Natursten. ger karaktär och identitet till våra offentliga rum. Kurt Johansson. Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010

Transkript

1 Natursten ger karaktär och identitet till våra offentliga rum Kurt Johansson Landskapsutveckling, SLU, Alnarp

2 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial ger stora MÖJLIGHETER men har vissa BEGRÄNSNINGAR Här görs endast några begräsade snabba nedslag i ämnet 2

3 En naturstensprodukt är tillverkad av natursten tagen som ett helt stycke från ett helt block ur berggrunden 3

4 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial Fasadplattor Portal Stödmur Trappa Torgmiljö Uthållig beklädnad Uthållig konstruktions detalj Park Uthållig konstruktion Uthållig konstruktion Begravningsplats Skulptur Uthålligt beläggningsmaterial (outslitligt) Uthålliga konstruktions detaljer Bestående minnesmärke över anförvant Bestående monument Inredning Golv Trappa Precisionsmaterial Beklädnad håller husets livslängd Beklädnad med lång livslängd, miljövänligt underhåll Svensk diabas är det material som har de bästa, stabila egenskaperna4 för vissa avancerade mätutrustningar

5 Stenen har själ Stenen ger liv åt miljön 5

6 Stenen har själ Stenen ger liv åt miljön 6

7 Montering viktig del av konstruktionens funktion och hållbarhet Monteringen minst hälften av det totala resultatet Innan du skyller på stenen kolla monteringen! 7

8 Konstruktionens värde <-> livscykelkostnad Venustas Estetik Kulturbärare Konstruktionens värde > Livscykelkostnad - Pengar - Miljöbelastning ELU - Investring/produktion - Underhåll Hållbarhet Firmitas Funktion Utilitas 8

9 Balans i konstruktionen? 9

10 Stenen estetiska egenskaper Olika ytbearbetningar ger samma sten olika yttryck Diabas Polerad Flammad Slipad Krysshamrad Alla ur detta block 10

11 Stenen estetiska egenskaper Samma sten med olika bearbetningar Kalksten Polerad Diamantfräst Lågerhuggen Hyvlad Alla framtagna ur samma block 11

12 Stenens estetiska egenskaper En skulptör/konstnär kan koncentrera sig helt på stenens själ. En arkitekt och konstruktör måste dessutom se till funktion, behov och stenens tekniska uthållighet 12

13 Stenen estetiska egenskaper Estetiska uttrycket kan avspegla byggnadens funktion och materialval med oändlig livslängd förstärker intrycket: Stabilitet Vi har stenkoll på inflationen!!! Peter Celsings Riksbanken Olika bearbetningar: råkilad mot sågad, ger estetisk spänning. 13

14 Svenska kulturbärare 14

15 Stenen tekniska egenskaper funktion och uthållighet Tekniskt ska natursten betraktas som bygg- och anläggningsmaterial Detta sammanfaller inte alltid med ett renodlat geologiskt synsätt 15

16 NATURSTEN SOM UTHÅLLIGT BYGG- och ANLÄGGNINGSMATERIAL Funktionellt rätt vald natursten har stort ekologiskt mervärde då den - inte kräver uppvärmningsenergi vid tillverkning - har försumbar mängd kemiska tillsatser - inte avger emissioner - inte möglar - har mycket lång livslängd vilket ger låg årlig miljöbelastning - kan underhållas (rengöras) med miljövänliga medel - har vacker åldrings- och sligepatina. 16

17 Viktiga tekniska parametrar vid val av uthållig natursten - kemiska resistens (motstånd mot luftföroreningar, salt, rengöringsmedel, användning av kemikalier, etc.) - mekanisk resistens (motstånd mot nötning, repor, biomekanisk nedbrytning, mekanisk rengöring, övrig mekanisk påverkan, etc.) - porositet/vattenabsorption (fysikalisk) (frost, smuts) - hållfasthet (förmågan att ta upp laster, böjdraghållfasthet, sprödhet, etc.) förekomst av svaghetszoner. - kristallstruktur/strukturell uppbyggnad - mineralkorn med oönskade egenskaper (som vittrar, rostar eller orsakar annan missfärgning) - bearbetbarhet (polerbarhet, möjligheter till råkopp, etc.) 17

18 Sten är inget entydigt begrepp Olika stentyper har mycket olika egenskaper som bestäms av vilka mineral de är uppbyggda av och hur dessa är sammanfogade. Mineral av två slag: Stentypsbildande mineral = huvudmineral och accessoriska mineral = mineral i liten mängd T.ex. stentypen granit huvudmineral: fältspat, kvarts och glimmer FÄLTSPAT KVARTS GLIMMER 18

19 Huvudmineralen ger alltså huvudkaraktären, stentypen, t.ex. granit, medan accessoriska mineral kan ställa till problem Måste fastställas om/vilka skadliga accessoriska mineral ingår (t.ex. pyrit, olivin) även i små mängder. Huvudmineralens hopfogning = mikrostrukturen har stor betydelse. Tunnslip av två graniter med lika mineralogi men helt olika mikrostruktur. Den högra är mycket sprödare. Även huvudmineralen kan ibland vara problematiska. 19

20 Absolut hårdhet "Absolut" hårdhet för några mineral Efter Kostov "Mineralogy" 1968 Hårdhet 1600 > < Mohs 10 Mohs 7 Mohs 5 Mohs 3 Mohs 3 Mohs 3 Diamant Kvarts Fältspat Dolomit Glimmer Kalcit 20

21 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial Silikatsten -SiO X Sur Karbonatsten -CO 3 Basisk Hård, tål sura medel Stentyp Granit-lika Granit, Gnejs, Diabas Kvartsit Skiffer(Kvartsit/Glimmer) Mjuk, tål sura medel Stentyp Skiffer (Ler) Kan poleras Kan ej poleras Stentyp Mjukare, tål EJ surt, Vissa sorter har problem Marmor Kalksten Travertin med SALT Kan poleras Undantag: Dock kan även Silikatsten innehålla mineral (ACCESORISKA) som påverkas av syror. Gul granit är ofta sjuk Granit som vittrar, sandar eller rostar., dock ej svensk Silikatbunden sandsten Porös Karbonatbunden sandsten -SiO 2 Hård, tål sura medel Kan ej poleras -CO 3, -SiO 2 Hårda korn löst sammanfogade tål EJ sura medel 21

22 SKIFFER-varning Ett silikatmaterial som tål syra men Skiffer är inget entydigt begrepp!!! Övriga egenskaper kan vara väsensskilda Lerskiffer Fyllitskiffer Kvartsitskiffer m.fl. 22

23 Hårdhet 23

24 Användning: SILIKATSTEN Hård silikatsten med låg vattenabsorption och bra kristallstruktur i alla miljöer ute som inne. OBSERVERA: det kan förekomma stensorter som rostar, vittrar eller sandar. 24

25 KARBONATSTEN KALKSTEN sedimentär Kalkspat CaCO 3 Hårdhet 9 MARMOR omvandlad Kalkspat CaCO 3 Hårdhet 9 Dolomit CaMg(CO 3 ) 2 Hårdhet 20 Kalkspat Dolomit Användning: Inomhus: Viss försiktighet i våtutrymmen. Vissa stensorter påverkas av fästmassan. Utomhus: Vissa stensorter kan fungera bra även utomhus (t.ex.ytor utan biltrafik) men måste kollas mot referenser. Rätt val av ytbearbetning viktigt. 25 Polerade ytor är inte uthålliga

26 Sandsten Kornen kvarts Bindningen silikat Kornen kvarts Bindningen karbonat Motsvarar ungefär betong Användning: Bör undvikas som bygg- och anläggningsmaterial. Blir mycket snabbt smutsig. Silikatbunden mer beständig än karbonatbunden 26

27 Alla typer av Natursten tål organiska lösningsmedel som inte innehåller syra 27

28 EGENSKAPER HOS SVENSK NATURSTEN, enl. EN-standard KEMISK EGENSKAP HÅRDHET ingående mineral DENSITET kg/m 3 VATTENABS. vikts% AVNÖTNING mm 3 x10 3 TRYCKHÅLLFASTHET MPa BÖJDRAGHÅLLF. MPa Diabas Granit Kalksten Marmor Skiffer Skiffer Sandsten Betong Syenit Gnejs kvartsit- ler-gryth kvartsbund plattor SUR SUR BASISK Vissa saltproblem BASISK SUR SUR <0,1 0,2-0,1 1,3-0,2 0,2-0,1 0,1 5,5-6,0 3,6-7,0 9,2-26,7 9,2-20,9 11, ,2-10,2 20,4-9,7 42 0,3 130 SUR ,5 11? 115 5,7 BASISK ? ,5-6,6 UTSPJÄLKNINGSHÅLLF. kn SLAGHÅLLF. J FROSTBESTÄNDIGHET MINERALSAMMANSÄTTNING Petrografi KRISTALLSTR., MIKROSPRICK 3,0-4,7 2,6-4,6 1,8-2,7 2,1-3,6 4,3 2,5-3,0 3,0-5,5 2,0-4,5 2,0-2,5 7,0 POROSITET ? 0+ 0 VITTRING FÄRGSTABILITET BEARBETBARHET: Råkilad, polerad etc. Provningsstandard måste alltid anges! 28

29 Alltid fogar!!!!!!!! Två stenytor får inte stöta emot varandra, alltid fogar 29

30 Viktig formel för plattor P K t 2 W L Har i huvudsak betydelse i utemiljö 30

31 YTBEARBETNINGAR (för ute och inne) GRANIT SKIFFER KALKSTEN MARMOR Råkilad (vissa stensorter) Klovyta Klovyta Råkopp (vissa stensorter) Flammad Krysshamrad Slipad Polerad Slipad Polerad Topphyvlad/Hyvlad Flammad Krysshamrad Krysshamrad Slipad Slipad Polerad Polerad Lågerhuggen Tandhuggen Lågerhuggen Tandhuggen 31

32 Ytbearbetning, exempel GRANIT, Bohus Råkilad Krysshamrad Polerad Kommunicera alltid med PROVER En bild är ALDRIG sann Slipad Flammad 32

33 33

34 Rätt stenval: 19 år utan underhåll (Bjärlövgranit) 34

35 Lyckosam kombination: Betongbro klädd med tunn råkilad granit 35

36 Polerad granit. Lättstädat. Underhållsfritt.Håller 100.tals år Madrids flygplats 36

37 Även marmor kan vara en uthållig utvändig lösning i vårt klimat 37

38 Det finns exempel på när utfallet inte blir som arkitekten har tänkt sig. Okunnig leverantör, okunnig beställare 38

39 Sandsten är sällan en uthållig lösning 39

40 Fel stenval: Sandsten: Kan inte rengöras Måste handslipas slipas 2mm på plats. 97% kvarts. Enorm silikosrisk 40

41 Kalksten utomhus där tösalt används är inte alltid en bra lösning Efter ett år 41

42 Fel stenval: Graniter som vittrar eller rostar Kinesisk granit som sandvittrar Kinesisk granit som rostar 42

43 Alltmer kemikalier i natursten Impregnering och skydd av sten är en djungel oftast onödigt Välj uthållig sten i stället 43

44 Helt nytt projekt. Klotterskydd har förstört stenen, kvartsitskiffer, där man borde avvaktat med klotterskydd, eller använt rätt. På detta material kan klottret tas bort med klotterborttagare 44

45 45

46 UTEMILJÖ 46

47 INNEHÅLL 1 MILJÖ OCH EKONOMI 2 STENENS EGENSKAPER 3 MATERIAL FÖR MONTERING 4 MARKBELÄGGNING, PLATTOR OCH HÄLLAR 5 MARKBELÄGGNING, GATSTEN 6 KANTSTEN 7 TRAPPOR 8 MURAR 9 KONSTRUKTIONER MED VATTEN 10 ÖVRIGA MARKKOMPLETTERINGAR SID 473

48 48

49 49

50 50

51 Ytterst få stensorter lämpar sig som bygg- och anläggningsmaterial. I Sverige, internationellt känt för god naturstenskvalitet, är 99,99%, oanvändbara. I dag bryts bara de som fungerar Svenska stensorter har prövats har brutits och använts 75 byts i dag (väl utvalda) Importerade stensorter i accelererande antal ( tals) många vars uthålliga funktionsförmåga i den aktuella miljön/applikationen är okänd 51

52 Undantag: exempel: marmor/kalksten kan i viss utsträckning stå emot försurning, speciellt de som innehåller dolomit Atens Akropolis, vit marmor, 600-talet f.kr 52

53 Ytbearbetning: Skiffer Klovyta Normalslipad Ytbearbetning: Kalksten Polerad Slipad Normalhyvlad 53