Förskolan Prästkragens plan mot diskriminering, mobbning och kränkande behandling

Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN DEJEGÅRDENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Giltighet under läsåret Innehållsförteckning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN MUSSEBERGS PLAN MOT DISKRIMINERING, MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PRÄSTKRAGENS FÖRSKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING, MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

KRISTDALASKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING, MOBBNING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING. Förskoleklass, skola och fritidshem läsåret 2015/2016

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Förskolan i Surahammars Kommun

Bockaraskolans plan mot diskriminering, mobbing, trakasserier och annan kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Likabehandlingsplanen

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Regnbågens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN MUSSEBERGS PLAN MOT DISKRIMINERING, MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Skolledningens ställningstagande

Förskolan Fjällripans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Kilbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2017/18. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Fiskens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hemgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Myckling förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

pepparmyntans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mosslelunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

Hults förskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling 2013/2014

Förskolan Bergmansgården

Kristdalaskolans plan mot diskriminering, mobbing, trakasserier och annan kränkande behandling.

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

1 av :33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Förskolan Prästkragens plan mot diskriminering, mobbning och kränkande behandling 2013-2014 En presentation av Prästkragens arbete för att främja barns lika värde, rättigheter och åtgärder för att förebygga diskriminering, kränkning och mobbning. Upprättad 2014-02-18

Innehåll 1. GRUNDUPPGIFTER... 3 2. UTVÄRDERING... 4 3. FRÄMJANDE INSATSER... 6 3.1 Mobbning och kränkande behandling... 6 3.2 Ålder... 7 3.3 Genusperspektiv... 7 3.4 Etnisk tillhörighet och religion... 8 3.5 Funktionsnedsättning... 9 3.6 Sexuell läggning... 10 4. KARTLÄGGNING... 10 5. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 11 6. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER... 12 BILAGA 1 VAD BETYDER ORDEN... 14 BILAGA 2 PLANERING FÖR FÖRSKOLANS KARTLÄGGNING- OCH UTVÄRDERINGSARBETE... 15 BILAGA 3 PRÄSTKRAGENS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/BARN... 16 BILAGA 3 TRYGGHETS- OCH TRIVSELENKÄT/BARN... 17 (Källa: Kristdalas plan)... 17 BILAGA 4 PRÄSTKRAGENS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/FÖRÄLDRAR... 22 BILAGA 5 ANMÄLNINGSBLANKETT VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, MOBBNING ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING... 23 BILAGA 6 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING BARN MOT BARN... 24 BILAGA 7 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING PERSONAL MOT BARN... 26 BILAGA 9 FÖRSLAG TILL DOKUMENTATION... 30 BILAGA 10 ANMÄLAN OM MOBBNING/KRÄNKNING... 36 TRAKASSERIER/DISKRIMINERING GÄLLANDE ELEV I BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETER... 36 2

1. GRUNDUPPGIFTER Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan. Ansvarig för planen Förskolechef. Vårt mål På Prästkragens förskola har varje individ rätt att få vara den de är. Alla på förskolan ska känna sig trygga och vara en del av gemenskapen. Barnens delaktighet Barnen är i den form det är möjligt delaktiga i framtagandet av förskolans vision och syften med planen genom grupparbeten, värderingsövningar och diskussioner. I september går personal igenom kompisplanen med barnen. Framkommer det tyckanden och tänkanden kring den skickas de till förskolechefen. I samband med utvecklingssamtal får barnen svara på frågor för att möjliggöra utvärdering av årets arbete och utformning av framtida arbete gällande mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får vid föräldramöten information kring barnens och personalens framtagande av förskolans vision och syften med planen. Personal informerar föräldrarna om definitionerna av diskriminering, kränkande behandling, mobbning och trakassering. De har vid dessa tillfällen möjlighet att komma med egna förslag i arbetet mot mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering etc. Medarbetarnas delaktighet Vid arbetsplatsträffar/arbetslagsträffar arbetar personalen med planen genom diskussioner. De kan vid behov informera föräldrarna om utvärderingen på föräldramötet. I sammanställningen finns åtgärder för personalen att följa upp och dokumentera. Förda reflektioner och korrigeringar lämnas till förskolechef för arkivering och framtida uppdateringar i planen. Förankring av planen Detta möjliggörs genom att: barn, medarbetare och föräldrar är delaktiga vid utvärdering och framtagandet av planen varje läsår planen används vid värdegrundsarbete planen introduceras vid nyanställning, föräldramöte, arbetsplatsträffar eller arbetslagsträffar planen finns tillgänglig på skolområdets hemsida och den är en del i förskolans arbetsplan 3

2. UTVÄRDERING Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Föräldrar har bjudits in till delaktighet i utvärderingen av planen under hösten 2012. På våra utvecklingssamtal under våren har föräldrarna erbjudits att fylla i trivselenkäten enligt vår plan. Utvärderingen har gjorts utifrån trivselenkäten och observationer. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Föräldrars delaktighet uppgår till 26 av 38 barn då det delades ut en enkät per barn till 1-5 åringar på Prästkragen. Även personal och förskolechefen har varit delaktiga. Resultat av utvärdering av fjolårets plan Mål 1 Att göra planen mot diskriminering och kränkande behandling mer tillgänglig för föräldrar och personal. Vad har vi gjort? Vi började utforma en plan utifrån den mall som skolområdet skulle använda sig av. Diskussioner har förts på arbetsplatsträffar för att lyfta situationer som vi kan ställas inför. Vi har vid de föräldrasamtal som genomförts ställt frågan Hur upplever ni att er familj bemöts på förskolan? Tanken var att vi skulle presentera planen på höstens föräldramöte men på grund av den vattenläcka som drabbade vårt kök och konsekvenserna av den så fick det mötet en annan agenda. Huvudmannen ansåg sedan att skolområdets plan skulle revideras då den behövde förbättras vad det gäller kartläggningsarbetet. Ledningen för skolområdet arbetar med att förbättra planen. Utvärdering Vi ser och vet att målet inte är uppnått och vi vet också vad det beror på. Målet får kvarstå då arbetet med planen fortfarande pågår. Mål 2 Att uppmärksamma miljöer och situationer som behöver förbättras för att undvika kränkning. Vad har vi gjort? Vi har valt att omorganisera verksamheten på förskolan och delat in barnen i tre (3) mindre grupper med egna miljöer. Detta på grund av att vi har uppmärksammat att för stora ytor kan skapa otrygghet i barngruppen och det försvårar även pedagogens möjlighet att vara närvarande för att vägleda och stötta. Vi har arbetat aktivt med att göra rum i rummen för att skapa fler miljöer där mindre grupper av barn kan mötas och leka/utforska tillsammans. 4

Vi har lämnat ut en trygghet/trivselenkät till alla föräldrar på förskolan. En enkät per barn blev utdelad. Detta för att få föräldrarnas uppfattning om hur deras barn ha det på förskolan. Enkäten är sedan sammanställd avdelningsvis, Myran / Fjärilen. Utvärdering Vi har sett att omorganisationen gynnar barnen mycket då vi pedagoger kan vara mer närvarande och delaktiga i den mindre gruppen. Vi har en helt annan överblick över barnen och verksamheten och barnen här färre kompisar att konkurera med vad det gäller leksaker, aktiviteter och platser i gruppsammansättningen. Vi ser dock att för pedagogerna är denna uppdelning en utmaning att få till vad det gäller schemat och att vis ak räcka till för hela dagen. Sammanställningen av enkäterna där 26 av 38 enkäter lämnades in, visar att föräldrarna är trygga med förskolan men även att några upplever att barnen blir diskriminerade på grund av sitt kön och att vi pedagoger inte har någon aktiv verksamhet för att synliggöra detta. En mall har utvecklats för att synliggöra kartläggningsarbetet. Mål 3 Att barnen ska få utmanas i sina sociala relationer och skapa kontakter med andra, oavsett könstillhörighet, som leder till utveckling och lärande. Vad har vi gjort? Vi använde oss under en längre period av aktivitetskort som delade in barnen i slumpmässiga grupper. Detta innebar att de under en tidsbestämd stund på dagen fick utöva den aktivitet som kortet visade tillsammans med de kompisar som dragit liknande kort. Utvärdering Denna aktivitet möttes med olika reaktioner av barnen. Vi upplevde att en del barn hade svårt att bryta invanda lekmönster och lekkompisar. Andra barn upplevdes tycka att det var roligt att få leka med nya kompisar. Vi valde att fortsätta med korten och stöttade de barn som hade det svårt med aktiviteten lite extra. Vi upplever att nya kompisrelationer skapades och att de inte var beroende av könstillhörighet. Detta kunde vi även se i den fria leken och det tillskriver vi aktivitetskorten. Årets plan ska utvärderas senast 2014-06-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen av planen ska diskuteras på arbetsplatsträff/arbetslagsträff, föräldramöte, i samtliga barngrupper och med förskolechef. Vidare ska barn, föräldrar och personal få svara på enkäter rörande aktuella frågeställningar i slutet av läsåret. All dokumentation rörande mobbning, kränkning och diskriminering inventeras. 5

Ansvarig för att årets plan utvärderas Personal ska införskaffa underlag från barn och vårdnadshavare. Materialet ska sedan sammanställas och ges till berörd förskolechef som har huvudansvaret för revideringen. 3. FRÄMJANDE INSATSER 3.1 Mobbning och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Mobbning, kränkande behandling. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på förskolan ska uppleva sig mobbad eller kränkande behandlad. UPPFÖLJNING: 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning eller kränkning (bilagor 5 7). 2. Personal lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och barn (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. De lämnar in en sammanställning av dessa till förskolechefen. 3. Förskolechefen inventerar i slutet av läsåret skolans dokumenterade ärenden kring mobbning eller kränkning. Insatser och ansvarig för verkställandet Personal tränar barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende och personlig stil (Ansvarig: all personal). Personal använder sig av metoder såsom värderingsövningar och aktiviteter för att belysa olika värdegrundsfrågor (Ansvarig: all personal). Det ska alltid finnas personal med under barnens utevistelse (Ansvarig: aktuell personal). Vid behov utbildas personal i hanterandet av mobbningsärenden (Ansvarig: skolområdets kurator). Barnen ska berätta för en vuxen hemma eller i förskolan om de känner sig mobbade/kränkta eller om de ser någon mobbas/kränkas (Ansvarig: alla barn). Föräldrar ska berätta för den utsattes vårdnadshavare eller för en personal i förskolan om de känner till att någon blir mobbad eller kränkt (Ansvarig: alla föräldrar). Vuxna i förskolan föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra (Ansvarig: all personal). 6

Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.2 Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder. Mål och uppföljning MÅL: Ingen på skolan upplever sig diskriminerad utifrån ålder. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning eller kränkning (bilagor 5 7). 2. Personal lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och barn (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. De lämnar in en sammanställning av dessa till förskolechefen. 3. Förskolechefen inventerar i slutet av läsåret förskolans dokumenterade ärenden kring mobbning eller kränkning. Insatser och ansvarig för verkställandet Delaktighet ska prägla barnens vistelse i den mån det går att taga hänsyn till detta (Ansvarig: alla medarbetare). Oavsett ålder ges barnen lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten i den mån det går (Ansvarig: alla medarbetare). Personalen diskuterar åldersadekvata frågor med barnen och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till olika dilemman (Ansvarig: aktuell personal). Medarbetare bekräftar barn som bryter normen (Ansvarig: alla medarbetare). Barnen arbetar med muntliga och praktiska övningar för att stärka självkänslan (Ansvarig: aktuell personal). Personal arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar. (Ansvarig: aktuell personal). 3.3 Genusperspektiv Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet eller könsuttryck. Mål och uppföljning MÅL: Ingen i förskolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck. 7

1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning eller kränkning (bilagor 5 7). 2. Personal lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och barn (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. De lämnar in en sammanställning av dessa till förskolechefen. 3. Förskolechefen inventerar i slutet av läsåret förskolans dokumenterade ärenden kring mobbning eller kränkning. Insatser och ansvarig för verkställandet Oavsett kön ges barnen lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten (Ansvarig: all personal). Personal diskuterar åldersadekvata genusfrågor med barnen och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till pojke/flicka (Ansvarig: all personal). Vid behov diskuterar personal med barn om likheter och olikheter mellan könen (Ansvarig: all personal). Personal bekräftar barn som bryter normen (Ansvarig: all personal). Personal diskuterar genusfrågor i arbetslaget samt reflekterar över det egna förhållningssättet till flickor respektive pojkar (Ansvarig: all personal). Barnen arbetar med muntliga och praktiska övningar för att stärka jagkänslan (Ansvarig: all personal). Personal arbetar utifrån bestämda mönster, strukturer när det gäller gruppindelningar på avdelningen (Ansvarig: all personal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.4 Etnisk tillhörighet och religion Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen i förskolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om mobbning eller kränkning (bilagor 5 7). 2. Personal lämnar ut utvärderingsblankett till föräldrar (bilaga 3) och barn (bilaga 4) eller ställer frågor under utvecklingssamtal. De lämnar in en sammanställning av dessa till förskolechefen. 8

3. Förskolechefen inventerar i slutet av läsåret förskolans dokumenterade ärenden kring mobbning eller kränkning. Insatser och ansvarig för verkställandet Personal arbetar systematiskt för att utveckla barns förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer och värderingar (Ansvarig: all personal). Personal är lyhörda för barnens funderingar och anpassar verksamheten därefter (Ansvarig: all personal). Personal bemöter alla människor lika och visar respekt och hänsyn (Ansvarig: all personal). Främlingsfientliga uttryck (ord, texter, symboler, musik) är inte tillåtna i förskolan (Ansvarig: alla i förskolan). Förskolan erbjuder alternativ kost (Ansvarig: kökspersonal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 3.5 Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen i förskolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån funktionsnedsättning. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån funktionsnedsättning (bilagor 5 7). 2. I slutet av läsåret inventerar förskolechef förskolans dokumenterade ärenden kring funktionsnedsättning. Insatser och ansvarig för verkställandet Förskolan samarbetar med BVC, Elevhälsan, Habiliteringen (Ansvarig: all personal). När ett barn med funktionsnedsättning börjar i förskolan anpassas verksamheten med hänsyn till individens förutsättningar (Ansvarig: förskolechef). Berörd personal informeras om barns behov av särskilt stöd (Ansvarig: förskolechef). Aktiviteter utformas så att alla barn kan delta utifrån sina villkor (Ansvarig: all personal). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 9

3.6 Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning. Mål och uppföljning MÅL: Ingen i förskolan ska uppleva sig diskriminerad utifrån sexuell läggning. 1. Alla agerar så fort som möjligt utifrån förskolans handlingsplan vid misstanke om diskriminering utifrån sexuell läggning (bilagor 5 7). 2. I slutet av läsåret inventerar förskolechef förskolans dokumenterade ärenden kring sexuell läggning. Insatser och ansvarig för verkställandet Förskolans värdegrund påverkas inte av individers sexuella läggning (Ansvarig: alla i förskolan). Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 4. KARTLÄGGNING Kartläggningsmetoder Genom observationer i den dagliga verksamheten, inventering av dokumentation, utvecklingssamtal, andra samtal, enkätfrågor till barn och föräldrar tar förskolan reda på om någon är utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller mobbning. Områden som berörs i kartläggningen Mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Hur barnen har involverats i kartläggningen Inför de erbjudna utvecklingssamtalen på förskolan delar pedagogerna ut en lapp med frågan; Hur upplever ni att er familj bemöts på förskolan? till varje familj. Den frågan kan de tänka igenom i lugn och ro hemma och tar sedan med sig sina tankar och åsikter till samtalet. Daglig kontakt mellan föräldrar och pedagoger. Vi erbjuder föräldrarna att svara på en trivselenkät om hur de upplever att deras barn trivs på förskolan. Hur personal har involverats i kartläggningen Medarbetare svarar på enkäter om psykosocial miljö på arbetsplatsen. Alla medarbetare är involverad och arbetar med handlingsplanen. Personalen avsätter en tid i månaden på de pedagogiska måndagarna då de tar en samtalsrunda kring barngruppen och hur var och en upplever den nu. Har vi reagerat på något? 10

Resultat och analys Föräldrarna uppger i enkäten att barnen trivs bra eller mycket bra i gruppen. Barnen har någon att vara med och är sällan rädd i förskolan. Föräldrarna upplever att pedagogerna till stor del är uppmärksamma på hur barnen är mot varandra och att de finns till för barnet om det är ledset och behöver prata. På frågan om man tycker att någon är ensam på förskolan har de svarat ibland eller aldrig. Två barn upplevs vara diskriminerade för sitt kön. 5. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Att motverka förekomsten av mobbning och kränkning Områden som berörs av åtgärden Mobbning och kränkning. Mål och uppföljning MÅL: Det ska inte förekomma mobbning eller kränkning i Prästkragens förskola. UPPFÖLJNING: Utvärdering sker via enkäter till barn och föräldrar. Åtgärd och ansvarig Personalen ska följa upp vilket eller vilka barn som är rädd för andra barn i förskolan. (Ansvarig: all personal). Personalen ska ha enskilda samtal kring mående och beteende med barn och föräldrar till barn som utsätter andra barn för kränkningar (Ansvarig: all personal). Personalen ska bemöta föräldrar som kränker barn på förskolan med att det inte accepteras (Ansvarig: all personal). Personalen ska synligöra planen för föräldrarna. ( Ansvarig: all personal) Rekommendation till föräldrar/hur gör ni på er förskola Prata med barn om mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Visa tydligt att du tar avstånd från all form av mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Om föräldrar misstänker att deras eller någon annans barn utsätts för något av dessa vill vi att de kontaktar någon medarbetare på verksamheten. Det går att vara anonym. Vi ber föräldrar att göra helt klart för barnet att de ser allvarligt på beteendet och att de inte accepterar det. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 11

6. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Policy Mobbning, trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning eller något annat accepteras inte i Döderhults skolområde. Gemensamt arbetar vi för: att alla ska visa hänsyn och respekt för varandra att ge alla en god arbetsmiljö med positivt klimat för lärande och utveckling att måna om allas integritet och självkänsla att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till alla i förskolan en god relation och ett respektfullt samarbete med våra barns föräldrar Rutiner för att tidigt upptäcka mobbning, trakasserier, kränkande behandling och diskriminering/ändra så det passar er verksamhet På förskolan är pedagogerna alltid närvarande vid inne och utevistelse. Vi finns i barnens närhet, ser, hör, stöttar och vägleder. Vi genomför trivselenkät med de äldsta barnen på förskolan. Medarbetare, elever och föräldrar är insatta och delaktiga i verksamhetens arbete gentemot diskriminering, mobbning och kränkning. Medarbetare har god kunskap om skolans handlingsplaner. Personal som föräldrar kan vända sig till - Aktuell personal, - Förskolechef - Områdeschef Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av ett barn Se bilaga 5. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att barn kränks av personal Se bilaga 6. Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om att personal kränks av barn Se bilaga 7. Rutiner för dokumentation Alla åtgärder kring mobbning dokumenteras (händelse, datum, berörd barn/ medarbetare) av berörda medarbetare och arkiveras i tio år. Dokumentationen lämnas till förskolechef som sätter in den i 12

pärmen för Likabehandling som finns i arkivet. Dokumenten är offentliga för den det berör. Efter preskribering mals all dokumentation. Förslag till dokumentering, se vidare bilaga 8. Ansvarsförhållande Förskolechef har det yttersta ansvaret för allt arbete i verksamheten, för att planen mot diskriminering och kränkande behandling efterlevs. Förskolechef ansvarar för att medarbetare kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolechef skall informera områdeschef som i sin tur informerar förvaltningschef vid misstanke om mobbning eller annan kränkande behandling (bilaga 9). Alla som arbetar i verksamheten är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Det innebär att vid minsta misstanke om dessa ska den enskilde reagera och ingripa, samt så fort som möjligt utreda händelsen. Barnen ska trivas och känna samhörighet med de vuxna på verksamheten. Trivsel är en av de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning. Varje barn kan genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trivsam och trygg miljö. Föräldrarna är viktiga! När både förskolan och hemmen tar klart avstånd från all mobbning, diskriminering och kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. När du som förälder misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för något av detta kontaktar du någon på förskolan. Det går att vara anonym. Det kan vara svårt att acceptera att ens eget barn mobbar eller kränker andra. Förskolan uppmanar alla föräldrar att göra helt klart för barnet att ni ser mycket allvarligt på beteendet och att ni inte accepterar det. 13

BILAGA 1 VAD BETYDER ORDEN De sju diskrimineringsgrunderna - Syftar på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning. Kön: man eller kvinna. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom klädsel eller annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett kön. Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller färg. Religion eller annan trosuppfattning: någon som tror på en högre icke-världslig makt eller en gud. Sexuell läggning: homosexuell-, bisexuell-, transsexuell-, heterosexuell läggning etc. Ålder: uppnådd levnadslängd. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska-, psykiska- eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Kränkande behandling - Vad som tolkas som kränkande är en subjektiv bedömning. En handling är kränkande om den utsatta upplever det så. Kränkningar kan var fysiska (slag, knuffar), verbala (hotelser, bli kallad vid fula namn), psykosocial (utfrysning, ryktesspridning) eller textade (klotter, brev, lappar, e-post, SMS, chatt eller andra webbaktiviteter). Kränkande behandling kan delas in i: 1. Annan kränkande behandling - Detta innebär en kränkning av individens värdighet och den saknar koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). 2. Trakasserier - Detta innebär att någon känner sig kränkt och handlingen har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). Mobbning - Handlingen kännetecknas av upprepningar under en längre tid och av en obalans i maktförhållandet dvs. den/de som mobbar skaffar sig makt/har makt över och förtrycker den/de som utsätts. Mobbning kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Mobbning kan vara fysisk, verbal eller psykosocial (se stycket Kränkande behandling). Diskriminering - Det kan innebära t.ex. att förskolan behandlar ett barn annorlunda än andra barn. Detta kan ske ex. genom läroböcker, regler, undervisning etc. I detta sammanhang finns det två former av diskriminering: 1. Direkt diskriminering - vilken avser negativ särbehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. 2. Indirekt diskriminering - vilken avser neutrala ordningsregler som i praktiken leder till diskriminerande effekter. Ett exempel kan vara att skolpersonal behandlar alla barn lika och det kan missgynna en elev med ett funktionsnedsättning. Det kan föreligga sakliga skäl till ett beteende och då är det inte frågan om indirekt diskriminering, men detta bör förskolan kunna bevisa. 14

BILAGA 2 PLANERING FÖR FÖRSKOLANS KARTLÄGGNING- OCH UTVÄRDERINGSARBETE Planering för Prästkragens kartläggnings- och utvärderingsarbete av planen Hösttermin September December Åtgärd/Ansvarig Genomgång/diskussion av planens vision, syfte, mål, åtgärder, utformning, fjolårets utvärdering etc. med: - Barnen (aktuell personal). - Föräldrar (aktuell personal). - Personal (förskolechef). - Områdeschef (förskolechef). Uppföljning av trygghet, mobbning, diskriminering: - Förskolechef inventerar anmälda ärenden (förskolechef) Vårtermin Februari Åtgärd/Ansvarig Uppföljning av trygghet, mobbning, diskriminering: - Plan diskuteras tillsammans med aktuella barngrupper (aktuell personal). Mars/april Uppföljning av trygghet, mobbning, diskriminering: - Barnsamtal genomförs och sammanställs (specialpedagogen) - Sammanställning lämnas till förskolechef (aktuell personal) - Lämna ut föräldraenkät inför utvecklingssamtal (aktuell personal) - Utvecklingssamtal genomförs, föräldraenkät samlas in och lämnas till förskolechef (aktuell personal). Maj Uppföljning av trygghet, mobbning, diskriminering: - Genomgång med barnen av sammanställningen (aktuell personal) - Förskolans plan följs upp på en arbetslagsträff (förskolechef). - Arbetslagets kvalitetsuppföljning skrivs (arbetslaget). - Utvärdering av planens uppsatta mål genomförs (förskolechef). Juni Kartläggning kring trygghet, mobbning, diskriminering: - Ny plan upprättas till nästa läsår (förskolechef). 15

BILAGA 3 PRÄSTKRAGENS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/BARN RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER Avdelning/grupp: 1. Trivs du i förskolan? Ja Vet inte Nej 2. Har du kompisar att Ja Vet inte Nej vara med i förskolan? 3. Är du ibland rädd för Ja Vet inte Nej andra barn i förskolan? a. För vad är du rädd? ---------------------------------------------------------- b. Var/när är du rädd? --------------------------------------------------------- 4 Tycker du att de vuxna säger till Ja Vet inte Nej om barnen är dumma mot varandra? 5 Om du är ledsen i förskolan Ja Vet inte Nej finns det då någon att prata med? 6 Finns det någon i förskolan Ja Vet inte Nej som du tycker är ensam? 7 Får du hjälp av vuxna när Ja Vet inte Nej du behöver det? 16

BILAGA 3 TRYGGHETS- OCH TRIVSELENKÄT/BARN (Källa: Kristdalas plan) 1. Hur trivs du på avddelningen..? Mycket bra Bra Dåligt 2. Hur trivs du på förskolan? Mycket bra Bra Dåligt 3. Har du någon att vara med när ni är ute? Alltid För det mesta Aldrig 17

4. Är du rädd när du är på förskolan? Aldrig Ibland Alltid Om du är rädd, vad är du rädd för? Var brukar du vara rädd? 5. Brukar någon reta dig på förskolan? Aldrig Ibland Alltid Vem brukar reta dig? 18

6. Brukar du reta någon i förskolan? Aldrig Ibland Alltid Vem brukar du reta? 7. Har du känt dig mobbad i år av någon på skolan? Aldrig Ibland Alltid Vem tycker du mobbar dig? 19

8. Finns det någon på avdelningen som du tycker är ensam när ni leker? Nej Ja Vem? 9. Känner du dig ensam i förskolan? Nej Ja 10. Känner du dig trygg när du leker? Alltid För det mesta Aldrig Om du har ringat in aldrig ge exempel på vad det är som gör att du inte Alltid/för det mesta känner dig trygg: 20

11. Får du hjälp av någon vuxen på förskolan om du hamnar i bråk eller känner dig utanför? Hamnar inte i bråk Alltid För det mesta Aldrig 12. Tycker du att personalen i förskolan är rättvis? Alltid För det mesta Aldrig Om du har ringat in Aldrig ge exempel på vad det är som gör att du inte alltid tycker att personalen är rättvis? 21

BILAGA 4 PRÄSTKRAGENS TRYGGHET OCH TRIVSELENKÄT/FÖRÄLDRAR RINGA IN DET ALTERNATIV SOM DU TYCKER PASSAR BÄST IN PÅ VAD DU TYCKER STÄMMER IN PÅ DET DU HÖR FRÅN DITT BARN Avdelning/grupp: 1. Hur trivs barnet i gruppen? Mycket bra Bra Dåligt 2. Har barnen någon att vara Alltid Ibland Aldrig med? 3. Är barnet rädd när han/hon är i förskolan? Alltid Ibland Aldrig a. För vad är barnet rädd? ------------------------------------------------------- b. Var/när är barnet rädd? ------------------------------------------------------- 4. De vuxna i förskolan är uppmärksamma Alltid Ibland Aldrig på hur barnen är mot varandra. 5. Om barnet är ledset finns det någon för Alltid Ibland Aldrig barnet att prata med. 6. Finns det någon i förskolan som Alltid Ibland Aldrig du tycker är ensam? 7. Barnet får hjälp av vuxna när han/hon Alltid Ibland Aldrig behöver det. 22

BILAGA 5 ANMÄLNINGSBLANKETT VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, MOBBNING ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Barn: Namn Födelseår: Avdelning: Barn misstänks bli: Kryssa i något alternativ nedan Mobbad Kränkt Diskriminerad Skriv ner vad som hänt eller berätta på vilket sätt du tycker att barnet har blivit sämre behandlad pga. diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning Uppgiftslämnare: Tfn dagtid: Datum: Blanketten lämnas/skickas till: Förskolechef Carina Frisk. Mottaget den: 23

BILAGA 6 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING BARN MOT BARN Berörd medarbetare ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med barnet hur hemmet, personal och övriga vuxna i förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med övriga medarbetare för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till förskolechef och samtliga medarbetare att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. Samtal med den/de som misstänks utsätter Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Låt barnet ge sin bild av vad som har hänt. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och förskolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. 24

Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Vid behov ska personal, när situationen har förbättrats, arbeta med hela klassen eller en grupp. Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att det har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på ett möte tillsammans med förskolechef. 25

BILAGA 7 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING PERSONAL MOT BARN Den som förskolechefen utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att förskolechef ansvarar för utredningen. Förskolechef informerar områdeschefen, förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med barnet hur hemmet, personal och övriga vuxna i förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med barnets personal för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga personal att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. Samtal med den/de som misstänks utsätter Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och förskolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. 26

Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Var det svårt att upphöra med agerandet? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska vi undvika liknande händelser i framtiden? Om agerandet trots detta fortsätter vidtas åtgärder. Det kan vara disciplinpåföljd i form av skriftlig varning, omplacering eller uppsägning. I vissa fall kan det bli nödvändigt att dela på barn och den vuxna genom att placera dem i olika grupper. 27

BILAGA 8 HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT MOBBNING/KRÄNKNING BARN MOT PERSONAL Den som förskolechefen utsett ska utreda, dokumentera, följa upp och utvärdera åtgärderna. Skolverket rekommenderar att förskolechef ansvarar för utredningen. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det finns behov ska ett åtgärdsprogram upprättas för det barn som är inblandad i en kränkande behandling. Utifrån det enskilda fallet bör alltid övervägande göras om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation bör hjälp tas utifrån. Förskolechef informerar områdeschefen, förvaltningschefen och den fackliga organisationen. Efter kontakt med förvaltningschefen skriver rektor till Arbetsmiljöverket för att rapportera händelsen. Enligt Arbetsmiljöförordningen 2 ska anmälan göras vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsan Samtal med berörda vid utredning och kartläggning Samtal med den som upplever sig eller upplevs som utsatt. - Vad har hänt? Ge din bild av det som har hänt. Berätta hur du har upplevt det som har hänt. - Hur blev du utsatt? - Hur utsatte du? - Hur ofta? - Vem utsätter dig? - Vem utsätter du? - Finns det någon ledare? - När sker det? - Var sker det? Bestäm tillsammans med barnet hur hemmet, personal och övriga vuxna i förskolan ska informeras. Råd till den som anser sig vara utsatt: - Ge inte igen. - Provocera inte. Utredaren tar kontakt med barnets personal för att ta reda på vad de vet. Om mobbning förekommit rapportera till samtliga personal och ledningen att det har skett och att arbetet är igång. Samtal med målsman Enligt skolverkets allmänna råd och kommentarer bör vårdnadshavaren till barn som är inblandade informeras skyndsamt. Med skyndsamt menas helst samma dag. 28

Samtal med den/de som misstänks utsätta Detta blir endast aktuellt om utredningen visar att mobbning eller annan kränkande behandling förekommer. Rapportera till förvaltningen genom skadeanmälningsblanketten eller tillbudsblanketten att mobbning har skett och att arbetet är igång. Om det är flera inblandade, börja med den som sägs vara ledaren. Tala om fakta och håll samtalet på en individuell nivå dvs. prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna NÄR?, VAR?, HUR? Var tydlig med din och förskolans inställning till händelsen men moralisera inte. Ge tillbaka ansvaret genom att ställa frågan HUR SKA DU GÖRA FÖR ATT FÅ STOPP PÅ DET?. Här krävs det konkreta svar. Fråga vad han/hon ska säga till sina kompisar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att vi kommer att följa upp hur det går och kontakta dennes vårdnadshavare. Nya enskilda samtal med de inblandade Här besvaras frågorna: Har det upphört? Hur upplever den som varit utsatt sin situation nu? Vad kan bli bättre? Uppföljning med de inblandade Lämpliga frågor att arbeta med är: Upplever ni att agerandet har upphört? Hur är stämningen i gruppen? Vad kan bli bättre? Hur ska detta ske? Hur ska liknande händelser undvikas i framtiden? Om agerandet fortsätter vidtas lämpliga åtgärder som bestäms tillsammans med föräldrarna på ett möte tillsammans med förskolechefen. 29

BILAGA 9 FÖRSLAG TILL DOKUMENTATION Dokumentation steg 1 Dagens datum: 201X- Namn på barnet: X Personnummer: 00 Avdelning: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder? Vad har hänt? På vilket sätt sker det? Var och när sker det? 30

Vem utsätter? X.. Finns det en ledare? Vem i så fall Har barnet berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 31

Dokumentation steg 2 med den eller dem som misstänks ha utsatt Dagens datum: 201X- Namn på barnet: X Personnummer: 00 Avdelning: X Vem / vilka handlar anmälan om? Handlar det om någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsövergripande identitet, etnisk bakgrund, religionsuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? Vad har hänt? Ge din bild av Vad kan barnet göra för att få slut på detta? När kan barnet börja med det nya beteendet? 32

Vad kommer barnet att säga till dina kompisar? X.. Har barnet berättat om händelsen hemma? Uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 33

Dokumentation steg 3 uppföljning med berörda Dagens datum: 201X- Namn, roll och befattning på dem som deltar i uppföljningen: Har det upphört? Vad kan bli bättre? Vad ska barnet/barnen tänka på? 34

Har barnen berättat hemma hur det fungerar nu? Är ärendet avslutat eller vilka åtgärder krävs ytterligare? Nytt uppföljningsdatum, tid och plats: X Vilka deltar: När kontaktades föräldrarna och vem/vilka kontaktades? X.. 35

BILAGA 10 ANMÄLAN OM MOBBNING/KRÄNKNING TRAKASSERIER/DISKRIMINERING GÄLLANDE ELEV I BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETER Enhetens och områdets namn Förskola Skola (förskoleklass till komvux) Fritids Öppen förskola Pedagogisk omsorg Tidpunkt för händelsen (år, mån, dag, tid) Ärendenummer Kränkande behandling Verbala kränkningar Textbaserat, ex klotter Digitala/sociala medier Psykosocialt, t.ex. utfrysning Fysiskt våld Annat Diskriminering, d.v.s. kränkning enligt diskrimineringslagens grunder Kön Könsövergripande identitet/uttryck Etnisk tillhörighet Religion/trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Möjligheten/skyldigheten att anmäla till polis, socialnämnd och/eller Arbetsmiljöverket eller annan extern instans har beaktats Ovanstående uppgifter har lämnats av Förskolechef Rektor Datum Namn Förskola/skola/enhet Anmälan mottagen av huvudmannen som representeras av områdeschef Datum Namn Område Åter förskolechef/rektor för vidare utredning/åtgärder Kommentar Återkoppling till områdeschefen ska ske År, mån, dag 36

Omständigheterna anses utredda.. Se bilaga/or Anmälan mottagen av huvudmannen Förvaltningschef Datum Namn Omständigheterna anses utredda Till områdeschef för vidare utredning/åtgärder Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till huvudmannen ska ske År, mån, dag Presidiet har informerats År, mån, dag 37