METEORITKRATERN M I E N
|
|
- Karl Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 METEORITKRATERN M I E N Text och bilder: Herbert Henkel Den ovanligt runda och djupa sjön Mien visade sig vara platsen för ett stort meteoritnedslag som inträffade för ca 50 miljoner år sedan. I detta häfte beskrivs hur meteoritkratrar uppkommer och vad som är speciellt med Mienkratern. Ramsö i sjön Mien består av bergarter som tidigare tolkats som vulkaniskt bildade. Så småningom förstod man att de vulkanliknande bergarterna uppkom genom en helt annan geologisk process nedslaget av en stor meteorit. Vetenskapen om hur man utforskar meteoritkratrar är ganska ung och de första kraterupptäckterna i Sverige gjordes för bara 30 år sedan. Det tog många år att undersöka Mienstrukturen och finna förklaringar till alla de fenomen som kan ses i berggrunden. Slutligen förstod man att den är en eroderad ringformig krater som ursprungligen har haft en diameter på ca 5 km. Sammanfattning Meteoritnedslaget har påverkat ett område med ca 9 km DIAMETER Kratern är RINGFORMIG och djupt eroderad Kraterns ÅLDER är ca 90 miljoner år KRATERN bildades på mindre än 30 sekunder DJUPET från omgivande terräng är ca 90 m CENTRALA UPPHÖJNINGEN har en diameter på ca 1.5 km och höjer sig ca 45 m Den består av smält och magnetiskt starkt påverkad berggrund som når ned till ca 150 m djup.
2 Hur meteoritkratrar bildas Då och då träffas jorden och månen (liksom alla andra kroppar i vårt solsystem) av meteoriter eller kometer som har kommit på avvägar i solsystemet. De flesta meteoriter kommer från asteroidbältet mellan planeterna Mars och Jupiter, medan kometerna härrör från de yttre delarna av solsystemet. I asteroidbältet finns miljontals fragment av en eller flera svunna planeter. Några av dessa splitter får ibland sina banor ändrade av Jupiters gravitation och de riskerar sedan att kollidera med jorden. De minsta av dessa fragment brinner upp i jordens skyddande atmosfär. Stora fragment rusar däremot obehindrat mot marken med mycket hög hastighet, ofta över 10 km per sekund. Vid nedslaget sker en explosion som förångar meteoriten, förångar och smälter en del av berggrunden. Dessutom krossas mycket stora volymer av berggrunden. Krossat och smält berg kastas ut i omgivningen och kvar vid nedslagsplatsen blir en meteoritkrater som ett djupt ärr i jordskorpan. Dessa kratrar får olika form beroende på meteoritens storlek och de efterföljande geologiska processernas verkan. Kratrar upp till ca 5 km i diameter blir skålformiga. Större kratrar blir ringformiga med en upphöjning i centrum. Kratrar kan bevaras i sedimentära lagerföljder eller eroderas tills de inte kan kännas igen längre. Mycket stora kratrar med flera 100 km diameter ger outplånliga spår i jordskorpan. På Månen förekommer ingen aktiv geologi, vatten, väder och vind saknas liksom vulkaner. Därför är hela ytan ärrad av kratrar och allt material på månytan består av fragment som bildats vid nedslag. Efter de första rymdfärderna insåg man att alla solsystemets planeter, månar och asteroider har utsatts för liknande processer. Således även vår planet. Jorden har på grund av sin större yta och större gravitation träffats av ännu fler nedslag och ärrats på motsvarande sätt. Spåren suddas emellertid ut snabbt genom erosion, sedimentär omlagring, vulkanism och annan tektonik. Riktigt stora nedslag sker som tur är ganska sällan (ungefär med 30 miljoner års mellanrum) och de innebär ofattbara katastrofer för livet på jorden. 2
3 Meteoriten har just trängt in i jordskorpan. Vid kontakten utlöses en chockvåg. Chockvågens energi förångar meteoriten och smälter en del av berggrunden (svart). I ett stort område i jordskorpan krossas berggrunden (prickat). Chockvågen accelerar material. En del av det kastas ut i omgivningen som ejekta, varvid en krater bildas. En del material trycks in i kraterns sidor varvid randen höjer sig. Det utkastade materialet landar i och omkring kratern. Allteftersom kratern vidgas, höjer sig dess boten. När energin ebbat ut oc hkratern upphört att växa, störtar den in. Därvid blir den ännu vidare men också mycket grundare. En central upphöjning omgiven av ringformig sänka och en yttre upphöjd ring blir kvar. Kratern kan fyllas igen och täckas över med sedimentära avlagringar. Då bevaras den från nednötning genom erosion. Med tiden kan erosionen åter frilägga kratern och den syns då åter i landskapet. Rester av sediment kan finnas kvar i ringsänken 3
4 Nya bergarter bildas Trots att berggrunden vid nedslagsplatsen kan bestå av många olika bergarter, så får de bergarter som bildas vid ett nedslag vissa typiska egenskaper. Några liknar vulkaniska bergarter men i mikroskop kan man känna igen mineralomvandlingar som är karakteristiska för de extremt höga tryck som utvecklas vid explosionen. Tre typiska bergarter förekommer alltid i samband med meteoritkratrar i urberget: 1 - Smält berggrund, som ofta är finkornig och innehåller fragment av bergarter och mineral samt gasfyllda hålrum. Sådana bergarter kallas tagamiter (ofta används lokala namn, t.ex. mienit), 2 - Utkastade fragment, (ejekta) av bergarter, mineral och smälta som har avlagrats ballistiskt omkring kratern, nedfallsbreccia. De kallas sueviter. 3 - Krossad berggrund under och omkring kratern, nedslagsbreccia, som består av kantiga större fragment ofta i en matrix med finkorniga fragment. Krossningens omfattning avtar utåt från explosionscentrum. Dessa tre typer av bergarter är kända från de flesta nedslagsstrukturerna i Sverige. De är unika bergarter genom att de har bildats ur det vid nedslagsplatsen befintliga materialet. Detta återspeglas också i t.ex. smältans kemiska sammansättning. I de nordiska och baltiska länderna finns 20 kända större nedslagskratrar men betydligt fler strukturer misstänks för att vara kratrar. I Sverige finns Europas största kända krater, den ca 75 km stora ringformiga Siljanstrukturen. 4
5 skalan är indelad i cm Övre bilden: I samband med meteoritnedslaget där sjön Mien nu finns bildades en smälta av den befintliga granitberggrunden. Bergarten, mienit, är ofta grå med hålrum och bergartsfragment. Nedre bilden: Den vid explosionen bildade blandningen av bergartsbitar, mineralfragment och fragment av smältan utkastade materialet bildar bergarten suevit. 5
6 Den runda sjön Mien skiljer sig markant från andra, mera oregelbundet formade, sjöar i omgivningen. Berggrunden som krossades vid meteoritnedslaget är mera lätteroderat än vanligt urberg. Den ökade sprickbildningen kring kratern kan ses som radiella och tangentiella terrängformer. Särskilt tydligt är detta utmed den södra stranden där istidens bearbetning av landskapet har förstärkt detta mönster. Den västligaste delen av kratern är avskuren av en förkastning som går genom Drevån och Mieåns dalgångar. Det östra bergrundblocket har sänkts och kratern därmed bevarats bättre. Väster om förkastningen är kratern bara antydd i terrängen. Den västra delen har också förskjutits något mot söder. Ramsö, som är ett geologiskt naturreservat, ligger i den nordvästra kanten på en central upphöjning med ca 1.5 km diameter som omges av en ringformig sänka. I den centrala upphöjningen finns huvudparten av den genom nedslaget uppsmälta berggrunden. Under isavsmältningen har mycket vatten transporterats genom dalgångarna och löst material från kratern återfinns därför långt söderut bland isälvsavlagringarna. I ett grustag nära landsvägen kan man bland de grövre blocken hitta både mienit och suevit. Kartan ovan visar 25 m höjdskikt i gråtoner (>125, , och <75 m över havet), och de större sprickzonerna som kan utläsas från den topografiska kartan. Den högsta höjden över havet och den lägsta visas med blå siffror. 6
7 De vid nedslaget bildade bergarterna får avvikande fysikaliska egenskaper, t.ex. lägre densitet (det vänstra diagrammet, horisontella axeln), lägre magnetiserbarhet (den vertikala axeln) och mycket högre andel egenmagnetisering (högra diagrammet, horisontella axeln). Detta leder till ett minskat tyngdkraftsfält och ett komplicerat magnetfält med både låga och mycket höga värden. Det kan ses i profilen till höger som går i väst-östlig riktning över Mien. Det låga magnetfältet uppkommer på grund av den stora volymen breccierat berggrund (brun) och de höga värdena härrör från mienit och suevit (grön). Tyngdkraftsfältet påverkas av alla nya bergarter, mienit, suevit och breccia så att det blir ca 6 mgal lägre än normalt (kartan till vänster). 7
8 Den som vill studera de bergarter som bildats vid nedslaget kan göra detta på följande platser: 1 Ramsö består av block med impaktsmältan mienit. Ramsö är ett geologiskt naturreservat. 2 Utmed södra stranden av sjön Mien (mellan Midingsbråte och Arvidsdal) kan man hitta block av mienit bland strandstenarna. Med mycket tur rester av slagkäglor. Materialet har förts hit med isflödet från de inre delarna av kratern. Här kan man också se effekten av de radiella och tangentiella spricksystemen i landskapet. 3 I ett litet grustag öster om landsvägen (ca 300 norr om avtagsvägen till Ringamåla) hittas block med suevit som har förts hit som isälvsmaterial 4 På bygdegården i Gäddeviksås finns mera info om Mienkratern. 8
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius
Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer
Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med
Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av
Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu
1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem
Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor
Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år
1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum
Miens fiskevårdsområdesförening har till uppgift att verka för fiskets främjande och handla frågor kring fiske i Mien och tillhörande vatten.
Miens Fiskevårdsområde Miens fiskevårdsområde, Miens FVO, bildades den 27/4 1989. Fiskevårdsområdet är organiserat som en ideell förening. Antalet innehavare av fiskerätt är ca. 100 personer dessutom finns
Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.
1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Universum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)
Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft
Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?
1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det
En geologisk orientering
Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med
Laboration 1 Nedslagskratrar
Laboration 1 Nedslagskratrar Den här laborationen är uppdelad i två försök, där man i båda försöken ska släppa stålkulor på en sandbädd, vilket kan ses som en mycket enkel simulering av ett meteoritnedslag.
Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Solsystemet samt planeter och liv i universum
Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500
Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun
Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth
Södra Hallands geologi
Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,
Jag tror alltid att katastrofgrejen har tilltalat mig,
SOMMARENS PROFIL: SANNA ALWMARK Sanna Alwmark är på spår efter de stora nedslagen av Robert Cumming FOTON, FRÅN OVAN: R. CUMMING; R. CUMMING; CARL ALWMARK; SANNA ALWMARK; R. CUMMING Forskare har börjat
(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).
STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när
Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim
Beställare: Att. Ola Skepp Sweco Infrastructure AB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 403 14 Göteborg Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim Bergteknisk besiktning Bergab Berggeologiska Undersökningar
Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet
Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio
Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl
Beställare: EQC Karlstad AB Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Hällebäck\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Geologi på Stenshuvudeld och is
Exkursionsguide för Geologins Dags Arrangörsworkshop Stenshuvud 4-5 maj 2018 Geologi på Stenshuvudeld och is av Dr. Emma F Rehnström- Geologica Consult Sweden Innehåll Skånes geologi... 5 Tektonisk utveckling...
ASTROBLEMET VID ALVA-SJÖN
ASTROBLEMET VID ALVA-SJÖN Version 1 Erich Spicar Lorensbergavägan 2B S-771 42 LUDVIKA erich.spicar@icloud.com Sammanfattning Alvasjön är en cirkelrund sjö av 1,25 km diameter ca 5 km väst om Brandstorp
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.
Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård
Senioruniversitetet i Stockholm Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Svenska landskap 1560 Ett område som ägs och disponeras av en person, en ätt eller annan gruppering, som skapat ett
Astronomi, kraft och rörelse
Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva
Final i Wallenbergs Fysikpris
Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens
Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?
1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar
Undersökningar och experiment
Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan
Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö
1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452
Mjölkeröd 1:1, Tanumshede
Beställare Björn Ekelund Mjölkeröds gård 1 457 91 Tanumshede Mjölkeröd 1:1, Tanumshede Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare Elisabeth
Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor
Solens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Min bok om. planeterna. Namn:
Min bok om planeterna Namn: JORDEN Avstånd från solen: Diameter: Jorden bildades: Ett annat namn är: Temperatur: Ytan består av: Egen fakta: Jordens avstånd från solen är 150 miljoner km. Ytan är stenig
4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?
4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden
Spår av himlakroppskollisioner bergarter i nedslagskratrar med fokus på Mien, Småland
Spår av himlakroppskollisioner bergarter i nedslagskratrar med fokus på Mien, Småland Markus Rosvall Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, kandidatarbete, nr 483 (15 hp/ects credits) Geologiska
Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april
Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987
INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02
Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.
Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda
Jordens inre krafter
1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor
Stenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)
UPPGIFT 1. (10 p) Namn: Personbeteckningen: På den bifogade världskartan har tre områden märkts ut (A, B och C). Noggrannare kartor finns på följande sidorna. Besvara frågorna som hänför sig till de olika
Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi 2014-09-07
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor
Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen
Geologipromenad i och kring Trädgårdsföreningen Välkommen till geologipromenaden 1. Geologilunden vid Naturcentrum I denna rundvandring, där du själv bestämmer takten, träffar du på några olika bergarter
Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål
Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en
Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner)
Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner) trycks en tyngre oceanbottenplatta långsamt in under en
Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.
JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska
Reningsverk Bydalen - Geologi
Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av
Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält
Hyperitdiabas i Vesslarpstrakten: grävning, kärnborrning och markmätning av magnetfält Dick Claeson & Ildikó Antal Lundin oktober 2014 SGU-rapport 2014:36 Omslagsbild: Framgrävt hyperitdiabasblock i Vesslarpstrakten.
Illustration Saga Fortier och Norah Bates
Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all
Ramböll Sverige AB. PM Geoteknik--- Borås kommun. Nordskogen. Göteborg
Ramböll Sverige AB --- Borås kommun Nordskogen Göteborg 2008-10-01 Borås kommun Nordskogen Datum 2008-10-01 Uppdragsnummer -3 Peter Johansson Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare
Geoturism i Siljansområdet
Geoturism i Siljansområdet Sara Johansson Tanken på att skapa en geopark, ett område med geovetenskapliga besöksmål, i Siljansområdet väcktes för flera år sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga
Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun
Munkedals kommun Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Göteborg 2013-12-06 Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Datum 2013-12-06 Uppdragsnummer 1320003204 Utgåva/Status 1 Rev A 20140131
Foto Lennart Lundwall
Mörtlösahagen. Berghäll som slipats rund av inlandsisen och bördig lera på slätten nedanför, exempel på avgörande karaktärer för landskapet som studeras inom ämnet geologi. Grunden för allt Foto Lennart
Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
1999SO 5 - en jordnära asteroid
1999SO 5 - en jordnära asteroid Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Omkring år 1800 hade tyska astronomer
Borgviks hamnområde, Grums kommun
Datum 2017-03-24 Uppdragsnr 731844 Borgviks hamnområde, Grums kommun PM Geoteknik för detaljplan ÅF-INFRASTRUCTURE AB Helena Kernell GRANSKARE Per Axelsson INNEHÅLL 1. Objekt... 3 2. Syfte och begränsningar...
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17
1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.
R-02-20. Förstudie Tierp norra. Kompletterande arbeten 2001. Hans Isaksson GeoVista AB
R-02-20 Förstudie Tierp norra Kompletterande arbeten 2001 Hans Isaksson GeoVista AB Torbjörn Bergman, Johan Daniels, Rune Johansson Lena Persson, Michael Stephens Sveriges Geologiska Undersökning April
Problemsamling. Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp. (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet
Problemsamling Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet Innehåll 1. Jordens ursprung och universums uppkomst 1 2. Absolut
Hej alla blivande geografer!
Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna
SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU
SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet
Meteorit gav plattektoniken en kickstart: jorden är i evig rörelse
Inblick Meteorit gav plattektoniken en kickstart: jorden är i evig rörelse För över 30 år sedan blev det vetenskapligt erkänt att kontinenterna driver runt på jordens yta. En amerikansk geolog har i dag
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN NATURRESERVAT Naturreservatet Värmlandsskärgården bildades 1980 med syfte att bevara skärgårdens naturvärden
Detaljplan för Hotell Kungshamn, Gravarne 59:1 m fl, Kungshamn, Sotenäs kommun
Att. Lena Andersson Rådhuset Arkitekter AB Lilla Bommen 5, vän 4 411 04 Göteborg Detaljplan för Hotell Kungshamn, Gravarne 59:1 m fl, Kungshamn, Sotenäs kommun Bergteknisk utredning avseende risk för ras
Månen i infrar ött! av Magnus Gålfalk populär astronomi september 2005 9
Månen i 8 populär astronomi september 2005 infrarött! Under en vistelse på La Palma lyckades en svensk forskargrupp ta förbluffande skarpa bilder av månen i infrarött ljus. En del av dem presenteras på
Tektonik (plattektonikens resultat)
Tektonik (plattektonikens resultat) Tektonik: strukturell byggnad av jordens yttre delar i alla skalor Strukturgeologi: bergartrenas strukturer insamling av mätdata och analys (Kapitel 10 Crustal deformation)
Sura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun
Munkedals kommun Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Göteborg 2013-12-06 Rev A 2014-02-03 Rev B 2014-06-13 Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Datum 2013-12-06 Uppdragsnummer 1320003204
Pedagogisk planering Målkort
Ämne: NO Ämnesområde: Universum/Rymden Pedagogisk planering Målkort Strävansmål i kursplanen för Naturorienterade ämnen Skolan skall i sin undervisning i Naturorienterade ämnen sträva efter att eleven:
Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera
Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:
Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)
Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. a. För hög användning av grundvatten kan leda till att markytan sjunker.
Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.
Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna
Tyngdkraftsmodellering av Dellenstrukturen
UPTEC W08 010 Examensarbete 0 p December 008 Tyngdkraftsmodellering av Dellenstrukturen Gravity modelling of the Dellen impact structure Gustav Eriksson 1 Referat Tyngdkraftsmodellering av Dellenstrukturen
ISVULKANER SOLSYSTEMETS HÄPNADSVÄCKANDE AKTUELL FORSKNING
AKTUELL FORSKNING SOLSYSTEMETS HÄPNADSVÄCKANDE ISVULKANER Solsystemets istäckta klot är inte döda som vi tidigare trodde. På Pluto, Ceres och andra ställen finns vulkaner av is som ställt forskarnas idéer
Geoteknisk PM: Stabilitetsförhållanden samt rekommendationer till åtgärder, Gusums f d bruk
Datum 2008-09-09, Rev 2009-06-05 Ert datum Beteckning 2-0806-0442 Er beteckning Gusums f d bruk Vår referens Lars Johansson Valdemarsviks Kommun Tekniska förvaltningen 615 00 VALDEMARSVIK Geoteknisk PM:
λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1
UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Finakorset Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson Finakorset 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem
Översiktligt PM Geoteknik
Översiktligt PM Geoteknik Örnäs Upplands Bro Kommun Geoteknisk utredning för planarbete Örnäs, Upplands Bro kommun www.bjerking.se Sida 2 (6) Översiktligt PM Geoteknik Uppdragsnamn Örnäs 1:2 m.fl. Upplands
Trycket är beroende av kraft och area
Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva
Hansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Mål och betygskriterier i Fysik
Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten
Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana
Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.
Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning
Jordens historia Jordens bildande
Jordens historia Jordens bildande Planetens Jorden bildades tillsammans med övriga planeter och solen för ca 5 miljarder år sedan. Jorden var färdigbildad som planet för åtminstone 4,5 miljarder år sedan.
Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30
2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten
Kort om Islands geologi och lite om geodetiska referenssystem Torsten Allvar
Kort om Islands geologi och lite om geodetiska referenssystem Torsten Allvar 2017-11-22 På Internet finns mycket att läsa om Islands geologi och om vulkaner. Det är ett ämne som intresserar och som bl.a.