Yttrande från SITE Destination angående Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Dalarnas län 2012 2016. 1. Bakgrund Interregprojektet SITE Destination är ett samverkansprojekt mellan gränskommunerna Älvdalen och Malung-Sälen i Sverige samt Trysil och Engerdal i Norge. Projektet implementerar en politisk överenskommelse att gemensamt skapa förutsättningar för internationell helårsturism som ny basnäring. Målsättningen är att skapa ett levande samhälle där människor vill bo, arbeta och turista. SITE Destination bidrar därmed med synpunkter på remissversionen av Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Dalarnas län 2012-2016 ur ett samverkansperspektiv för de två svenska kommunerna i projektet. 2. Syftet - vår förståelse Region Dalarnas vision som trafikmyndighet är att kollektivt resande ska ses som enkelt, pålitligt och bekvämt och därigenom bli förstahandsvalet för varje resa i syfte att förbättra medborgarnas mobilitet. Detta överensstämmer med kollektivtrafiken som grund till den samhällsekonomiska nyttan; minskade sjukvårdskostnader genom färre trafikolyckor, mindre negativ miljöpåverkan och ett sätt för invånarna att tillgodogöra sig samhällets utbud. För att uppnå ökad användning är turtäthet och restid de åtgärder som kan medföra störst effekter. I enlighet med Dalastrategin bidrar kollektivtrafik till regional utveckling och bör därmed vara en hörnsten i utveckling för alla dalakommuner oavsett storlek och befolkningstäthet. 3. Synpunkter Nedan är en sammanfattning av synpunkter på det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Dalarnas län 2012-2016 Texten bör inkludera ett genusperspektiv som reflekterar kvinnor och mäns inställning till kollektivt resande samt kollektivtrafikens betydelse för att kvinnor ska välja att bosätta sig på landsbygden. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör arbeta för att möjliggöra besöksnäringen som ny basnäring genom att öka kollektiva transportlösningar mellan stora och små turistdestinationer.
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör arbeta för att rusta upp och förlänga Västerdalsbanan till Sälenfjällen och norra Dalarna enligt Malung-Sälens kommuns översiktsplan. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör se samverkan med olika aktörer och resenärer som en förutsättning för större kundunderlag och ökad användning och självfinansieringen av kollektiva transportlösningar. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör våga satsa på pendlingsstråk i västra och norra Dalarna som har potential att bli starka t ex Sälen-Särna-Idre-Grövelsjön-Norge. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör ge tydligare riktlinjer för hur närtrafiken ska skötas. 4. Förslag Nedan följer SITE Destinations syn på texten i det regionala trafikförsörjningsprogrammet, följt av förslag för förtydligande. 2 Dalarnas förutsättningar för kollektivtrafik 2.1 Dalarnas geografi och befolkningsutveckling Malung-Sälen och Älvdalen är de dalakommuner med störst landareal och minst antal invånare per km2. Med en gemensam yta på 11 023 km2 utgör kommunerna över en tredjedel av Dalarnas landareal. Båda kommunerna har en negativ befolkningstrend på grund av en åldrande befolkning och ett kvinnounderskott. Stora ytor, glest befolkade områden, kvinnounderskott i kombination med en växande besöksnäring samt ett allt mer krävande miljötänk innebär en utmaning som det regionala trafikförsörjningsprogrammet i dess nuvarande form inte hanterar. En transportenkät som genomfördes våren 2012 undersökte gymnasieungdomars transportvanor och behov i SITE regionen (gymnasieskolorna i Malung-Sälen, Älvdalen och Trysil deltog). Syftet var att identifiera kollektivtransportens betydelse för framtidens arbetskraft, entreprenörer och besökare att stanna kvar eller flytta tillbaka till kommunerna i framtiden. Undersökningen visar att kvinnor värderar kollektiva färdmedel högre än män; 52 % av kvinnorna i undersökningen skulle välja att åka tåg om det fanns tillgängligt, jämfört med 33% av männen. Endast 11% av kvinnorna väljer dock att resa med buss. Undersökningen visar även att fler män än kvinnor föredrar bilen som färdmedel; 46% jämfört med 34%. Vikten av ett genustänk i planering av kollektiva transportlösningar bör återspeglas i det regionala trafikförsörjningsprogrammet.
Rekommendation: En målsättning som nämns i det regionala trafikförsörjningsprogrammet är att stimulera befolkningsutvecklingen i glesbygdskommuner för att hantera utmaningen med att säkerställa kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner och skatteunderlag i Dalarna. Texten bör identifiera kollektivtrafikens roll i hantering av utmaningen med stora landarealer, glest befolkade områden och turismen som ny basnäring. Rekommendation: Med ett kvinnounderskott i kommunerna är det viktigt att förtydliga kollektivtrafikens betydelse i att få kvinnor att stanna kvar, alternativt flytta till landsbygden. 2.2 Näringslivet och dess transportbehov Basindustrier i Älvdalen och Malung-Sälen Skogsnäringen är en svensk basindustri som skapar sysselsättning i kommunerna Malung-Sälen och Älvdalen. Ett exempel är sågverket Fiskarhedens Trävaru AB som med sina 105 årsanställda är ett av landets största sågverk. Även om antalet anställda inom industrin i Malung-Sälens kommun har minskat sedan år 2000 har produktions och förädlingsvärdet utvecklats positivt. Det industriella produktionsvärdet i kommunen ökade med 47% mellan 2000-2007 vilket är ca 15% högre än rikssnittet 1. Nya innovativa industrier startas i regionen t ex icell i Älvdalen som är världens modernaste och största produktionsanläggning för tillverkning av borsaltfri och miljövänlig cellulosaisolering. Rekommendation: Skogsindustrins betydelse som basindustri samt industrins behov av järnvägstransporter i berörda kommuner bör nämnas under para 2.2. Pendling till närliggande arbetsmarknader Falun-Borlänge regionen omnämns i para 2.2 som en stark arbetsmarknad för de omkringliggande kommunerna. Bristande kommunikationer gör att invånarna i kommunerna Älvdalen och Malung- Sälen inte kan tillgodogöra sig Falun-Borlänge regionen som arbetsmarknad och studieort. Detta drabbar i synnerhet kvinnor som i högre utsträckning använder kollektivtrafik. Med ett kvinnounderskott i Älvdalen och Malung-Sälen bör kvinnors transportbehov prioriteras. Goda pendlingsmöjligheter till arbetsmarknader är en förutsättning för högutbildade kvinnor att bosätta sig på landsbygd. Transportenkäten bland gymnasieeleverna i Malung-Sälen visade en vilja att resa kollektivt och arbetspendla. Även eleverna i Älvdalen efterfrågar tåg som kollektivt färdmedel. Nedläggningen av Västerdalsbanan har placerat invånarna i Malung-Sälen i en ofördelaktig situation då bussen inte ger 1 Malung-Sälen, övergripande systemanalys. Rapport 2012-05-04. ÅF Infraplan.
samma möjligheter att effektivt utnyttja pendlingstiden till arbete eller studier. Kommentarer i transportenkäten visar att nedläggningen har bidragit till en negativ syn på kollektivtrafiken bland gymnasieungdomarna. Kommunerna Älvdalen och Malung-Sälen sätter stor vikt vid resultatet i transportenkäten då gymnasieeleverna är framtidens invånare, arbetskraft, entreprenörer och besökare. Rekommendation: Det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör möjliggöra för invånarna i Älvdalen och Malung-Sälen att ta del av Falun-Borlänge regionens potential som arbetsmarknad och studieort. Tåg gör längre pendlingssträckor mer attraktiva för pendlare. Para 2.2 bör nämna underhåll och förlängning av Västerdalsbanan till Sälen (samt norra Dalarna/Norge) som prioritering. Detta är förenligt med Färdplan 2050 där Länsstyrelsen uttrycker att järnvägen bör byggas ut. Övriga arbetsmarknader Älvdalen och Malung-Sälen är de kommuner i Dalarna som gränsar till Norge. I Trysil utgör svenskarna en stor del av arbetskraften (nästan 80% svenskar som arbetar inom turismen 2 ). Siffror från 2008 visar att 187 personer från Malung-Sälen och 144 personer från Älvdalen pendlade till Norge. Detta utgör ca 2% av den totala befolkningen i kommunerna. Jämförelsevis var det 99 personer från Borlänge samt 230 personer från Falun som pendlade till Norge 2008. Detta utgör knappt 0% av den totala befolkningen i Falun/Borlänge regionen 3. All arbetspendling sker med bil då det, trots närhet och behov, inte finns kollektiva transportlösningar mellan Sverige och Norge. Pendlare reser mellan tre knytpunkter; 1. Elgå i Engerdal kommune Grövelsjön i Älvdalens kommun 2. Drevsjö i Engerdal kommune Idre i Älvdalens kommun 3. Trysil i Trysil kommune - Sälen i Malung-Sälens kommun. Fördelen med den växande besöksnäringen är att besökare och personal tillsammans har potential att stärka kundunderlaget och på så vis möjliggöra hållbara kollektiva transportlösningar. Under vintersäsongen förvandlas Sälen till Dalarnas största stad. Högsäsongen 2009/2010 rörde sig i genomsnitt 125 000 besökare per vecka i området. 4 Även besöksdestinationer med allmänintresse som Fulufjällets nationalpark i Älvdalen lockar ett stort antal besökare på sommaren. Uppskattningsvis har Naturum ca 20 000 besökare och nationalparken 60 000 besökare. Turismnäringen skapar på så vis nya arbetsmarknader som i sin tur är beroende av kollektivtrafik för att utvecklas, minska 2 Malung-Sälen, övergripande systemanalys. Rapport 2012-05-04. ÅF Infraplan, sid 13. 3 StatNord https://www.h2.scb.se/grs/map.aspx
miljöpåverkan, öka trafiksäkerhet och kunna gynna både lokalinvånare och besökare som färdas utan bil. I dagsläget fokuserar regional närtrafik på kommuncentrum som knytpunkter. Detta gör att det inte finns kollektiva transportlösningar mellan de stora destinationerna Sälen i Malung-Sälens kommun och Särna (Fulufjällets nationalpark), Idre och Grövelsjön i Älvdalens kommun. Detta har en negativ påverkan på samhällsutvecklingen; besöksmål blir otillgängliga för besökare utan bil och utsatta målgrupper (långtidsarbetslösa, ungdomar och invandrare utan körkort) kan inte tillgodogöra sig de arbetstillfällen som skapas. Rekommendation: Para 2.2 bör poängtera att ett bra utbud av kollektivtrafik är ett sätt att öka inflyttning och skapa arbetstillfällen i glesbygdskommuner. Det gör även samhällen mindre sårbara för höjda bränslepriser. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör hantera utvecklingen av nya arbetsmarknader; både i Norge och inom turismnäringen. Vikten av att bredda begreppet kommuncentrum vid planering av regional närtrafik är en prioritering för att hela Dalarna ska knytas ihop funktionellt. Rekommendation: Kartan som beskriver ackumulerade arbetspendlingsflöden Vansbro och Mockfjärd (Figur 7 sidan 11) är spegelvänd. 2.3 Besöksnäringen och dess transportbehov Bättre kommunikationer krävs för att förverkliga Dalastrategins mål om en region som tar tillvara på attraktionsvärden och tillväxtpotential och som ser sina unika natur- och kulturmiljöer som en tillgång för både lokal och regional utveckling. Malung-Sälen och Älvdalen är de enda dalakommunerna på Svensk Handels index över Sveriges tio högst rankade kommuner inom besöksnäringen (4:e respektive 6:e plats). Vinterturismen i Idre och Sälenfjällen är viktiga, medan en växande sommarturism utgör en allt större inkomstkälla. 2011 var Sälenfjällen det 3:e största besöksmålet i Sverige 5 och även det enda besöksmålet från Dalarna som hamnade på topp 30 listan. De två kommunerna i norra Dalarna är därmed en stor bidragande faktor till att Dalarna är Sveriges fjärde största besöksdestination. Rekommendation: Kommunerna Malung-Sälen och Älvdalens betydelse för Dalarna som Sveriges fjärde största besöksdestination bör förtydligas i para 2.3 och reflekteras i delmålen. 5 Tillväxtverket/Resurs AB
Rekommendation: Investeringarna i besöksnäringen som nämns i texten i para 2.3 bör specificeras då de är centrerade kring fjällkedjan i Malung-Sälen och Älvdalen. Dessa satsningar uppskattas i sin tur leda till ca 250 000 extra bilar på redan tungt trafikerade stråk. Behovet av kollektiva transportlösningar med tåg och buss bör vara en prioritering i det regionala trafikförsörjningsprogrammet då behovet av arbetspendling kommer att öka tillsammans med en större andel internationella gäster som färdas utan bil. 2.6 Invånarnas bilandvändning / 2.7 Att resa till och från Dalarna / 2.8 Kollektivtrafiken i Dalarna Ett bilberoende samhälle medför negativ miljöpåverkan, skapar utmaningar med trafiksäkerhet och sårbarhet inför stigande bränslepriser. Kollektivtrafik påverkar invånarnas möjlighet att ta del av samhällsutbudet (skolor, arbetstillfället, handel, kultur och nöje). Ett samhälle med en bristande kollektivtransport är ogynnsamt för besöksnäringen som lockar internationella besökare som reser utan bil. En ytterligare utmaning är trenden med färre körkortstagare, vilket gör att färre kan ta sig till arbetsplatser eller besöka destinationer i norra Dalarna. Rekommendation: 2.7 bör beskriva att besökare inte enbart reser kollektivt till och från Dalarna, utan även inom Dalarna. Rekommendation: Det finns långtgående planer på att vidareutveckla flygplatsen vid Mobergskölen nära Rörbäcksnäs. Det innebär en ökning av billösa turister samt ett behov av arbetspendling. Detta skapar ett större kundunderlag till kollektivtrafik i en glest befolkad och bilberoende region. Flygplatsen bör därmed omnämnas i para 2.7 som en möjliggörare för ökad kollektivtrafik i regionen och ett sätt att bidra till ett hållbart samhälle där man arbetar för att minska negativ klimatpåverkan. Rekommendation: Antagandet att behovet av täta turer är mindre pga av att Dalarna är ett vidsträckt län (para 2.8 sid 21) bör ifrågasättas. Trafikförsörjningsprogrammet bör hantera problematiken med stora geografiska områden, t ex genom att skapa fler pendlingsstråk mellan andra destinationer i gränskommuner samt arbeta med beteendeförändring för att öka resandet. Detta kan i sin tur bidra till en positiv utveckling med ett minskat bilberoende. 4. Målbild Den nationella transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Genom att arbeta för att möta tillgänglighetsmålet ska transportsystemets utformning, funktion och användning medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. I Dalarna har Dalastrategin identifierat transporter som en avgörande faktor för regional utveckling.
Rekommendation: Målbilden med en långsiktigt hållbar transportförsörjning bör även gälla de kommuner i Dalarna bestående av glest befolkade landarealer där bilberoendet skapar ett ekonomiskt sårbart samhälle. Rekommendation: För att möta passagerar och finansiella mål bör trafikförsörjningsprogrammet hantera utmaningen med glest befolkade områden genom konkreta initiativ som stöttar kommunerna i arbetet med att stärka kundunderlaget. Förslagsvis bör bussturer lanseras i samband med beteendeförändringskampanjer både hos företag, offentligt anställda och allmänhet och på så vis öka antalet resenärer med buss och tåg. En växande turismnäring med billösa besökare bör användas för att stärka ett svagt kundunderlag. Rekommendation: Busstrafiken bör göras tillgänglig för de boende i byar som inte arbetspendlar men som har behov att ta del av samhällsservice (pensionärer, funktionshindrade, ungdomar, nyanlända invandrare). Dessa har ofta inte möjlighet att tillgodogöra sig kollektivtrafiken då den endast stannar på en plats i byar där avstånden är stora (t ex Malung-Sälens kommun där det ej finns kollektiva transportlösningar för boende på västra sidan av Västerdalälven). Extra problematiskt är det på vinterhalvåret då väglag och kyla gör det svårt att cykla eller gå längre sträckor. 4.1.1 Vi ska knyta samman områden och koncentrera resurser och åtgärder till de stråk där kollektivtrafiken kan ge störst nytta I nuläget är det inte möjligt för boende och besökare i Malung-Sälens kommun att resa kollektivt till destinationerna i Älvdalen eller Norge trots nära geografiskt läge och kommunernas samarbete med samhällsutveckling med fokus på helårsturism som ny basnäring. I delmålet läggs fokus på Mora som tillväxtcentrum för norra Dalarna. Mora som enda tillväxtcentrum möjliggör inte ökad arbetspendling för invånare i västra och norra Dalarna till Sälenfjällen, Idre, Grövelsjön och Norge. Inte heller skapar det förutsättningar för västra Dalarna att ta del av de ekonomiska fördelar turismströmningarna från Mälardalen medför. Transportenkäten bland gymnasieungdomar i Älvdalen och Malung-Sälen visar en vilja att arbetspendla och resa kollektivt. Detta bör vara en viktig del av planeringen för pendlingsstråk av arbetare och besökare i västra och norra Dalarna. Rekommendation: Det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör grunda delmål på hur besöksnäringen ser ut idag och gemensamma målbilder mellan kommuner. Tidigare har påpekats vikten av Sälen och Idre för Dalarna som populär besöksdestination. Detta bör synliggöras i det
regionala trafikförsörjningsprogrammet genom att koppla samman destinationerna och ge Älvdalen och Malung-Sälens kommun fler stråk för invånare och besökare. Rekommendation: För att Malung-Sälens och Älvdalen ska kunna tillgodogöra sig möjligheterna som erbjuds i Falun/Borlänge regionen är det nödvändigt att Västerdalsbanan rustas upp och förlängs. På så vis kan invånare pendla till arbets och studieplatser. Det öppnar även upp för ökad inflyttning då fritidshusägare i Sälen kan veckopendla till Mälardalen (något som regelbundet efterfrågas av köparna enligt fastighetsmäklare och byggföretag i regionen). 4.1.3 Vi ska göra kollektivtrafiken till ett attraktivt resealternativ för arbets- och studiependling vad gäller restider, tillförlitlighet, turutbud, snabbhet, punktlighet och standard på fordon och hållplatser i syfte att skapa regionförstoring. Rekommendation: Identifiera hur besöksnäringen genom skapandet av destinationer och arbetsplatser även skapat nya centrum dit pendlingsstråk bör förläggas. 4.1.4 Vi ska sudda ut administrativa gränser de ska inte utgöra hinder. Det betyder att resenärerna inte ska uppleva några gränser mellan olika ansvarsområden Likvärdiga turer skiljer sig i pris beroende på om den resande passerar en kommungräns t ex; Yttermalung i Malung-Sälens kommun Äppelbo i Vansbro kommun, är dyrare än turen Yttermalung- Malung (båda i Malung-Sälens kommun). Rekommendation: Detta bör även involvera samarbete med Hedmark Trafikk i Norge då gränskommunerna Älvdalen och Malung-Sälen är i stort behov av pendlingsstråk mellan de tre knytpunkterna Grövelsjön-Elgå, Idre-Drevsjö samt Sälen-Trysil. Rekommendation: Priser för resor över kommungränser bör vara likvärdiga priser inom kommuner. 4.1.5 Vi ska bidra till en hållbar utveckling vad gäller målet att ta så stor marknadsandel som möjligt av resorna i regionen Rekommendation: Detta är högaktuellt för Älvdalen och Malung-Sälen där transportenkäten bland gymnasieeleverna visade att en fungerande kollektivtrafik med tåg och buss är viktigt för att eleverna ska välja att stanna kvar eller flytta tillbaka till kommunerna i framtiden. Därför bör de norra glesbygdskommunerna prioriteras.
4.1.7 Vi ska stödja tillväxten i upplevelse och besöksnäringen genom att utveckla kollektiva resor till och från större besöksmål. Rekommendation: Detta är en nyckelfråga för fjällregionens möjlighet att utveckla helårsturism och skapa arbetstillfällen. För tillfället går det inte att resa kollektivt mellan de olika destinationerna på både svenska och norska sidan om gränsen (Sälen, Särna, Idre, Grövelsjön, Engerdal och Trysil). Det finns heller inga möjligheter att resa kollektivt genom västra Dalarna till norra Dalarna. 4.1.9 Vi ska göra allt detta tillsammans i bred samverkan mellan kommuner och landstinget, Dalatrafik, Tåg i Bergslagen, trafikoperatörerna, m.fl. Det är också helt nödvändigt att kollektivtrafiken utvecklas i samverkan med företag, arbetsgivare och andra intressenter. Rekommendation: För att driva en långsiktig beteendeförändring och öka antalet resenärer är 4.1.9 viktigt. Alla aktörer och intressenter har ett ansvar att öka det kollektiva resandet. Rekommenderar kunskapsutbyte med andra län som åstadkommit positiva förändringar och genom samarbete ökat det kollektiva resandet. 5 Framtida regional trafik i Dalarna 5.1 Stråktrafik I allmänhet är finansieringen av lokal och regional närtrafik missgynnande för kommuner som till ytan är mycket stora och befolkningsmässigt små. För att kollektivtrafiken ska bidra till samhällsbyggande bör problematiken med stora landarealer behandlas i det regionala trafikförsörjningsprogrammet, detta bör även reflektera utformningen av stråk. I synnerhet västra och norra Dalarnas nära relation till arbetsmarknaden i Norge, behovet av tågförbindelser för att tillgodogöra sig arbets och studiemöjligheter i Falun-Borlänge samt turismnäringens betydelse i skapadet av nya arbetsmarknader. Rekommendation: En modell som hanterar problematiken med stora landarealer och glest befolkade område bör utgöra del av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Rekommendation: Stråk bör reflektera behov hos invånare och besökare. Större fokus bör läggas på norra och västra Dalarna som behöver bättre utbud av kollektiva transportlösningar för att tillgodogöra sig arbetsmarknader i Norge, Falun-Borlänge och besöksdestinationer.
5.2 Lokal trafik Mindre kommuner saknar ofta spetskompetens i strategiska samhällsbyggnadsfrågor. Transport är ett område där detta blir tydligt. Kommunerna Malung-Sälen samt Älvdalen föreslår på sidan 43 oförändrat utbud. Transportenkäten som genomfördes på kommunernas gymnasieskolor våren 2012 visar dock att det nuvarande utbudet inte tillgodoser ungdomarnas behov. Tillgänglighet (avgångstider och närhet till hållplatser) är enligt enkäten den faktor som påverkar användandet av kollektivtrafik mest. Rekommendation: Det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör inkludera kompetensutveckling. Kunskapsutbyte mellan kommunerna och Region Dalarna som ansvarig myndighet kan bidra till ökad kompetens hos kommunernas tjänstemän. Detta skapar bättre förutsättningar för kommunerna att identifiera transportbehov och ge konkreta förslag på ett utbud som kan möjliggöra regional utveckling. 5.3 Interregional trafik 5.3.2 Tågtrafik Det är de geografiskt stora kommunerna Malung-Sälen och Älvdalen som drabbas hårdast av utmaningarna med långa avstånd till regioncentrum Falun/Borlänge. Transportenkäten i Älvdalen och Malung-Sälen visade att majoriteten av gymnasieelever vill resa med tåg samt att bussresenärerna är en minoritet. Att enbart förlita sig på expressbussar möjliggör inte ett effektivt användande av pendlingstiden. En satsning på Västerdalsbanan har en större potential att öka pendling då restid kan användas till arbete och studier. Region Dalarna som trafikmyndighet bör inte förlita sig på bilar som ett självklart färdmedel i glesbygdskommuner. Myndighetens expertis behövs för att skapa lösningar som hanterar problematiken med stigande bränslepriser, färre som tar körkort och en generell vilja att resa hållbart och miljövänligt. Rekommendation: Då tåget ska vara det självklara valet för längre resor inom och mellan länen bör en upprustning och förlängning av Västerdalsbanan till Sälenfjällen/norra Dalarna vara en prioritering i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 5.6 Infrastrukturella möjligheter / 5.7 Ökat resande och ökad marknadsandel Borlänge-Malung banan nämns i samband med att nästan samtliga länets kommuncentra har tillgång till tågtrafik. Rekommendation: Det regionala trafikförsörjningsprogrammet bör hantera hur Västerdalsbanan kan vidareutvecklas för att minska gods och persontrafik på vägarna samt bidra till en positiv samhällsutveckling.