Grundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7
|
|
- Stina Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Berggrundens uppbyggnad Grundämnena i jordskorpan bildar genom olika kemiska kombinationer ett stort antal olika mineral som i sin tur bildar de bergarter som bygger upp vår berggrund. Jordskorpan består av <100 grundämnen som i sällsynta fall förekommer som enskilda mineral. Kemiska kombinationer av atomer i ordnade kristallformer är dock de vanligaste formerna av mineral. Grundämnena i våra mineral är ofta att betrakta som naturens självklara byggstenar. Uppskattningsvis finns ca 4000 kända mineral. De vanligaste grundämnena i jordskorpan är syre och kisel följt av aluminium och järn. Åtta grundämnen bildar totalt ca 98 % av jordskopans kemiska uppbyggnad. Grundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0 Kisel (Si) 30,6 23,2 Aluminium (Al) 7,9 8,9 Järn (Fe) 3,3 6,8 Kalcium (Ca) 3,0 8,4 Natrium (Na) 2,7 2,0 Kalium (K) 2,7 0,2 Magnesium (Mg) 1,3 4,3 Övriga 1,7 2,2 De vanligaste mineralen i jordskorpan är kvarts, kalifältspat, plagioklas, glimmer, hornblände, pyroxen, olivin och olika slags karbonat där de vanligaste grundämnena ingår i olika mängd. Dessa ingår i de vanligaste bergarterna som indelas i tre huvudgrupper beroende på deras bildningssätt. Magmatiska bergarter Kallas även för eruptiva bergarter bildade ur en magmasmälta. Gruppen delas in i vulkaniska bergarter (ex. basalt och ryolit), gångbergarter (ex diabas) och djupbergarter (ex, granit, syenit och gabbro). Extrusiva magmatiska bergarter har bildats genom vulkanism, dessa kallas också för vulkaniska bergarter. Intrusiva magmatiska bergarter har bildats genom att magma har stelnat på ett större djup eller genom att magma har trängt upp genom och stelnat i sprickor. Magmatiska bergarter kan klassas som sura eller basiska beroende på deras kemiska sammansättning. Grupperna är: Ultrabasiska <45% SiO2, förekommer i manteln Basiska 45-52% SiO2, ex gabbro i oceanisk jordskorpa Intermediära 52-63% SiO2, ex diorit, vanlig i kontinental jordskorpa Sura >63% SiO2, ex granit, vanligast i kontinental jordskorpa Magman är en gashaltig flytande bergartssmälta. Primär magma (mantelmaterial) är kiselsyrefattig med högre halter av magnesium och järn. Sekundär magma bildas genom uppsmältning av äldre bergarter och är kiselsyrerikare och har högre halt av kalium. Ur den primära magman bildas s.k. basiska (kvartsfattiga bergarter), medan den sekundära magman ger upphov till sura (kvartsrika), granitiska bergarter. Ignimbrit: Pyroklastisk bergart avsatt ur partikelbemängda gasmoln där partiklarna sammansvetsats pga. hög värme. Porfyr: Sur gångbergart med stora strökorn av fältspat eller kvarts. Diapir: massformad kropp av plastisk bergarter som pressas upp genom ovanliggande berggrund. Pyroxen: Bergartsbildande mineral i magmatiska bergarter av basisk eller ultrabasisk sammansättning. Ryolit: Lavabergart med Granitisk sammansättning och som har en tät glasig grundmassa med porfyrisk textur.
2 Den sekundära magman tränger upp genom jordskorpan som diapirer pga. lägre densitet än omgivande berggrund. Magma som stelnar på stort djup ger upphov till grovkorniga djupbergarter. Genom långsam stelning får mineralen tid att utvecklas till stora kristaller. Djupbergarterna karakteriseras av; helt kristallina bergarter, stora kristaller, homogen textur och runda vittringsformer. Gångbergarterna är bildade genom att magma stelnat i ytnära sprickor. De är i allmänhet finkorniga och porfyriska. Med porfyrisk menas att det finns större kristaller (strökorn) i en finkornigare mellanmassa. Diabas är en typisk basisk gångbergart. De magmatiska ytbergarterna (vulkaniterna) eller lavabergarterna är finkorniga, ibland glasiga och/eller porfyriska. Detta pga. snabb avkylning av magman (lavan) på jordytan. Till vulkaniterna hör lavor och ignimbriter som runnit i smält form. Lavabergarterna karakteriseras av; finkornighet, ofta porfyrisk textur, hålrum och blåsor, flytstrukturer, pelarförklyftning. Sedimentära bergarter Sedimentära bergarter är avlagrade på jordens yta och kan delas in i två grupper; de som är avsatta i vattenmiljö och de som är avsatta på land. Genom olika vittrings- och erosionsprocesser bryts bergarter ner. Vittringsprodukter i form av grus, sand och lera transporteras i huvudsak med vatten vidare till en plats där de avsätts sedimenterar. Grovt material avsätts närmare erosionplatsen och finare längre bort. När sedimenten packas ökar trycket och temperaturen med tilltagande djup och överlagrande sedimentmäktighet. Genom denna s.k. diagenetiska process (litifiering) bildas våra vanligaste sedimentära bergarter såsom konglomerat, sandsten, skiffer och lersten. Dessa sediment benämns ofta för alloktona sedimentbergarter eftersom de ingående sedimenten har transporterats dit de avlagrats och omvandlats till sedimentär bergart. De kan vidare delas in i terriklastiska (lera, sandsten, konglomerat) och pyroklastiska avlagringar (ex vulkanisk aska, tuff, agglomerat) eftersom de har ett ursprung genom vittring av befintliga bergarter.
3 Autoktona sedimentära bergarter är bildade in situ, dvs. på plats. Dessa indelas i kemiskt utfällda (ex, evaporiter; gips, stensalt), organiska (ex kol, kalksten) och residualbergarter (ex. vittringsjordar; laterit, i vissa fall kaolin). Sedimentär berggrund har en mycket stor utbredning på jorden. Uppskattningsvis består ca 2/3 av jordens yta av sedimentär berggrund. Stora sedimentmäktigheter, (uppemot 10 km) finns i Bengaliska bukten och i den Mexikanska Golfen. Källa: C. Svensson, LTH, Lund Metamorfa bergarter Det grekiska ordet metamorfos betyder omvandling. De metamorfa bergarterna bildas genom omvandling av tidigare bildade bergarter genom förändring av tryck och temperatur. Ursprungsbergarten kan vara magmatisk, sedimentär eller en tidigare omvandlad bergart. Metamorfosen förändrar den mineralogiska och strukturella uppbyggnaden av den ursprungliga bergarten. Omvandlingsgraden (metamorfosgraden) är beroende på vilka tryck, temperaturer och hur lång tid som är involverad i processen. Plattektoniken är en grundläggande förutsättning för uppkomsten av metamorfa bergarter. Genom den påtvingade termiska och mekaniska dynamik som plattektoniken ger upphov till, utsätts bergmassor för kraftiga spänningar och tryck. I anslutning till subduktionzoner kommer bergarter att pressas ner på djupet och därigenom påverkas av kraftig höjda temperaturer samt tryck och därigenom omvandlingsgrad. Det finns fem olika dominerande typer av metamorfos. Kontaktmetamorfos - Sidobergarterna runt ett intrusiv omvandlas pga. förhöjda temperaturer (ex. Marmor, kvartsit, fläckskiffer och hornfels). Dynamometamorfos - Plastisk deformation av bergarterna i anslutning till förkastningszoner, ex. breccia och mylonit. Nedsänkningsmetamorfos Omvandling orsakad av successivt ökande temperatur och tryck pga. överlagring av yngre bergarter. Förekommer i sedimentationsbasssänger. Hydrotermal metamorfos Omvandling orsakad av varma lösningar som cirkulerar i sprickor i anslutning till vulkanism. Regionalmetamorfos Omfattande omvandling i samband med konvergerande plattgränser (ex. glimmerskiffer, fyllit, täljsten, kvartsit, amfibolit, hälleflinta och gnejs). Gnejs. Foto: M. Erlström
4
5 Omvandlingen resulterar ofta i en strukturell och mineralogisk omvandling av ursprungsbergarten. Såväl nya som omkristalliserade mineral bildas. Bergarten bildar med ökad omvandlingsgrad successivt utseende. Omvandlingsgraden kan beskrivas med ett antal nyckelmineral (indexmineral) som är karakteristiska för de olika graderna (facies). Man urskiljer sju huvudsakliga facies; zeolit-, hornfels-, grönskiffer-, amfibolit-, blåskiffer-, eklogit- och granulitfacies. De metamorfa bergarterna kan även delas in efter deras textur och struktur. Man skiljer på folierade och massformiga metamorfa bergarter. Foliationen är en karakteristisk struktur där de antingen låter sig klyvas utefter horisontella, parallella plan eller uppvisar en bandning. Sveriges berggrund Sveriges berggrund består av tre huvudenheter, urberget, rester av ett sedimentbergartstäcke och fjällberggrunden. Urberget utgör en del av ett ur berggrundssynpunkt stabilt område, den Baltiska urbergsskölden. Denna utgörs av bergarter bildade under prekambrisk tid, dvs. från tiden för jordens bildning för ca 4600 miljoner år sedan och fram till kambrium för ca 545 miljoner år sedan. Dess berggrund har bildats genom flera bergskedjebildningar s.k. orogeneser, då sedimentära och vulkaniska bergarter veckats och omvandlats på olika djup i jordskorpan. Stora magmaintrusiv trängde upp genom skorpan i samband med veckningarna och bildade i huvudsak granitiska bergarter. Skölden är indelad i olika provinser med hänsyn till ålder och geologisk utvecklingshistoria. De äldsta bergarterna i Sverige är arkeiska, dvs. mer än miljoner år gamla, och har vid åldersbestämningar givit åldrar mellan ca och miljoner år. Bergarter av arkeisk ålder förekommer i begränsad omfattning i nordligaste Sverige. Bergarterna i den övriga delen av norra samt östra och sydöstra Sverige är i huvudsak ca miljoner år gamla. De är bildade och i många fall också omvandlade i samband med den s.k. svekokarelska bergskedjebildningen. Den senare har också påverkat de arkeiska bergarterna. Berggrunden i sydvästra Sverige är mellan och 550 miljoner år gammal och har därefter omvandlats kraftigt under den s.k. svekonorvegiska bergskedjebildningen som ägde rum för ca miljoner år sedan. I södra Västsverige och Blekinge finns även rester av omfattande omvandlingar av berggrunden för omkring miljoner år sedan. Ovanpå urbergsskölden förekommer fanerozoiska sedimentära bergarter som är yngre än ca 545 miljoner år. Dessa täcker idag urberget i stora delar av Skåne, Öland och Gotland, Östgöta- och Närkeslätten, Västgötabergen, samt trakten kring Siljan i Dalarna och längs fjällranden. De yngsta bergarterna i Sverige utgörs av tertiära, ca 55 miljoner år gamla bildningar, vilka förekommer i sydligaste och sydvästligaste Skåne.
6 Den yngsta bergskedjebildningen i Sveriges berggrund är den kaledoniska, som inträffade för ca miljoner år sedan. Då fick bergarterna i den svenska fjällkedjan sin nuvarande utformning. Bergarterna i fjällkedjan är av prekambriska till siluriska åldrar, dvs. de är äldre än ca 420 miljoner år gamla.
Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merAnläggning. Förväntade studieresultat. Anläggning. Undervisande lärare. Kursens uppläggning. Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad
Anläggning Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad Anläggning Kursen behandlar grundläggning av byggnader samt anläggningar och väg- och vattenbyggnadsteknik. Vattenbyggnadsteknik behandlar vattenförsörjning,
Läs merGeologi. 2005 Erik Cederberg
Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Bergarter, mineral och grundämnen... 1 Bergarternas tre huvudgrupper... 3 Klassificering och namngivning av bergarter... 4 Bergartscykeln... 5 Jordens inre och yttre kretslopp... 6
Läs merMineral & bergarter. Den hårda systematike"
Mineral & bergarter Den hårda systematike" Jonas Arvidsson, 2004 Mål med avsnittet När vi är färdiga med genomgången av mineral och bergarter skall du kunna: Skilja mellan ett mineral och en bergart Kunna
Läs merSten från E22, Norje Sunnansund
UV GAL PM 2013:07 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från E22, Norje Sunnansund Ytterligare analys av sten från E22-projektet Sölve Stensnäs Blekinge, Ysane socken, RAÄ 44, Lokal 12 Erik Ogenhall Omslag:
Läs merGeologins Dag i klassrummet. Praktisk övning. Ta med en sten!
Geologins Dag i klassrummet Praktisk övning Ta med en sten! Årskurs 1-6 (version 2009*) Innehåll Lärarhandledning 1 sida För läraren Elevformulär 1: Upptäck stenen 2 sidor För eleven Elevformulär 2: Bestämningsnyckel
Läs merAnläggning. Förväntade studieresultat. Anläggning. Kursens uppläggning. Undervisande lärare. Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad
Anläggning Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad Anläggning Kursen behandlar grundläggning av byggnader samt anläggningar och väg- och vattenbyggnadsteknik. Vattenbyggnadsteknik behandlar vattenförsörjning,
Läs merJordbävningar och vulkanism
Jordbävningar och vulkanism Lektion 1 / sida 2 De tektoniska plattorna och jordbävningar Världens vulkaner 5p Jordbävningar uppkommer när de spänningar utlöses som byggts upp på grund av rörelser i jordskorpan
Läs merSten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09
UV GAL PM 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från Kjula Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning...
Läs merVälkomna till kursen Världens vulkaner 7,5 hp
Lektion 1 / sida 1 Vad är det egentligen som kommer ut ur vulkanen? Välkomna till kursen Världens vulkaner 7,5 hp Otto Hermelin / SU Manteln och dess beståndsdelar Under förra lektionen såg vi att vulkaner
Läs merUtställningstexter MINERALEN. Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling
Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling Utställningstexter MINERALEN Mineralen är bergarternas byggstenar. De består av atomer och molekyler, som är ordnade i en regelbunden, tredimensionell
Läs merJordbävningar och vulkanism
Jordbävningar och vulkanism Lektion 1 / sida 2 De tektoniska plattorna och jordbävningar Världens vulkaner 5p Jordbävningar uppkommer när de spänningar utlöses som byggts upp på grund av rörelser i jordskorpan
Läs mer3 Urberget en bra miljö för ett säkert slutförvar för använt kärnbränsle 1
3 Urberget en bra miljö för ett säkert slutförvar för använt kärnbränsle 1 3.1 Inledning Det svenska urberget har sedan i början av 1980-talet varit huvudalternativet som plats för ett slutförvar för det
Läs merUngefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?
1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar
Läs merGeologins Dag i klassrummet. Praktisk övning. Ta med en sten!
Geologins Dag i klassrummet Praktisk övning Ta med en sten! Årskurs 7-12 (version 2009*) Innehåll Lärarhandledning 2 sida För läraren Elevdokument 10 sidor För eleven Faktablad för läraren, inkl tabeller
Läs merR-00-44. Förstudie Hultsfred. Fältkontroll av berggrunden inom potentiellt gynnsamma områden
R-00-44 Förstudie Hultsfred Fältkontroll av berggrunden inom potentiellt gynnsamma områden Carl-Henric Wahlgren, Karl-Axel Kornfält, Rune Johansson Sveriges Geologiska Undersökning Hans Isaksson GeoVista
Läs merBERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT
BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merGenomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson
EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp
Läs merEtt undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med
Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av
Läs merKartläggning av berggrunden i Jönköpings kommun med risk för höga halter bly och kadmium i enskilda dricksvattenbrunnar.
Kartläggning av berggrunden i Jönköpings kommun med risk för höga halter bly och kadmium i enskilda dricksvattenbrunnar Emelie Lundberg 2016 Emelie Lundberg MVEM03 Examensarbete för magisterexamen i miljö-
Läs merTektonik (plattektonikens resultat)
Tektonik (plattektonikens resultat) Tektonik: strukturell byggnad av jordens yttre delar i alla skalor Strukturgeologi: bergartrenas strukturer insamling av mätdata och analys (Kapitel 10 Crustal deformation)
Läs merStensamling Art.nr: 30422
Förrådsgatan 33A Tel +46-(0)501 163 44 sagitta@sagitta.se SE-542 35 Mariestad Fax +46-(0)501 787 80 www.sagitta.se Stensamling Art.nr: 30422 Materiel Stensamling, Instuderingsark och Sorteringsark. Sorteringsarket
Läs mer1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år
1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum
Läs merSvenske landskabssten
Svenske landskabssten Lappland Norrbotten Västerbotten Jämtland Ångermanland Härjedalen Medelpad Hälsingland Dalarna Gästrikland Dalsland Värmland Västmanland Uppland Närke Sörmland Bohuslän Väster götland
Läs merBergkrossmaterial som ballast i Betong
Bergkrossmaterial som ballast i Betong Björn Lagerblad & Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet Hans-Erik Gram Cementa AB ballast Polerad yta 15 cm Ballast ballast cement Tunnslip 5 mm SEM 50 µm 1 Orientering
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merExkursionsguide: Väddö
Exkursionsguide: Väddö Väddökusten i östra Uppland ger en god inblick i Bergslagens geologiska uppbyggnad. Här kan man förundras över naturens komplexitet. En bra startpunkt för upptäcksfärden är det lilla
Läs merLäxa till torsdag v. 48
Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka
Läs merGeografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april
Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987
Läs merGeologi på Stenshuvudeld och is
Exkursionsguide för Geologins Dags Arrangörsworkshop Stenshuvud 4-5 maj 2018 Geologi på Stenshuvudeld och is av Dr. Emma F Rehnström- Geologica Consult Sweden Innehåll Skånes geologi... 5 Tektonisk utveckling...
Läs merGeologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på
1. Marmor är en så kallad metamorf bergart. Det innebär att den tidigare var en annan bergart som omvandlats genom höga tryck och höga temperaturer. Marmor ofta används till att göra golv, trappor och
Läs merGeologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen
Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen Välkommen till geologipromenaden 1. Geologilunden vid Naturcentrum I denna rundvandring, där du själv bestämmer takten, träffar du på några olika bergarter
Läs merGEOB22, Geologi: Mineral och bergarter, 15 högskolepoäng Geology: Mineralogy and Petrology, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten GEOB22, Geologi: Mineral och bergarter, 15 högskolepoäng Geology: Mineralogy and Petrology, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga
Läs merTentamen i Geovetenskap planeten jorden 30hp. 5/10/07,
Tentamen i Geovetenskap planeten jorden 30hp. 5/10/07, 0800-1200 Berggrunden 1 a) Vilka fem kriterier måste ett material uppfylla för att klassas som ett mineral? (3) b) Vilken uppdelning av silikatmineral
Läs merKaledoniderna i norra Sverige
SGU K 222 Beskrivning till berggrundskartan Kaledoniderna i norra Sverige K 222 Beskrivning till berggrundskartan Kaledoniderna i norra Sverige Torbjörn Thelander K 222 Beskrivning till berggrundskartan
Läs merVulkanologi. Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se
Vulkanologi Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se Föreläsningens innehåll Magma, lava, vulkaniska bergarter Vulkaniska miljöer. Var finns vulkaner? Typer av vulkaner Typer
Läs merSten i Tanum. Bergartskartering och karakterisering av stenblock Bohuslän, Tanums socken, Hoghem 1:1, Tanum Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:04
UV GAL PM 2012:04 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten i Tanum Bergartskartering och karakterisering av stenblock Bohuslän, Tanums socken, Hoghem 1:1, Tanum 2213 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5
Läs merHandledning. Innehållsförteckning
1 Handledning Denna broschyr har tagits fram för att öka förståelsen för metall- och mineralindustrin i dagens samhälle. Innehållet har utformats med utgångspunkt från grundskolans styrdokument för år
Läs merD-UPPSATS. Värmeflödet från jordens inre och dess användning som energikälla
D-UPPSATS 2007:081 Värmeflödet från jordens inre och dess användning som energikälla Ebrahim Hoseini Luleå tekniska universitet D-uppsats Geofysik Institutionen för Tillämpad kemi och geovetenskap Tillämpad
Läs mer1. Förklara begreppen bergart, malm och mineral.
HÄLLEBERGSSKOLAN BERGARTER, MALMER OCH MINERALER Ur Stenar i färg av Per H Lundegård: Mineral är de minsta byggstenarna i jordskorpan näst efter atomer och molekyler När flera korn, klumpar eller kristaller
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merLIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?
Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% av geologisk g tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter metamorfoserade eller eroderade Prekambriska
Läs merUV GAL RAPPORT 2012:13 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING. Sten från E22
UV GAL RAPPORT 2012:13 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från E22 Bergartsbedömning av mesolitiskt stenmaterial från lokalerna 8-9, 12, 13, 14 & 15 från E22-projektet Sölve Stensnäs Blekinge, Ysane socken,
Läs merUtredning om underlag för lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle
STATENS KÄRNBRÄNSLE NÄMND SKN RAPPORT 58. Utredning om underlag för lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle Del 1: Geologiskt underlag i översiktsskala APRIL 1992 Var och hur skall vi det
Läs merVin, vatten och geologi
Vin, vatten och geologi Och något om begreppet Terroir Sven Jonasson Vinkunskap II - HT 2007 GU (MHM) Chapa, 2006 1 Vad behövs för att göra vin? Koldioxid + vatten + solljus => socker + syre 6 CO 2 + 6
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium. GEOARKEOLOGI Dnr Petrografiska analyser av grönstensavslag från en mellanmesolitisk boplats
GEOARKEOLOGI Dnr 427-2339-2007 Petrografiska analyser av grönstensavslag från en mellanmesolitisk boplats Stora Malm 274 och 275 Stora Malms sn Katrineholms kommun Södermanlands län G A L Geoarkeologiskt
Läs merRiksantikvarieämbetets norrlandsundersökningar IV. Petrografisk översikt av Umeälvsmaterialet Åhman, Erik
Riksantikvarieämbetets norrlandsundersökningar IV. Petrografisk översikt av Umeälvsmaterialet Åhman, Erik http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1967_008 Fornvännen 1967, s. 8-11 Ingår i: samla.raa.se
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merGULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE
1 Bilaga till Riddarhyttans pressmeddelande (26:e juli, 2001) GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE Geografiskt läge Guldförekomsterna ligger intill Oijärvi samhälle i norra Finland cirka 65 km
Läs merSGUs geologimod till Minecraft Lathund : nyheter, recept och tips!
Förhandsversion 20150526 SGUs geologimod till Minecraft Lathund : nyheter, recept och tips! Om BetterGeo (beta version) BetterGeo är Sveriges geologiska udnersöknings modifikation (mod) av Minecraft. Genom
Läs merI huvudsak har tekniska analyser utförts på berggrund i Sveriges tätortsregioner.
Produktbeskrivning 1(6) Fastställd datum Versionsnummer 2015-12-15 1 Geodata/Förvaltning Kontakt kundservice@sgu.se PRODUKT: BERGKVALITET, TEKNISKA ANALYSER Kort information om produkten Bergkvalitet,
Läs merDiamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?
1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det
Läs merUppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)
Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. a. För hög användning av grundvatten kan leda till att markytan sjunker.
Läs merStenmjöl. a) Slam som transporteras med bevattningsvatten och översvämningar.
Den organisk biologiska odlingen bedrivs inte bara i Schweiz och Tyskland. I Frankrike är den väl etablerad, minst ½ miljon hektar odlas utan konstgödsel och gifter. Liksom i Sverige är den så kallade
Läs merI detta nummer. Innehåll
m m I detta nummer Det har blivit ett dubbelt julnummer i år. Nummer 3 och 4 har slagits ihop av två skäl. Vår tidigaste historia är så lite omskriven sedan förut och så utrymmeskrävande-den spänner ju
Läs merSTENLÅDAN. Mineral, bergarter och jordarter MINERAL. Kvarts (1) Fältspat (2)
STENLÅDAN Mineral, bergarter och jordarter sept 2011 I stenlådan ger vi dig ett smakprov på vanliga mineral, bergarter och jordarter. Här, i detta häfte, beskriver vi stufferna i lådan mycket kortfattat,
Läs merDetaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19
Beställare: Rådhuset Arkitekter AB Detaljplan Finntorp Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Finntorp\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Läs merHej alla blivande geografer!
Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna
Läs merUppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)
UPPGIFT 1. (10 p) Namn: Personbeteckningen: På den bifogade världskartan har tre områden märkts ut (A, B och C). Noggrannare kartor finns på följande sidorna. Besvara frågorna som hänför sig till de olika
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merSundsvall Timrå Härnösand
K 456 Beskrivning till berggrundskartan Sundsvall Timrå Härnösand Katarina Persson Nilsson, Rune Johansson, Claes Mellqvist & Torbjörn Bergman ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-250-5 Omslagsbild: Granitgång
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN Ballast Generella egenskaper Del 3: Petrografisk beskrivning, förenklad metod
SVENSK STANDARD SS-EN 932-3 Fastställd 1997-02-28 Utgåva 1 Ballast Generella egenskaper Del 3: Petrografisk beskrivning, förenklad metod Tests for general properties of aggregates Part 3: Procedure and
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs mer27L Lansjärv NV, NO, SV & SO
K 387 390 Beskrivning till berggrundskartorna 27L Lansjärv NV, NO, SV & SO Fredrik Hellström, Maria Carlsäter Ekdahl & Leif Kero ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-133-1 Närmare upplysningar erhålls genom
Läs merJordens inre krafter
1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.
Läs merJordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter
Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och
Läs merMineral Ballast Sten Område 3 Rapport nr 3.2a:01. Positive List för Restmaterial. Inventering av befintligt material.
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 3 Rapport nr 3.2a:01 MinBaS II Område 3. Miljö och Hållbar utveckling Delområde 3.2 Efterbehandling Projekt 3.2a Materialkarakterisering Positive List för restmaterial
Läs merBerättelsen om Forsmark
Berättelsen om Forsmark Berättelsen om Forsmark Berättelsen om Forsmark 1 ISBN 978-91-977862-3-2 Foto: Göran Hansson, Alf Linderheim, Curt-Robert Lindqvist, Lasse Modin, Alf Sevastik, William Shilts, Björn
Läs mer7 steg till ett lyckat val Val av...
Bänkskivor av NATURSTEN 7 steg till ett lyckat val Val av... 1. Stentyp 2. Utseende 3. Tjocklek och format 4. Ytbearbetning 5. Kantprofil 6. Håltagning 7. Montering INLEDNING Med produkten bänkskivor avses
Läs merMjölkeröd 1:1, Tanumshede
Beställare Björn Ekelund Mjölkeröds gård 1 457 91 Tanumshede Mjölkeröd 1:1, Tanumshede Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare Elisabeth
Läs merDefinition och beskrivning av parametrar för geologisk, geofysisk och bergmekanisk kartering av berg
SE0100163 Definition och beskrivning av parametrar för geologisk, geofysisk och bergmekanisk kartering av berg Allan Stråhle Geosigma AB April 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and
Läs merPrognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet
Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. i li ki Mariusz Kalinowski Materialgruppen, CBI Betonginstitutet Alkalisilikareaktion Starkt basisk miljö ph > 10
Läs merInstuderingsfrågor Geologi
Instuderingsfrågor Geologi Jordensuppbyggnad: 1) Beskriv jordens uppbyggnad från centrum och ut till ytan. 2) Vilka källor till kunskap har vi om hur jordklotet är uppbyggt och vad det består av? - Ytan
Läs merMiljöföreläsning 4: Marken
Lyngfelt, 20-Nov-03, k4marken Miljöföreläsning 4: Marken Trots att landytan är mindre än havsytan finns det 200 ggr mer levande biomassa på land än i havet. Växtbiomassan på land består till stor del av
Läs merAsfaltdag Erik Malmqvist. Vad är vidhäftning? Hur löste man vidhäftningsproblematiken förr? Skador till följd av dålig vidhäftning
Asfaltdag 2006 Vad är? Förmågan att f å bindemedel (bitumen) och ballast att sitta ihop. Komplex kemi! Aktiv : Förmåga att kunna tränga undan vatten på ett fuktigt stenmaterial och f å bitumenet att fastna.
Läs merBestämning av vidhäftningen mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskemetoden.
Bestämning av vidhäftningen mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskemetoden. Determination of adhesion between aggregate and bitumen in the presence of water according to the rolling
Läs merEn geologisk orientering
Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med
Läs merVälkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.
JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska
Läs merUnder Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.
1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,
Läs merGEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga
Läs merKOSMOS PLANETEN JORDEN JORDENS VULKANER STEFFI BURCHARDT SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018
SÄRTRYCK UR: KOSMOS PLANETEN JORDEN SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018 JORDENS VULKANER STEFFI BURCHARDT Artikeln publiceras under Creative Commons-licensen CC BY-NC-SA 4.0 För bildmaterial med källhänvisning
Läs merFoto Lennart Lundwall
Mörtlösahagen. Berghäll som slipats rund av inlandsisen och bördig lera på slätten nedanför, exempel på avgörande karaktärer för landskapet som studeras inom ämnet geologi. Grunden för allt Foto Lennart
Läs merINSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02
Läs merLars Fougstedt 2013-06-04
HÖGSKOLAN DALARNA, LÄRARLYFTET II, VT-13 GEOGRAFI 1-45 HP, DELKURS 2 Exkursionsguide Bonäsudden Hammarö Lars Fougstedt 2013-06-04 Innehåll Sammanfattning... 2 A. Bakgrund... 2 Karaktär... 2 Utseende...
Läs mer511551:ng. Bergstekniska egenskaper hos gnejser. 41 av Stellan Ahlin och Håkan Thorén
511551:ng Nr 41-1979 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping National Road & Traffic Research Institute - Fack - 581 01 Linköping - Sweden Bergstekniska egenskaper hos gnejser 41
Läs merMETEORITKRATERN M I E N
METEORITKRATERN M I E N Text och bilder: Herbert Henkel Den ovanligt runda och djupa sjön Mien visade sig vara platsen för ett stort meteoritnedslag som inträffade för ca 50 miljoner år sedan. I detta
Läs merNatursten. ger karaktär och identitet till våra offentliga rum. Kurt Johansson. Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010
Natursten ger karaktär och identitet till våra offentliga rum Kurt Johansson Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010 1 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial ger stora MÖJLIGHETER men har vissa BEGRÄNSNINGAR
Läs merStrontium och våra ben. Martin Fahlén 2013-03-13
Strontium och våra ben Martin Fahlén 2013-03-13 Sex frakturer på tre år Läkemedel vi benskörhet Fysisk träning Östrogen Kalcium D-vitamin K-vitamin Bisfosfonater Denosumab Raloxifen Parathormon Fluor
Läs merRESULTAT FRÅN PETROGRAFISK ANALYS AV DELAR AV STENMATERIALET FRÅN RAÄ 330, SÄVAR SOCKEN, VÄSTERBOTTENS LÄN OCH LANDSKAP.
ARBETSHANDLINGAR OCH PM NR 1991:1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET REGIONKONTORET I LULEÅ RESULTAT FRÅN PETROGRAFISK ANALYS AV DELAR AV STENMATERIALET FRÅN RAÄ 330, SÄVAR SOCKEN, VÄSTERBOTTENS LÄN OCH LANDSKAP. Av
Läs merTrots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.
2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De
Läs merGrundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Läs merVår plats 2i universum
Vår plats 2i universum centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. Naturvetenskapens
Läs merJim Ekliden, Göteborg University, Department of Earth Sciences; Geology, Box 460, S-405 30 Göteborg
Clogging of drainage in rock tunnels Jim Ekliden, Göteborg University, Department of Earth Sciences; Geology, Box 460, S-405 30 Göteborg Abstract When building rock tunnels, grouting is used to reach environmental
Läs merPannotia (~600 ~540 Ma) Rodinia (~1.1 Ga ~750 Ma) Svalbard Columbia (~ Ga) Nena (~1.8 Ga)
Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% a av geo geologisk og s tid d 4600 Ma till ca. 540 Ma Prekambriska superkontinenter? Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter
Läs merVad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg. Geologins Dags tipsrunda för barn och andra nyfikna.
1. Illustration: Pia Niemi Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg 2. Vad är betong gjort av? 1. Cement, grus, sten och vatten x. Ättika, silver och grus 2. Järnpulver, mjöl och vatten
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-9 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merLandskapet längs E22:an
Landskapet längs E22:an Naturgeografisk zonindelning av vägens närområde genom Skåne och Blekinge Per Lagerås 1. Sydvästskånes kritområde (Malmö Lund) 2. Åkerbygd mellan Romeleåsen och Linderödsåsen (Lund
Läs mer