Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i förskolans kvalitetsarbete Sonja.sheridan@ped.gu.se
Förel reläsningens fokus Hur kan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning synliggöra barns lärande och deras förutsättningar till lärande i förskolan? Vad innebär det för ledarskapet?
Förel reläsningens innehåll Svensk förskola i ett internationellt och nationellt perspektiv Förskolan en viktig tid i barns liv Kommuners kvalitetsarbete Perspektiv på kvalitet Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Svensk förskola i världen och i Sverige Internationellt högt anseende - OECD:s utvärderingar av förskolan lyfter fram Svensk barnomsorg som en förebild för andra länder. Bradshaw, 2006; Bennet, 2008 Förhandlingsklimat - jämförelse av förskola i Norden med USA att här lever barnen i en demokrati varje dag, även små barn. Judith Wagner Höga men motstridiga politiska intentioner med svensk förskola Lärarutbildning Hög kompetens hos förskolans lärare men kort utbildningstid Revidering av läroplanen förskollärares roll framlyft medan innehållsdimensionen i målen försvunnit göranivå
Förskolan en viktig tid i barns liv Neuroscience: barns enorma utvecklingspotential under de första levnadsåren OECD: skillnader i barns språkutveckling beroende på kvalitet i språkmiljön 600-1200 ord Resurstilldelning i förskolan ger bättre utdelning än senare satsningar i utbildningssystemet kostnadseffektivt i förhållande till kompensatoriska åtgärder senare i livet High Scope, David Weikart och nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman Forskning visar att resurstilldelningen är minst då barns utvecklingspotential är som störst
Förskoleerfarenhet av hög kvalitet är bra för barn Erfarenheter barn gör under deras tid i förskolan har stor och avgörande betydelse för det liv barn lever som barn och sedan som vuxna. Bidrar till - allsidig utveckling, bättre kognitiv och social utveckling och lärande Barn från sårbara socioekonomiska förhållanden: gynnas bäst av förskolor med hög kvalitet professionella lärare att vara i grupper med barn från skilda socioekonomiska bakgrunder Föräldrarnas delaktighet viktigt samt vad de gör tillsammans med sina barn
Viktiga kvalitetsaspekter i förskolan Läroplan, pedagogik och förskoledidaktik påverkar förskolans kvalitet Tydliga mål och strategier för lärande är väsentligt för barns lärande Professionella och kompetenta lärare - som interagerar med värme och skapar ett ömsesidigt och hållbart tänkande mellan sig och barnen Förskoleverksamheten - en blandning av lärar- och barn initierade aktiviteter
Barns tidiga lärande i förskolan - BTL BTL föräldra- och lärarenkät Förskolans varierande kvalitet och barns ojämlika förutsättningar till lärande Tre lärandemiljöer: Särskiljande och begränsande miljöer abdikerat och dominerande förhållningssätt att göra Barncentrerade förhandlingsmiljöer förhandlande förhållningssätt att göra Utmanande lärarorienterade miljöer lärandeorienterat förhållningssätt att kunna och att göra
Kommuners kvalitetsarbete Identifierade problemområden relaterade till förskolans kvalitetsarbete Fokus är modeller och metoder framför innehåll Relationen mellan kvalitetsarbete på kommunoch förskolenivå
Systematiskt kvalitetsarbete Perspektiv på kvalitet Barns kunskap och lärande Planering och genomförande Dokumentation, perspektiv och definition Utvärdering av förskolans kvalitet Analys och tolkning Måluppfyllelse Kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling
Mål kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att identifiera de förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot läroplansmålen, att utveckla pedagogiska processer, att bedöma måluppfyllelse och redovisa kvalitetsarbetet på ett sådant sätt att det utgör underlag för kvalitetsutveckling. Målet med kvalitetsredovisningen är att utveckla förskolans kvalitet och lärarnas kompetens att möta barn i deras lärande och öka deras välbefinnande.
Kvalitetsarbete Att bli bättre rustade att möta barn och ungdomar i deras lärandel Kvalitetsarbetet omfattar: att förstå innebörden i läroplanens strävansmål kunna omsätta intentionerna i arbetet identifiera förutsättningar och utveckla arbetsprocesser bedöma måluppfyllelse och utvecklingsinsatser Förutsätter: Kompetens att observera, reflektera, dokumentera, utvärdera, analysera, tolka och skriva fram resultat. Ledarens roll - förutsättningar och kompetens.
Pedagogisk Kvalitet ett intersubjektivt perspektiv på kvalitet Intersubjektivt överenskomna och delade värden och kunskaper samt subjektivt erfarande = värdeladdat och meningsbärande. Fokuserar barns rättigheter barns bästa. Målinriktat: fokuserar både läroplanens strävansmål och barns egna erfarenheter, tidigare kunskaper och intresse för att lära. Skärningspunkten mellan individuellt och kollektivt. Befintlig kunskap och nyskapande.
Fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet Lärardimension Samhällsdimension Lärardimension Samhällsdimension Verksamhetsdimension Lärardimension Samhällsdimension Barndimension Barndimension Verksamhetsdimension Verksamhetsdimension Barndimension
Barns kunskap och lärande Lärande i relation till målområdena i läroplanen. Barns förskoleerfarenheter kommer till uttryck i ord och handlingar. Lärandeobjekt - att rikta barns medvetande mot det de skall utveckla en förståelse för. Skapa och/eller ta tillvara situationer/uppgifter där barn kan upptäcka, leka och lära.
Vidgat lärandeperspektiv - Barns välbefinnande
Dilemman i förskolan? Att följa barns spontana intresse kontra att styra dem. Att hålla kvar förskoletraditionen kontra att bli skola. Att planera undervisning kontra att fånga vardagen som lärandetillfälle. Att låta barn leka kontra att de skall lära sig.
Planering och genomförande utifrån kvalitetsdimensionerna Samhällsdimensionen utgångspunkt i läroplanens intentioner [Delaktighet och inflytande]. Lärardimensionen - hur målen tolkas och omsätts till innehåll och aktiviteter. Barndimensionen - Kartlägga barns kunnande relaterat till olika innehållsfrågor och planera verksamheten tillsammans med barnen. Verksamhetsdimensionen förutsättningar i lärandemiljön där barn kan utveckla kunnande om delaktighet och inflytande som lärandeobjekt.
Forts. Planering och genomförande utifrån lärardimensionen l Fokus flyttas från aktiviteter och det man planerar att göra till vad som förväntas ske med barnen. Vad man vill att barn skall få erfarenheter av och ha möjlighet att utveckla ett kunnande om. Vad det valda målet innebär för barn, verksamheten, den egna lärarrollen och ledarskapet.
Dokumentation, perspektiv och definition 1. Att följa och påverka barns utveckling och progression i lärandet. 2. Att följa och påverka verksamhetens utveckling. 3. Ledarens ansvar. Dokumentation utifrån fyra dimensioner: Utvalt läroplansmål [Delaktighet/inflytande] Lärarnas föreställningar om målets innebörd och innehåll. Hur på vilket sätt innehållet genomförts i verksamheten. Barns meningsskapande kring innehållet.
Utvärdering av förskolans kvalitet Vad skall man utvärdera, hur och vem som skall göra detta? Extern utvärdering kontra självvärdering. Fastställda/standardiserade kriterier kontra egna/anpassade kriterier. (ECERS) Pedagogisk utvärdering utifrån samhälls- lärar- barnoch verksamhetsdimension är: Teoriinriktad, struktur, innehålls, process och resultatinriktad, har summativa och formativa intentioner, är praktikbaserad och målstyrd.
Att utvärdera barns kommunikativa förm rmåga De olika sätt som barnen kommunicerar på. Hur barn använder språket för att göra sig förstådda. Språkutveckling i samklang med intentionerna i målen. Barns förutsättningar att lära om detta i förskolan. Barnens egna röster och perspektiv träder fram.
Analys och tolkning - Att urskilja mönster Aktiva val av relevanta aspekter att få kunskap om. Mönster - Relateras till planering, mål och verksamhet och till tolkning av något specifikt innehåll. Vad planerade vi? Hur genomfördes det? Individnivå - Vad har hänt med barns meningsskapande? Gruppnivå - Hur ser barnens olika sätt att tala och tänka om något specifikt innehåll ut?
Analysprocessen Barns kunnande med utgångspunkt i barnintervjuer 1. På varje fråga - Variationer av åsikter, önskemål eller kunskaper. 2. Fånga helheter - läs hela intervjun om och om igen - vilka nya mönster framträder? 3. Söka kunskap om variationen i barnens svar utifrån - lärande, lek, lärares förhållningssätt, samspel, genusperspektiv etc. 4. Relatera resultaten det till teorier om lärande, till målen i läroplanen, till förskolans kontext mm.
Generella analysverktyg? Indikatorer - kriterier som analysverktyg Verksamhetsfokus Barns möjlighet att utveckla kunskap om matematik. 1. Vilka olika sorters material och aktiviteter finns och används för: begreppsutveckling, logiskt tänkande, för att testa hypoteser, experimentera, göra beräkningar, uppmärksamma samband, se mönster, formulera och lösa problem? 2. Hur bidrar samtal mellan lärare och barn till att utveckla logiskt resonemang och förmåga att dra slutsatser? 3. Kan barn lära av varandra genom att förklara sitt tänkande, argumentera och dra slutsatser? 4. Dokumenterar, utvärderar och reflekterar lärarna och barnen tillsammans kring uppgifter och problemställningar och används detta för att utveckla intresse för matematik samt ge tilltro till det egna tänkandet?
Strävansm vansmål och måluppfyllelse Verksamheten bedöms - inte enskilda barns kunnande. Kan verksamhetens kvalitet bedömas utan att relateras till barns kunnande? Att bedöma förskolans kvalitet i relation till barns kunnande och läroplansmålen där värderingen läggs på verksamhetens kvalitet.
Måluppfyllelse - barns och ungas kunnande Ett nedslag i tiden. Ett nedslag i lärandeprocessen - föränderligt beroende på innehåll. Det barn ger uttryck för relateras till läroplansmålen och erfarenheter i praktiken. Variationen av sätt att tala och tänka på gruppnivå i relation till en viss uppgift i en specifik situation.
Kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling Kvalitetsredovisningen är den sammanfattande dokumentationen och utvärderingen av var verksamheten befinner sig i sitt kvalitetsarbete vid en viss tidpunkt när det gäller att förverkliga nationella mål. Ledarens ansvar i förhållande till kommunernas och politikernas egna mål. Ledarens ansvar när det gäller val av modeller och metoder för kvalitetsredovisning. Ledarens ansvar att utveckla kvalitetsredovisningen - innehåll styr val av metod. Ledarens ansvar för kompetensen i förskolan.
Att leda kvalitetsutveckling Handlar om organisatoriska, strukturella och innehållsliga förändringar, ändra dagsstrukturen, öka tillgängligheten på befintligt materiel och nyanskaffa. Handlar om att ändra fokus i innehållsfrågor, tema, projektarbete, dokumentation och utvärdering samt att ställa andra frågor när dessa analyseras och tolkas. Lärare funderar över sitt eget arbets- och förhållningssätt och den kunskap man besitter inom olika innehålls- ämnesområden.
Forts. Att leda kvalitetsutveckling Kompetensutvecklande insatser och förbättringsområden bör leda till: Ökad förståelse för hur lärarna skall gå tillväga för att välja tydliga lärandeobjekt. Att möta barn i deras lärande. Observera barns kunnande. Dokumentera och analysera progressionen i lärandet i relation till läroplanen.
Kvalitetsarbete som daglig reflektion 1. Observation, kartläggning, planering, genomförande och dokumentation. 2. Analys och tolkning. 3. Utvärdering och kvalitetsutveckling.
Kvalitetsarbete som systematiskt tillvägagångssätt Observation, kartläggning, planering, genomförande, dokumentation, perspektiv och definition samt utvärdering. Analys, tolkning och resultat/måluppfyllelse. Kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling.