Händelserik höst i hamnen Narvik rustar för framtiden

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 7 NOV 2015 125 ÅR AV ENGAGEMANG, NYTÄNKANDE OCH ANSVAR. LKAB 1890-2015. 08 14 16 18 LKAB matchar tjänster Planering minskar kostnader Veteraner firade trogen tjänst Energiboost av hälsokickoff Händelserik höst i hamnen Narvik rustar för framtiden Sid 9-11 Frank Hojem VECKOBLADET # 7 2015 1 Nu ökar vi takten sid 2

EN FÖRLUST FÖR LKAB på nästan sju miljarder kronor. Jag måste erkänna att jag har haft bättre dagar på jobbet än en fredag i oktober då vi berättade om resultatet för det tredje kvartalet. Men vad innebär det här för dig och mig i LKAB? Nu ökar vi takten i omställningen av LKAB Att göra en nedskrivning av värdet på LKAB:s anläggningar var inget lätt beslut för vår styrelse. Ofta görs detta i samband med att företag stänger ner produktion, men så är inte fallet hos oss. Däremot kan vi konstatera att vår omvärld förändras snabbt. Priset på järnmalm har fallit mest av alla råvaror det senaste året och det har gått snabbt. Vår marknad är en annan och därmed försämras våra möjligheter att få ut de värden vi tidigare räknat med ur våra investeringar. Våra anläggningar är inte lika mycket värda som vi tidigare räknat med, och vårt ansvar är att i varje stund beskriva LKAB så som det ser ut. Detta leder till en av de största förlusterna för LKAB någonsin under våra 125 år. Nedskrivningen sätter fokus på det besvärliga läge som vi befinner oss i. Därför är det så viktigt att våra ansträngningar framåt är på de delar som vi själva kan påverka vår egen kostnadsnivå och insatser som stärker vår konkurrenskraft. Vi ska därför öka takten i omställningen av LKAB. Det är många som bidrar starkt till att sänka våra kostnader. Det ansvar som många tar visar att vi kan klara av att anpassa oss till en förändrad marknad. Samtidigt gäller det fortsatt att vårda våra investeringar och vår produktion. De billigaste tonen är de vi producerar när vi arbetar som bäst. När våra anläggningar går, när vi slipper störningar och stopp, och när vi kan leverera produkter till våra kunder med högsta kvalitet. Det är när vi får våra komplicerade processer att fungera från gruva till kund som vi skapar mest värde. Men det räcker inte att spara och minska personal. Vi måste också orka tänka nytt. Att fortsätta göra innovationslyft som stärker vår konkurrenskraft. Vi måste våga fråga oss själva kan vi göra arbetet på ett annat och bättre sätt? Den storskaliga skivrasbrytningen och Wassarahammaren är sådana exempel, men vi behöver fler insatser som lyfter vår konkurrenskraft. Kommer det att gå då? Kommer vi att klara detta? Mitt svar är lika självklart som enkelt. Ja. Det kommer att vara tufft, vi kommer att få svettas, tänka nytt, spara, effektivisera och tänka nytt igen. Men LKAB:s stolta 125-åriga historia visar att vi tagit oss igenom svåra tider förr och vi kan göra det igen. Tack på förhand för dina insatser för att stärka LKAB:s konkurrenskraft. SVARAR Gunnar Selberg, postmästare, Kiruna Spara, för att jag ska kunna köpa saker när jag vill det. Är du en spara eller slösa? TUMMEN UPP...för den nya investeringen i Mertainen, en första hjälpen-container för entreprenörer och anställda. Nu finns hjälp om olyckan är framme. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Nya riktlinjer för markanvändning MALMFÄLTEN. LKAB har arbetat fram egna riktlinjer för markanvändning. Riktlinjerna, som publiceras på webb och intranät under vecka 46, ska visa vilket ansvar bolaget tar vid prospektering, gruvbrytning, förädling och transport. Syftet är att minska påverkan på omgivningen. Vi har en markpåverkande verksamhet. Speciellt med pågående samhällsomvandlingar och öppnandet av nya gruvor i Svappavaarafälten, säger Stina Eriksson, projektledare på hållbarhetsavdelningen, och tillägger: Samhället ska känna ett förtroende för att vi tar dessa frågor på stort allvar. FREDRIK BJÖRKENWALL Johan Granberg, energiingjör, Kiruna Spara. Jag sparar till att gå ner i arbetstid i framtiden. Bärringen före installation. Laura Rivanti, IT-ingenjör, Kiruna En spara skulle jag tro. Jag köper aldrig något innan jag kollat tio ställen. Nu rullar kulorna KIRUNA. Tidigare i år beslutade LKAB att byta ut bärringen i KK4. Operationen är nu genomförd. Sedan ett tag tillbaka är den 192 ton tunga bärringen installerad i kulsinterverket KK4 i Kiruna. Förlusten blev i storleksordningen 400 000 ton pellets då verket stod still i dryga fyra veckor. Bärringsbytet var dock vital för att säkra produktionen. Själva planeringen och utfallet har stämt bra överens med tidsplanen. Det har varit ett väl genomfört arbete, säger Nils Thuuri, avdelningschef förädlingen i Kiruna. FREDRIK BJÖRKENWALL Skyddsombudsdagen firades KIRUNA. I slutet av oktober samlades närmare 110 av LKAB:s skyddsombud från IF Metall i besöksgruvan i Kiruna. Vår marknad är en annan och därmed försämras våra möjligheter att få ut de värden vi tidigare räknat med ur våra investeringar. FRANK HOJEM, KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR, LKAB CITATET Det sämre marknadsläget innebär att vi måste fokusera ytterligare på kostnadsminskningar och effektiviseringar. Det är dock en fortsatt stabil efterfrågan på våra produkter och framför allt på vår pellets. JAN MOSTRÖM, VD PÅ LKAB De fick bland annat höra Gustaf Seppelin Solli berätta om Nordkalkolyckan på SSAB i Luleå och lära sig mer om mångfaldsgruppens arbete. En intressant och givande dag. ÅSA HAAPASAARI 2 VECKOBLADET # 7 2015 OMSLAG: Nya skeppslastaren i Narvik. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL VECKOBLADET # 7 2015 3

Med sikte på störningsfri produktion SVAPPAVAARA. En grundbult i att skapa ett mer produktivt LKAB är programmet OpEx II. I Svappavaara skapar förbättringsteam möjlighet att producera utan störningar genom fokus på rutiner och ordning och reda. TEXT OCH FOTO: ÅSA HAPASAARI Fem av förbättringsstyrkans åtta deltagare: Susann Wiippola(handledare), Jonas Segerlund, Krister Isaksson, Krister Persson, Niklas Bergvall och David Alldén. FOTO: JOSEFINE EJEMALM Förbättringar för ökad kvalitet MALMBERGET. Flera kloka huvuden har slagits samman för en ökad kvalitet och reducerade kostnader. Tillsammans har de knäckt nöten kring hur provberedning av borrkärnor ska kvalitetssäkras. Ett förbättringsteam om åtta engagerade, nytänkande och ansvarstagande medarbetare har tillsammans genomfört förbättringar för en ökad kvalitet. Utifrån frågeställningen; vad kan förbättras för en tillförlitlig krossning och provberedning i provkrossanläggningen utan kontaminering och spoliering av prover har hela 100 aktiviteter genomförts. Vi behövde göra en kraftsamling för att säkerställa vår hantering av borrprover. Det är viktigt för att leverera bra underlag till produktionen så att brytningen kan göras så effektiv som möjligt, säger Krister Persson, underhållstekniker. 4 VECKOBLADET # 7 2015 Årligen bereds allt mellan 2 000 och 8 000 prover på FoU-stationen i Malmberget. Bolagets samtliga borrmeter från underjordsgruvorna hamnar under luppen, något som framledes ligger till grund för brytningen. När vi påbörjade arbetet hade vi en viss kontamineringsgrad, det vill säga en viss föroreningsgrad, som vi ville minska. Vi hade också problem med stockningar vilket resulterade i att många prover förstördes, säger David Alldén. Därför har insatser för en bättre anläggning och fungerande rutiner genomförts. Vi initierade det här arbetet eftersom vi såg en stor förbättringspotential, inte minst ekonomiskt Med en bred kompetens och stort engagemang har problemen kunnat angripas från flera olika håll genom färgkodade grupper. Och det är just den breda kompetensen och olikheterna som visat sig vara gruppens största styrka. Det har varit väldigt roligt och lärorikt att få arbeta så här. Vi har fått stor insyn i varandras arbete, lärt oss mycket av varandra och löst problemen med det kunnande vi har inom gruppen, säger Krister Persson som ingått i mekgruppen. Prislappen för förändringsarbetet har landat på omkring 50 000 kronor, en liten investering i sammanhanget. Under föregående år hade vi sex förstörda borrhål vilket motsvarar omkring 200 prover. Sedan förbättringsgruppens arbete avslutades för sex månader sedan har inte ett enda borrhål gått förlorat, säger David. Bland flera förbättringsåtgärder har dammutsuget förbättrats, tydliga rutiner författats och krossningsstationen förändrats. Nu vet vi vad anläggningen klarar. Genom tester i början och i slutet av arbetet kan vi se att åtgärderna har minimerat kontamineringen mellan proverna, säger Niklas Bergvall, metodutvecklare. JOSEFINE EJEMALM Efter ett kortare eller längre produktionsstopp i ett pelletsverk tar det tid innan verket producerar för fullt igen. Uppstartstiden är en stor kostnadspost för LKAB. Jenny Hagemalm, processingenjör, ansvarar för ett team som fokuserar på förbättrade uppstartstider. Analysarbete har visat att uppstartstiden inte alltid beror på hur långt stoppet varit. Det kan skilja timmar i uppstartstid mellan samma typer av stopp, säger Jenny Hagemalm. Just nu tas ett förslag till gemensam uppstartsrutin fram efter input från operatörerna i Svappavaara. När alla gör lika blir det lättare att se mönster i vad som påverkar uppstarten negativt eller positivt. Efter intervjuer med operatörer finns både temperaturangivelser och tidsangivelser i utkastet till uppstartsrutin. Helena Nilsson är en av operatörerna i Svappavaara. Målet med rutinen är att få bättre kontroll på uppstart. Hur lång tid tar den, varför tar det den tiden och vad kan vi förbättra, säger Jenny Hagemalm. OpEx II baseras på ett etablerat leankoncept för industrin. I leankonceptet kallas ordning och reda även för 5S. OpEx II rullas ut stegvis i koncernen med start i produktion och logistik. Sedan bilden togs har rummet städats ur och målats. I framtiden kommer alla verktyg att ha en bestämd plats på verktygstavlor och i plockbackar. Thomas Määttä tycker att ordning och reda ger en bättre arbetsmiljö. I verkstaden i Svappavaaras anrikningsverk skapar ett förbättringsteam ordning och reda för mekanikernas specialverktyg. I rummet de jobbar i samlades tidigare saker som inte användes. Av sju pallar har vi kvar en med specialverktyg och förnödenheter som mekanikerna använder ofta, säger Thomas Määttä, sektionschef och ansvarig för förbättringsteamet. Med ordning och reda har var sak sin plats. Arbetet blir effektivare och mindre personberoende. VECKOBLADET # 7 2015 5

Vi gör en objektiv bedömning av marknadsläget, säger Mathias Jarlbring, ansvarig för LKAB:s marknadsanalysfunktion. FOTO: MARITHA MOSSBERG Analysera marknaden är ett stort pussel LKAB. Att ställa prognoser för järnmalmsmarknaden har flera ingredienser. I stora drag handlar det om att blicka bakåt och framåt, samtidigt. Därefter görs en så objektiv bedömning som möjligt av marknadsläget. Mathias Jarlbring är ansvarig för LKAB:s marknadsanalysfunktion. Genom att analysera mycket stora mängder information beskriver han och hans kollegor det aktuella marknadsläget. Hur kommer ni fram till läget på marknaden? Vi följer konkurrenternas utbud, efterfrågan på järnmalm, prisutvecklingen och stålmarknaden. Vi tittar även på kundernas kunder, som bil- och byggindustrin. Vi följer produkttrenderna och vad som kan konkurrera med pellets och vad som efterfrågas ur kvalitetssynpunkt. Helhetsbilden skapar vi oss genom att lägga ett pussel av alla pusselbitarna. 4,8 av totalt 6 ger ni läsare i betyg till Veckobladet. Hur ser det allmänna marknadsläget ut idag? Det är ett överutbud av järnmalm på marknaden vilket har pressat ner priset. Stålindustrin har en överkapacitet och Kinas ekonomi som varit dragloket börjar nu bromsa in. Det gäller för marknaden att hitta balansen och det kommer nog ta ett tag. Kina är världens största konsument av järnmalm idag. Blir Indien nästa stora kund? Nej, inte på samma sätt som Kina. Ingen annan marknad kommer spela samma roll som Kina gjort de senaste tio åren. Indien har egen järnmalm av relativt god kvalitet vilket gör att deras importbehov förmodligen inte blir lika stort. Kina kommer fortfarande ha en hög konsumtion av järnmalm även om tillväxten nu planat ut. De så kallade mogna marknaderna, Europa, Mellanöstern och Nordafrika (MENA) bedöms ha en fortsatt försiktig tillväxt i stålefterfrågan. 8 000 Vad mer inverkar på priset? Fraktkostnaden på haven påverkar också priset. Just nu är oljepriset lågt och det är billigt att frakta järnmalm med båtar ute i världen. Vilka konkurrensfördelar har LKAB? Vi är stora i vår nisch med tillverkning av pellets som håller hög kvalitet. Vår hemmamarknad är Europa och där har vi en geografisk närhetsfördel. Vad efterfrågas ur kvalitetssynpunkt? Våra kunder efterfrågar en hög och jämn kvalitet och stabil leveranssäkerhet. LKAB har en liten men stabil kundkrets, vi byter sällan kunder. Hur ser marknaden ut för järnmalm om fem år? Fortsatt låg prisnivå, inga stora förändringar som det ser ut idag. Vad kan vi göra för att vara konkurrenskraftiga? Vi måste sänka våra kostnader och bibehålla kvaliteten på våra produkter. Leveranssäkerheten måste öka. Det är nödvändigt att maximera produktionen i våra pelletsverk och hålla en hög och jämn nivå. Vad kan vi lära av historien? Att marknaden är cyklisk. Nu är vi en svacka. Det kommer bättre tider senare men det är svårt att säga exakt när. MARITHA MOSSBERG Vi måste sänka våra kostnader och bibehålla kvaliteten på våra produkter tusen ton järnmalmspellets per timme lastar nya skeppslastaren i Narvik. Första hjälpen-container i Mertainen. FOTO: JOSEFINE EJEMALM En container fylld med första hjälpen SVAPPAVAARA. På LKAB går säkerheten först. Säkerheten är viktigare än allt annat och därför investerar tillväxtprojekten i Mertainen i en första hjälpen- container. Om olyckan skulle vara framme har vi möjlighet att agera snabbt, säger Emil Olsson, projektledare vid tillväxtprojekt nya gruvor. På initiativ av Perrti Vanha finns numera en första hjälpen-container på plats i Mertainen. Därmed har samtliga medarbetare möjlighet att bistå med en första hjälp i händelse av en olycka. Det här är ett jättebra initiativ som visar på stort engagemang, nytänkande och ansvar, säger Emil Olsson. I augusti anlände den kompletta containern som innehåller allt ifrån ögondusch till bår. Samtliga medarbetare har fått information om containern och därmed är hjälpen aldrig långt borta. Lyckligtvis har den inte kommit till nytta mer än att vi har fyllt på med plåster, säger Emil Olsson. JOSEFINE EJEMALM Veckobladet en uppskattad personaltidning 6 VECKOBLADET # 7 2015 VECKOBLADET # 7 2015 7 V eckobladets redaktion har varit på turné. Vi har besökt Kiruna, Malmberget, Svappavaara och Narvik och genomfört en enkätundersökning om LKAB:s personaltidning. Besöken har lett till många bra dialoger med er, våra läsare. Vi har mottagit både ris och ros, mestadels ros ska tilläggas, förbättringsförslag och glada tillrop längs vägen. Alla era synpunkter är viktiga pusselbitar i vårt arbete att göra LKAB:s personaltidning så bra som möjligt. Att Veckobladet omfamnas med värme fick vi bevis på genom den enkätundersökning vi genomförde. Av 232 svar är snittbetyget 4,8 av totalt 6. Det visar en stor kundnöjdhet och att vårt hårda arbete lönar sig. Att göra en tidning som passar alla kräver kreativitet och mod, men utan nyhetstips står vi handfallna. Alla tips är välkomna. Idag är 89 procent av läsarna nöjda med innehållet, medan 11 procent önskar en viss förändring. Vi är inte nöjda förrän vi har nått 100 procent. Det ska vi göra med hjälp av er. En sammanfattning av enkätsvaren, ort för ort, finns att läsa på Arena via följande länk: http://arena/organisation/communications/pages/har-ar-vinnarna-i-enkatundersokningen-.aspx Tillsammans på redaktionen ska vi utvärdera vår personaltidning utifrån era synpunkter och se hur vi kan förändra och förbättra tidningen. Vi kan väl alla ha som mål att tillsammans göra Veckobladet till Sveriges bästa personaltidning? Fortsätt att tycka till, kom med synpunkter, hjälp oss att utveckla och förbättra tidningen. Nu har vi kommit en bit på vägen. Johanna Fogman, Redaktör Vi kan väl alla ha som mål att tillsammans göra Veckobladet till Sveriges bästa personaltidning

En händelserik höst i hamnen Ett trettiotal tjänstemän har tackat ja till individuella pensionslösningar. LKAB matchar tjänster LKAB. Under november pågår diskussioner mellan LKAB och fackförbunden om matchningar mot andra befattningar för medarbetare som blir övertaliga i LKAB:s nya organisation. LKAB ska minska sin personalstyrka med 400 tjänster innan slutet av första kvartalet 2016. Arbetet inleddes våren 2015. För närvarande diskuterar de fackliga representanterna och bolaget matchningar mot andra befattningar. Matchningen innebär att en tjänsteman som blivit övertalig i LKAB:s nya organisation erbjuds en befattning på annat ställe i organisationen. Under de närmaste veckorna kommer medarbetare som erbjudits ny befattning få träffa sin nya chef för att ställa frågor och få information om tjänsten. Dessa befattningar ryms inom ramen för LKAB:s nya förhandlade organisation. Pensionsdialogerna avslutades i oktober och ett trettiotal tjänstemän har tackat ja till individuella pensionslösningar. Dessa medarbetare kommer att gå i pension från december 2015 till mars 2016. TINA BENSON Minusresultat kräver ökad omställningstakt LKAB. LKAB:s delårsrapport för det tredje kvartalet 2015 redovisade ett negativt resultat. Orsaken är en nedskrivning av anläggningstillgångar på 7,1 miljarder kronor före skatt. Nedskrivningen omfattar LKAB:s järnmalmsverkesamhet, inklusive logistik och hamnar. Det sämre marknadsläget innebär att vi måste fokusera ytterligare på kostnadsminskningar och effektiviseringar. Det är dock en fortsatt stabil efterfrågan på våra produkter och framför allt vår pellets. Strategin med att maximera pelletsproduktionen kvarstår därmed, säger Jan Moström, vd och koncernchef. Bolaget ökar nu takten i omställningsarbetet där fokus framåt är förbättrad produktivitet, lägre kostnader och att leva upp till kundernas kvalitetskrav. De planerade personalneddragningarna genomförs fullt ut och alla verksamheter kommer att göra kostnadsbesparingar. LKAB:s åtagande och ansvar för samhällsomvandlingarna i Malmfälten är oförändrat. TINA BENSON Delårsrapporten hittar du på www.lkab.com Jan Moström presenterade sin första delårsrapport som vd för LKAB. NARVIK. Investeringspaketet om totalt 4,2 miljarder kronor i Narvik väntar på sina sista pusselbitar under nästa år. Veckobladet har besökt hamnen för en uppdatering. TEXT OCH FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL 8 VECKOBLADET # 7 2015 VECKOBLADET # 7 2015 9

Sedan år 2009 genomförs ett omfattande investeringsprogram i bolagets största hamn i Narvik. Först ut var det slutna silosystemet Sila 2000 som med sina 60 meter djupa lager gör att malmtåget kan lossas på sex minuter blankt. Ett system som kostade 1,7 miljarder svenska kronor. Efter det har bland annat nya schakt tillkommit men också ny lastningsstation för tillsatsmineraler, nya bandtransportörer och ett omfattande modifieringspaket av hela hamnen. Fortfarande svetsas och hamras det friskt mellan väggarna i diverse anläggningsprojekt. Vi gör det här för att kvalitetssäkra och öka flexibiliteten. Till exempel kommer den nya skeppslastaren arbeta parallellt med den gamla maskinen. På så vis blir vi inte stående om den ena får ett driftstopp, säger Jacob Steinmo, vd för LKAB Norge. Bjørn Tore Dahlberg utför besiktning vid anläggningsarbetena. Trevligt när vädret är vackert., säger han. I stort sett har projekten gått friktionsfritt. BJØRNAR BENDIKSEN, PROJEKTCHEF. Ett tätt nät av bandtransportörer i kombination med behovet av noggrann precision i anläggningsarbetet ger projekten en rejäl utmaning. Det är snävt och det är tajt och saker ska sitta på millimetern., säger Bjørnar Bendiksen, projektchef. Narviks hamn är mycket djup och isfri året om vilket alltid gjort den till en idealisk plats för många och stora utskeppningar. Investeringar på över 4,2 miljarder genomförs sedan 2009 i Narviks hamn, många av anläggningarna är helt nya med kraftigt förbättrad arbetsmiljö som bonus. Den nya bandtransportören tar en skarp sväng från hamnen till siktesstationen för att lasta på tillsatsmineraler från båtarna som med tåg tar mineralerna vidare till anrikningsverken i Malmfälten. Morten Olsen är projektledare på LKAB Malmtrafikk där man bland annat breddat bangården så att två-tre tåg samtidigt kan köra in jämfört med ett tåg innan. Anledningen är att öka flexibiliteten för en höjd produktionskapacitet., säger Morten Olsen. Den nya skeppslastaren kommer tas i bruk första kvartalet 2016 och har en kapacitet om 8 000 ton järnmalmspellets per timme alternativt 11 000 ton fines. Den är hela 160 meter lång och väger 1 700 ton. Siktesstationen kläs i samma roströda kulör som resten av byggnaderna i LKAB:s hamn i Narvik. En stor vinst i nya stationer är den starkt förbättrade arbetsmiljön för medarbetare. I siktesstationen speglar den vita målarfärgen tusentals svetsloppor från anläggningsarbetena. Skanska är entreprenörerna bakom. Arbetet avslutas nästa år. Siktesstationen ingår i ett projektpaket om att kvalitetssäkra malmleveranserna som inleddes ifjol och investeringen är strax över 800 miljoner svenska kronor. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL 10 VECKOBLADET # 7 2015 VECKOBLADET # 7 2015 11

JENNY REDO ATT LEDA DEN NYA VERKSAMHETEN I MERTAINEN SVAPPAVAARA. Från skolans värld till gruvan. Resan kan tyckas märklig, men i grunden handlar hennes vardag fortfarande om att leda en grupp människor. Denna gång ett gäng gruvarbetare i ett nystartat dagbrott. Jenny Oja Fjordell är ny produktionschef i dagbrottsgruvan Mertainen. 1 Hur hamnade du på LKAB? Jag är utbildad lärare inom matematik och naturkunskap och har undervisat i 18 år, både på högstadiet och gymnasiet. Jag trivdes jättebra med undervisningen och eleverna, men det var dags att göra något annat. Jag har alltid sneglat mot gruvbranschen och tyckt att det verkar spännande. Jag bestämde mig för att söka in på en utbildning i bergteknik via Lapplands Kommunalförbund. Jag fick göra min praktik på LKAB. Efter praktiken fick jag ett vikariat på avdelningen för mätteknik. Det var en otroligt lärorik tid och jag trivdes verkligen med dem som jobbade där. Då jag bara hade ett vikariat sökte jag en tillsvidaretjänst till LKAB Berg & Betong som produktionschef i den nya dagbrottsgruvan i Mertainen. Jag fick jobbet och började här den 1 september i år. 2 Vad innebär din nya roll? Jobbet som produktionschef innebär produktionsledning och personalansvar, ett kombinerat kontorsoch produktionsjobb. Jag kommer att vara ute mycket i produktionen och har ansvar för krossoperatörerna, laddarna och borrarna. Det känns otroligt spännande att få vara med från scratch och se hur en ny gruva växer fram. 3 Det känns otroligt spännande att få vara med från scratch och se hur en ny gruva växer fram. Vilka utmaningar står du inför i ditt nya jobb? Jag har aldrig tidigare jobbat i ett dagbrott. Jag måste lära mig processen, de delar som bygger upp ett dagbrott. Pusselbitarna börjar att falla på plats. Även som lärare var jag en typ av ledare, men det här jobbet blir en utmaning med allt vad det innebär. Att nu vara chef för vuxna människor är också en utmaning. 4 Vad tycker du om LKAB Berg & Betong som arbetsgivare? LKAB Berg & Betong är ett mindre bolag i den stora koncernen. Väldigt familjärt och positivt. Vi har en bra överblick på allt som händer och jobbar tajt ihop. Det är en mindre skuta att ratta. Vi har kortare beslutsvägar och vår organisation känns smidig. Det är en jättebra arbetsgivare, de värnar om personalen även om det är tuffa tider. Det är ett stort plus. 5 Vad betyder ENA för dig? Jag tänker att vi alla har det i oss. Om jag känner att någon tror på mig och ger mig ansvar, då föder det ett engagemang och ett nytänkande hos mig. Jag törs tänka utanför boxen och vågar ta eget ansvar. Jag vill göra mitt allra bästa. Ansvar ger ringar på vattnet. JOHANNA FOGMAN Namn: Jenny Oja Fjordell. Ålder: 43 år. Bor: Hus i Kiruna. Familj: Man och två döttrar, 17 och 6 år. Bakgrund: Lärarutbildning inom matte och naturkunskap på universitet och en ettårig bergteknikutbildning. Fritidsintressen: Musik/sång, sticka, friluftsliv, stugan i Saittarova och arken på Torneträsk. Gillar: Blodpalt. Gillar inte: Selleri. Tre ord som beskriver mig: Positiv, ödmjuk och envis. ENGAGERAD FOTO: JOHANNA FOGMAN 12 VECKOBLADET # 7 2015 VECKOBLADET # 7 2015 13

Vi undviker onödiga valutaväxlingar och transaktionskostnader Kulorna rullar, och nu ökar även kontrollen av LKAB:s pengaflöden. LKAB. LKAB har startat ett koncernövergripande Cash Management-program med uppdraget att effektivisera valutaflöden och kapitalbindning. En god planering leder till minskade kostnader och finansiella risker, säger Daniel Rosenfors, Cash Manager på LKAB. LKAB-koncernen får mer än 140 000 leverantörsfakturor årligen och betalningar sker i flertalet valutor. Samtidigt har LKAB stora försäljningsvolymer i framförallt dollar. Ett bra prognosverktyg av både intäkter och utgifter i samtliga valutor gör att kassan och valutasäkringar nu kan pla- Daniel Rosenfors är LKAB:s Cash Manager. Han jobbar bland annat med att se till att LKAB har pengar i rätt valuta vid rätt tillfälle. FOTO: JOSEFINE EJEMALM neras i god tid tillsammans med LKAB:s internbank. LKAB ska ha pengar i rätt valuta vid rätt tillfälle. Det ska inte vara en överraskning när det kommer fakturor, oavsett valuta, säger Daniel Rosenfors. Om du som privatperson ska växla pengar till en annan valuta jämför du vem som ger bäst pris. Gör du detta i god tid kan du planera och säkerställa att du får så mycket som möjligt för dina pengar. Samma sak gör en Cash Manager fast med väldigt stora belopp. En tillgång av en valuta i en del av koncernen kan nyttjas i en annan del av koncernen där samma valuta behövs. Vi kan därmed undvika onödiga valutaväxlingar och bankens transaktionskostnader, säger han. ANSVAR Planering minskar kostnader Den rådande marknaden och den investeringstakt LKAB har äter snabbt upp befintlig kassa och kräver en långsiktig planering för att säkerställa att pengar alltid finns på kontot. Det kan till exempel handla om planering av externa lån. Med införandet av prognosverktyget uppfyller vi nu LKAB:s finanspolicy som styr och ligger till grund för arbetet på LKAB Treasury Center, säger Daniel Rosenfors. Cash Management-programmet innefattar också optimering av LKAB:s kapitalbindning, pengar som är bundna i verksamheten. Allt som har ett värde i produktionen eller är placerat i lager kräver att LKAB ligger ute med pengar. Vi kommer att tillsammans med verksamheten se över inköpsprocessen och beteenden, säger Daniel Rosenfors. LKAB satsar nu i ett nystartat projekt på kortare betaltider till företagets leverantörer med hjälp av en finansieringslösning. Detta kallas Supply Chain Financing och tanken är att både minska LKAB:s och leverantörernas kapitalbindning. Några av framgångsfaktorerna är att andelen korrekta godsmottagningar och inköpsordrar ökar samt att godkännandeprocesser sker snabbt. KAJSA LINDMARK Samtliga verktyg och utrustning rengörs noggrant efter avslutat arbetsmoment varav de senare ställs på sin plats inne i förrådet. Besparingspotentialen, förutom ökad livslängd, är dyrbar tid. Processoptimering en framgångssaga KIRUNA. Utan fungerande människor inga fungerande maskiner. Symbiosen är A och O för att eliminera kostsamma incidenter och på underhållsavdelningen i KK2 i Kiruna har arbetet kommit långt. Det är tidig morgon hos underhållsteamet intill KK2. På tavlan lägger underhållsledaren Jeanette Berggren upp röda fästlappar innehållande arbetsmoment. Färgen markerar att risk för skada på människa eller maskin finns. Det här är ärenden som kommit under natten som vi behöver ta itu med snarast. De gula och gröna lapparna är däremot underhållsarbete som vi vet att vi behöver göra men där ingen akut risk finns, säger Jeanette Berggren. Målet är 90 procent planerat underhåll, 10 procent akuta med siktet inställt på att röja bort så mycket produktionsbortfall som möjligt. Därför är en del i optimering att identifiera vilka områden som ofta blir röda samt att underhållsledarna planerar åtta timmars arbetsdag för medarbetarna som annat än i undantagsfall stannar kvar på samma område en vecka för rutinens skull. Flera avdelningar har börjat knacka på dörren för att få göra besök och se hur vi jobbar. Det är ett kvitto på att det fungerar bra och människor trivs, säger Stefan Tano, produktionschef. Teamet påbörjade optimeringsresan för cirka två år sedan och Fredrik Frekko Mickelsson-Skaulu, underhållsledare, säger att skillnaden är stor. Förr sköt man mycket från höften. Idag finns struktur, ordning och planering och det gör arbetsvardagen lättare för alla och verken mår bättre, säger han och får medhåll av Stefan Tano. En annan bonus är självklart också att vi lyckats spara in ordentligt på främmande tjänster. Det känns riktigt bra, säger Stefan Tano. FREDRIK BJÖRKENWALL Fredrik Frekko Mickelsson-Skaulu upplever en stor förbättring sedan LKAB börjat arbeta med processoptimeringen. Stefan Tano har arbetat hos LKAB ända sedan 1980-talet och säger att arbetet med ordning och reda aldrig varit så utvecklat som nu. Jeanette Berggren klistrar upp de akuta underhållsarbetena som inkommit under natten. På detta vis vet alla medarbetare vad som ska göras och prioritet på olika ärenden. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL 14 VECKOBLADET # 7 2015 VECKOBLADET # 7 2015 15

Stefan Backefalk och Göran Hansson. Roger Klemo. OCH RÚNAR GUDMUNDSSON Jan Moström, vd på LKAB, hälsade veteranerna välkomna till festen. Glada och förväntansfulla 25- och 40-åringar. Robert Nyberg tar emot en ros av Grete Solvang Stoltz. Veteraner firade en lång och trogen tjänst GÄLLIVARE. Receptet för en lyckad fest? Blanda ett gäng veteraner med olika årgång, bjud på god mat och underhållning. Den 9-10 oktober firades LKAB:s 25- och 40-åringar på Quality Hotel i Gällivare. Ledningen tycker att det är viktigt att uppmärksamma de kollegor som har varit bolaget trogna under lång tid. Därför har vi valt att genomföra veteranfesten trots att LKAB befinner sig i ett pressat marknadsläge, säger Grete Solvang Stoltz, LKAB:s personaldirektör. På årets veteranfest firades LKAB:are som anställdes under åren 1974, 1975, 1989 och 1990. Totalt har LKAB 179 stycken 25-åringar och 135 stycken 40-åringar. Under festligheterna roades veteranerna av coverbandet Smalare än Thord, magikern Claes Danell, rockabillybandet Dog house rockers och DJ Ove Lindbäck. Framåt småtimmarna serverades i sedvanlig ordning varm korv med bröd och festis. Grattis och tack, säger vi till alla veteraner som har varit och fortfarande är bolaget trogna! JOHANNA FOGMAN Veteranerna skakar hand med vd Jan Moström. Bertil Larsson med sällskap. Lars-Göran Johansson. Matti Petäjäniemi och Gudrun Uvén Petäjäniemi. Nils Thuuri tar sig en svängom. Det bjöds på festlig mat. 16 VECKOBLADET # 7 2015 VECKOBLADET # 7 2015 17

Kickoff för hälsan SOVRAT Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00. SVAPPAVAARA. Under tre dagar i oktober var företagshälsovården på turné i Malmfälten. Medarbetare i Malmberget, Kiruna och Svappavaara passade på att kolla upp träningsutbud, fundera över sina frukostvanor, prova hörselkåpor och kontrollera sina blodvärden. Företagshälsovården arbetar för att förhindra arbetsrelaterad ohälsa. För att medarbetarna på egen hand ska kunna förebygga skador och sjukdomar är det viktigt att känna till vilket uppdrag företagshälsovården har och vad som erbjuds. På hälsokickoffen har vi chans att visa vad LKAB erbjuder sina medarbetare genom företagshälsovården och LKAB Fritid. Vi passar också på att lyfta fram aktuella fokusområden i år har vi med personlig skyddsutrustning, säger Johanna Nordin, avdelningschef för medicinsk företagshälsovård. TINA BENSON Tack! När jag nu blir pensionär efter 47 år på LKAB vill jag tacka alla arbetskamrater och arbetsledning för uppvaktningen med presenter, blommor och fest. Bernt Sundberg Efter många år på LKAB ger jag mig iväg mot nya äventyr. Jag har alltid varit stolt över att vara en del av LKAB. Stort tack till alla fantastiska människor jag har haft förmånen att arbeta med. Roger Strålberg Tack arbetskamrater för all uppvaktning med blommor, presenter och tal vid min pensionering. Jag vill även tacka alla övriga i företaget jag har lärt känna under min tid på LKAB. Göran Hansson Många passade på att kontrollera blodvärde och blodsocker när företagshälsovården hade hälsokickoff i Svappavaara. Jana Bjuhr läser av vågen som mäter fett- och muskelmassa. Tack för uppvaktningen i samband med min 50-årsdag. Lars Erkki Tack till alla för uppvaktning och fest i samband med min pensionsavgång. Tord Engström Det hände på LKAB 3-5/11: Minings ledardagar i Malmberget. 2/11: Bildutställning 125-årsjubileum i Narvik. 29/10: LKAB:s nya Service desk startar sin verksamhet. 23/10: LKAB:s delårsrapport för tredje kvartalet 2015 publicerades. 22/10: KK4 stoppas på grund av tegelutfall i kiln. 15/10: Premiär ny forskning- och utvecklingsfilm. 15/10: LKAB upplåter mark för flyktingboende i Kiruna. 9-10/10: Veteranfest i Gällivare. Lediga jobb: Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk:http://www.lkab.com/sv/karriar/ För närvarande söker LKAB bland annat: Mekaniker, fasta anläggningar under Produktionstekniker, Kiruna. LKAB:s historia hänger ihop med Malmfältens historia. Utvecklingen av företaget och samhällena har gått hand i hand. Boken om LKAB är en berättelse om välfärdsbygge i både medgång och motgång. Den finns att beställa hos din lokala bokhandel. 1890 2015 För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Utkommer 18/12 Manusstopp 10/12 Johanna Fogman 0980 714 75 070 342 14 75 Maritha Mossberg 0970 766 44 073 074 36 45 Fredrik Björkenwall 0980 715 44 072 526 15 44 Kajsa Lindmark 0970 767 78 070 363 55 70 Anders Lindberg 0980 783 55 072 717 83 55 Vet du hur mycket socker du får i dig till frukost? Joanna Kumpula, Erika Andersdotter och Ida Niia letade svar på tipsrundans frågor om kost, LKAB fritid och arbetsmiljö. FOTO: TINA BENSON Tina Benson 0980 710 85 070 342 10 85 Erika Lindblad 0980 712 41 072 524 12 41 Josefine Ejemalm 0980 649 10 070 673 49 10 Åsa Haapasaari 0980 714 29 070 342 14 29 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: 18 VECKOBLADET # 7 2015 VECKOBLADET # 7 2015 19

RÅMALM, TUSEN TON Period 1 jan - 31 oktober 2015 2014 LEVERANSER, TUSEN TON Period 1 jan - 2 november 2015 2014 22 360 23 323 14 177 13 536 3 210 1 700 13 806 15 118 5 972 6 022 19 779 21 140 KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA NARVIK LULEÅ TOTALT FÖRÄDLINGSVERK MALMBERGET, TUSEN TON 2014 2015 Period 1 jan - 31 oktober PELLETSVERK BUV...2 791 2 910 PELLETSVERK MK3...2 631 2 410 ANRIKNINGSVERK ANR...1 613 1 502 91,3% PRODUKTKVALITET LEVERANSER PERIOD 1 JAN - 31 OKTOBER KVALITETSMÅL 96% FÖRÄDLINGSVERK KIRUNA, TUSEN TON 2014 2015 Period 1 jan - 31 oktober PELLETSVERK KK2... 2 816 3 033 PELLETSVERK KK3... 3 668 3 483 PELLETSVERK KK4... 4 529 3 444 ANRIKNINGSVERK SPECIAL...490 243 SVAPPAVAAARA, TUSEN TON PELLETSVERK SK... 2 672 2 952 BERÄKNAD BELÖNING* Ackumulerat september. Kr 39 2015 59 (Helårsutfall) 48 2014 ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag 5 605 ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN Utfall september. Kr 275 *Belöningen utfaller endast om bolaget går med vinst under året. Antal olyckor med frånvaro. Period: 1 jan - 31 oktober KOMMENTARER Period 19 oktober - 1 november NORRA, TUSEN TON RÅMALM -52.0 1 1. Brist på körvägar, fullt framåt, bergbrist, PELLETSVERK KK2 12.5 försenad uppstart efter FU, systemproblem, häng. PELLETSVERK KK3-9.9 2 2. Ombyggnation RK-3, kulrullningsproblem. PELLETSVERK KK4-60.1 3 3. Tegelutfall. SVAPPAVAARA 0,0 4. Lastplatsbrist, seismiska problem. 5. Rågodsbrist, haveri sikt. 6. Rågodsbrist. SPECIALPRODUKTER 0,0 SÖDRA, TUSEN TON RÅMALM (MPBO) -9.2 4 FINES (MAF) -9.8 5 MAC-X 0.0 PELLETVERK BUV -3.2 6 PELLETSVERK MK3-22.2 6