Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats
Studien Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap om gymnasieungdomars kroppsattityd, självkänsla, stress och livsstil och hur det påverkar deras upplevda hälsa. Elever i årskurs två på två gymnasieskolor i Växjö fick svara på en enkät som i stort handlade om självkänsla och hälsa i kropp och själ. Såväl elever på teoretisk utbildning som praktisk och estetisk utbildning deltog i studien. Totalt besvarades 505 enkäter. Bakgrund Det grundläggande hälsoproblemet i Sverige är ojämlikheten. Detta problem återfinns inte enbart bland vuxna. De socialt betingade hälsoklyftorna finns i alla åldrar och forskning visar att såväl fysiska som psykiska hälsoproblem är mycket vanligare bland barn som har det sämre ställt socialt. Flera studier har visat vikten av en sund självkänsla hos ungdomar för att kunna möta alla de förändringar som sker i övergången från barn till vuxen. Ungdomar som utvecklar en sund och hög självkänsla har enligt dessa studier en större möjlighet att ta hand om sig själva. Frågan om självkänsla hänger i mångt och mycket samman med inställningen till den egna kroppen. Massmedia har en stor makt och deras framställning av kroppsidealet påverkar de allra flesta, inte minst barn och ungdomar. Även stress diskuteras mycket i media och många ungdomar och unga vuxna upplever höga krav och känner en osäkerhet inför framtiden. Hösten 2003 genomförde Landstinget Kronoberg en enkätundersökning i Kronobergs län för samtliga elever i grundskolans årskurs fem och åtta samt gymnasiets årskurs två. Frågorna handlade om hälsa, hälsorisker, uppväxtvillkor och levnadsvanor. Resultatet visade att de äldre eleverna upplevde sämre hälsa än de yngre. Det var också mer tydligt bland kvinnor. Detta mönster syntes även vid frågor om somatiska och psykiska besvär samt allmänt välbefinnande. Resultatet visade att det fanns ett behov av en fördjupad undersökning inom området, varför denna studie genomfördes. Hälsa är en resurs i det dagliga livet som syftar till att göra människor kapabla att öka sin kontroll över och förbättra sin egen hälsa. /World Health Organization, Ottawamanifestet 1986
Resultat Studien visade att majoriteten av de tillfrågade ungdomarna hade en god hälsa, de graderade sitt liv positivt och det var med stor tillförsikt de såg på framtiden. Spridningen var dock mycket stor från dem med små eller inga besvär till elever som ansåg sig ha stora bekymmer med sin hälsa, låg självkänsla, negativ kroppsattityd och hög stressnivå. Ungdomarnas upplevda hälsa påverkades av både inre och yttre faktorer och komplexiteten mellan kropp och själ bekräftades av resultatet. De faktorer som framförallt förklarade ungdomarnas upplevda hälsa var främst stress, motionsvanor, värderandet av livet som helhet, kroppsattityd, självkänsla samt alkoholvanor. Stress Även om en ganska stor grupp av de tillfrågade eleverna upplevde stress i sin vardag, visade denna studie att stressen bland ungdomarna generellt sett var låg. Symptom de angav handlade om värk, psykisk påverkan och trötthet. Förklaringen kan vara att eleverna läste andra året på gymnasiet, det vill säga det år som anses vara det tyngsta med ett högt studietempo och höga krav. Dessutom utvecklas ungdomar i den aktuella åldern snabbt, såväl fysiskt som psykiskt och socialt. Lägst stressnivå fanns hos elever på vissa yrkesförberedande program.
Motionsvanor De flesta motionerade regelbundet och motionsvanorna hade betydelse för ungdomarnas upplevda hälsa. Analyserna visade att risken för ökad ohälsa fördubblades om motionsvanorna minskades från regelbunden motion till stillasittande. De elever som var fysiskt inaktiva upplevde sin livssituation sämre och de hade också sämre framtidstro. Goda motionsvanor gav positiva effekter såväl fysiskt som psykiskt och socialt. Med tanke på att datorisering och teknik har lett till ett ökat stillasittande är det viktigt att ungdomarna får veta vilka risker som finns med fysisk inaktivitet och vilka vinster regelbunden motion ger. Ur ett hälsoperspektiv är vinsterna stora om en regelbunden fysisk aktivitet kan komma till stånd. Kroppsattityd och värdering av livet som helhet Överlag graderade de flesta ungdomarna sitt liv som positivt, både i nutid och om två år. Att vara tillfreds med sin kropp känslomässigt hade betydelse för upplevd hälsa. Media, det vill säga tv, film, tidningar och internet har en trendskapande funktion och alla påverkas på något sätt, inte minst ungdomar. Intressant var att de manliga eleverna på vissa yrkesförberedande program, som grupp, hade mest positiv kroppsattityd. Självkänsla Hög självkänsla var en betydelsfull faktor för upplevd hälsa. För att nå en hög självkänsla visade det sig att en positiv kroppsattityd var viktigt och då särskilt den känslomässiga förankringen.
Alkoholvanor Alla elever oavsett kön hade frekventa alkoholvanor. En skyddande faktor verkade vara att bo med båda föräldrarna. Det kan noteras att de som motionerade mest var de som drack och blev berusade oftast. Resultatet visade också att självkänsla och upplevd hälsa inte påverkades av alkoholvanor. Detta var anmärkningsvärt då det finns en allmän föreställning om att ungdomar dricker alkohol för att dölja en osäkerhet och missnöje med livet som helhet. Genusperspektiv Den allmänna uppfattningen är att kvinnor mår sämre än män. Analyserna i denna studie visade dock att andra faktorer än genus hade större betydelse och bättre kunde förklara ungdomarnas hälsa. Att fastställa att kvinnor som grupp har högre grad av ohälsa kan befästa fördomar om vilka hälsofaktorer som har stor betydelse. Denna studie visade att för den undersökta gruppen, 505 elever, var de viktigaste faktorerna stress, motionsvanor, självkänsla, kroppsattityd och livsstil.
Förslag till åtgärder I en skolmiljö måste insatser vara tillgängliga, lockande och inte inskränka för mycket på undervisningen. Skolan är en plats där ungdomarna kan nås för olika insatser och där kunskaper kan förmedlas. I skolan kan även ungdomar som är i riskzonen uppmärksammas. Olika aktörer behöver samverka när det gäller de olika insatserna, exempelvis kommuner, skola och landsting. Därtill bör även samarbete på nationell nivå vidareutvecklas. Ett förslag är att arbeta på tre olika nivåer med hälsofrämjande åtgärder för ungdomarna. Organisation och strukturell nivå I planeringen inför skolstarten skulle man kunna överväga att ge mer fokus åt elevernas och personalens arbetsmiljö. Även frågor som berör undervisningssituationen, betygskriterier och betygssamtal, schema, mentorers roll och hur elevernas välbefinnande generellt ser ut kan vara viktiga frågor i detta sammahang. Kommuner och landsting bör vidareutveckla samarbetet kring barns och ungdomars hälsa där olika specialkompetenser kan finnas med som resurspersoner. I längden kan detta leda till att unga vuxna kan bibehålla och vidareutveckla hälsan, såväl fysiskt som psykosocialt, samt till minskade kostnader för vård och omsorg både på kort och lång sikt. Generella insatser på gruppnivå Ungdomar som är på väg in i vuxenlivet behöver kunskap att hantera livet som helhet och få redskap som är stärkande i största allmänhet. För att medvetandegöra ungdomarna om viktiga faktorer som påverkar hälsan skulle man kunna väva in kunskaper om Livets skola i det dagliga skolarbetet. Olika teman och tillämpningar skulle kunna få ungdomarna att upptäcka vad som behöver styras upp och förändras för att bibehålla och vidareutveckla hälsan under ungdomstiden. Lärarna är en viktig och nödvändig resurs i detta arbete, där också deras välmående och agerande är förebilder för eleverna. Som stöd kan det behövas handledning och kompetenser av olika slag. Riktade insatser på individnivå Skolhälsovårdens hälsosamtal kan vara en ingång för att fånga individer med problematik och hög frånvaro samt identifiera frisk- och ohälsofaktorer och även erbjuda insatser utifrån elevens problem. Konsulter med specialkompetens har kunskap att lära eleverna bland annat kroppskännedom, stresshantering och ergonomi.
Konklusion Studien visade att de flesta eleverna på de två undersökta gymnasieskolorna i Växjö bedömde sin hälsa som god, att självkänslan var hög, kroppsattityden positiv och stressnivån låg. Dock förekom stora variationer. Elevernas hälsa var associerad till upplevelse av stress, motionsvanor, värdering av livet som helhet, kroppsattityd, självkänsla och alkoholvanor. Det finns teori och metodik som kan stödja ungdomar mot ett mer hälsofrämjande förhållningssätt till både sin kropp och själ och dess reaktioner. Att stödja ungdomars hälsoutveckling kräver samverkan mellan olika aktörer, en fortsatt metodutveckling och utvärdering av olika insatser.
Charlotte Post Sennehed arbetar som sjukgymnast i Landstinget Kronoberg. Med stöd av FoU-centrum har hon genomfört magisterstudier i sjukgymnastik. Uppsatsen godkändes den 26 januari 2007 vid Linköpings universitet. Uppsatsen kan läsas som en FoU-rapport på FoUcentrums hemsida. FoU-centrum 0470-58 63 85 www.ltkronoberg.se/fou Produktion: Informatörsgruppen, Landstinget Kronoberg. Foto: www.matton.se. Tryck: Löwex Trycksaker AB. April 2007