1(8) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt vid uppföljning och utvärderingen av verksamheten på såväl program- som projektnivå. Syftet är att bidra till lärande och god styrning medan projektet pågår. Som ett led i detta ska alla projekt lämna in en lägesrapport tillsammans med blanketten Ansökan om utbetalning. en ska vara kortfattad (1-3 A4-sidor) och kopplad till aktuell ansökan om utbetalning, samt utgå från de aktiviteter som beviljats i er ansökan om stöd. en har två delar: 1. dels en del där ni ska beskriva hur verksamheten i projektet fortskrider, 2. dels en del där ni ska redogöra för eventuella avvikelser från projektbeskrivningen. 1. Verksamheten i projektet Beskriv kortfattat hur verksamheten i projektet fortskrider utifrån frågorna nedan: Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? 1 Vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra? Ligger projektet i fas vad gäller måluppfyllelse? 1 Perioden ska vara samma period som ni redovisar på blanketten Ansökan om utbetalning
2(8) Deltagarna i projektet Under marsmånad har Skellefteå haft 15 deltagare inskrivna 9 män och 6 kvinnor Piteå har haft 14 deltagare inskrivna, 8 kvinnor och 6 män. Deltagarinflödet till projektet har ökat något. Piteå Piteå har deltagit vid Arbetsförmedlingens jobbsökardag Arbetet med företagspärmen fortsätter, med syfte att bland annat träna på arbetsgivarkontakt och utveckla nätverket. Utveckling av den individuella utvecklingsplanen har varit lyckosam vilket man även kan se i Serus utvärdering där de flesta deltagarna upplever att utvecklingsplanen är tillnytta för dem. Deltagarna har fått information om aktiviteter och verktyg som kan vara tillnytta för dem i deras utveckling mot arbete, utbildning. Exempel på detta är Step Out och utbildningsalternativ. 4 deltagare går en städkurs och man kan generellt se att det finns ett ökat intresse för utbildning bland deltagarna. Eftersom många antingen helt saknar eller har stora brister i skolunderbyggnad ser vi denna utveckling som ett steg i rätt riktning. De flesta unga som saknar fullständigt gymnasium är oftast i hög grad medvetna om nödvändigheten av att skaffa sig en utbildning. Möjligen kan projektet medföra att denna insikt påskyndas något alternativt snabbar på processen med att ta tag i sina studier. Skellefteå Skellefteågruppen har arbetat med metodutveckling Flödesschema för att på bästa sätt utnyttja tiden i Kompare och därigenom stötta individen till att strukturera sin tid i projektet. CV har informerat om studiemedel och studier. Komparedeltagare har besök Skellefteå Kraft dessutom har gruppen besökt Röda Korset, Blästring och målning, Bokia, Max grillen, Fastighetskontoret städ, Norran TV Studiebesök på biblioteket. Ungdomshälsan har informerat Skellefteå ungdomarna. Gruppen fortsätter att träffa Robert Koss i syfte att stärka självkänslan och föra dialog kring begreppet mångfald. Planering av aktiviteter för sommaren tillsammans med deltagare Samverkan Operativ träff i Piteå där vi bjudit in EU- samordnare Dan för att berätta om vad som är på gång inom EU området som kan vara tillnytta för oss. En planerad sammankomst för projektledare i Norrbotten som arbetar i projekt mot unga arbetssökande är inplanerat. Träff med arbetsförmedlingschef Piteå med syfte att utveckla formerna för samverkan. Piteå har från och med mars en kontaktperson på arbetsförmedlingen. Vi har haft en första träff med kontaktpersonen på Arbetsförmedlingen i Piteå.
3(8) Arbetsförmedlingen i Skellefteå har fört dialog med projektsamordnare. Samtalet resulterade i ett förslag från Arbetsförmedlingen i Skellefteå hur man önskar arbeta vidare. Förslaget handlade om Arbetsförmedlingens möjlighet till rekrytering till projektet samt medfinansiering i projektet. Förslaget är förankrat och godkänt av ESF övre norrland. Samverkan med arbetsförmedlingen Skellefteå fungerar bra. Vi har påbörjat planeringen av EU-dagen där representant från Kompare kommer att medverka. Projektsamordnare har fört dialog med Marja i Leuven och planerat vår resa och dess innehåll. Resan äger rum 12-14 Maj. Vi har träffat handläggarna på Försäkringskassan och informerat om Kompare. Arbetsgivare Företagsansvarig coach i Piteå har samverkat med flera arbetsgivare och arbetet har resulterat i att flera företag är positiva till att medverka och ta emot för kortare praktik perioder som kan vara tillnytta i vägledande syfte. Projektet har arbetat fram ett klistermärke som deltagande arbetsgivare erhåller när de stöttar projektet. Skellefteågruppen har framförallt genom studiebesök haft kontakt med arbetsgivare. Utvärdering Serus är det företag som vi har upphandlat för att utföra följeforskning av projektet. Den första delrapporten lämnades muntligt och skriftligt vid styrgruppsmötet marsmånad. Delrapporten bygger på intervjuer med samverkande parter samt deltagare. Dessutom har deltagarna arbetat med självskattningsverktyg som anonymt fylls i på Serus hemsida. Sammanfattning av delrapporten Följerapport 1 baseras på material från 9 djupintervjuer med projektets deltagare, 3 djupintervjuer med olika samarbetspartners samt resultatet från projektets självskattningsverktyg som delats ut till samtliga deltagare. Medvetet har deltagare av olika kön och olika kommuner valts för att återge en så bred bild som möjligt. Av samma skäl kommer samverkanspartners från 3 olika organisationer. Följeforskningen inriktar sig i första hand på - mervärdet i projektet utifrån individens perspektiv, medverkande arbetsgivares perspektiv och samverkande parters perspektiv. Följeforskningen skall även identifiera vilken skillnad projektet har gjort för individ, medverkande arbetsgivare och medfinansiärer i projektet. Följeforskningen har även som syfte att identifiera projektets framgångsfaktorer som i hög grad baseras på metoden/modellen arbetet utgår ifrån, samt projektets programkriterier: lärande miljöer, innovativ verksamhet och samverkan.
4(8) Eget ansvar: Många deltagare upplever att deras förmåga att ta eget ansvar har ökat. De uppger att man får mer hjälp i början när man behöver det och sedan övergår det mer och mer i eget ansvar. Framgångsfaktorer (detta hänger mycket samman med projektets mervärde för individen) Bemötandet Deltagarna vittnar om ett individuellt och engagerat bemötande. Handledarna lyssnar väldigt mycket, är förstående, psykologiska och lätta att prata med. De kommer med tips och förslag som ger deltagarna breddade valmöjligheter, försöker lyfta fram deltagarnas intressen och utgör väldigt bra bollplank. Här blir ungdomarna tagna på allvar och är inte bara en i mängden. Individinriktat arbetssätt Det finns inga förutbestämda ramar för hur arbetet ska se ut utan man utgår från varje person och finner lösningar, vilket stärker dennes motivation. Detta är en viktig flexibilitet hos projektet. Det finns inga förutbestämda regler för hur processen ska gå till. Den sociala gemenskapen En plats där man har något att göra på dagarna, träffar människor, lär av varandra, och utvecklas. Helhetsgreppet Projektet fokuserar inte enbart på jobbsökandet utan ser till och behandlar hela individen och hjälper på så sätt till att finna lösningar på andra problem som i sig kan utgöra hinder för att ta sig vidare ut i arbetslivet. Exempelvis ordna kontakter och finna lösningar med skola för att skapa möjligheter till att uppnå gymnasiekompetens samt uppmuntra till kontakter med läkare för att hitta lösningar på sjukdomar. Problem som i sig utgör stora hinder för att ta sig vidare på arbetsmarknaden. Empowerment - Skapande av en positiv känsla hos deltagaren som ökar motivation och handlingskraft Genom positivism motiveras och peppas deltagarna att uppnå något. På detta sätt kommer de ur den dagliga lunken och hopplösheten som man lätt får i den situationen. Många deltagare upplever en ökad självkänsla och självförtroende. Stöttning och idéer finns att få om man behöver det men ansvaret ligger hos individen själv. Deltagarna får mer stöttning i början när de behöver det och sedan avtar det ju mer aktiva och sysselsatta de blir. Nya samverkansformer Socialtjänst och projekt delar lokaler, vilket har underlättat mycket. Man har även samverkat tidigare vilket underlättar samverkan idag. Samverkan har skett i ledningsgrupp och på styrgruppsnivå även utanför projektet något som upplevs som ett framgångsrecept.
5(8) Styrgruppen tar bort hindret och sedan följer man upp och ser vart man är på väg. Samverkan startade med utarbetandet av en plattform där Socialförvaltning, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, landsting, kommunens arbetsmarknadsenhet och var med. Detta har bäddat för en bra start på projektet och god samverkan redan från början. Nya samverkansparter har uppstått i och med samverkan mellan flera kommuner och företagarna. Alternativa lärande miljöer: Lärande i alternativa lärande miljöer än skolmiljö som studiebesök från olika aktörer till projektet (exempelvis människor som kommer och berättar vad de arbetar med, socialförvaltning som berättar om olika former av stöd man kan erbjuda och lärare från komvux) samt studiebesök till olika platser. Man får även komma med egna önskemål på studiebesök och de kan göras både individuellt och i grupp. Man försöker hitta lösningar efter deltagarnas önskemål. Ex: Föreläsning med Mia Törnblom i Luleå. Deltagarna lär även av varandra. Man kan dela med sig av sina erfarenheter, hjälpa varandra och slippa göra om varandras misstag. Alla har olika bakgrund och olika förutsättningar som man kan ta del av. Deltagarna träffar människor som de kanske aldrig annars skulle träffa. Genom Kompares samarbete mellan Piteå och Skellefteå utbyts idéer, träffas nya människor och deltagarna kan även praktisera på varandras orter. Innovativitet: Möjligheten att praktisera studier inom projektets ramar öppnar enorma möjligheter för deltagarna både vad gäller rehabilitering, kompletterande studier och stärkande av kompetens. Spridning av resultat Vi har redovisat arbetet i Kompare för Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning i Piteå
6(8) Vad har fungerat bra? Att ta del av följeforskningen var givande för styrgrupp, och operativ personal. Följeforskningen verkar även ha en positiv inverkan på deltagarna genom att de upplever sig viktiga i och med att de blir intervjuade och deras situation belyses. Samverkan med Arbetsförmedlingen Skellefteå utvecklas positivt. Deltagarinflödet från socialtjänsten har ökat i Piteå samt Skellefteå. Vad har fungerat mindre bra? Deltagarinflödet från Försäkringskassan fungerar inte enligt planerna. Statliga samverkanspartners frånvaro i Styrgrupp försvårar samverkan.
7(8) 2. Avvikelser från projektbeskrivningen Avvikelser från projektbeskrivningen ska meddelas ESF-rådets ansvariga samordnare omedelbart. Har det förekommit några avvikelser under perioden? Ja Nej Om du svarade ja, beskriv kortfattat avvikelserna: Om det förekommit avvikelser, har ni meddelat ansvarig samordnare på ESFrådet? Ja Nej Om du svarade nej, vad är orsaken till att ni inte har meddelat avvikelsen? Vilka åtgärder har ni vidtagit/avser att vidta med anledning av avvikelserna? Underskrift projektansvarig (projektledare) Bedömning av ESF-rådet Ansvarig samordnare på ESF-rådet ska godkänna lägesrapporten för att stöd ska kunna betalas ut.
8(8) en är godkänd och stöd kan betalas ut: Ja Nej Om du svarade nej, kommentera de åtgärder som ska vidtas? Underskrift ansvarig samordnare