Information om skolstrategiska satsningar

Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2014/1906-BaUN- 640 Barn- och ungdomsnämnden Information om skolstrategiska satsningar Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner informationen Ärendebeskrivning Skolstrategiskt stöd är en enhet inom Barn- och utbildningsförvaltningens Beställarverksamhet. Enheten arbetar på nämndernas uppdrag med stöd till undervisande lärare för pedagogisk utveckling. Insatserna är en kombination av teoretiskt och praktisk stöd och sker antingen i kortare projektform eller som pågående insaser över en längre tid. Stöd kan ges inom läs- och skrivinlärningsprocessen, utveckling av matematikundervisning, internationalisering i skolan, idrott- och hälsa, digitala verktyg för specialundervisning, skolbibliotek, lånecentral, samordning av verksamhetsförlagt utbildning för lärarstudenter samt handledning och coachning av rektorer och enhetschefer. Arbetet beskrivs i den bifogade Verksamhetsberättelsen för 2013. Skickad av: Bengt Larsson - unbl01

Barn och Utbildningsförvaltningen 2014-01-17 Beställarverksamheten (Rev: 2014-08-11) Enheten för Skolstrategiskt Stöd Enhetschef Mats Andersson Tel: 021-392961 Verksamhetsberättelse avseende år 2013 Enheten för Skolstrategiskt Stöd Enheten Skolstrategiskt stöd bildades 1 januari 2013 och är en del av Beställarverksamheten. Enheten består av: Läs- och skrivmentorer (4 st / 4 åa) Matematikutvecklare, mentorer och handledare (6 st / 3,6 åa) Internationalisering i skolan/eu samordnare (1 st / 1 åa) Idrottskonsulent (1 st / 1 åa) Skoldatatek (1 st / 1 åa) Skolbibliotek (1 st / 1 åa) Handledning/Coach (1st / 1 åa) Lånecentral ( 1st/1 åa) Skrivutvecklare (1 st/0,6 åa) VFU-samordning (1st / 1 åa) Enheten består av 18 medarbetare (15,2 åa) och är en del av Västerås stads skolverksamheters pedagogiska stöd- och utvecklingsresurser. Inför år 2014 tillkom två medarbetare som tidigare arbetat inom IDA skolbibliotek samt inför h.t. en VFUsamordnare. Enheten kan också beskrivas som de pedagogiska nämndernas plantskola för pedagogiska utvecklingsinsatser. Utifrån spetskompetens inom respektive område får Skolverksamheterna professionellt stöd som bygger på aktuell forskning. En styrka är att vi kombinerar teoretiskt och praktiskt stöd till pedagogerna i det dagliga arbetet för att utveckla undervisningen. Enhetens gemensamma mål: Synliggöra Skolstrategiskt stöds verksamheter och visa att våra insatser gör skillnad, ökar motivationen och ger bättre resultat för eleverna Åstadkomma bättre strukturerat, strategiskt samarbete/samverkan med identifierade viktiga samarbetspartners Utveckla oss själva som grupp så att vi skapar arbetsglädje, en känsla av sammanhang och kan inspirera andra 1

Inspirera till att använda litteratur som utgångspunkt för lärande Att enhetens verksamheter uppnår sina respektive mål Viktiga händelser 2013: Projekt VISU. Genom att använda Lantmäteriets karttjänst som bygger på GIS (geografiskt informationssystem) kan vi nu visualisera på vilka enheter som våra stödinsatser bedrivs. Skolstrategiskt stöd finns representerade på Ledningsforum Enheten har under året skapat en gemensam pedagogisk utgångspunkt utifrån John Hatties forskning Enhetens samverkar med Kollegialt lärande EU-projektet ELLA om bibliotekens nya utmaningar och nya kompetensbehov Samverkan med Naturskolan omkring Naturbibliotek Medarbetarenkäten visar ett mycket positivt resultat med bl.a. ett organisationsindex på 86%. Verksamheternas viktigaste händelser finns beskrivna under deras respektive rubriker. Utmaningar 2014: Nya medarbetare till enheten från IDA skolbibliotek för att förbättra stödet till skolbiblioteken samt till h.t. en VFU- samordnare Skapa ett Utvecklingscentrum för främjande av språk-, läs- och skrivutveckling Att tillsammans med Kultur, Idrotts och Fritidsnämnden genomföra en Barn- och ungdomslitteraturfestival under hösten 2014 (Litteralajk) Slutföra projektet ELLA Projekt för att skapa Idrottsbibliotek (MÅL) Utveckla marknadsföringen av enheten bl.a. med hjälp av Insidan Enhetens alla verksamheter finns inlagda i VISU Utveckla insatsrapporten till ett effektivt verktyg för att skapa tydlighet i uppdraget och för utvärdering Etablera former för bättre Intern omvärldsbevakning Verksamheternas utmaningar inför år 2014 finns beskrivna under deras respektive rubriker. Läs- och skrivmentorerna Verksamhetens syfte: Att höja kompetensen hos lärare som arbetar med språk-, läs- och skrivinlärningsprocessen i de tidiga skolåren. Att bidra till att förbättra elevresultaten i skolår 3 och 5 i samtliga ämnen. Att ge lärare bättre kunskaper i att bedöma elevers kunskapsutveckling inom språk-, läs- och skrivområdet Måluppfyllelse: Det nära samarbete med pedagoger och elever ute på fältet har möjliggjort framväxten av nya pedagogiska synsätt och arbetsformer direkt kopplade till verksamhetens behov. 2

Genomförda aktiviteter är: Modellektioner Där kompetensöverföring sker tillsammans med pedagogerna utifrån aspekterna: - en undervisning väl förankrad i läroplanen - ett klart uttalat syfte med varje undervisningsmoment - en tillräckligt utmanande undervisning - en väl förberedd undervisning - effektiv tidsanvändning - formativ bedömning - en väl strukturerad lärmiljö Enskild handledning Enskild handledning har getts gentemot elever med språkstörning/lässkrivsvårigheter. Elevers språk-, skriv- och läsförmåga har kartlagts/analyserats och lämpliga åtgärder utformats. Nätverksträffar Nätverksträffar som skapar förutsättningar för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte är välbesökta. Lärarna i Västerås stad visar ett starkt intresse för att utveckla sitt pedagogiska kunnande. Skrivarverkstad Skrivarverkstad är en undervisningsmodell utvecklad efter studier vid Teachers College Reading and Writing Project, Columbia University (TCRWP) i New York ett arbetssätt som skapar goda förutsättningar för en lustfylld, explicit skrivundervisning med utgångspunkt i en formativ bedömning av elevernas arbeten. Skrivarverkstad lämpar sig mycket väl redan från förskoleklass. Positiva effekter är: - Synliggör lärandet - Stark koppling till litteraturen - Formativ bedömning - Ett inkluderande arbetssätt - Gemenskap och skrivglädje - God formuleringsförmåga - Spridningseffekt till andra ämnen Att undervisa i läsförståelsestrategier Kompetensutveckling i att undervisa om läsförståelsestrategier. Lärarna som undervisade i f - åk 5, uttryckte att deras kunskap om läsförståelsestrategier har ökat avsevärt. De uppgav att de även ökat sin kunskap i hur man lär ut läsförståelsestrategier. 3

Antalet pedagoger som deltagit i någon fortbildningsinsats i form av studiecirklar, nätverksträffar, mentorskap eller enskild hanledning uppgår till drygt 400 stycken. Utmaningar Implementera Förslag till plan för språkutvecklande arbete i förskoleklass Fortsätta stärka samarbetet mellan förskoleklass och åk 1 med målet att språk-, skrivoch läsinlärningen löper som en röd tråd verksamheterna. Fortsätta knyta f-5 skolor till projektet Skrivarverkstad (TCRWP) med avsikt att erbjuda ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete där elevernas möte med professionella författares texter skapar förutsättningar för en god skriv- och läsutveckling. Koppla Läsverkstad till den redan etablerade Skrivarverkstaden utifrån vår utbildning vid (TCRWP) och visa hur de båda arbetsformerna direkt knyter an till Hattie s forskning sammanställd i, Synligt lärande för lärare (2012). Visa på behovet av en undervisningsmiljö som gynnar lärandet. Matematikutvecklare, mentorer och handledare 2013 har varit ett år med stor aktivitet inom matematiken i Västerås stad skolverksamheter. I grundskolan har vi i Västerås valt att fokusera på några väl valda projekt som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. RäV-projektet har genomgått sitt andra år, Skolverkets matematiklyft startades ht-2013 och SKLs matematiksatsning PISA 2015 rullade igång i slutet av våren. Under höstterminen startades även ett samarbete med Karolinska Institutets forskare i ett forskarprojekt med fokus på elevers kunskap i aritmetik och minne med hjälp av ipads, APPS-projektet. Detta forskningsprojekt är riktat mot elever i förskoleklassen och åk 2. Tyvärr måste detta projekt skjutas upp till hösten 2014 då nätverken på de 7 deltagande skolorna inte stöttade arbetet med ipads. På förskolan har arbetet med att implementera Västerås stads Skolverksamheters Förskolans matematikplan fortsatt. Matematikmentorn på förskolan hanleder lärargrupper i matematiklyftet på två förskolor med start i januari 2014. Förskoleklassen: Under våren 2013 hölls två workshops för förskoleklassens lärare. Första träffen var med fokus på grundläggande matematik, tester i förskoleklassen, problemlösning och läromedel. Andra träffen var med fokus på laborativ matematik ute och inne samt problemlösning, denna träff genomfördes i samarbete med Naturskolan Asköviken. I förskoleklassen har ett årshjul i matematik tagits fram och börjat implementeras under hösten. På gymnasiet har gymnasiementorerna tagit fram en gemensam fördiagnos med fokus på att grundläggande matematik. Diagnosen förankrades först i referensgruppen för matematik lärare på gymnasiet och sedan introducerades den för övriga matematiklärare. 4

Diagnosen genomfördes för första gången i fullskala i början av hösten. Åtgärder håller på arbetas fram. Studiecirklar och Workshops: I matematikutvecklingsarbetet har även ingått workshops och studiecirklar tillsammans med lärare samt skolbesök av både matematikmentorer och matematikutvecklaren. I förskolans referensgrupp i matematik har en studiecirkel kring boken Alla kan bli matematiska genomförts. En ny studiecirkel i förskolans referensgrupp börjar våren 2014. I referensgruppen kring elever i matematiksvårigheter startas en studiecirkel kring boken Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg. Matematikteamet: I matematikteamet har vi haft en studiecirkel kring två kapitel i Synligt lärande för lärare. En ny studiecirkel planeras med boken Utmärkt undervisning. I slutet av hösten träffades teamet för att diskutera formativ undervisning med ett röda tråden perspektiv från förskolan till gymnasiet. Flera matematikmentorer i teamet deltog i Sveriges matematiklärarförenings sommarkurs i Mullsjö under midsommarveckan. Matematikmentorerna/doktoranderna och matematikutvecklaren var i maj och lyssnade på Dylan William som föreläste om Att följa lärandet formativ bedömning i praktiken. Fler av oss deltog också på SETT-mässan. Matematikutvecklaren och matematik mentorerna deltar i matematikbiennalen i Umeå 6-7/2-2014. Doktoranderna och Matematikutvecklaren deltar i Madif 5/2-2014. Matematikmentorn på förskolan och matematikutvecklaren ställer ut och föreläser om mattecafé i förskolan på matematik biennalen i Umeå i februari. Räkna med Västerås (RäV): 1 januari 2013 fick RäV-projektet förstärkning av tre matematikmentorer/doktorander: Jannika Neuman, Patrik Gustafsson och Anna Östman. Deras uppgift är att vara med och utveckla materialet till fokuskolorna, arbeta med lärarna ute i fokusskolorna, forska samt arbeta med matematikutveckling i kommunen tillsammans med matematikutvecklaren och övriga matematikmentorer. Antalet matematiklärare i fokusskolorna läsåret 2013/2014 är ca 90 st. Projektets syfte: Det övergripande och vägledande syftet med projektet är att elever i Västerås kommun utvecklar kunskaper i matematik kopplat till alla förmågor. Projektmål: Att forskningsbasera Västerås stads utvecklingsarbete kring matematikundervisning under perioden 2012-2015. I RäV 2013 har vi slutfört pilotomgången, tagit lärdom av den och utvecklat materialet vidare utifrån forskning. Nu är arbetet igång i fokusskolorna och enligt halvtidsutvärderingen är lärare och rektorer positiva till att få vara med i projektet, läs mer i bilaga 6. Hösten 2013 startades ämnesföreträdarprogrammet och hösten 2014 går RäVs rektorsprogram igång. I november fick ämnesföreträdarna lyssna på Niklas Rydbo, psykolog vid Göteborgs Universitet, som pratade om grupprocesser och roller. I februari 2014 kommer de att få lyssna på en föreläsning om handledning av Kerstin Åhman vid Mdh. 5

Mer information om RäV-projektet finns på Insidan, i nyhetsrullen på vasteras.se och på vetenskaplige ledaren Andreas Ryves site på Mdh. Under Kvalitetsmässan i Göteborg i november informerade matematikutvecklaren om RäV. Ett flertal kommuner och några universitet var nyfikna på projektet. Detta genererade en förfrågan från Uppsala Universitet om vi kan komma till dem och berätta om projektet. Andreas Ryve och Bodil Lövgren åker dit i juni 2014. Under Västmanlands nätverkskonferens 1 i SKLs matematiksatsning PISA 2015 föreläste Andreas Ryve om projektet. De deltagande kommunerna var imponerade och ställde nyfikna frågor om arbetet ute i fokusskolorna. Projektledarna för RäV, Andreas Ryve och Bodil Lövgren, rapporterade om nuläget i projektet för Barn- och ungdomsnämnden i december. Under våren 2014 fortsätter arbete med att utveckla material till fokusskolorna. Externa utvärderare kommer att utvärdera RäV under arbetets gång. Matematiklyftet: I Skolverkets matematiklyft deltar 169 lärare. Ca 1/3 av skolenheterna deltar detta år. Under hösten har matematikhandledarna handlett lärarna i modulen Tal och tals användning. Matematikhandledarna går en utbildning i handledning under läsåret och rektorerna i matematiklyftskolorna får utbildning kring matematiklyftet under läsåret. En utvärdering av modulen, lärarnas lärande och handledarens arbete har gjorts i januari 2014. Återkopplingen från lärarna vid slutet av året visade att de flesta är nöjda med kompetensutvecklingen. Fler lärare upplever dock att de inte riktigt hinner med sitt vardagliga arbete i skolan. Syftet med matematiklyftet: Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen. Under våren 2014 kommer arbetet med olika moduler vara igång, detta utifrån lärare önskemål. De flesta grupper kommer att arbeta med problemlösningsmodulen men några grupper åk 1-3 kommer att arbeta med algebramodulen och några grupper åk 4-6 kommer att arbeta med geometrimodulen. Under läsåret 2014/2015 deltar grundskolor, gymnasier och några grundsärkolor i matematiklyftet. Det finns en plan för skolornas deltagande i RäV och matematiklyftet för de kommande läsåren så att alla skolor får möjlighet att vara med satsningarna. SKLs matematiksatsning PISA 2015: Under hösten 2013 har matematikutvecklaren arbetat som Västerås kontaktperson i projektet och tillsammans med de övriga deltagande kommunernas kontaktpersoner i nätverk Västmanland (Enköping, Fagersta, Hallstahammar, Lindesberg, Surahammar och Västerås) planerat och genomfört två nätverkskonferenser. 6

Under läsåret 2013/2014 kommer följande nätverkskonferenser att genomföras: 1. Lärarkompetens och lärarsamarbete (Värd: kontaktpersonen i Enköping) 2. Rutiner för uppföljning och återkoppling (Värd: kontaktpersonen i Västerås) 3. Elever i behov av stöd (Värd: kontaktpersonen i Fagersta) 4. Höga förväntningar (Värd: Kontaktpersonen i Surahammar) Detta första år är ett kartläggningsår sedan kommer de operativa åren igång. I december föredrog matematikutvecklaren de framtagna operativa målen i matematik för Barn- och ungdomsnämnden och beslut togs i nämnden att dessa kommer att gälla. Specialpedagoger/-lärare: Under hösten planerades ett arbete inom RäV för att kompetensutveckla specialpedagoger/- lärare i matematik. På grund av att doktoranden blev sjukskriven har detta arbeta skjutits upp och kommer troligtvis igång under hösten 2014. Del 1 av materialet Riktlinjer för arbetet kring elever i matematiksvårigheter togs fram hösten 2012 och har under hösten 2013 granskats av specialpedagogiska doktorander på Mdh. Nu håller matematikmentorn med inriktning matematiksvårigheter och matematikutvecklaren på att arbeta fram del 2. Även del 2 kommer att granskas av specialpedagogiska doktorander på Mdh. Grundsärskolan: Matematikutvecklaren i samarbete med Gunilla Alrikson från Specialpedagogiska skolmyndigheten höll under våren 2013 en föreläsning och workshop för lärarna på grundsärskolan. Enligt utvärderingen var träffen uppskattad av lärarna och de önskade fler kompetensutvecklingsträffar. Under våren 2014 genomförs 2 träffar med fokus på kartläggning av elevers matematikkunskaper på grundsärskolan och träningsskolan. Insidan, IKT och media: Under hösten har informationssidan om matematikutveckling upprättats på Insidan samt en informationssida för RäV. Matematikutvecklaren har under hösten arbetat för att få en matematiksida med möjlighet att lägga ut dokument till lärarna, något lärarna frågat efter under året. Detta har ej löst sig ännu men förhoppningsvis kan detta bli verklighet under 2014. Matematikutvecklaren har även arbetat för att få marknadsföra RäV-projektet på vasteras.se och detta kan troligtvis bli verklighet under vt-2014. Det finns även tankar på att starta en matematikblogg. Matematikmentorerna och matematikutvecklaren har haft ett möte med IKT mentorerna för att få en samsyn över IKT-arbetet i skolorna. Ett nytt möte är inplanerat under vt-2014. Matematikmentor har under hösten haft en workshop för lärare kring digitala responssystem samt hållit i ett digitalfika. Matematikutvecklaren och matematikmentorerna har tillsammans med informatörer skrivit nyheter som lagts ut på nyhetsrullen på insidan och vasteras.se. I skoldirektörens nyhetsbrev 7

för november skrev direktören om matetikutvecklingen i Västerås stad skolverksamhet. Inför Kvalitetsmässan i Göteborg skrevs det om RäV på vasteras.se. Samarbete med Utvecklingsledarna: Under året har matematikutvecklaren haft ett konstruktivt samarbete med utvecklingsledarna i skolverksamheterna. Detta samarbeta har varit av stor betydelse för matematikutvecklaren, speciellt för att få en helhetsbild av projekt och olika arbeten i skolverksamheterna samt för att få lära sig mer om bland annat kvalitetsarbetet i verksamheten. Elever med fallenhet för matematik: En träff per termin för elever i åk 6-9 genomförs. Matematikmentorerna på gymnasiet, matematikmentorerna/doktoranderna och matematikutvecklaren planerar och genomför dessa träffar. Enligt utvärderingarna har eleverna speciellt uppskattat att arbeta med utmanande uppgifter tillsammans med elever från andra skolor. Analys och framtid: Utvecklingsarbete tar tid och det är viktigt för oss alla att förstå. Både RäV och matematiklyftet är uppskattat bland lärarna och rektorerna, det ger en stor möjlighet till att utveckla undervisningen i klassrummet så att eleverna kan utveckla sina matematiska förmågor. Matematikmentorerna har med sina respektive kompetenser bidragit till matematikutvecklingen i våra skolor, ett arbete som måste få fortgå i flera år så att de initierade och implementerade verktygen och organisationen kan institutionaliseras på enheterna och i kommunen. Vad gäller arbete under 2014 kommer matematikutvecklaren tillsammans med styrgruppen för RäV, matematikmentorerna, projektgruppen för RäV, SKL-kommungruppen, referensgrupper, ämnesföreträdare, förstelärare i matematik, matematikhandledare m.fl. att fortsätta att driva arbetet vidare så att våra elever ska få möjlighet att möta och klara av matematiska utmaningar. Internationalisering i skolan (EU samordnare) Under 2013 beviljades EU-medel och SIDA pengar till ytterligare 11 internationella partnerskapprojekt inom Västerås stad skolverksamhet och närområde (Förebyggarcentrum), främst inom Programmet för Livslångt Lärande (LLP) och Atlas-programmet. På den Sverigekarta som programkontoret använder för att kartlägga användandet av aktiviteter inom LLP ligger Västmanland tvåa i riket med särskild tyngdpunkt på Västerås. Totalt har cirka 2,5 miljoner kronor betalats ut till staden varav cirka 2 miljoner är EU-medel. Ytterligare projekt och utbyten sker också helt eller delvis med egen finansiering. Partnerskapsprojekten har fokus på bland annat matematik/naturorienterade ämnen, musik, miljö/hållbar utveckling, hälsa/idrott, design/konst och innebär naturliga ämnesövergripande arbetsmetoder för de deltagande skolorna, där 8

elevers intresse för omvärlden och kunskaper i engelska höjs avsevärt. Det är främst inom grundskolan som dessa projekt har drivits, men det bedrivs också projekt inom såväl förskolan som gymnasieskolan. Samtliga gymnasieskolor har omfattande erfarenhetsutbyten och praktikutbyten med länder inom EU, men också med länder i övriga världen. Flera nya partners för praktikutbyten har tillkommit 2013. Representanter för förskolan deltar också i det nordiska samarbetet kring just förskolan som sker genom att de fem vänorterna turas om att anordna en gemensam årlig konferens. Under 2012 genomfördes en kampanj tillsammans med Internationella programkontoret för att öka användandet av e-twinning, en digital samverkansplattform för lärare och skolor inom EU, och genom det öka internationaliseringen inom skolan. Användandet av ökade under 2012 med 150% och under 2013 med 800%. Västerås används nu som ett gott exempel för övriga Sverige inom området. 2013 är det sista året under den nuvarande programperioden inom EU. Programmet för åren 2014-2020 kommer att heta Erasmus+. Idrottskonsulent Mål: Skapa förutsättningar och intresse för idrott, hälsa, rörelse och motion För år 1-6 anordnas ett antal Prova på arrangemang. Där har elever möjlighet att prova olika idrotter med förhoppning om att de kan hitta en idrott/förening som kan locka dem till fysiks aktivitet. Genomförs i samverkan med olika idrottsföreningar i Västerås. Antal deltagare årskurs 1-6 var totalt 3 023 elever (1535 flickor och 1488 pojkar) I Västmanland deltog dessutom 14 897 elever i Skoljoggen. För år 7-9 anordnas ett stort utbud av både individuella och lagidrottsarrangemang. Eleverna utvecklar dessutom sitt ledarskap och har ett stort inflytande i sin skolidrottsförenings arrangemang både som deltagare och arrangörer. Antal deltagare årskurs 7-9 var totalt 1 311 elever (691 flickor och 840 pojkar) Analys: En förutsättning för att skolorna åk 1-6 ska anmäla elever är att aktiviteten är kostnadsfri. Det är en fördel om hela klassen deltar så klassläraren kan följa med. Det är svårt för idrottslärare att komma ifrån sina lektioner. Vilka arrangemang som kan erbjudas beror på vilka idrottsföreningar som har möjlighet att samverka vad gäller ekonomiska resurser, personal, lokaler el likn. Två arrangemang fick i år ställas in p.g.a. att föreningen inte hade personal på dagtid. 9

P.g.a. att personal i åk 7-9 inte längre har lika mycket tid till förfogande för dessa aktiviteter har vi 2013 slagit ihop arrangemangen så att elever i åk 7-9 tävlar ihop. Tidigare fanns en klass för varje årskurs. Detta gör tyvärr att deltagarantalet minskat och att det oftare blir elever i årskurs 9 som får delta. Mål: Att verka för att det finns fungerande skolidrottsföreningar Utbildningsträffar med ungdomar i skol-ifs styrelse görs vid behov under året. Någon gång per termin samlas vuxenstöd i skol-if åk 7-9 för att planera och förbättra verksamheten. Antal skolidrottsföreningar: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2010 2011 2012 2013 Analys: Riksidrottsförbundet har beslutat att alla idrottsföreningar ska ha en IdrottOnline-hemsida och organisationsnummer. Detta innebar att antalet föreningar sjönk 2012 p.g.a ett ökat administrativt arbete för skol-if. 2013 kom även kravet att varje medlem måste läggas in i ett medlemsregister på hemsidan. Detta är förklaringen till att det är 11 föreningar som inte är godkända 2013. Dessa kommer att uteslutas vid årsskiftet. Sofiaskolan har startat en förening med stor framgång och positiva effekter. Förr anordnades träffar med vuxenstöd i skol-if varje månad under skolåret. Idag är det allt svårare för personal att lämna skolan. Vi har numera därför endast ca 1-2 möten per termin och men ändå kan inte alla delta. Mål: Samverkan 10

Svenska Skolidrottsförbundet: All skol-if verksamhet ligger under förbundet och det är ett krav att ha en skolidrottsförening för att delta i skol-km/dm/sm och VM tävlingar. De står även bakom rikstäckande arrangemang för yngre elever där idrottskonsulenten är distriktsansvarig. Under ett läsår genomför de flera (utan kostnad för V-ås stad) kompetenshöjande konferenser. Västmanlands Skolidrottsförbund: Ett nära samarbete finns. Distriktsförbundet gör det ekonomiskt möjligt för idrottskonsulenten och skolidrottsföreningar att kunna genomföra arrangemang av olika slag bl.a. tack vare de bidrag som finns inom idrottsrörelsen. En stor del av styrelsen består av ungdomar från V-ås skolor. Västmanlands Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Regelbundna träffar. Ett bra samarbete är redan etablerat framför allt när det gäller utbildning och utveckling. Idrottsföreningar/förbund Vid olika arrangemang finns oftast en förening som samarrangör. Det är en förutsättning ekonomiskt och framför allt möjliggör det för elev att bli medlem i föreningen om intresse för idrotten uppkommit. Under 2013 genomfördes arrangemang i samverkan med Västerås Simsällskap, VästeråsIrsta Handboll, Västmanlands Golfförbund, Friskis & Svettis, Västmanlands Fotbollförbund. Idrottsprogram Vid flera arrangemang finns ett samarbete med Widénska skolan. Gymnasieeleverna tränar ledarskap genom att vara funktionärer, domare, klassvärdar m.m. och de genomför olika sidoaktiviteter då det annars kan bli väntetid för barnen. Det är oerhört uppskattat av alla lärare och barn och en nödvändighet i många fall för att kunna genomföra arrangemanget. Idrottsbibliotek En samverkan mellan Västerås stad, Stadsbiblioteket, Västmanlands Idrottsförbund och idrottsföreningar där elever lockas till att läsa genom deras idrottsintresse. Flera skolor har erbjudits ett idrottsbibliotek. På Önstaskolan är t.ex. skol-if engagerad i ett läsprojekt för åk 6 Jag är Zlatan. Analys: Skolidrottsförbundet blickar framåt och ser på olika alternativ för att på bästa sätt möta framtiden. Man arbetar med framtidsplan 2025. Vad behöver föreningarna hjälp med? Ska skol-if tillhöra idrottsrörelsen eller ej osv. I Västmanland kommer fokus ligga på att stimulera till mer aktiviteter på den egna skolan framför att resa iväg till olika arrangemang. Kontakt kommer att tas med fler idrottsföreningar för samverkan. Mål: Utbildning av barn, ungdomar och vuxenstöd Ca 40 stycken utbildningsinsatser för elever och pedagoger har genomförts under året. 11

Utbildningslägret ELIT (Elever-Ledarskap-Idrott-Teamwork) 27 deltagare och 7 ungdomsledare deltog. Det unika med utbildningen är att det är ungdomar, 14-18 år, som själva tidigare varit deltagare, som leder hela lägret. Under året genomförs ett antal träffar där programmet, teori-/ praktikpass och många andra aktiviteter planeras. Lägret dokumenteras med video så alla ledare och deltagare på en återträff i november får återuppleva lägret. Alla får då se och höra sig själva när de tex instruerar en grupp på ca 35 personer. Mångfald och värderingar, Ungdomars inflytande och delaktighet, Ledarskap, Demokrati och fair play, Arrangera och engagera, Träningslära, Föreningskunskap, Idrottsskador och Kost är ämnen som behandlas. Utvärderingar visar på ökad självkänsla/förtroende, att ta ansvar och våga prata inför en stor grupp och mycket annat som berör skolutveckling och som påtalas i en rad dokument som skolan ska förhålla sig efter. Mycket uppskattat och lärorikt! Life Kinetik Ett unikt metodiskt upplagt träningsprogram för att utveckla hjärnan. Studier från Tyskland visar att elever bl.a. förbättrar läs och skrivförmåga, får bättre självförtroende och löser mattematiska problem lättare. Dessutom minskas stressnivån i kroppen och det har visat på många fler positiva effekter. Information om Life Kinetik har genomförts på 6 skolor under 2013. Lovsimskola Under sportlov, påsklov, vecka 33 och höstlovet har skolorna erbjudits kostnadsfri simskola för elever som riskerar att inte få godkänt betyg i Idrott och hälsa p.g.a. att de inte kan simma. 40 elever har tack vare detta klarat 200m, varav 50 m ryggsim. Totalt deltog 86 st. Analys: ELIT-lägret ger en stor utveckling för individen och framför allt utvecklas ungdomarna som är ledare. Frågan är om skolan och skol-if får ta del av den erfarenhet och det engagemang eleven har efter utbildningen. Planen inför nästa års läger är att uppmuntra och stötta de ungdomar som är lämpliga att erbjuda en F-5 skola aktiviteter efter skoltid för yngre elever. Förhoppningsvis kan detta ge positiva reaktioner ute i skolorna och ungdomarna får en bra möjlighet att fortsätta utveckla sitt ledarskap. Life Kinetik konceptet kommer från Tyskland och är relativt nytt och okänt i Sverige. Metoden är lekfull och rolig och det lockar. H.t. 2014 finns det 33 utbildade pedagoger i våra verksamheter. Lovsimskolan har varit ett fantastiskt lyft för många elever. Att kunna simma har självklart gett många ett större självförtroende. Att bli trygg i en miljö som tidigare förknippats med skamkänsla och rädsla är en enorm lättnad. Det är olyckligt att många skolor inte tagit vara på möjligheten. 12

Skoldatatek Skoldatateket är en kommunövergripande pedagogisk verksamhet där IKT och specialpedagogik sätts i centrum. Västerås Skoldatatek är från och med januari 2013 organiserad under Beställarenheten, Skolstrategiskt stöd med Mats Andersson som chef. Västerås Skoldatatek etablerades 2009 och är sedan 2010 bemannad med en heltidsanställd specialpedagog. Målgruppen för verksamheten är skolpersonal som undervisar elever i behov av särskilda utbildningsinsatser. Forskningen visar att IKT (Informations och Kommunikations Teknik) kan hjälpa elever att nå målen. Genom att skolan kan erbjuda IKT-baserade verktyg i lärandet görs undervisningen och den pedagogiska situationen tillgänglig för alla och skapar jämlika villkor till lärandet. 10 kap. Grundskolan 10 utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning (Skollagen 2010:800) Termen lärverktyg införs för att ge en mer aktuell och korrekt beskrivning av de läromedel och den utrustning som används för att eleverna skall nå utbildningens mål. Här i rapporten kommer dock termen alternativa verktyg också att användas. Skolan behöver ha tillgång till många olika verktyg för att kunna göra ett gott arbetet med alla elever. Skolpersonalen behöver kunskap om hur olika IKT-baserade verktyg kan användas i olika undervisningssammanhang. För att elever ska få tillgång till en lärmiljö som är anpassad efter deras behov är det viktigt att höja kompetensen kring lärverktygens effekt och dess olika användningsområden, både hos elever och skolpersonal Verksamhetens syfte Syftet med Skoldatatekets verksamhet är Att ge elever i behov av särskilt stöd tillgång till brukbara verktyg så att de utifrån sina förutsättningar kan nå längre i sitt lärande och sin utveckling. Vänder sig främst till skolpersonal som undervisar elever i behov av särskilt stöd, främst med fokus på ADHD-problematik, samt läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Att utveckla pedagogernas kompetens kring alternativa verktyg eftersom deras kunnande är avgörande för det stöd eleven får. Att erbjuda möjlighet att prova alternativa verktyg och pedagogisk program före inköp. Att vara en del av elevstödet i kommunen. Att utvärdera nyheter och sprida information om IT/IKT. Bedriva omvärldsspaning 13

Samverkan med Västerås Stads bibiliotek Under hösten 2012 startade ett samarbete mellan Skoldatateket och Västerås Stadsbibliotek gällande tjänsten Egen nedladdning. Genom samarbete främst med Stadsbibliotekets läsoch skrivtekniker har vi lärt av varandra och utvecklat verksamheten gällande tjänsten Egen nedladdning av talböcker för elever i skolan. Målet har varit att samarbetet ska leda till att sprida information om Egen nedladdning till skolorna. Upplevelsen sen tidigare var att kunskapen om tjänsten Egen nedladdning stannade hos elev och föräldrar efter registrering på biblioteket. Idag kan Skoldatateks ansvarig registrera elever ute på skolorna och samtidigt informera elev och skolpersonal om vad tjänsten Egen nedladdning innebär för eleven hur man går tillväga för att använda den. Det går att ladda ner talböcker i dator, lärplatta eller smarta telefoner om man har rätt läsprogram och är registrerad talbokslåntagare. Fortbildningsinsatser kring Egen nedladdning och hur man laddar hem läsprogram sker från och med våren 2013 kontinuerligt ute på skolorna i Västerås. Under våren 2013 har Skoldatateket registrerat cirka 150 elever. Skoldatatekets aktiviteter mot skolor Bistå med kompetens och kunnande kring alternativa verktyg, fortbildningsinsatser Visningar av alternativa verktyg Grundutbildning i kompensatoriska datorprogram, som talsyntes och rättstavningsprogram Lån av alternativa verktyg före inköp Registrering av talbokslåntagare Utbildning för skolpersonal och elever kring tjänsten Egen nedladdning Information om Skoldatatekets verksamhet och hur man med stöd av IT-baserade verktyg kan skapa stimulerande lärandesituationer för elever i behov av särskilt stöd har anordnats på 38 st skolor och nått ut till ca 260 pedagoger under 2013. Nätverk Skoldatateket deltar i nätverksmöten som IKT- mentorerna håller för pedagoger i år f-5 samt år 6-9. Dessutom träffas IKT-mentorerna, samt Bitte Henriksson och Skoldatateket ungefär en gång per vecka för att påbörjat ett samarbete. Skoldatateket ingår också i ett regionalt (Västmanland) samt nationellt nätverk för Skoldatatek med träffar 1-2 ggr år. Samverkan Skoldatatek, dyslexipedagog och logogped Utifrån de läs- och skrivutredningar som dyslexipedagogen och logopeden genomför ingår rådet att skolpersonal ska kontakta Skoldatateket för rådgivning kring olika lärverktyg. Syftet med samverkan är att elever så snabbt som möjligt ska få tillgång till alternativa lärverktyg 14

som gynnar elevens läs- och skrivutveckling för att på bästa sätt tillgodogöra sig undervisningen. Övrigt Utöver det ovan nämnda sker rådgivning till pedagoger och eller föräldrar dagligen via telefon eller mail. Skolbibliotek Detta är levererat: Kartläggning av alla skolors skolbibliotek, informationsträffar med alla rektorer janfeb 2013. Översikt av olika styrdokument som gäller för skolbibliotek jan-feb 2013. Skolbiblioteksrapport med förlag på Skolbiblioteksplan för Västerås stad till Barn- och ungdomsnämnden maj 2013. Handledning av 10 skolenheter med syftet att de ska få stöd i att skriva sin egen handlingsplan för skolbiblioteksutveckling för sin egen skola. (Önstaskolan, Skiljeboskolan, St Ilians skola, Rönnbyskolan, Dingtuna skolan, Lövängens skola, Norra Vallbyskolan, Fredriksbergsskolan, Sankta Gertruds skola och skolorna vid Fridnäs/Hammarbyenheten). Litteratur för 100 tkr via statsbidrag. 9 workshops under hösten. Nyhetsbrev. Samverkan med Naturskolan om naturbibliotek. Ett EU-utvecklingsprojekt i samverkan med stadsbiblioteket och IDA-enheten. Löfte om litteraturstöd via statsbidrag tillsammans med stadsbiblioteket för cirka 200 tkr. Koppling till kvalitét. Vad fick man för pengarna? Relatera till Arbetsplan och verksamhetsmål för BUF 2013 Anne ger stöd på uppdrag från enskilda rektorer, som i sin tur har ett åttagandet att ta fram en plan för utveckling av skolbibliotek enligt skollagens krav utifrån beslut i nämnderna som å vilar verksamhetschefer och rektorer. Se: Mål 1. Kunskap i skolan, kreativitet och ekonomisk utveckling för fler i arbete. Under Strategi 1.3 Stadens verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet i Aktivitetsplan för BUF 2013 s 8. Vid framtagande av nästa Verksamhetsplan för BUF 2014- och Utbildningsplan för Västerås stad 2015, finns det anledning att ta med skolbiblioteksutveckling samt ange tydligt och konkret vad utveckling av skolbibliotek innebär på grund av att: Biblioteksplan för Västerås stad 2013-2017 är ett nytt beslut av Kommunfullmäktige i juni 2013 som även innefattar skolbibliotek som tydligt och konkret beskrivs som: I Västerås ska skolbiblioteken vara en pedagogisk idé, en teori och även ett verktyg för att främja barns och elevers språkutveckling och utveckla elevers förmåga till kritiskt 15

tänkande, informationssökning och användning av olika medier. Välutrustade skolbibliotek med kompetent personal är tillsammans med pedagogerna nödvändiga förutsättningar för att skapa rika och flerstämmiga lärmiljöer, ett viktigt uppdrag för skolan i ett demokratiskt samhälle. Biblioteksplan 1/1 2014- är ett nytt beslut av Riksdagen och som gäller för de allmänna biblioteken, där skolbiblioteken ingår. Skolverkets juridiska vägledning reviderad 2013 om skolbibliotek. Verksamhetsplan för BUF 2013 o bygger på generella styrdokument där borde det framgå att planen bygger även på beslut i KF (till exempel Biblioteksplan för Västerås stad). o Värdegrundens ledord är helhet, engagemang, respekt och samverkan. Skolbiblioteksverksamheten som IKT och läsfrämjande beskrivs som splittrad i BUF:s plan och blir osynlig i Verksamhetsplanen BUF se särskilt 5.1. Nu och framåt. Samverkan Samverkan är ett av ledorden i BUF:s verksamhetsidé. Det går att använda folkbibliotekens taxonomi för biblioteksutveckling om samverkan folkbibliotek och skola. Annes bedömning är att samverkan med Stadsbiblioteket år 2012 var på Nivå 1: Folkbiblioteket erbjuder verksamhet för barn och använder skolan som kanal att nå barnen. Samverkan med Stadsbiblioteket år 2013 närmare sig Nivå 6: Samverkan kring gemensamma uppdrag. Ett gemensamt uppdrag är identifierat och delvis formaliserat inte på alla nivåer genom: EU-projektet ELLA om personalens kompetens och 24 gemensamma resor i EU. Enligt Biblioteksplan för Västerås stad, antagen av KF 2013 planeras Barn- och ungdomslitteraturfestival hösten 2014. Litteraturstöd från Statens kulturråd på totalt 300 tkr 2013, bland annat till förstudie MÅL om att arbete med läsning och skolbibliotek via idrott. Talboksplan för unga i Västerås stad under 18 år 2014-. Skolverksamheterna genom enheten Skolstrategiskt stöd är på väg att etablera en gemensam systemförvaltning av biblioteksdatasystemet. Mål 1: Synliggöra Skolstrategiskt stöds verksamheter och visa att våra insatser gör skillnad ökar motivationen och ger bättre resultat för eleverna Genomfört 9 skolbiblioteksworkshop med olika tema ht 2013. Handlett 10 skolor med syftet att skolans ska ta fram en egen skolbiblioteksplan. Informerat samtliga rektorer. I alla möte har jag presenterat mig som att jag arbetar på Skolstrategiskt stöd istället för att jag arbete som utvecklare. 16

Mål 2: Åstadkomma bättre strukturerat, strategiskt samarbete/samverkan med identifierade viktiga samarbetspartners Ingår i en IKT-grupp som syftar till att göra en processkarta över det digitala innehållet. Tillsammans med Skoldatateket gör vi en talboksplan för skolbiblioteken. Tillsammans med Skolidrottskonsulent arbetar vi med idrottsbibliotek. Tillsammans med läs- och skrivmentorerna planerar vi pedagogträffar 2014. En läsande klass med Martin Widmark 16/6 och 14/8. Barn- och ungdomslitteraturfestivalen vecka 48 och den gemensamma studiedagen 28/11. Tillsammans med Stadsbiblioteket: o Genomför vi EU-projektet ELLA tillsammans med IDA-enheten. o Ansöker vi om litteraturstöd från Statens kulturråd. Vi har fått totalt 300 tkr till bland annat ett idrottsprojekt. o Etablering av en gemensam förvaltning av biblioteksdatasystemet och digitala lärresurser. o Planerar vi en Barn- och ungdomslitteraturfestival. Mål 3: Utveckla oss själva som grupp så att vi skapar arbetsglädje, en känsla av sammanhang och kan inspirera andra Vi tydliggör för varandra vad vi gör och anstränger oss att samverka och samordna oss där det går. Vi vinnlägger oss om att skapa öppenhet mellan grupper genom att fokusera på gemensamma mål och på hela verksamheten. APT en till två gånger per månad med en i förväg känd dagordning och uppföljning av föregående protokoll. Diskussionsforum på varje APT utifrån våra ambitioner. Mål 4: Inspirera till att använda litteraturen som utgångspunkt för lärande Stödjer skolorna i deras arbete med att bygga upp ett skolbibliotek genom att erbjuda handledning, workshops och nyhetsbrev för att uppnå målen i biblioteksplanen, antagen av KF, förslag till skolbiblioteksplan, Aktivitetsplanen för BUF 2013 och följa lagen. Ansökt och fått litteraturstöd tillsammans med skolidrottskonsulenten, SISU och stadsbiblioteket för att ta reda på hur de arbetat med att inspirera idrottande ungdomar till att läsa skönlitteratur och använda biblioteket. Informerar skolor och visa goda exempel från Asköviken. Se en artikel i bibliotekstidskriften Framsidan och ett inslag i TV4: http://www.framsidan.net/2013/09/naturen-okar-laskunnigheten/ och i TV 4: 17

http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/naturen-ska-%c3%b6ka-l%c3%a4skunnigheten- 2369290. Informerat alla rektorer om en skolbiblioteksplan på ledningsfora skolområdesvis Påbörja utbildning av skolbiblioteksansvarig personal. Tagit vara på erfarenheter från EU-projektet ELLA. Handledning/Coach Från och med 1 augusti 2013 flyttades en resurs för handledning/coachning från proaros till BUF och Enheten för Skolstrategiskt stöd. Rektorer och enhetschefer erbjuds handledning både enskilt och i grupp. 18