Problemsamling. Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp. (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet
|
|
- Stig Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Problemsamling Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet Innehåll 1. Jordens ursprung och universums uppkomst 1 2. Absolut och relativ datering 1 3. Isostasi 2 4. Geofysiska metoder 3 5. Jordbävningar, seismologi, och jordens inre 3
2 1 Jordens ursprung och Universums uppkomst 1.1 I den ursprungliga nukleosyntesen (= bildande av atomkärnor) som följde kort efter Big Bang, så bildades ca 75% väte (H), 25% helium (He) och endast 0.01% tyngre grundämnen såsom deuterium (D), litium (Li) och beryllium (Be). Tittar vi runt omkring oss idag så finner vi snabbt att det existerar grundämnen tyngre än beryllium och en noggrannare kartläggning av Universums nuvarande sammansättning ger ca 74% H, 24% He och 2% tyngre grundämnen. Hur kommer detta sig? Det vill säga, varifrån kommer den ökade koncentrationen av tyngre grundämnen och var har de saknade andelarna av H och He koncentrationen blivit av? 1.2 Vad är Nebularhypotesen? Beskriv denna kortfattat. 1.3 Ungefär hur gammalt är: (a) Universum; (b) Jorden? (c) Hur vet vi detta? 1.4 Vad menas med den geologiska tidsskalan och hur har man kunnat sammanställa denna? 2 Absolut och relativ datering 2.1 Relativ datering baserar sig på 4 huvudprinciper. (a) Vilka är dessa 4 huvudprinciper? (b) Rita ett exempel på en lagerstruktur som visar alla dessa fyra principer. (c) Förklara i ord hur man med dessa principer kan göra en relativ datering av de olika lagrena. 2.2 (a) Vad är skillnaden mellan relativ och absolut datering. (b) Varför är radiometrin viktig för geovetenskaperna? (c) Nämn tre möjliga felkällor som man måste beakta vid radiometrisk datering. 2.3 Hur fungerar radiometri? Med andra ord, vilken fysikalisk process är det man studerar och hur går man tillväga då man vill åldersbestämma ett prov med hjälp av radiometrisk datering? 2.4 Du har 10 olika prover från en bergart som du vill bestämma åldern på med hjälp av radiometrisk datering. (a) Vad måste du mäta i varje prov och hur ska du använda dessa mätdata för att bestämma åldern? (b) Vad behöver du känna till förutom dessa mätdata för att kunna göra åldersbestämningen? 2.5 (a) Vad är: i) en atom; ii) en jon; och iii) en isotop? (b) Vad menas med att något är radioaktivt? 2.6 Förklara kortfattat följande begrepp: i) moderisotop; ii) dotterisotop; iii) referensisotop; iv) sönderfallskonstant; och v) halveringstid.
3 2.7 Ge ett exempel på en radioaktiv isotop som används till radiometrisk datering. Ange även var finner man denna isotop, vilken som är dotterisotopen i sönderfallet och när man använder sig av denna isotop för datering etc. 2.8 Ett flertal prov har insamlats från två olika bergarter. Kvoten mellan rubidium-87 ( 87 Rb) och strontium-86 ( 86 Sr) samt kvoten mellan strontium-87 ( 87 Sr) och strontium-86 ( 86 Sr) har sedan uppmätts i dessa prover. De uppmäta kvoterna har därefter plottats i diagrammet nedan (Fig. 1). Mätdata tillhörande samma bergart har sedan sammanbundits av en linjär trendlinje. (a) Vad heter den linjära trendlinje som sammanbinder mätdata från en och samma bergart och varför heter den så? (b) Vad ger (idealt) värdet i den punkt där trendlinjerna skär ordinatan (y-axeln eller den lodräta axeln)? (c) Vad kan man beräkna utifrån trendlinjens lutning och hur beräknas det? (d) Vilken av bergarterna är äldst? 3 Isostasi Fig. 1. Diagram till uppgift (a) Förklara begreppet isostasi. (b) Vad innebär isostatisk kompensation? (c) Vad kan man få en uppfattning om utifrån isostatisk kompensation? 3.2 Vi vet idag att Himalaya började bildas för ca miljoner år sedan. Samtidigt ser vi att erosionshastigheten i Himalaya är ca 2 mm per år (ca 9 km på 4,5 miljoner år). Hur kommer det sig då att Himalaya fortfarande idag höjer sig mot skyarna med toppar uppemot 9 km (Mount Everest, 8848 km)? 3.3 Beskriv (a) Airy s och (b) Pratt s hypoteser om isostasi (illustrera gärna). (c) Vilken av dem är rätt? 3.4 (a) Varför har vi en landhöjning i Sverige idag? D.v.s. vad är grundorsaken till att den finns från första början? (b) Varför sker det fortfarande?
4 3.5 Anta att skorpan har en tjocklek av d m, samt att en högplatå som höjer sig h m över omgivande landskap är kompenserad av en rot som sträcker sig r m djupare ner i manteln än den omgivande skorpan (se till Fig. 2 nedan). Ställ upp en ekvation för isostatisk jämvikt för denna konfiguration i enlighet med Airy's hypotes. Anta att skorpans densitet är ρ c, att mantelns densitet är ρ m samt att ρ c < ρ m. Fig. 2. Figur till uppgift Geofysiska metoder 4.1 Vad är geofysik? Vad finns det för skillnader mellan geofysik och geologi? 4.2 Ge tre exempel på frågeställningar eller situationer där man kan använda sig av tillämpad geofysik. 4.3 De flesta olika tillämpade geofysiska metoderna kan delas in i fyra huvudgrupper baserade på de bakomliggande fysikaliska principerna. Vilka är dessa fyra huvudgrupper och vilka är de bakomliggande fysikaliska principerna som de baseras på? 4.4 Vad är gravimetri? Ge exempel på vad man kan använda det till. 4.5 Vad är magnetometri? Ge exempel på vad man kan använda det till. 4.6 Vad menas med seismiska metoder inom geofysik? Nämn några olika seismiska metoder och berätta kortfattat hur de fungerar? Ge exempel på vad man kan använda det till. 4.7 Hur fungerar (a) geoelektriska och (b) elektromagnetiska metoder? Ge exempel på vad man kan använda de två olika metoderna till. 4.8 Du ska försöka lokalisera en sprickzon med hjälp av någon geofysisk metod. Vilken/vilka geofysiska metoder tycker du är lämpligast att använda och varför?
5 5 Jordbävningar, seismologi, och Jordens inre 5.1 Förklara följande termer: i) fokus; ii) epicentrum; iii) hypocentrum; och iv) löptid. 5.2 (a) Hur gör man för att mäta jordskalv? (b) Vad kallas instrumenten som används för detta? (c) Förklara hur man med hjälp av dessa kan lokalisera platsen för ett jordskalv. 5.3 Förklara begreppen magnitud och intensitet för en jordbävning, samt redogör för skillnaden dem emellan. 5.4 Styrkan på en jordbävning anges ofta som en magnitud, där skalan är en så kallad logaritmisk skala. Hur relaterar då olika magnituder till den energi som frigörs vid en jordbävning, d.v.s. ungefär hur stor skillnad är det i energi mellan två jordbävningar som på samma skala skiljer sig åt med i) 1 magnitud, ii) 2 magnituder? 5.5 Ibland kan man från olika nyhetsbyråer få höra olika magnituder på samma jordbävning. Hur kommer det sig? Vad mäter man oftast stora jordbävningar i idag? 5.6 Ungefär hur många jordskalv förkommer det i genomsnitt per år med magnitud i) över 8, ii) mellan 7 8 och iii) mellan Har vi jordbävningar i Sverige idag? Om så är fallet, ungefär hur ofta, hur stora, var och varför? Hur ser det ut historiskt sett? Hur stora jordbävningar har det förekommit i det förflutna? 5.8 (a) Hur djupt ner förkommer jordskalv och varför på dessa djup? (b) Vad menas med Wadati- Benioff zonen? (Illustrera gärna) 5.9 (a) Vilka egenskaper hos berget påverkar de seismiska volymvågornas hastighet? (b) Ungefär vilken hastighet har de seismiska volymvågorna i ytliga bergarter? (c) Vad händer med hastigheterna på djupet och varför? 5.10 (a) Kan man idag förutsäga jordskalv? Om ja, berätta även med hjälp av vilka metoder och över vilka tidrymder? (b) Finns det några möjliga problem med jordskalvsprognoser? 5.11 Jordens inre är inte homogent (= lika på alla platser), men kan grovt betraktas som uppbyggt av homogena sfäriska skal. Definitionen av dessa skal (radier, namn, sammansättning, homogen parameter, etc.) görs vanligtvis på två olika sätt. (a) Vad baseras indelningen på i dessa två olika klassificeringssätt? (b) För båda indelningssätten, ange de olika skalens namn, radie och egenskaper samt hur vissa av skalen kan delas in ytterligare Förklara skillnaden mellan lithosfären, asthenosfären och mesosfären, gentemot skorpan, övre manteln och undre manteln.
6 5.13 Jordens inre kan delas in i lager efter dess huvudsakliga sammansättning, d.v.s. kemi, trots att vi aldrig har borrat ner djupare än en bit in i skorpan. Hur kan vi då veta något om den kemiska sammansättningen på underliggande lager? 5.14 (a) Förklara hur man med hjälp av seismologi kunnat göra den mekaniska indelningen av Jordens inre. (b) Vilka egenskaper hos seismiska vågor har hjälpt till att säga något om egenskaperna hos Jordens inre? 5.15 (a) Vad är MOHO och var kan man finna den? (b) Förklara hur den upptäcktes, samt hur man kunde dra slutsatsen att hastigheten är högre i manteln än i skorpan. Illustrera gärna Manteln beter sig som en vätska över geologiska tidsperspektiv. Innebär detta att manteln är uppsmällt? 5.17 Förklara hur man upptäckte att jorden har en (yttre) kärna, samt hur man har kunnat dra slutsatsen att den är uppsmällt i det yttre skalet. Illustrera gärna Förklara hur man upptäckte att jorden har en inre kärna, samt hur man har kunnat dra slutsatsen att den är fast. Illustrera gärna Seismiska vågor utbreder sig som P- och S-vågor genom jordens inre och ger oss kunskap om Jordens inre struktur. En P-våg kan konverteras till en S-våg och en S-våg till en P-våg vid gränsövergångarna mellan Jordens olika skikt. Anta att en jordbävning äger rum på Jordytan och seismiska vågor från den registreras på precis motsatt sida av jordklotet. Vilka av nedanstående sätt för hur de seismiska vågorna fortplantat sig genom jorden är riktiga och vilka är felaktiga? Varför? Sätt nr Skorpa Mantel Yttre kärnan Inre kärnan Rätt Fel 1 P S S P 2 S P P S 3 S P S P 4 S S P S 5 P S P P
7 5.20 Observationer av seismiska vågfaser som har färdats genom kärnan har visat att den har en inre fast kärna omgiven av en yttre flytande kärna, med ungefär samma sammansättning. Samtidigt ger termodynamiken att temperaturen är högst i centrum av Jorden och avtar utåt, d.v.s. temperaturen är högre i den inre kärnan än i den yttre kärnan. Hur går detta ihop? Varför är inte den inre kärnan också uppsmällt?
Geofysik. Geovetenskap Planeten Jorden, 30 hp (delkurs Bergrunden och livets utveckling, 10 hp) Uppsala Universitet.
Geofysik Geovetenskap Planeten Jorden, 30 hp (delkurs Bergrunden och livets utveckling, 10 hp) Uppsala Universitet Föreläsning II Jordbävningar och Jordens Inre Struktur Tohoku, Japan 11/3 2011, M w 9.0
Läs merTentamen i Geovetenskap planeten jorden 30hp. 5/10/07,
Tentamen i Geovetenskap planeten jorden 30hp. 5/10/07, 0800-1200 Berggrunden 1 a) Vilka fem kriterier måste ett material uppfylla för att klassas som ett mineral? (3) b) Vilken uppdelning av silikatmineral
Läs merGeofysik. Geovetenskap Planeten Jorden, 30 hp (delkurs Bergrunden och livets utveckling, 10 hp) Uppsala Universitet. Föreläsning I
Geofysik Geovetenskap Planeten Jorden, 30 hp (delkurs Bergrunden och livets utveckling, 10 hp) Uppsala Universitet Föreläsning I Jordens ursprung och ålder, Relativ och absolut/radiometrisk datering, Seismiska
Läs merGeofysik. Geovetenskap Planeten Jorden, 30 hp (delkurs Bergrunden och livets utveckling, 10 hp) Uppsala Universitet. Föreläsning I
Geofysik Geovetenskap Planeten Jorden, 30 hp (delkurs Bergrunden och livets utveckling, 10 hp) Uppsala Universitet Föreläsning I Jordens ursprung och ålder, Relativ och absolut/radiometrisk datering Planeten
Läs mer1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år
1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum
Läs merRelativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar
elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merMål och betygskriterier i Fysik
Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Läs merJordens inre krafter
1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs mer3.7 γ strålning. Absorptionslagen
3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds
Läs merLÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010
Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:
Läs merGEOC07, Geologi: Geofysisk undersökningsmetodik, 15 högskolepoäng Geology: Geophysical Exploration Methods, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten GEOC07, Geologi: Geofysisk undersökningsmetodik, 15 högskolepoäng Geology: Geophysical Exploration Methods, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merKosmologi - läran om det allra största:
Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling
Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.
Föreläsning 13 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen kan
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2
Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merSolsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)
Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft
Läs merFrån atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz
Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001
Läs merVarifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland
Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merInnehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid
FUSION Innehållsförteckning Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid Historia dahlstiernska skriver att forskningen om fusion började kring 1930 och har fortsatt att utvecklas. Under
Läs merUppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner)
Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner) trycks en tyngre oceanbottenplatta långsamt in under en
Läs merRapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.
Läs merUppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)
UPPGIFT 1. (10 p) Namn: Personbeteckningen: På den bifogade världskartan har tre områden märkts ut (A, B och C). Noggrannare kartor finns på följande sidorna. Besvara frågorna som hänför sig till de olika
Läs merR-02-20. Förstudie Tierp norra. Kompletterande arbeten 2001. Hans Isaksson GeoVista AB
R-02-20 Förstudie Tierp norra Kompletterande arbeten 2001 Hans Isaksson GeoVista AB Torbjörn Bergman, Johan Daniels, Rune Johansson Lena Persson, Michael Stephens Sveriges Geologiska Undersökning April
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merPedagogisk planering Målkort
Ämne: NO Ämnesområde: Universum/Rymden Pedagogisk planering Målkort Strävansmål i kursplanen för Naturorienterade ämnen Skolan skall i sin undervisning i Naturorienterade ämnen sträva efter att eleven:
Läs merINSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merHistorisk geologi. Det fasta berget vi har under våra fötter är i ständig rörelse. Det finns stora krafter i jordens inre som får våra
93 Historisk geologi Byrums raukar, Öland. Raukarna på Öland består av nästan 500 miljoner år gammal kalksten och har formats av havsvågorna. Uppkomsten av raukar beror på att det funnits extra lera inlagrad
Läs merBFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
Läs merLäxa till torsdag v. 48
Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merKosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?
7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merMän Män. Kvinnor. Kvinnor. Förvärvsarbetande 1985 Arbetslösa 1985. Totalt. Totalt. Forskarutb. Forskarutb. Gymn 3 år. Gymn 3 år. Gymn 2 år.
2 UTRÄVNNS- OCH FYNDPLATSER JÖNKÖPNS LÄN 3 1. Hur många utgrävnings-/fyndplatser ligger högst 10 km från länsgränsen? A 3 7 C 11 D 15 E 19 2. Hur stor area har Vetlanda kommun enligt kartan? A 100 km 2
Läs merPeriodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Läs merVad är allt uppbyggt av?
ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merDessa egenskaper hos bakgrundsstrålningen har observerats
Den kosmiska bakgrundsstrålningen 1965 upptäckte Arno Penzias och Robert Wilson den s.k. kosmiska bakgrundsstrålningen. Denna hade redan 1948 förutsagts av Gamow som ett bevis för att universum tidigare
Läs merUniversum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem
Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor
Läs merLaboration 1 Mekanik baskurs
Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Gravitationen är en självklarhet i vår vardag, de är den som håller oss kvar på jorden. Gravitationen
Läs merBjörne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)
Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan
Läs mer8. Atomfysik - flerelektronatomer
Flerelektronatomer På motsvarande sätt som för väteatomen kommer elektronerna i atomerna hos grundämnen som har två eller fler elektroner också att vara instängda inom ett litet område runt kärnan. Det
Läs merNO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en
Läs mer2 H (deuterium), 3 H (tritium)
Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merLaboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige
Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod
Läs merLösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Läs merEnergi & Atom- och kärnfysik
! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merAtom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:
Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merKosmologi - läran om det allra största:
Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös
Läs merÄmnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Läs merFysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
Läs merRadioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merDel I Denna del består av 8 uppgifter och är avsedd att genomföras utan miniräknare.
Del I Denna del består av 8 uppgifter och är avsedd att genomföras utan miniräknare. Dina lösningar på denna del görs på separat papper som ska lämnas in innan du får tillgång till din miniräknare. Observera
Läs merPERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi
PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia
Läs merStjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan
Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är
Läs merRapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter
Linköpings universitet 2013-10-03 IFM Kemi Fysikalisk kemi Termodynamik Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter Skrivinstruktioner för laborationsrapport NKEB02/TFKE17 Att uttrycka sig
Läs merAtomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian
Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merDet mesta är blandningar
Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merGrundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Läs merSTABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Innehåll Stabilitet för en kritisk punkt (grundbegrepp) Stabilitet för ett linjärt homogent system
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merLösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.118 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merLUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
Läs merTentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merAtom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a
Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och
Läs merFysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Läs merAbsolut tid och rum. Statiskt Oändligt. Olbers paradox von Seeligers paradox
Från Einstein till Hubble den moderna kosmologins framväxt Newtons universum Absolut tid och rum Rätvinklig (euklidisk) k) geometri Statiskt Oändligt Problem Olbers paradox von Seeligers paradox Olbers
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius
Läs merProv Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE
Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/2017-10-12/PLE Hjalmar Namn: Fel svar på ervalsfrågorna ger poängavdrag! Del I: svara i provet 1. Ange masstal, atomnummer och antalet elektroner, protoner
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia
Lärare: Jimmy Pettersson 1. Materia Men först Vad är Kemi?! Vad är Kemi?! Kemi är: vetenskapen om materias egenskaper och sammansättning. Okej! Vad är materia då?! Materia är: allt som tar upp yta och
Läs merKapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Läs merFysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.
Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merINSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper
Läs merTentamen Elektromagnetism
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm 93FY51/STN1: Fysik (61 75 hp) Tentamen Elektromagnetism 8 juni 2017 8:00 12:00 U14 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs mer14. Elektriska fält (sähkökenttä)
14. Elektriska fält (sähkökenttä) För tillfället vet vi av bara fyra olika fundamentala krafter i universum: Gravitationskraften Elektromagnetiska kraften, detta kapitels ämne Orsaken till att elektronerna
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs mer