Vad är depression? Fenomenologi och diagnostik Neurovetenskaplig plattform. Hans Ågren



Relevanta dokument
DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Behandling av depression

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Underlag för psykiatrisk bedömning

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

Depression. 26 september 2013

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Ätstörningar vid fetma

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Bella Stensnäs, leg psykolog

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Agenda STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Adhd 18/ Utmattningssyndrom. Presentation av mig. Forskning

STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Autism 22/ Bella Stensnäs, leg psykolog

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Utmattningssyndrom (UMS)

Stroke - depression - fluoxetin

STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Aspergercenter, 7/ Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Depression hos äldre i Primärvården

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Utvärdering av Lindgården.

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Diagnostik av förstämningssyndrom

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Depressiva syndrom och det bipolära spektrat Mats Adler

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Depression hos äldre

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

INFORMATION OM INVEGA

Cannabis och psykos. Google:

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Vad är depression. Historik Diagnos Epidemiologi Staffan Ardesjö

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

Stroke - depression - fluoxetin

Barn med psykisk ohälsa

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Transkript:

Vad är depression? Fenomenologi och diagnostik Neurovetenskaplig plattform Hans Ågren

Av upphovsrättsliga skäl kan tyvärr inte diagram och bilder tagna från vetenskapliga artiklar publiceras i denna OH-serie på Janus webb. På OH-bilder med bilder har dessa tagits bort men rubrik och referens kvarstår. Janus webbredaktion

Farliga tudelningar Yttre faktorer Reaktivt / psykogent Psykologisk reaktion Psykologiskt Hermeneutiskt Inre faktorer Endogent Biologiskt faktum Medicinskt Positivistiskt

Fallskap? När har en nedstämd person blivit ett FALL? Det subjektiva lidandet? Den nedsatta biologiska/sociala funktionsförmågan? När JAG säger det! När vi vet hur vi kan ge effektiv lindring! Lindring för individen? Lindring för individens närmaste?

Typologi vs. dimensionalitet Traditionella medicinska sjukdomsenheter är typer Psykologiska skalor är dimensioner

Operatorer deras användning är fundamental inom psykiatrin. DSM-IV och liknande operatorsystem är av avgörande betydelse för forskning och klinisk verksamhet. Skalor behövs för att följa upp patienter longitudinellt och mäta djupet av deras lidande och för att bekräfta typologibaserade avvikelser.

Två nödvändiga tänkesätt Kvalitativt när har man passerat gränsen? När kan en typologisk diagnos ställas? ANVÄND OPERATIONELLA KRITERIELISTOR! Kvantitativt hur mycket stress? hur djup reaktion? ANVÄND SKALOR!

Exempel på operationella instrument SCID Structured Clinical Interview for DSM-IV M.I.N.I. The Mini International Neuropsychiatric Interview

Exempel på skalor CPRS Comprehensive Psychopathological Rating Scale MADRS the Montgomery- Åsberg Depression Rating Scale

Handikappande ledsenhet Egentlig depression Melankoli

Multiaxial klassificering enligt DSM-IV Axel I Kliniska syndrom Axel II Personlighetsstörningar Axel III Somatisk sjukdom/skada Axel IV Psykosociala problem och övriga problem relaterade till livsomständigheter Axel V Global skattning av funktionsförmåga

Begreppet stress Egentligen strain Kontrollerbar stress Icke kontrollerbar stress

Begreppet diates = Sjukdomsbenägenhet Olika typer av akilleshälar Stress kan ge huvudvärk... Stress kan ge diarré... Stress kan ge symtom från hjärta och kärl... Stress kan ge ångest och depression... Stress kan trigga psykotiska genombrott...

Att veta orsaken till en sjukdomsepisod är utmärkt men det föreligger sällan övertygande bevisning, och behandling måste inledas innan domen är fastställd. Prematura slutsatser är [alltför] VANLIGA!

Orsaker >>>>>>>>>> verkan Nödvändiga orsaker... Tbc HIV Stress vid PTSD Stress vid depression?? Tillräckliga orsaker...???

How Do Risk Factors Work Together? Mediators, moderators, and Indipendent, Overlapping and Proxy Risk Factors. Chmura Kraemer H, Stice E, Kazdin A, Offord D, Kupfer D. Am J Psychiatry 2001;158:848-56 Riskfaktorer: Oberoende, överlappande, medierande, modererande, proxies Fig. 1: Fem sätt riskfaktor A och B kan samverka för att påverka utfallet O.

Tvärsnittsanalyser Fenomenologiskt inriktade

Egentlig depressionsepisod Ett egentligt depressionssyndrom definieras av kri terium A nedan. A. Åtminstone fem av följande symtom har fö relegat under en och samma tvåveckorsperiod och inneburit en för ändring av individens tillstånd; minst ett av dessa sym tom är an tingen (1) nedstämdhet eller (2) brist på in tresse eller glädje. (1) nedstämdhet... (2) påtagligt minskat intresseför eller minskad glädje av alla, eller så gott som alla, aktivi teter... (3) avsevärd viktnedgång (utan av siktlig bantning) eller viktuppgång (d v s mer än 5% av kropps vikten under loppet av en månad)... (4) sömnlöshet eller hypersomni... (5) psykomotorisk agitation eller hämning... (6) känsla av trötthet eller minskad energi... (7) känslor av värdelöshet eller överdrivna eller in ade kvata skuldkänslor... (8) minskad förmåga att tänka eller att koncentrera sig, eller obeslutsamhet... (9) återkommande tankar på döden... B. Symtomen åstadkommer ett påtagligt lidan de eller en påtaglig nedsätt ning av den sociala eller yrkesmässiga funk tions förmågan eller annan viktig aspekt av densamma. C. Symtomen beror ej på några direkta farmako logiska faktorer (t ex missbruksdroger, medi cinering) eller en allmän medicinsk sjukdom (t ex hypo tyreos). D. Tillståndet inträffar inte inom 2 månader efter förlust av en närstående person (såvida det inte samtidigt föreligger en uttalad funktions nedsättning, sjuklig upptagenhet med egen värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning).

Melankoliska drag i egentlig depression Kategorin med melankoliska drag kan använ das vid egentlig depression samt även i egentlig depressiv episod, bipolär I-stör ning eller bipolär IIstörning. A. Ett av följande, som inträffar under den djupaste de len av den aktuella episoden: (1) förlust av intresse eller glädje... (2) ingen reaktion på stimuli som vanligen är lust fyllda... B. Åtminstone 3 av följande: (1) Särskild kvalitet på den depressiva sinnesstämningen (d v s sinnesstämningen uppfattas som klart skild från den känsla som upplevs när en närstående dör) (2) regelmässigt sämre på morgonen (3) tidigt uppvaknande(åtminsto ne två timmar före vanlig tid) (4) uttalad psykomotorisk hämning eller agitation (5) betydande aptitlöshet eller viktnedgång (d v s mer än 5% av kroppsvikten under loppet av en månad) (6) överdrivna eller inadekvata skuldkänslor.

sberg & Nygren: Diagnostiska kriterier fšr utmattningssyndrom, Socialstyrelsen 2003 Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav mœste vara uppfyllda fšr att diagnosen ska kunna stšllas. A. Fysiska och psykiska symtom pœutmattning under minst tvœveckor. Symtomen har utvecklats till fšljd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har fšrelegat under minst sex mœnader. B. PŒtaglig brist pœpsykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad fšretagsamhet, minskad uthœllighet eller fšrlšngd ŒterhŠmtningstid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av fšljande symtom har fšrelegat i stort sett varje dag under samma tvœveckorsperiod: 1) KoncentrationssvŒrigheter eller minnesstš rning 2) PŒtagligt nedsatt fšrmœgaatt hantera krav eller att gšra saker under tidspress 3) KŠnslomŠssig labilitet eller irritabilitet 4) Sšmnstš rning 5) PŒtaglig kroppslig svaghet eller uttrštt barhet 6) Fysiska symtom sœsom všrk, bršstsmšrtor, hjšrtklappning, magtarmbesvšr, yrsel eller ljudkšnslighet. D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller fšrsšmrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej pœdirekta fysiologiska effekter av nœgon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller nœgon somatisk sjukdom/skada (t ex hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna fšr egentlig depression, dystymi eller generaliserat Œngestsyndrom samtidigt Šr uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tillšggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

Dispositionen följer DSM-systemets sätt att ange kriterier. I punkt A konstateras att utmattning skall ha pågått minst 2 veckor, men begreppet definieras inte. Det är här ett problem att symtomen också ska ha berott på en eller flera identifierbara stressfaktorer. Ett sådant avgörande i orsaksfrågan är utomordentligt svårt och kräver omfattande utvecklingsarbete för att utarbeta validerade instrument för bedömningen. I punkt B betonas bristen på psykisk energi. Delkriterierna i punkt C är vanliga depressiva symtom. Punkterna D och E förekommer rutinmässigt vid samtliga DSM-definierade tillstånd och är kopierade från kriterierna för egentlig depression. Punkt F anger att om patienten kan konstateras lida av någon av tre definierade vanliga psykiska störningar (egentlig depression, dystymi eller GAD) så ges dessa diagnostiskt en övergripande ställning, varvid diagnosen utmattningssyndrom inte behöver ställas annat än som en tilläggsdiagnos.

Hypotetisk relation mellan sårbarhetsgener och sjukdomsfenotyp Etiologiska faktorer Gener Omgivning Hjärnfunktion/ egenskaper Psykopatologiska mönster 1 2 3 A Farlig omgivning Sjukdom 4 B Milda uttryck 5 6 7 C Skyddande omgivning Ingen dysfunktion Endofenotyper Beteendefenotyper

Unipolärt / bipolärt continuum? Mixed bipolära (schizoaffektiva) tillstånd Schizoaffektiva bipolära tillstånd och cykloid psykos Psykotiska bipolära tillstånd Mixed bipolära tillstånd Bipolär I Bipolär II Bipolärt förlopp Unipolärt förlopp Unipolär schizoaffektiv psykos Psykotisk depression Melankoli och andra speciella typer Mild depressiv episod Hypomani Dystymi Cyklotymi Hypertym och cyklotym personlighetsstörning Depressiv personlighetsstörning Hypertymt och cyklotymt temperament Depressivt temperament Affektivitet Adjustable homeostasis Marneros 1999

Prevalens 1994 av psykiska störningar i USA Kessler R.C., et al. Lifetime and 12-month prevalence of DSM-III-R psychiatric disorders in the United States. Results from the National Comorbidity Survey. Archives of General Psychiatry 1994;51:8-19. Prevalens % Kvot kvinnor/ män Livstid 12 mån Livstid 12 mån Affektiv störning Egentlig depressionsepisod 17,1 10,3 1,68 1,67 Manisk episod 1,6 1,3 1,06 0,93 Dystymi 6,4 2,5 1,67 1,43 Någon affektiv störning 19,3 11,3 1,63 1,66 Ångeststörningar Panikstörning 3,5 2,3 2,50 2,46 Agorafobi utan panikstörning 5,3 2,8 2,50 2,23 Social fobi 13,3 7,9 1,40 1,38 Enkel fobi 11,3 8,8 2,34 3,00 GAD 5,1 3,1 1,83 2,15 Någon ångeststörning 24,9 17,2 1,59 1,92 Missbruk Alkoholmissbruk utan beroende 9,4 2,5 0,51 0,47 Alkoholberoende 14,1 7,2 0,41 0,35 Drogmissbruk utan beroende 4,4 0,8 0,65 0,23 Drogberoende 7,5 2,8 0,64 0,50 Något missbruk/beroende 26,6 11,3 0,51 0,41 Andra störningar Antisocial personlighet 5,8... 0,21... Icke-affektiv psykos 0,7 0,5 1,33 1,20 Diagnos i National Comorbity Survey 48,0 29,5 0,97 1,13

Tidsförloppsanalyser Longitudinella mönster

Källa: Hans Ågren

Neurotransmittorer arbetar alltid tillsammans 5-HT CRH Neurosteroider DA Glukokortikoidreceptorer Substans P- P / NK 1 -receptorer NA ACh CGRP / Calcitonin GABA NPY Somatostatin

Harro Oreland Hypothesis: Depression as a spreading neuronal adjustment disorder A deficit in monoamine neurotransmitters in the synaptic cleft is a primary contributing cause to depressive diathesis. The initial effect involves the noradrenergic innervation from the locus cœruleus, which in turn leads to dysregulation of serotonergic and dopaminergic neurotransmission. Harro, J. & Oreland, L. (1996) Eur. Neuropsychopharmacology 6:207-223.

Dorsal raphe nucleus NA 5HT NA 5HT Locus cœruleus

Research challenges still to be met 1. Need for a better understanding of the kinds of environmental influences that have major risk effects Restrictions on the possibility of developing intense selective relationships (as with institutional rearing) Severe disruptions in in the security of such relationships (as with neglect, rejection, and scape-goating) Life events that carry a long-term threat to such relationships (as with humiliating experiences, personal rebuffs, or rejections) Social ethos or group influences of a maladaptive kind (as with antisocial peer groups or malfunctioning schools) 2. Identify the origins of environmental risk factors Gene-environment correlations Societal elements Personal experiences 3. Determine the changes in the organism that provide the basis for persistence of environmental effects on psychological functioning or psychopathology The environmental equivalent of sequencing the human genome M. Rutter, British Journal of Psychiatry 2005; 186: 4-6

Hur mår hjärncellerna? En mängd belägg talar för trofiska förändringar i hjärnan vid affektiva störningar: kvalitet och antal av neuroner, glia, och endotelceller. Uppmärksamhet mot genetiska transkriptionsfaktorer. Fokus på gener som samspelar med omgivningspåfrestningar, via t.ex. CREB.

Kan hjärnan repareras av antidepressiva? Vanliga antidepressiva som primärt påverkar Monoaminomsättning i hjärnan, dessutom påverkar peptiderga mekanismer, och faciliterar neurogenes, gliogenes, och andra trofiska aktiviteter.

Värdet av mänskliga åtgärder Information till den drabbade och dennes familj, vänner, arbetskamrater m fl Utbildning till att bli sin egen specialist psykoedukativa åtgärder Kognitiv psykoterapi Ökad behandlingsföljsamhet ( compliance ) Utbildning av samhället Inte känna sig ensam drabbad