Vin, vatten och geologi Och något om begreppet Terroir Sven Jonasson Vinkunskap II - HT 2007 GU (MHM) Chapa, 2006 1
Vad behövs för att göra vin? Koldioxid + vatten + solljus => socker + syre 6 CO 2 + 6 H 2 O + solenergi C 6 H 12 O 6 (druvsocker) + 6 O 2 Dessutom behövs: Makronäringsämnen (N, P, K) Mikronäringsämnen Socker + vatten + jäst => alkohol + vatten C 6 H 12 O 6 2 CH 3 CH 2 OH + 2 CO 2 + energi Vinets kvalitet beror på Grape Ground Guy Eller: Druva, När, Var, Hur, Vem 2
Vinplantan måste ha någonstans att växa! Platsen = Ground = Var Bestämmer: Medelklimat Markförutsättningar Vattentillgång (dränering och hushållning) Näringstillgång Solexponering Mm 3
Terroir Växtplatsen och dess förhållanden inkl Jordmån Dränering Makro och mikroklimat Urval av mest lämpad druva (mha trial- and error ) Var odlas vin? (Vitis vinifera Europeiska vitis ) 4
Produktionssiffrorna ej aktuella Summa 5 636 500 ha 5
Något om geologi och geologisk historia Geologiska kretsloppet 6
Jordklotets avsvalning är en drivande kraft för geologiska processer Plattektonik förändrar kontinenternas och havens utseende och läge över tiden 7
Den geologiska åldern spelar underordnad roll för vattenkvantitet men viss roll för vattenkvaliteten Några viktiga geologiska begrepp Mineral Bergarter (magmatiska / sedimentära / metamorfa) Erosion / vittring / transport Jordarter / sediment Jordmåner 8
Bergart / vittring / jordart / jordmån bestämmer: Naturlig näringstillgång Dränering Vattenhållning / vattenmagasinering 9
Mineral bergarter - modermaterial Ytbergart Djupbergart 10
Amfibolit Diabas 11
Gabbro Granit 12
Granit detalj (mikroskopbild) Ådergnejs 13
Sandsten Olika minerals vittringsbenägenhet 14
Vittring av mineral gör att näringsämnen som finns i mineralen blir (växt)tillgängliga Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av ph 15
Mineralnäringsämnena i markvattnet kommer dels från vittring av mineral och dels från gödsling Grov men viktig indelning av jordar / sediment Sand Silt Ler 16
USDA Textural triangle Jordarna är olika grova i en sluttning, oftast mer grovkorniga högre upp och mer finkorniga längre ner 17
Porositet - anger hur mycket utrymme det finns av porer och sprickor i en volym (jord eller berg) Hydraulisk konduktivitet (permeabilitet) anger hur lätt vatten kan rinna igenom en jord eller en bergart (hur permeabel jorden eller berget är) Grova jordar (grus, sand) Väldränerade (har hög hydraulisk komduktivitet) Magasinerar inte mycket vatten Finkorniga jordar (silt, lera) Inte särskilt väldränerade (har låg hydraulisk konduktivitet) Magasinerar mycket vatten 18
Sluttningsformer och dränering Corton Hill 19
Dränering beror alltså både av hur grov jorden är och hur marken sluttar Lagom med vatten är viktigt!! God dränering är särskilt viktig under förhållanden där mycket nederbörd kan förekomma och då särskilt nära tidpunkten för skörd Möjlighet till konstbevattning är viktig / nödvändig i områden med låg eller osäker nederbörd ex Mendoza i Argentina ligger i regnskugga från Anderna Californinen låg nederbörd innanför bergen i Coastal Range Bevattning ofta inte tillåten i områden där naturlig nederbörd brukar räcka till 20
Indelning av jord och berg utgående från ler- och kalkhalt (av betydelse exempelvis i Alsace) Kalk - Märgel - Ler (tysk indelning) Kalk(sten) - ren Märgelhaltig kalk Märgelkalk Kalkmärgel Märgel Lermärgel Märgellera Märgelhaltig lera Lera - ren hochprozentiger Kalkstein mergerliger Kalk Mergelkalk Kalkmergel Mergel Tonmergel Mergelton mergerliger Ton hochprozentiger ton Kalkhalt 95 % - 100 %, resten lera Kalkhalt 85 % - 95 %, resten lera Kalkhalt 75 % - 85 %, resten lera Kalkhalt 65 % - 75 %, resten lera Kalkhalt 35 % - 65 %, resten lera Kalkhalt 25 % - 35 %, resten lera Kalkhalt 15 % - 25 %, resten lera Kalkhalt 5 % - 15 %, resten lera Kalkhalt 0 % - 5 %, resten lera 21
Triangeldiagram: sand, lera, kalk Sluttningsriktning och solexponering 22
Vad är mest betydelsefullt: Orientering (riktning), geologiskt material, dränering?? Olika typer av geologi / terroirer (Fanet, 2004) Edge of Faults (Alsace, Bourgogne) Sedimentary Basins (Paris, Aquitaine, La Rioja, Piedmont, Tuscany) Quaternary Terraces (Medoc, Pomerol) Ancient Basement (Port + Vinhos Verdes) Foothills of Mountains (Jura, Chile, Mendoza, California) Volcanic Terroirs (Auvergne, Tokaj) 23
Bergarter i kända vinområden Sedimentära: Kalksten (ex Champagne) Skiffer (ex Mosel) Magmatiska: Granit (ex Hermitage, Beaujolais) Ryolit (ex Tokaj) Exempel på vinområden med olika typer av geologi i Frankrike 24
25
Parisbassängen - Exempel på sedimentär bassäng Förkastningar och tektonik 26
27
Strykning (strike) och stupning (dip) OBS!! => 28
Förkastningsdominerad geologi Exempel Alsace Alsace 29
Vogeserna Rhein-graben Yngre sediment Keuper - märgel Muschelkalk Buntsandstein Granit, gnejs 30
Med både ungefär N-S och O-V orienterade förkastningar fås en mosaik med olika geologiska förhållanden Förkastningar är ofta inte helt plana och parallella ytor Source : Claude SITTLER 31
Flödesdominerad geologi - sediment Exempel SV Frankrike 32
Bordeaux 33
34
Medoc Grusterrass i Medoc 35
Gruaud-Larose 2e Cru Classé St. Julien (Fanet, 2004) 36
Terroir Några citat och åsikter: Halliday (2006) 37
38
Hur finner man bästa platsen för ny vinodling?? Ett exempel från Kalifornien 39
40
Omfattande markundersökningar ger underlag för rekommendationer om vilka jordar som lämpar sig bäst för nyodling av vin 41