpare. Representanter som tar sig an olika regioner i landet och därmed skapar mer utrymme för verksamhetsutveckling. En hållbar ekonomisk affärsmodell måste även byggas upp för att säkerställa verksamhetens utveckling. Detta leder i sin tur till hållbarhet i stödet till målgruppen och att vi når den effekt vi eftersträvar i samhället samt den vision vi har. Building Bridges blev även en verksamhet under året som når barn i flera olika städer i Skåne och som har samarbetspartners i Göteborg samt Stockholm. De uppsatta utfallsmålen har uppnåtts vilket har varit otroligt viktigt för att föra föreningens arbete framåt och en rad åtgärder har gjorts för att lägga en solid grund för fortsatt utveckling. Vi har gått in i 2014 med goda förhoppningar om att nå våra mål och göra en god skillnad för barn för att nå ett mer jämställt samhälle.

Bilaga1

Försättning bilaga1