Aldrig har så många haft så olika åsikter om så mycket.



Relevanta dokument
Geoinfo Jan Bergstrand

ITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City

Populärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG

Varför bildas Trafikverket?

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet

Tjänster för trafikinformation

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

Vilken betydelse har järnvägens organisation?

Einar Schuch och Christer Agerback

ITS Arlanda Catherine Kotake

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning

Utredningen om järnvägens organisation

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 18 maj 2017 samt nedanstående underlag

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Kommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009

Svenskt agerande i EU inom ITSområdet. ITS Rådet Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Regeringens. av åtgärder. Kansliet för Nationella godstransportrådet Åsa Tysklind. Kompl. med bilder

Transporternas roll för landsbygdens framtid

till Regeringskansliet senast den 31 mars samt slutredovisas till

Kommersiell kollektivtrafik i Skåne. Ett samlat erbjudande

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Förbättrad trafikinformation på trafiken.nu PROJEKTSKISS TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET

Kommersiell kollektivtrafik i Skåne. Ett samlat erbjudande

Trafikverkets godsstrategi

Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan

Stationen som nod i staden. Rolf Larsson Affärsstrateg Stadsutveckling Maj 2018

Så tycker resenärerna. Christina Axelsson, ordförande Resenärsforum

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2015 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS. Petter Åsman

Trafikverkets inriktning för datautbyte väg. Workshop Digital Infrastruktur Per-Olof Svensk. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2013 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Strategi för trafikinformation


Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kollektivtrafikens barriärer

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av trygghetsresurser innefattande ordningsvakts- och trygghetsvärdstjänster

Bilagor Barnchecklista Upphandling landsbygdens skolskjuts Skolskjuts på landsbygden

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

Kollektiv godstrafik i Stockholm. Stockholms stad och Schenker AB i samarbete

Delrapport 28 februari 2019 N2018/02033/FF

ITS Rådet. ITS Ökad tillgänglighet till data och information

Transportstyrelsens tillsyn enligt kollektivtrafiklagen

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

ITS rådet - en statusrapport om rådets uppgifter samt handlingsplanen

Remiss Förslag avseende landsting, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet

Detta är Minpension.se

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Strategi för digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

ITS från potential till förutsättning

Uppföljning av lagen om kollektivtrafik bakgrund och arbetsplan

Analys av Plattformens funktion

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Regionala systemanalyser

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

ITS Ökad tillgänglighet till data och information

Kollektivtrafiklagstiftningen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Geodatasamverkan Skåne Jan-Eric Oskarsson

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Strategi för digitalisering

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för företagen

Hållbara godstransporter i Sverige

Dialogmöte. 24 april Tillsammans förenklar vi företagarens vardag

Trafikverket här börjar resan!

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Några pågående projekt

Verksamhetsinriktning hösten 2018

Dispens från krav om anslutning till kommungemensamma ITsystem och tjänster inom Stadshus AB-koncernen

Trafikdödade de senaste 12 månaderna

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Strategi för digital utveckling

Mer trafik Bygga nytt inte alltid bäst IT effektiviserar

Avtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad

Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018

Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar )

Järnväg 15/12/ Näringslivets godstransporter

Detta är Min Pension i Sverige AB

Projektplan Industriell Dynamik

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Hogia Transport Systems

- en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor. Johan Woxenius

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Sammanfattande beskrivning

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Uppdrag till Västtrafik

Transkript:

Aldrig har så många haft så olika åsikter om så mycket. Okänd

Trafik- och transport GIS, 060215-16 Multimodala transporter Vad händer efter KombiTIF-utredningen

Projekt KombiTIF Kombinerade Transporter, elektronisk InformationsFörsörjning I samverkan mellan:

Kombinerade transporter, vad är det Kombinerade transporter, Multimodala transporter, Intermodala transporter, Sömlösa transporter, Seamless transports, är begrepp som kan innebära olika saker beroende på från vilken bransch man kommer. Förenklat innebär det planering för, genomförande av och uppföljning av transport av personer eller gods där flera transportslag är inblandade. Sömlösa (eng. seamless transports) byten ska kunna ske mellan de olika transportslagen med så lite väntetid som möjligt och en smidig överföring av resenärer och gods.

Kombinerade transporter, varför? Bättre utnyttjande av transportnätet. Mindre miljöpåverkan. Mindre trängsel i vägtransportsystemet. Lägre olycksrisk i vägtransportsystemet. Lägre kostnader i vägtransportsystemet.

Trafik- och Transport GIS, 060215 Multimodala transporter - Vad händer efter KombiTIFutredningen KombiTIF-projektet 2003, bakgrund

Uppdraget omformulerat i en fråga. Vad är trafikverkens ansvar inom elektronisk informationsförsörjning för att stödja kombinerade transporter, och hur kan verken realisera detta, enskilt och i samverkan? Baserat på: Var går gränsen mellan vad verken gör och vad de kommersiella aktörerna gör inom informationsförsörjningsområdet?

Exempel på parter vid en transport ÅKERI, REDERI, TÅGOPERATÖR, FLYGBOLAG MFL RESENÄR GODS- TRANSPORT- KÖPARENS KUND INFORMATION GODS- TRANSPORT- KÖPARE SPEDITÖR RESEBYRÅ Rikstrafiken, Vägverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket Banverket LEVERAN- TÖRER TILL BV, VV, LFV, SjFV, RT

Informationsmängder, exempel Gångtidsinformation för respektive fordon Fastställda tidtabeller Fordons- Information: position, last, förare, tfn Infrastruktur- Information väg, jvg, flygplats, hamn Trafik och trafikantinformation i normal- och stört läge Uppföljningsinformation

Sammanfattning av behoven Behovsanalysen visar att det finns ett tydligt behov av ett mer effektivt informationsutbyte mellan verken och dess kunder. Det finns ett gap mellan behov och nuläge. Tre typer av problem: Information som redan idag utbyts mellan verken och dess kunder men informationskanalerna måste förbättras. Information som redan finns hos verken men inte är tillgänglig för verkens kunder. Information som verkens kunder vill ha men inte existerar hos verken.

Utgångspunkter från analysarbetet Kundperspektiv Ett effektivare utnyttjande av infrastrukturen tar utgångspunkt i de krav och behov de har som använder infrastrukturen. Information är en nyckelfaktor. Samhällsperspektiv Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Detta förutsätter att transportsystemet kan utnyttjas mer effektivt genom att bla utnyttja den kombination av transportslag som totalt sett är mest effektiv. Information är en nyckelfaktor. Utbudsperspektiv Vad ska och kan verken erbjuda för utbud av information, och hur?

Viktigt att tänka på Agerar/vill verken olika i sin operativa roll och i sin sektorsroll? Hur ska verken agera för att gynna den totala transportmarknaden men inte störa den kommersiella marknadens förutsättningar att agera? Hur stor är risken att verken utifrån sitt sektorsansvar tar ett större ansvar än den kommersiella marknaden vill?

Inriktning de närmaste åren KombiTIF-projektets förslag på prioriterad inriktning from 2004: Förbättra innehåll och kvalitet på de data om infrastrukturen och trafiken som verken tillhandhåller. Skapa en gemensam arena för tillhandahållande och utbyte av alla trafikverkens data för att öka lättillgängligheten.

Resultatet Projekt KombiTIFs resultat är ett förslag till en för trafikverken gemensam strategi och handlingsplan för att förbättra informationsförsörjningen via IT vid kombinerade transporter, och utgångspunkt för ett fortsatt samarbete.

Effekter Om åtgärdsförslagen genomförs av trafikverken blir effekten i förlängningen att planering och genomförande av kombinerade transporter både för personer och för gods underlättas och effektiviseras - ett bättre nyttjande av transportnätet. Sekundärt kan effekten troligen bli än större: Mindre miljöpåverkan. Mindre trängsel i vägtransportsystemet. Lägre olycksrisk i vägtransportsystemet. Lägre kostnader i vägtransportsystemet.

Trafik- och Transport GIS, 060215 Multimodala transporter - Vad händer efter KombiTIFutredningen KombiTIF-projektet from 2004, pågående arbete

Prioriterade aktiviteter Januari 04, leverans av slutrapporten till Näringsdepartementet Mars 04, presentation på Näringsdepartementet April 04, bildande av LFV, SjFV, BV, RT, VV gemensamma råd Av rådet prioriterade aktiviteter: Rikstrafikens regeringsuppdrag att vidareutveckla IT i kollektivtrafiken Fördjupad dialog och samverkan med godstransportnäringen Arena/Transportportal Information/data, kvalitetsfrågor

Rikstrafikens regeringsuppdrag rörande ett ITsystem för kollektivtrafik Under 2004 och 2005 har Rikstrafiken haft regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för ett IT-system för kollektivtrafik. Projektets arbete är en viktig input till propositionen rörande trafikpolitik. Arbetet tar sin utgångspunkt bla i KombiTIF och Kollektivtrafikkommitens arbete. Alla trafikverk har varit delaktiga i arbetet. Slutrapporterna för 2004 och 2005 års arbeten finns tillgängliga via www.rikstrafiken.se.

Rikstrafikens regeringsuppdrag rörande ett ITsystem för kollektivtrafik Målet för uppdraget 2005 var att beskriva var och ett av områdena i ett tänkt samordnat informationssystem utifrån alternativen: frivillighet dvs. staten lämnar åt marknadskrafterna att utveckla systemet statligt ingripande i form av föreskriftsrätt statligt initiativ att bygga något helt nytt jämfört med idag Vilka möjligheter respektive konsekvenser kan förutsättas för de olika alternativen? En intressant aspekt på frivillighetsalternativet var att få ett svar på de kommersiella möjligheter som kan finnas i information av det här slaget. En förening av frivillighet och statlig inblandning kan vara att i samverkan arbeta fram en frivillig branschsamverkan i form av en uppförandekod som kan innehålla delar av ett gemensamt informationssystem.

Rikstrafikens regeringsuppdrag rörande ett ITsystem för kollektivtrafik Viktigaste området att jobba vidare med är biljettbokningssystemen. Viktigt att staten tar ett initiativ till samordning. Idag fungerar det eftersom det är så få aktörer men i en framtid med fler aktörer kommer det inte att fungera. Reseplaneringssystem finns relativt väl fungerande. Ett hållplatsregister är svårt att skapa och uppdatera, samordning krävs. Resekortstandarden skapad med hjälp av medel från VV. SLTF förvaltar. Organisation skapas med medverkan från intressenter. Implementering successivt när biljettmaskiner byts ut. För att förbättra spridningen av störningsinformation i kollektivtrafiken behövs kraftfulla och tydliga styråtgärder.

Fördjupat samarbete med godstransportbranschen Under 2004 inleddes ett fördjupat samarbete med Transportindustriförbundet. Avsikten med samarbetet var att nyttja Transportindustriförbundets befintliga kommiteer inom intermodalitet och IT för att få hjälp med prioritering av de aktivteter som finns påtalade i KombiTIFs slutrapport. Under 2005 konkretiserades samarbetet med Transportindustriförbundets medlemmar Schenker, Göteborgs hamn och Green Cargo för att diskutera behov och lämpliga aktiviteter. Förankring har skett via Transportindustriförbundets Intermodala grupp. I KombiTIFs rådsgrupp har beslutats om prioriterad aktivitet.

Fördjupat samarbete med godstransportbranschen Förslag från Göteborgs hamn, Schenker och Green Cargo, prioriterade System för styrning och kontroll av lösa lastbärare (containers, växelflak och trailers). ARE-trafiken. Säkra rättidigheten med hjälp av förbättrad informationsförsörjning. Optimering av gränssnittet terminal/järnväg Harmonisering av regelverk Utbud Bokningsrutiner Tidtabeller Tidshållning (statistik) Prisindikation Fysiska produktionsmöjligheter, infrastruktur Fysiska produktionsmöjligheter, fordon Störningsinformation Säkerhet Allmänt informationsutbyte (diskussionsforum)

Fördjupat samarbete med godstransportbranschen Av KombiTIFs rådsgrupp prioriterad aktivitet: Fysiska produktionsmöjligheter, infrastruktur Vad ska göras: Tillgängliggöra information om den fysiska infrastrukturen (vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser, och omlastningsplatser) för varje önskad tidpunkt, då, nu, framtiden. Infrastrukturägare (t.ex. trafikverken, kommuner, landsting och privata aktörer) måste enskilt och i samverkan kunna tillgängliggöra denna information på ett enkelt sätt (lätt att nå, få och använda) så att transportörer och nyttjare av transporten snabbt kan avgöra vilka transportmöjligheter som finns. Primärt bör trafikverken i samverkan med övriga infrastrukturägare se till att tillgängliggöra den information som idag finns och säkerställa att den informationen håller rätt kvalitet.

Fördjupat samarbete med godstransportbranschen Av KombiTIFs rådsgrupp prioriterad aktivitet: Fysiska produktionsmöjligheter, infrastruktur Genomförande: Förstudie där samtliga intressenter konkretiserar, dvs. tydliggör exakt vilka behov som finns, tex vilka omlastningsplatser som ska beskrivas, vad på omlastningsplatsen som ska beskrivas, hur de på ett enhetligt transportslagsövergripande sätt ska beskrivas så att de som nyttjar omlastningsplatserna/transportsystemet lätt kan använda informationen samt hur informationsmängderna ska tillgängliggöras (lätt att nå, förstå och använda). Nästa steg är att baserat på förstudien realisera, dvs. verkligen se till att de nödvändiga informationsmängderna/tjänsterna som definierats i förstudien, på ett enhetligt transportslagsövergripande sätt tillgängliggörs.

Arena/Transportportal Önskemål i KombiTIFprojektet Alla trafikverken har idag olika kanaler för att leverera och ta emot data/information. Respektive verk arbetar kontinuerligt med att vidareutveckla sina kanaler. I KombiTIF var det ett uttalat önskemål från referensgruppen att trafikverken skulle skapa en gemensam arena för att tillgängliggöra och ta emot data/information. Vad en arena är och hur den skulle utformas diskuterades i projektet.

Arena/Transportportal Informationsflödet från trafikverken mot en samlingsplats för publik användning Vägverket Banverket Sjöfartsverket Arena för mjuk infrastruktur Luftfartsverket Rikstrafiken

Arena/Transportportal Nivåer Arena för tillhandahållande av data Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Trafikverkens operativa ansvar Befintliga grunddata inom resp. trafikverk Samordnade data inom respektive trafikverk Samordnade data för alla trafikverken tillsammans Säkra och tillhandahålla Samordning Paketering Vidareförädling Samordning Paketering Nivå 3 Samordnade data trafikverken + andra aktörer Vidareförädling Samordning Paketering Transportoperatörer Speditörer, Resebyråer Tjänsteleverantörer av rese- och transporttjänster Transportköpare, Resenärer

Arena/Transportportal Projekt Nationell Transportportal, fas verksamhetsanalys Med start 2004 har Vägverket, Banverket och Rikstrafiken i samverkan med näringslivet undersökt om en Nationell Transportportal för alla transportslag, gods- och persontrafik, offentliga och privata aktörer skulle kunna realiseras i samverkan mellan kommersiella aktörer och trafikverken, bl.a. baserat på de önskemål som KombiTIFs referensgrupp uttryckte rörande en arena. Sedan hösten 2005 pågår projekt Nationell Transportportal fas verksamhetsanalys. Verksamhetsanalysen ska leverera ett beslutsunderlag som ligger till grund för beslut om, och i så fall under vilka förutsättningar, konstruktions-, driftoch förvaltningsfaserna ska genomföras. I styrgruppen finns VV, BV och Rikstrafiken representerade. I referensgruppen ingår förutom dessa tre också Samtrafiken, SLTF, Rese- och Turistindustrin och Transportindustriförbundet.

Arena/Transportportal Vad skulle den kunna innehålla, information/tjänster från många källor Verktyg, eller information om vilka verktyg som krävs, för att hämta informationen från aktör, t.ex.: Specifika IT-program Nyttjande av mobiltelefon Nyttjande av handdator Vägnätet Järnvägsnätet Hamnar Avstängda vägar Säkra vägar Rastplatser Parkering Godsterminaler Järnvägsstationer Resecentra Flygplatsens terminaler Information om cykelstråk Barnvänliga vägar Länkar till länstrafikbolag, branschorganisationer mm. Nationell transportportal Olika typer av reseplaneringstjänster, t.ex. multimodala reseplanerare och bilreseplanerare Turtidtabeller Avvikelser från ordinarie tabell Anslutningar Inställda turer. Sökmotorer för godstransporter. Konsumentinformation, t.ex. vad jag har för rättigheter som resenär. Information till funktionshindrade. Länkar till aktörer inom transportbranschen som inte vill/kan profilera sina tjänster direkt på den nationella transportportalen, t.ex. Speditörer Resebyråer Bästa pris sökningar av charterresor Störningar/avvikelser Olyckor Vägarbeten Banarbeten Väglag Köer Restider Reserelaterad turistinformation Bärighetsnedsättningar Färjetider

Arena/Transportportal Befintliga lösningar och en Nationell Transportportal En eventuell Nationell Transportportal är inte avsedd att skapa konkurrerande lösningar till befintliga kommersiella lösningar som tillhandahåller t.ex. reseplaneringstjänster. En Nationell Transportportal skulle kunna bli en portal som på nationell basis samlat tillhandahåller data, information och tjänster som indirekt och direkt stödjer och rör person- och godstrafik i Sverige.

Arena/Transportportal Informationsflödet från trafikverken mot en samlingsplats för publik användning, trafikverkens del i en större helhet Vägverket Nationell transportportal Banverket Kommersiella aktörer Sjöfartsverket Arena för mjuk infrastruktur Luftfartsverket Rikstrafiken

Data- och informationskvalitet Kvalitén på grunddata och information är en avgörande faktor för att de tjänster som nyttjar informationen ska betraktas som värda att nyttja. Det finns en mycket stor potential att lära av varandra och synkronisera arbetet istället för att verken var för sig gör samma sak. Ett förslag till samarbetsformer och aktivitetsplan blev färdigt och underskrivet av VV och BV under våren 2005.

Data- och informationskvalitet Samarbetsområden i avtalet mellan VV och BV Trafikverken bör gemensamt definiera regler för hur data ska kvalitetsmärkas. Upprätta ett forum tillsammans med vidareförädlare och kunder där kvalitetskraven på olika typer av data kan läggas fast och sedan förändras med tiden. Kvalitetsmärk alltid data oavsett aktuell kvalitetsnivå. Se över och lägg fast tydliga roller, ansvar och rutiner för hela verksamhetens informationsflödesprocess från insamling av data över förädling till tillhandahållande. Ledtider i processen bör också kortas för att information om verkliga förändringar snabbare ska komma till användare. Ställa krav på entreprenörer om inlämning av kvalitetssäkrade mätdata inom given tidsperiod. Se till att systemen som hanterar data kan utbyta förändringsdata, så att inte hela datamängder alltid behöver bytas ut.

Information För mer information om projekt KombiTIF kontakta gärna Mats Lindqvist, projektkoordinator, 0730-47 27 36, mats.lindqvist@triona.se. Mer information, delrapporterna från analysfasen och slutrapporten hittar du på: www.banverket.se - Marknad KombiTIF