Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC"

Transkript

1 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

2 Islay, 1 mars 2018 (-12 C med vindavkylning)

3 Bevis för och emot Snowball Earth-hypotesen från Islay och Garvellachöarna

4 Islay, Finalaggan och Lord of the Isles

5 Garvellachöarna, Hinba och S:t Columba

6 Geologisk karta Skelton et al. (2015)

7 Geologisk karta Skelton et al. (2015)

8 Stratigrafi Jura Quartzite Formation Bonahaven Dolomite Formation Sandsten Kalksten Dolosten Diamiktiter Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds Dolosten Great Breccia Diamiktiter 1-12 Lossit Limestone Formation Mull of Oa Phyllite Formation Dolosten Kalksten Organisk lersten

9 d 13 C data 10 5 Lossit Limestone Formation Port Askaig Tillite Formation Bonahaven Dolomite Formation d 13 C ( ) Prave et al. (2009), Skelton et al. (in prep.)

10 Stratigrafi Jura Quartzite Formation Bonahaven Dolomite Formation Sandsten Kalksten Dolosten Diamiktiter Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds Dolosten Great Breccia Diamiktiter 1-12 Lossit Limestone Formation Mull of Oa Phyllite Formation Dolosten Kalksten Organisk lersten

11 Mull of Oa Phyllite Formation Islay Grafit Muskovit Kvarts Kvartsådra Dolomit Pyrit

12 Stratigrafi Jura Quartzite Formation Bonahaven Dolomite Formation Sandsten Kalksten Dolosten Diamiktiter Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds Dolosten Great Breccia Diamiktiter 1-12 Lossit Limestone Formation Mull of Oa Phyllite Formation Dolosten Kalksten Organisk lersten

13 d 13 C data 10 5 Lossit Limestone Formation Port Askaig Tillite Formation Bonahaven Dolomite Formation d 13 C ( ) Prave et al. (2009), Skelton et al. (in prep.)

14 Lossit Limestone Formation Islay

15 Stratigrafi Lossit Limestone Formation Dolosten, Garvellachöarna Kalksten Dolosten

16 Lossit Limestone Formation Islay

17 Lossit Limestone Formation Ooider och kindtandsstrukturer

18 Lossit Limestone Formation Ooider, Islay

19 Lossit Limestone Formation Kindtandsstrukturer, Islay

20 Lossit Limestone Formation Kindtandsstrukturer, Islay

21 Lossit Limestone Formation Stromatoliter, Islay

22 Lossit Limestone Formation Stromatoliter, Garvellachöarna

23 Lossit Limestone Formation Ökenrosor, Garvellachöarna

24 Stratigrafi Jura Quartzite Formation Bonahaven Dolomite Formation Sandsten Kalksten Dolosten Diamiktiter Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds Dolosten Great Breccia Diamiktiter1-12 Lossit Limestone Formation Mull of Oa Phyllite Formation Dolosten Kalksten Organisk lersten

25 d 13 C data 10 5 Lossit Limestone Formation Port Askaig Tillite Formation Bonahaven Dolomite Formation d 13 C ( ) Prave et al. (2009), Skelton et al. (in prep.)

26 Port Askaig Tillite Formation Avsättningskontakt, Garvellachöarna Port Askaig Tillite Formation Lossit Limestone Formation Stenar

27 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 1-12) Vattenavsatt morän Dolostenar

28 Vattenavsatt morän Is Vattenavsatt morän

29 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 1-12) Albit/kvarts omvandlingar, Garvellachöarna Dolosten Albit Kvarts Dolomit = CaMg(CO 3 ) 2 Albit = NaAlSi 3 O 8 Kvarts = SiO 2

30 Stratigrafi Jura Quartzite Formation Bonahaven Dolomite Formation Sandsten Kalksten Dolosten Diamiktiter Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds Dolosten Great Breccia Diamiktiter 1-12 Lossit Limestone Formation Mull of Oa Phyllite Formation Dolosten Kalksten Organisk lersten

31 Port Askaig Tillite Formation Great Breccia, Garvellachöarna

32 Port Askaig Tillite Formation Great Breccia, Garvellachöarna

33 Port Askaig Tillite Formation Great Breccia, Garvellachöarna

34 Port Askaig Tillite Formation Great Breccia, Garvellachöarna

35 Port Askaig Tillite Formation Great Breccia, Garvellachöarna

36 Port Askaig Tillite Formation Great Breccia, Garvellachöarna

37 Glacitektonism Is Glacitektonism

38 Port Askaig Tillite Formation Great breccia, Islay Port Askaig Tillite Formation Stenar Lossit Limestone Formation

39 Bottenmorän Is Bottenmorän

40 Stratigrafi Jura Quartzite Formation Bonahaven Dolomite Formation Sandsten Kalksten Dolosten Diamiktiter Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds Dolosten Great Breccia Diamiktiter 1-12 Lossit Limestone Formation Mull of Oa Phyllite Formation Dolosten Kalksten Organisk lersten

41 Port Askaig Tillite Formation Dolosten, Garvellachöarna Disrupted Beds Dolosten Great Breccia

42 Stratigrafi Jura Quartzite Formation Bonahaven Dolomite Formation Sandsten Kalksten Dolosten Diamiktiter Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds Dolosten Great Breccia Diamiktiter 1-12 Lossit Limestone Formation Mull of Oa Phyllite Formation Dolosten Kalksten Organisk lersten

43 Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds, Garvellachöarna

44 Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds, Islay

45 Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds, Garvellachöarna Hematit Siderit

46 Stratigrafi Jura Quartzite Formation Bonahaven Dolomite Formation Sandsten Kalksten Dolosten Diamiktiter Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds Dolosten Great Breccia Diamiktiter 1-12 Lossit Limestone Formation Mull of Oa Phyllite Formation Dolosten Kalksten Organisk lersten

47 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 14-47) Vattenavsatt morän, Garvellachöarna Granit

48 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 14-47) Vattenavsatt morän, Islay Granit

49 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 14-47) Vattensorterade sediment med dropstenar, Garvellachöarna Dropsten

50 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 14-47) Vattensorterade sediment med dropstenar, Islay Dropsten

51 Vattensorterade sediment med dropstenar Is Vattensorterade sediment med dropstenar

52 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 14-47) Pseudomorfer efter polygonala iskilar, Garvellachöarna

53 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 14-47) Pseudomorfer efter polygonala iskilar, Garvellachöarna

54 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 14-47) Frostsprängd stenar, Garvellachöarna

55 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 14-47) Frostsprängd stenar, Garvellachöarna

56 Port Askaig Tillite Formation (Diamiktiter 14-47) Kryoturbation, Garvellachöarna

57 Permafrost Is Permafrost

58 Stratigrafi Jura Quartzite Formation Bonahaven Dolomite Formation Sandsten Kalksten Dolosten Diamiktiter Port Askaig Tillite Formation Disrupted Beds Dolosten Great Breccia Diamiktiter 1-12 Lossit Limestone Formation Mull of Oa Phyllite Formation Dolosten Kalksten Organisk lersten

59 d 13 C data 10 5 Lossit Limestone Formation Port Askaig Tillite Formation Bonahaven Dolomite Formation d 13 C ( ) Prave et al. (2009), Skelton et al. (in prep.)

60 Bonahaven Dolomite Formation Islay

61 Bonahaven Dolomite Formation Stromatoliter Islay Stromatolit

62 Bonahaven Dolomite Formation Stromatoliter Islay Stromatolit

63 Bonahaven Dolomite Formation Stromatoliter Islay Stromatoliter

64 Bonahaven Dolomite Formation Stromatoliter Islay Stromatoliter

65 Bonahaven Dolomite Formation Korsskiktning och böljeslagsmärke, Islay

66 Bonahaven Dolomite Formation Lersprickor, Islay

67 Bonahaven Dolomite Formation Biofilmpolygoner, Islay

68 Bonahaven Dolomite Formation Biofilmpolygoner, Islay

69 Bonahaven Dolomite Formation Aragonit (?), Islay

70 Bonahaven Dolomite Formation Aragonit (?), Islay

71 Bonahaven Dolomite Formation Anhydritnoduler, Islay

72 Bonahaven Dolomite Formation Gips, Islay

73 Bonahaven Dolomite Formation Gips, Islay Kalcit Lersten Kvarts Pyrit

74 T( C) Vilken temperatur var det under Snowball Earth? Linda Löwhagen Alasdair Skelton

75 Mål med forskningsstudien Genom att mäta de stabila isotoperna för väte (H) och syre (O) i utvalda bergarter på Islay och Garvellachöarna räknar vi med att få en temperaturindikator för det meteoriska vattnet* vid tiden då bergarterna bildades. *Meteoriskt vatten är vatten som kommer från regn och annan nederbörd

76 Syreisotoper O 18 O d 18 O

77 Väteisotoper H 2 H d 2 H

78 Meteoriskt vatten Interglacial Lättare d 2 H d 18 O Tyngre Hav Glacial Hav Låg höjd/ nära ekvatorn Is Hög höjd/ nära någon av polarna

79 Den meteoriska vattenlinjen d 18 O d 2 H Kallare, närmare polerna Varmare, närmare ekvatorn -400 Craig (1961)

80 Dansgaards paleotermometer d 18 O T = (d 18 O + 13,6)/0.69 Xi (2014), Dansgaard (1964)

81 Fältarbete på Islay och Garvellachöarna

82 Provtagning av lerstenar

83 Stenlabb

84 Muskovit (innehåller väte och syre)

85 Isotopanalyser

86 Teori Vad har hänt med vattnet under alla dessa miljoner år? d 18 O d 2 H Meteoriskt vatten Porvatten

87 Teori Vad har hänt med vattnet under alla dessa miljoner år? d 18 O d 2 H Vatten Lera

88 Teori Vad har hänt med vattnet under alla dessa miljoner år? d 18 O d 2 H Lera Muskovit -100

89 Resultat Vi använder våra data och går baklänges i historien d 18 O d 2 H Muskovit -100

90 Resultat Vi använder våra data och går baklänges i historien d 18 O d 2 H Lera Muskovit -100

91 Resultat Vi använder våra data och går baklänges i historien d 18 O d 2 H Vatten Lera

92 Resultat Vi använder våra data och går baklänges i historien d 18 O Meteoriskt vatten Porvatten d 2 H d 2 H = 0 to -30 d 18 O = -1 to -5 T = (d 18 O + 13,6)/0.69 = 12 to 18 C

93 T( C) Temperaturen när Port Askaig Tillite Formation bildades var mellan 12 till 18 C vid S.

94 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologisk bevis för och emot hypotesen Bergarter Sedimentärastrukturer Paleoklimat och miljö Lagerföljd Fossil

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologiska och geokemiska bevis för och emot hypotesen Lagerföljd Sedimentära strukturer och fossil Paleoklimat

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geokemisk bevis för och emot hypotesen Grundämneskoncentrationer Fe Mg/Ca Mn 2+ Mineralogi 2+ Paleoklimat och miljö

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geologisk tid Marinoan Sturtian 0 4000 1000 3000 2000 700 600 500 400 300 200 100 1 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Temperatur

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Dina lärare Om kursen Orienteringskursen Snowball Earth-hypotesen handlar om ett flertal världsomfattande - s.k.

Läs mer

Bachelor Thesis. Degree Project in Geology 30 hp. Maria Strand. Stockholm 2019

Bachelor Thesis. Degree Project in Geology 30 hp. Maria Strand. Stockholm 2019 Bachelor Thesis Degree Project in Geology 30 hp Petrologiska och geokemiska proxier för kemisk och fysisk vittring efter Snowball Earth Maria Strand Stockholm 2019 Department of Geological Sciences Stockholm

Läs mer

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var? Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% av geologisk g tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter metamorfoserade eller eroderade Prekambriska

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på 1. Marmor är en så kallad metamorf bergart. Det innebär att den tidigare var en annan bergart som omvandlats genom höga tryck och höga temperaturer. Marmor ofta används till att göra golv, trappor och

Läs mer

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk Jessica Jennerheim, Lunds universitet

Läs mer

Kapitel 9. Jordens klimathistoria

Kapitel 9. Jordens klimathistoria Kapitel 9 Jordens klimathistoria 178 Klimathistoria Organismer uppstod på jorden kort efter att den bildats, men alla kända organismer behöver vatten Temperaturen på jorden har antagligen under hela denna

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar

Läs mer

Pannotia (~600 ~540 Ma) Rodinia (~1.1 Ga ~750 Ma) Svalbard Columbia (~ Ga) Nena (~1.8 Ga)

Pannotia (~600 ~540 Ma) Rodinia (~1.1 Ga ~750 Ma) Svalbard Columbia (~ Ga) Nena (~1.8 Ga) Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% a av geo geologisk og s tid d 4600 Ma till ca. 540 Ma Prekambriska superkontinenter? Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter

Läs mer

KBS-3. 2011-06-15 Bentonitsymposiet i Oskarshamn

KBS-3. 2011-06-15 Bentonitsymposiet i Oskarshamn Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? SKB:s krav på buffertens egenskaper och sammansättning och hur de verifieras Patrik Sellin, SKB KBS-3 2 SKB:s krav på buffertens

Läs mer

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19 Bilaga 2 Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19 Metod: Spade Mätning: XRF Referensyta: 0.5 m över vattenytan Övrigt (t.ex. väder): Uppehåll, 12 C Provtagare: Veronika Landin Norr om bruket: 3.5

Läs mer

Stensamling Art.nr: 30422

Stensamling Art.nr: 30422 Förrådsgatan 33A Tel +46-(0)501 163 44 sagitta@sagitta.se SE-542 35 Mariestad Fax +46-(0)501 787 80 www.sagitta.se Stensamling Art.nr: 30422 Materiel Stensamling, Instuderingsark och Sorteringsark. Sorteringsarket

Läs mer

Natursten. ger karaktär och identitet till våra offentliga rum. Kurt Johansson. Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010

Natursten. ger karaktär och identitet till våra offentliga rum. Kurt Johansson. Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010 Natursten ger karaktär och identitet till våra offentliga rum Kurt Johansson Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010 1 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial ger stora MÖJLIGHETER men har vissa BEGRÄNSNINGAR

Läs mer

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Handledning. Innehållsförteckning

Handledning. Innehållsförteckning 1 Handledning Denna broschyr har tagits fram för att öka förståelsen för metall- och mineralindustrin i dagens samhälle. Innehållet har utformats med utgångspunkt från grundskolans styrdokument för år

Läs mer

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. 1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,

Läs mer

Exkursionsguide: Väddö

Exkursionsguide: Väddö Exkursionsguide: Väddö Väddökusten i östra Uppland ger en god inblick i Bergslagens geologiska uppbyggnad. Här kan man förundras över naturens komplexitet. En bra startpunkt för upptäcksfärden är det lilla

Läs mer

Natursten. som bygg- och anläggningsmaterial. Kurt Johansson. Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp StenForsk, Kristianstad 2014

Natursten. som bygg- och anläggningsmaterial. Kurt Johansson. Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp StenForsk, Kristianstad 2014 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial Kurt Johansson Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp StenForsk, Kristianstad 2014 1 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial ger stora MÖJLIGHETER men har vissa

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

MinBas-dagen 14 dec 2017

MinBas-dagen 14 dec 2017 Kenneth Fjäder, Nordkalk & Leif Johansson, Lunds universitet MinBas-dagen 14 dec 2017 Presenterat av Matias Eriksson Nordkalk AB och Umeå Universitet Målsättning Ta fram ny kunskap om de kemiska och fysiska

Läs mer

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform. HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet

Läs mer

Jordbävningar. Bild: CNN

Jordbävningar. Bild: CNN Jordbävningar Bild: CNN Dina lärare Bild av Erik Sturkell: Filippa Rosenberg/SR; ovriga bilder: Stockholms universitet Om kursen Orienteringskursen Jordbävningar handlar om Jordens struktur, plattektonik,

Läs mer

Mineral & bergarter. Den hårda systematike"

Mineral & bergarter. Den hårda systematike Mineral & bergarter Den hårda systematike" Jonas Arvidsson, 2004 Mål med avsnittet När vi är färdiga med genomgången av mineral och bergarter skall du kunna: Skilja mellan ett mineral och en bergart Kunna

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd produktionsplanering Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk MinBaS-dagen 18

Läs mer

Vin, vatten och geologi

Vin, vatten och geologi Vin, vatten och geologi Och något om begreppet Terroir Sven Jonasson Vinkunskap II - HT 2007 GU (MHM) Chapa, 2006 1 Vad behövs för att göra vin? Koldioxid + vatten + solljus => socker + syre 6 CO 2 + 6

Läs mer

Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen

Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen Välkommen till geologipromenaden 1. Geologilunden vid Naturcentrum I denna rundvandring, där du själv bestämmer takten, träffar du på några olika bergarter

Läs mer

Förra föreläsningen Introduktion - Principer

Förra föreläsningen Introduktion - Principer Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling

Läs mer

Geologi. 2005 Erik Cederberg

Geologi. 2005 Erik Cederberg Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än

Läs mer

Tabeller för mineralbestämning

Tabeller för mineralbestämning Tabeller för mineralbestämning Tabell 1. Specifik vikt (G) G Mineral G Mineral G Mineral

Läs mer

AVDELNING V MINERALISKA PRODUKTER KAPITEL 25 SALT; SVAVEL; JORD OCH STEN; GIPS, KALK OCH CEMENT

AVDELNING V MINERALISKA PRODUKTER KAPITEL 25 SALT; SVAVEL; JORD OCH STEN; GIPS, KALK OCH CEMENT AVDELNING V MINERALISKA PRODUKTER KAPITEL 25 SALT; SVAVEL; JORD OCH STEN; GIPS, KALK OCH CEMENT Anmärkningar 1. Om inte annat följer av HS-numrens lydelse eller av anmärkning 4 till detta kapitel omfattar

Läs mer

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra. 1. Jorden värms delvis upp av växthuseffekten, dvs. mycket av den strålning som kommer in från solen stannar kvar kring jorden och i atmosfären. Vilka av följande brukar klassas som de vanligaste växthusgaserna

Läs mer

KALK FÖR VATTENRENING

KALK FÖR VATTENRENING KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Omholmens reningsverk

Omholmens reningsverk Sotenäs kommun Göteborg 2010-03-25 Datum 2010-03-25 Uppdragsnummer 61461038379 Tomas Trapp Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018. LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006)

Bilaga 6. Reviderad fyndlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) Bilaa 6. Reviderad fyndlista från kulturlaer utanför rottan Stora Förvar, (Hanna Sundeen 2006) REG. 1 3 AVSLAG FLINTA ÖSTRA HÖGEN 170/171 RÖRT LAGER, YTLAGER 159 119 2 117 KÄRL? KERAMIK VÄSTRA HÖGEN 170.50

Läs mer

Vägplan, Projektnummer:

Vägplan, Projektnummer: TEKNISK PM GEOTEKNIK Väg 21 Kristianstad-Hässleholm Viltpassage och viltsäkring på delen Vankiva-Önnestad Kristianstads och Hässleholms kommuner, Skåne Län Vägplan, 2016-09-15 Projektnummer: 138598 1 Trafikverket

Läs mer

Anläggning. Förväntade studieresultat. Anläggning. Undervisande lärare. Kursens uppläggning. Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad

Anläggning. Förväntade studieresultat. Anläggning. Undervisande lärare. Kursens uppläggning. Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad Anläggning Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad Anläggning Kursen behandlar grundläggning av byggnader samt anläggningar och väg- och vattenbyggnadsteknik. Vattenbyggnadsteknik behandlar vattenförsörjning,

Läs mer

Lagring av vatten för att möta vattenbrist i kustnära områden

Lagring av vatten för att möta vattenbrist i kustnära områden Bosse Olofsson Vatten och miljöteknik, KTH Lagring av vatten för att möta vattenbrist i kustnära områden 2017-11-29 200 m Så såg det ut när det var som värst 1961-2014 Mycket över normalt: >p85 Över normalt:

Läs mer

Grundvattenkontrollprogram

Grundvattenkontrollprogram Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA KOMMUN 2004 Rapport Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2005:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2 Sammanfattning Ett program för kontroll av

Läs mer

Riddarhyttan Resources AB. 1: 250 000 karthlad Eidsvoll

Riddarhyttan Resources AB. 1: 250 000 karthlad Eidsvoll '117 Bergvesenet Rapportarkivet />ostboks 3011, N-744 frondlicim 4-`Bergvesenet rapport nr ntern Journal nr nterm arkiv nr Rapport lokalisering Gradering 4609 1833 99 dpen Kommer fra..arkiv Ekstern rapport

Läs mer

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Dricksvatten på SLV Forskning och utveckling (riskvärdering) Kontroll och stöd (riskhantering) Regelarbete nationellt

Läs mer

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar

Läs mer

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2007:1

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2007:1 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2007: Dnr 423-874-2005 Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds och Lars Östlin Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 80 82 Gävle. Dnr

Läs mer

Grundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7

Grundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7 2007-06-05 Berggrundens uppbyggnad Grundämnena i jordskorpan bildar genom olika kemiska kombinationer ett stort antal olika mineral som i sin tur bildar de bergarter som bygger upp vår berggrund. Jordskorpan

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Uppdr. nr. 10171536 MARIESTADS KOMMUN TJÖRNUDDEN, BROMMÖSUND DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson Uppdr. nr. 10171536

Läs mer

Utställningstexter MINERALEN. Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling

Utställningstexter MINERALEN. Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling Utställningstexter MINERALEN Mineralen är bergarternas byggstenar. De består av atomer och molekyler, som är ordnade i en regelbunden, tredimensionell

Läs mer

Exkursionsguide: Väddö

Exkursionsguide: Väddö Exkursionsguide: Väddö Väddökusten i östra Uppland ger en god inblick i Bergslagens geologiska uppbyggnad. Här kan man förundras över naturens komplexitet. En bra startpunkt för upptäcksfärden är det lilla

Läs mer

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

1. Kontaktuppgifter till sökande. 2. Ombud (fullmakt ska bifogas) 3. Entreprenör som utför dumpningen. Ansökan om dispens från förbud mot dumpning

1. Kontaktuppgifter till sökande. 2. Ombud (fullmakt ska bifogas) 3. Entreprenör som utför dumpningen. Ansökan om dispens från förbud mot dumpning Ansökan om dispens från förbud mot dumpning 562 Skicka ansökan till vastragotaland@lansstyrelsen.se 1. Kontaktuppgifter till sökande Namn: Organisationsnummer: Privatperson Företag Annat: 2. Ombud (fullmakt

Läs mer

Metodik för mätning och utvärdering av PAH i porgas

Metodik för mätning och utvärdering av PAH i porgas etodik för mätning och utvärdering av PAH i porgas Erfarenheter från två gasverksområden Pär-Erik Back och ichael Pettersson par-erik.back@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Konceptuell modell

Läs mer

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över

Läs mer

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

Foto Lennart Lundwall

Foto Lennart Lundwall Mörtlösahagen. Berghäll som slipats rund av inlandsisen och bördig lera på slätten nedanför, exempel på avgörande karaktärer för landskapet som studeras inom ämnet geologi. Grunden för allt Foto Lennart

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

Jordbävningar. Bild: CNN

Jordbävningar. Bild: CNN Jordbävningar 1 Bild: CNN Kan man förutsäga jordbävningar? No. Neither the USGS nor any other scientists have ever predicted a major earthquake. We do not know how, and we do not expect to know how any

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G)

SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) NACKA KOMMUN SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) Befintlig överbyggnad väg PM nr 2 Geoteknik. 2011-04-07 rev 110504 Beställare Nacka kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen

Läs mer

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Senioruniversitetet i Stockholm Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Svenska landskap 1560 Ett område som ägs och disponeras av en person, en ätt eller annan gruppering, som skapat ett

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Rapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013

Rapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013 1(17) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2013 Alexandra Skopal Miljöinspektör Rapport 2013:15 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(17) Sammanfattning Sedan 1992 finns

Läs mer

MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT GEOTEKNIK (MUR GEO)

MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT GEOTEKNIK (MUR GEO) MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT GEOTEKNIK (MUR GEO) PEAB BOSTAD AB UPPDRAGSNUMMER 3372025500 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING NYKÖPING SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE

Läs mer

MinBaS Mineral Ballast Sten PROGRAMOMRÅDE 4: APPLIKATIONSUTVECKLING STENINDUSTRIN. Stenindustrin. från kunskapsuppbyggnad till marknad

MinBaS Mineral Ballast Sten PROGRAMOMRÅDE 4: APPLIKATIONSUTVECKLING STENINDUSTRIN. Stenindustrin. från kunskapsuppbyggnad till marknad Stenindustrin från kunskapsuppbyggnad till marknad Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut AB 1 BAKGRUND för stenbranschen inför MinBaS programmen: - Sverige har lägsta per-capita-användning av

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

ett klassrumsmaterial

ett klassrumsmaterial Lärarhandledning FÖRHISTORISKT LIV ett klassrumsmaterial Att arbeta med äkta fossil är spännande om din klass jobbar med livets utveckling. I det här materialet hittar du både fakta om fossil och elevuppgifter

Läs mer

Reningsverk Bydalen - Geologi

Reningsverk Bydalen - Geologi Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av

Läs mer

Markundersökningar. ÅF Infrastruktur AB

Markundersökningar. ÅF Infrastruktur AB Markundersökningar ÅF Infrastruktur AB 1 Varför välja ÅF? Stark organisation med kvalificerad personal Kvalitetstänk vid markundersökningar Hållbarhetstänk på alla nivåer Vänder man sig till ÅF får man

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Hiatus - Sveriges första sällskapsspel i sedimentologi

Hiatus - Sveriges första sällskapsspel i sedimentologi Hiatus - Sveriges första sällskapsspel i sedimentologi Ida Höglund Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, kandidatarbete, nr 381 (15 hp/ects credits) Geologiska institutionen Lunds universitet

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för

Läs mer

Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning

Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning Charlotta Tiberg, SGI Carin Sjöstedt, SLU Karin Karlfeldt-Fedje, Renova Anette Hälldal, Vattenfall 2019-04-05 Syfte Att identifiera huvudsakliga

Läs mer

Natursten. Industrimineral SVERIGES NATURRESURSER. Metall, mineral, ballast, energitorv och grundvatten så här mycket producerar och använder vi!

Natursten. Industrimineral SVERIGES NATURRESURSER. Metall, mineral, ballast, energitorv och grundvatten så här mycket producerar och använder vi! Energitorv Industrimineral Koppar Natursten Ballast Guld Järnmalm SVERIGES NATURRESURSER Metall, mineral, ballast, energitorv och grundvatten så här mycket producerar och använder vi! Sveriges naturresurser

Läs mer