Instuderingsfrågor Geologi

Transkript

1 Instuderingsfrågor Geologi Jordensuppbyggnad: 1) Beskriv jordens uppbyggnad från centrum och ut till ytan. 2) Vilka källor till kunskap har vi om hur jordklotet är uppbyggt och vad det består av? - Ytan (skorpan) på vår planet är mycket enklare att undersöka än planetens inre. Den huvudsakliga kunskapen vi har om vår jords inre är baserad på indirekta observationer. Seismiska vågor är en stor informationskälla om jordens inre. På grund av rörelser i litosfären uppkommer spänningar och ibland även bristningar i berggrunden. Innan bristningen uppstår har stora mängder energi lagrats i berggrunden och en stor del av denna energi sänds ut i omgivningen av seismiska vågor. Genom att studera vågornas utbredning genom jordklotet har man kunnat fastställa densitetsfördelningen i jordens inre. Utbredningshastigheten är beroende av densiteten. Det finns även olika typer av vågor. S, och P. P vågen har samma karaktär som ljudvågor och kan därför fortplanta sig genom både fasta och flytande material. S vågor däremot fungerar som sinusvågor och kan endast fortplanta sig i fast material: Kunskapen om jordens sammansättning kommer till stor del från meteoriter. Manteln antas ha samma sammansättning som stenmeteoriter medan kärnans sammansättning antas motsvaras av järnmeteoriterna och detta stämmer väl med den beräknade densiteten hos såväl kärnan som manteln. De direkta observationer som gjorts av jordens inre är endast lokala och är begränsade till tunnlar, schakt och gruvor. Dessa når dessutom endast ner några hundra meter ner under ytan. Det djupaste hålet som grävt genom jorden var cirka 12 km (avståndet till jordens centrum är 630 mil). Genom dessa kan man få reda på material i skorpan samt temperatur. 3) Vilka två huvudtyper av meteoriter finns det och vad består de av? - Stenmeteorit (Kondriter, Akondriter) Består av basiska bergarter (silikatmineral)

2 - Järnmeteoriter (Järnmeteoriter, Järnstenar) Består av järn och nickelföreningar 4) Vad består jordskorpan huvudsakligen av för grundämnen? - Syre och kisel med aluminium, järn, kalcium, och magnesium. Jorden domineras av syre bundet huvudsakligen i silikatmineral, järn (som mest förekommer i kärnan) samt kisel.

3 Plattektonik 5) Vilka endogena och exogena krafter påverkar jordskorpan och vad har de för resultat på jordytans relief? - De endogena krafterna- är krafter i jordens inre som påverkar jordytan. Jordens inre är varmt på grund utav radioaktivitet sönderfall från U, Th, K. Värmen skapar konvektionsceller i manteln som driver plattornas rörelse. De uppåtstigande strömmarna benämns mantelplym och leder ofta till vulkanism. Ifall mantelplymen befinner sig under en kontinental skorpa kan det leda till att plattan bryts upp och bildar ett nytt hav (3 riktningar på riftdalar). Detta kallas kontinentala riftzoner. De exogena krafter- de yttre krafter som påverkar jordytan och som orsakas av solens värmestrålning. Vittring och erosion är resultatet av de exogena krafterna. Vittring är nedbrytning av berggrund och mineral genom fysikaliska, kemiska och biologiska processer. Erosion är nedbrytning och transport av berggrund. Dessa processer bryter ner berggrunden. 6) Varför bildas enbart basiska bergarter i vissa vulkaniska miljöer medan det i andra kan vara en mer varierande sammansättning? - Mantel och oceanisk skorpa ger basiska till ultrabasiska magma (låg kiselhalt). Om magman smälter kontinental skorpa bildas en intermediär till sur magma (hög kiselhalt). 7) Ange tre företeelser som stöder teorin om plattektonik och beskriv hur de används som bevis. - Man kan se att formerna på plattorna olika passar ihop vilket tyder på att de har suttit ihop (puzzel). Man kan även se att delarna som passar ihop har liknande berggrund och att man har hittat fossil på spridda sidor av jorden. 8) Beskriv två plattektoniska miljöer med avseende på magmatiska processer. Ursprung för magmor och sammansättning (basisk-intermediär-sur). - Subduktionszon: En subduktionszon är där en oceanisk skorpa åker in under en kontinentalskorpa. Oceaniska skorpan åker ned i manteln och smälts ner. Detta leder till hög vilkanisk aktivitet vid subduktionszonerna.? - Oceaniska spridningsryggar: Det bildas ny havsbotten vid oceaniska spridningsryggar då de oceaniska plattorna glider isär. Den bildas genom att smält material från manteln tränger upp och bildar ny skorpa (lär vara basisk? ).

4 9) Vilken sammansättning (ultrabasisk-sur) har magmor i en subduktionszon mot en kontinent och hur bildas de? - En subduktionszon är när en oceanisk platta dyker ner under en oceanisk eller kontinentplatta. När den oceaniska plattan värms upp när den närmar sig manteln smälter den och smältan kan orsaka vulkanism. Eftersom det är en oceanisk platta som smälter så borde magman vara basisk eftersom denna är basisk.?? 10) Varför är jordens skorpa uppdelad i plattor som rör sig i förhållande till varandra och vilka geologiska fenomen är knutna till plattgränserna? - Mantelplymer under kontinental skorpa kan orsaka riftzoner som spräcker upp kontinenter vilket skapar olika plattor. Det finns tre typer av plattgränser Kontinentala riftzoner, Transforma förkastningar och Subduktionszoner. De geologiska fenomen som dessa skapar är jordbävningar, vulkanism och uppbyggnad av ny berggrund. 11) Jorden är ca 4.6 miljarder år gammal. Hur är det med jordskorpan, är det någon skillnad i ålder på oceanisk och kontinental jordskorpa: förklara varför? - Skorpan är yngre än jorden på grund utav att jorden var från början smält och det dessutom bildas och bryts ner hela tiden. Oceanisk skorpa har en begränsad livslängd (subduktionszoner) på mindre än 200 miljoner år och är därför yngre än kontinental skorpa som inte har en begränsad livslängd på samma sätt. 12) Vad är en Wilsoncykel? Beskriv utvecklingen! - De plattektoniska processerna har verkat under större delen av jordens historia och kan ofta beskrivas i form av Wilsoncykler som omfattar en sekvens av plattektoniska händelser som börjar med kontinental riftbildning och avslutas med kontinent-kontinent kollision. Om en större kontinentmassa utsätts för ett flertal mantelplymer kan det bildas kontinentala riftzoner som resulterar i en fullständig uppspräckning av kontinenten. Därmed bildas en oceanisk spridningsrygg och ett hav öppnas upp som gradvis växer i storlek. Så småningom medför plattrörelserna att en subduktionszon skapas ute i havet (oceanisk öbåge) eller mot en kontinentkant (kontinental vulkanbåge). När subduktionen är snabbare än tillväxten av ny oceanskorpa längs spridningsryggen börjar havet krympa och kan slutligen utplånas. När den sista resten av oceanskorpa försvunnit ner i manteln kommer kontinenthalvorna att mötas i en kontinent-kontinent kollision och då kontinental skorpa är för lätt för att tryckas ner i skorpan ner i manteln kommer den istället att tryckas upp till en mäktig bergskedja.

5 Mineral och bergarter 13) Ange två strukturer-texturer som kan uppträda hos metamorfa bergarter men inte hos magmatiska bergarter. - Porfyroblastisk textur, Lineation (avlånga mineral som amfibol som lägger sig parallellt med minsta tryckriktningen) och foliation (glimmermineral har riktat sig under högt tryck) struktur 14) Vilka texturer-strukturer skiljer en magmatisk ytbergart från en magmatisk djupbergart och på vilket sätt? - Ytbergarter brukar har finare till tätt kornstorlek där djupbergarter är ofta grov till medelkornig. En vanlig textur hos ytbergarter är porfyrisk där större korn av ett eller flera olika mineral som förekommer i en finkornigare mellanmassa. Denna textur är även dock vanlig bland de plutoniska bergarterna också. 15) Nämn fyra mineralegenskaper som är användbara vid mineralidentifiering. Varför kan vissa mineralegenskaper variera för ett visst specifikt mineral medan de är konstanta för andra? - Färg, Hårdhet, Glans, Spaltning, Streckfärg och densitet. Färg kan till exempel variera då grundämnen kan substituera för varandra, alltså kan mineraler som har lätt att substituera ofta kunna ha olika färg. 16) Vad är skillnaden i bildningsprocess för porfyrisk respektive porfyroblastisk textur? - En porfyrisk textur uppkommer genom att visa mineral börjat kristallisera sig i magman på större djup i skorpan. Om den därefter snabbt stiger högre i skorpan och särskilt om den når markytan och så kyls magman snabbt och bildar en finkornig bergart med infrusna sedan tidigare kristalliserade större mineralkorn vilka kallas strökorn. En porfyroblastisk textur uppkommer då vissa mineral kan växa till sig som större korn under metamorfa förhållanden (hög metamorfgrad) och bildar porfyroblaster (ser ut som knölar i bergarten) (granat) 17) Vad är skillnaden mellan ett mineral och en bergart (definitionsmässigt?) - En bergart är ett fast sammanhållet kornaggregat av ett eller fler mineral som utgör en del av jordskorpan och som uppvisar likartade egenskaper över större volymer. Mineral är en fast oorganisk kemisk förening som bildats naturligt i jordskorpan. Den har en bestämd kemisk sammansättning och en ordnad inre struktur, samt bestämda fysikaliska egenskaper. 18) Nämn två mineralegenskaper som helt bestäms av mineralets kristallina struktur. - Spaltning, densitet

6 19) Beskriv bergartscykeln, helst i figur. 20) Ange de mineral som i Moh s hårdhetsskala har hårdheten 2, 4, 5 respektive 7. 21) I vilka mineralgrupper (kemiska) hittar man flertalet av malmmineralen. Vilka mineralegenskaper är typiska för malmmineralen? - Sulfider och oxider. De flesta sulfider är ogenomskinliga och har en karakteristisk streckfärg, metallglans och hög densitet. Oxidmineralen är ofta vittringsresistenta och dessutom tunga och har ibland metallisk glans. 22) I vilken mineralgrupp (kemisk) finns flertalet bergartsbildande mineral? Nämn 4 viktiga bergartsbildande mineral. Nämn även ett bergartsbildande mineral som tillhör någon annan mineralgruppp. - Silikater Biotit, kvarts, pyroxen, plagioklas, muskovit, serpentin, amfibol????

7 Magmatiska processer och bergarter 23) Vad påverkar smälttemperaturen hos en magma och vad består en magma vanligtvis av för komponenter? - Smälttemperatur beror av ökad kiselhalt och mängd av lösta gaser där ökad halt av kisel sänker smälttemperaturen från ca 1200ᴼ C i en basisk magma till 800ᴼ C i en sur magma. I en vattenmättad magma kan smälttemperaturen vara flera hundra grader lägre än i en vattenfattig magma. Övriga gaser (Koldioxid, Svavelväte, Svaveldioxid) påverkar magmans smälttemperatur endast i mindre omfattning. Magma har mestadels en silikatisk sammansättning och magmor innehåller även mestadels en del lösta gaser. Det finns även fasta beståndsdelar som osmälta bergarter och kristaller av mineral (Olivin, Fältspat). 24) Vad innebär magmatisk kristallisationsdifferentiation? - Magmatisk kristallisationsdifferentiation innebär att bergarter kristalliserar sig vid olika temperaturer ( ᴼC) och flera olika bergarter kan därför bildas från en och samma magma som succesivt svalnar. Exempelvis, först kristalliserar olivin och pyroxen och då bildas ultrabasiska-basiska bergarter därefter basiskaintermediära bergarter innehållande kalciumrik plagioklas, pyroxen och amfibol och slutligen sura bergarter med kvarts, kalifältspat, plagioklas. 25) Beskriv uppbyggnaden av en stratovulkan (form, produkter). Vad skiljer en stratovulkan från en sköldvulkan respektive maar? (form, bildningsprocess) - Orsakerna till olikheterna i vulkanform beror på magmans sammansättning, viskositet och gashalt, vilket avgör utbrottets karaktär. En stratovulkan är ett konformat berg med branta sidor och en rykande krater högst upp. Formen uppkommer genom explosiv vulkanism som bygger upp en kägla av pyroklastiskt material och där enstaka lavaflöden och ytliga gångar armerar det lösta materialet så att käglan inte snabbt bryts ner genom vittring och erosion. Oftast intermediär sammansättning på magman. Om magman utgörs av lågviskös basalt (basisk sammansättning) blir utbrottet vanligtvis inte explosiva utan lavan rinner ut från krateröppningen. Denna vulkan kallas för sköldvulkan och är tillskillnad från en stratovulkan en vulkankedja med flacka sidor. En maar är en rent explosiv vulkanisk bildning som uppkommer när magman når så högt upp i skorpan att den kommer i kontakt med grundvatten som hastigt värms upp och skapar ångexplosioner. En maar består därför av en explosionskrater och är ofta ganska rund i formen och med en diameter som sällan överstiger 1 km. Omgivande blandning av söndersprängd ursprungsbergart och pyroklastiskt material.

8 26) Hur klassificeras magmatiska bergarter (vilka kriterier används för att dela in bergarterna i typer och enskilda bergarter)? - Klassificeringen av magmatiska bergarter baseras på: Var den har bildats (djup-, gång- eller ytbergart) Vilken mineralogisk sammansättning den har (ultrabasisk, basisk, intermediär eller sur) Dess färg (bestäms ofta av mineralsammansättningen) Kornstorlek (fin-, medel-, grovkornig) Struktur och textur 27) Vulkanism kan ha varierande karaktär med bildandet av olika terrängformer som resultat. Beskriv två olika ytformer som kan bildas genom vulkanism och ange orsaken till skillnaden. - Beroende på lavans viskositet bildas även olika ytformer då den stelnar till en bergart. Lågviskös lava kan få en ganska slät överyta men om den fortfarande är i rörelse kan ett halv stelnat ytlager skrynklas ihop i repliknande strängar vilket ger upphov till benämningen replava. När lavan är kallare och har högre viskositet blir ytformerna mer oregelbundna och uppkommer genom mindre stelnad lava bryts sönder i samband med lavans rörelse, kallas för blocklava. Om lavan rinner ut under vatten så bildas ofta runda lavabubblor då det smälta materialet kyls av vattnet och resultatet kallas då kuddlava. Varje kudde bildas som en upp till meterstor ballong och den stelnade skorpan sen spricker succesivt bildas nya ballonger.

9 28) Varför kan magmatiska bergarter uppvisa en stor variation i mineralsammansättning och kornstorlek? - Variationen för kornstorlek beror på att magman kan stelna på olika djup i skorpan som har olika temperatur. Generellt gäller att djupbergarter som bildats vid långsam avkylning är relativt grovkorniga eftersom det kan ta tusentals år för en magma att stelna och kristallerna hinner då växa till i storlek och är väl synligt för ögat. En ytbergart avkyls däremot snabbt på jordytan och blir därför finkornig eller i vissa fall glasig då den har stelnat så fort att inga mineralkorn hinner bildas utan bergarten består av amorft vulkaniskt glas. Variationen för mineralsammansättning beror på magmans kiselhalt. Kiselhalten har stor betydelse för vilka mineral som kristalliserar ur magman och bestämmer därför i hög grad mineralsammansättningen på den bergart som bildas. 29) Vilka är dom två dominerande gaserna som är lösta i magmor och vilken praktisk betydelse har gaserna i dom bergartsbildande processerna? - Vatten och koldioxid andra vanliga är svavelväte och svaveldioxid. Smälttemperaturen på magman beror på mängden vatten (till viss del även andra gaser) (och även kiselhalt). Viskositeten hos magman beror på kiselhalten samt på mängden lösta gaser. 30) Vad är en batolit respektive en lagergång? - Större magmakroppar som stelnar i skorpan kallas plutoner och kan ha formen av en ballong med längdaxeln orienterad vinkelrätt. Diametern kan variera från ungefär km till över en mil. Ett större kluster av ungefär likåldriga plutoner som intruderat i skorpan bildar en batolit med en diameter som kan vara större än 10 mil. Vanligtvis förekommer gångbergarter som brantstående skivformiga kroppar där magman trängt in i mer eller mindre vertikala sprickor i skorpan. Magmor kan även tränga in i flacka svaghetszoner i skorpan och det är särskilt vanligt i sedimentär berggrund där den lätt spräcks upp efter lagringsplanen. Sådana flacka gångar kallas lagringsgångar.

10 Sedimentära processer och bergarter 31) Vittring är ett samlingsbegrepp på flera olika processer. Nämn två exempel och redogör för processernas verkan-resultat. - Man brukar dela in vittring i mekanisk, kemisk och biologisk vittring. Ett exempel på mekanisk vittring är frostsprängning. Frostsprängning sker i kallt klimat då vatten tränger in i spricksystem, när vattnet sedan fryser ökar volymen och isen spränger sönder berget. Kemisk vittring innebär att berg och jord sönderdelas med hjälp av kemiska processer. Dessa processer kan sättas igång genom att vattenlösningar cirkulerar i berg och jord. Ett exempel på kemisk vittring är då vatten löser upp kalksten. Organismer kan ta sig in i poröst material och bryta ner materialet ytterligare, detta kallas biologisk vittring. Den biologiska aktiviteten ger även en mekanisk inverkan genom att växternas rötter tar sig in i tunna springor och utvidgar dem. Detta kallas rotsprängning. 32) Vilka vittringsprocesser dominerar i arktiskt klimat, respektive i tropiskt klimat? - I arktiskt klimat dominerar fysikalisk vittring (frostsprängning), respektive i tropiskt klimat dominerar kemisk vittring. 33) Vad är skillnaden mellan ras, skred och jordflytning (rörelseprocess)? - Ras är att block, stenar, grus och sandpartiklar rör sig fritt. Ras sker i bergväggar, grus och sandbranter. Skred är att en sammanhängande jordmassa kommer i rörelse. Skred förekommer i silt- och lerjordar. Jordflyttning förekommer i kallt klimat. De fortfarande frusna jordlagren hindrar smältvatten att tränga djupare ned. Vattnet stannar istället i det tinade lagret som blir vattenmättat och långsamt börjar flyta nedför sluttningen och bildar flytjordsvalkar. 34) Vad är skillnaden i bildningsprocess och ursprungsmaterial för en epiklastisk bergart jämfört med en pyroklastisk bergart? Ge även ett exempel på en epiklastisk bergart. - Epiklastiska bergarter bildas genom hopläkning av vittringsmaterial vilket avsatts från luft, vatten eller is. Ett exempel på en epiklastisk bergart är lerskiffer, alunskiffer, sandsten och konglomerat. Pyroklastiska bergarter bildas genom hopläkning av pyroklastiskt material (fragment som bildats genom explosiv vulkanism). Ett exempel på en pyroklastisk bergart är slagg.

11 35) Vid kemisk vittring går vissa komponenter i lösning. Vad blir kvar i olöst form och vad händer med de upplösta ämnena? Du ska alltså beskriva den sedimentära differentiationen. - De komponenter som blir kvar i olöst form kallas resistater (kvarts). Lättvittrade mineraler kan omvandlas till sekundära mineral (hydrolysat) eller lösas upp (joner). Hydrolysaten bildar jordar tillsammans med resistat. Och jonerna transporteras ut i havet och kan där fällas ut kemiskt som nya mineral (oxidat, precipitat, evaporat) 36) Förklara följande sedimentära strukturer (gärna i skiss): korngradering, korsskiktning och ripples. - Korngradering när sediment avsätts under varierande förhållanden kan kornstorleken variera inom skikten (ofta årscykler) - Korsskiktning är när sediment avsätts i strömmande media (vatten, luft) - Ripples är vågliknande former som bildas vinkelrätt mot vinden, strömmens eller vågornas riktning. Vid vågor blir dessa symmetriska och vid vind och strömmande vatten blir de assymetriska. Ripples har ofta en sandig sammansättning.

12 37) Beskriv hur ett delta är uppbyggt (sett i vertikalsnitt), varför saknar vissa floder deltan? - När floden närmar sig havet kommer strömhastigheten att sjunka. Detta kommer att medföra att material avsätts på botten. De grövre materialet avsätts först medan det mer finkorniga materialet avsätts längre ut. På grund utav att strömhastigheten kan variera kommer även kornstorleken att variera i avlagringen. Materialet avlagras på botten och kommer så småningom att nå upp till vattenytan vilket tvingar floden att förgrena sig för att hitta nya vägar. Marken växer därför både uppåt och utåt. Om floden påverkas av tidvatten kommer denna att sakna ett delta vid dess flodmynning. Materialet som avsätts på botten kommer på grund av tidvattnets rörelse inte stanna kvar på samma ställe vilket medför att påbyggnaden av material inte blir densamma. 38) Vad är en korvsjö, respektive levéer? - En korvsjö bildas av meandrande vattendrag. Det meandrande mönstret är ett energieffektivt sätt att transportera vatten, främst i vattendrag med mycket svag lutning. Det som orsaker den ökade böjningen är att strömhastigheten är högre i yttersvängen än i innersvängen och detta orsaker erosion i yttersvängen och avlagring av material i innersvängen. Tillslut kommer krökningen att bli så stor att två ändar möts och vattnet kommer kunna åka rakt igenom och en korvsjö isoleras. 39) Det finns fyra huvudtyper av sedimentära bergarter. Hur skiljer de sig vad beträffar bildningsbetingelserna? - Epiklastiska bergarter består av fragment av varierande storlek som bildats genom vittring av berggrund och avsatts som sediment, för att till sist cementeras till en bergart. Pyroklastiska består av fragment som bildats genom explosiv vulkanism. Sker mest i subduktionszoner där de grövre partiklarna avsätts nära krateröppningen och finkorniga materialet i form av aska kan transporteras långt ifrån vulkanen med hjälp av vindar. Kemiska sedimentbergarter består av mineral som fällts ut i havsvatten, saltsjöar eller heta källor. Kalksten är den vanligaste kemiska sedimentära bergarten som bildas genom att kalciumkarbonat fälls ut ur havsvatten och lagras på botten.

13 Evaprotiter uppkommer genom avdunstning av havsvatten i områden som avskärmat de stora oceanerna i torra och varma klimat. Organogena sedimentbergarter utgörs av rester av marina organismer (koraller, växtmaterial) som bäddas in i sediment och bevaras från förmultning. De viktigaste exemplen på organogena sedimentbergarter är revkalksten och brunkol-stenkol. 40) Med vilka transportmedia kan vittrat epiklastiskt material förflyttas innan de avsätts och bildar ett sediment och vilket är det dominerande transportsättet globalt sett? - Rinnande vatten (älvar-floder) detta är det dominerande transportsättet globalt Vågor Is, glaciärer (Vid istider är detta det dominerande transportsättet, för 635 Ma) Vind Gravitation 41) Nämn ett exempel på vindavsatta sediment. I vilka miljöer bildas vindavsatta sediment huvudsakligen? - Bildandet av sanddyner. Vindavsatta sediment bildas huvudsakligen vid torra områden där vegetation inte kan binda jorden. Sanddynerna förflyttar sig i vindriktningen. 42) Vad är en sedimentär faciesförändring? Ge ett exempel. - Vid avsättning av partikelmaterial sker en sortering baserad på kornstorlek. Detta kan exempelvis ske vid variation från djuphav till kust. Sortering sker på grund av att vattnet har olika strömhastighet och finkornigare material kan transporteras en längre sträcka då hastigheten sjunker. Ett exempel på detta är avsättning av material mellan djuphav och kust. Vid kusten ansamlas det grövre materialet när strömhastigheten sjunker. Det mer finkorniga materialet kan transporteras längre och ut i djuphaven.

14 Metamorfa processer och bergarter 43) Vilken metamorfostyp har störst omfattning (volymmässigt) i jordskorpan? Motivera även varför. - Regional metamorf är den metamorfostyp som har störst omfattning. Detta på grund utav att denna process sker storskaligt i rotzonen i bergskedjor. 44) Metamorfa processer kan indelas i fyra kategorier, hur skiljer sig dessa åt vad beträffar tryck, temperatur och utbredning i jordskorpan? - Regionalmetamorfos- bildas genom ökat tryck och temperatur oftast relaterat till rotzonen av bergskedjor. Relaterat till storskaliga geologiska processer. Dynamometamorfos- bildas i samband med rörelser längs förkastningszoner i skorpan. Den metamorfa drivkraften är främst orsakad av tryck. Kontaktmetamorfos- omkring magmatiska intrusioner i skorpan sker en lokal uppvärmning (Temperatur). Pålagringsmetamorfos- Uppkommer i tjocka lagersekvenser genom ökat tryck och temperatur i dess undre del. 45) Vad händer under metamorfos och vad orsakar förändringen hos bergarten? - Genom ökat tryck och temperatur sker en kornförgrovning och dehydrering (vattenhaltiga mineral omvandlas till mineral med lägre vattenhalt) av bergarten. Denna typ av metamorfos kallas prograd metamorfos. Det omvända, retrograd metamorfos, uppkommer då bergskedjor vittar ner och trycket minskar. Det som händer då är att vattenhaltiga mineral återskapas. 46) Nämn tre texturer-strukturer som är typiska för just metamorfa bergarter. Gnejsig- (Gnejs) Porfyroblastisk- (Glimmerskiffer) uppkommer då vissa mineral kan växa till sig som större korn under metamorfa förhållanden (hög metamorfgrad) och bildar porfyroblaster (ser ut som knölar i bergarten) (granat) Kataklatisk- (Breccia) bildas vid kontaktmetamorfos. 47) Vid metamorfos utsätts en bergart för förändrande tryck och temperaturförhållande. Hur kan man bestämma omfattningen av metamorfosenmetamorfsgraden? - Graden av metamorf påverkan kan bestämmas genom att använda metamorfa indexmineral. Vid låg metamorf grad bildas ofta klorit och vid högre metamorfosgrad ombildads kloriten till biotit. Därefter vid medel-hög bildas istället granat och därefter till olika aluminiumrika silikater som sillimanit. De metamorfa bergarterna kan även indelas i metamorfa facies som kännetecknas av specifika metamorfa mineralassociationer stabila inom vissa tryck och temperaturintervall för en viss typ av ursprungbergart.

15 48) Vid dynamometamorfos bildas olika produkter på olika djup i jordskorpan. Vad är skillnaden och vad beror den på? - Närmare ytan (cirka 8 km) är deformationen spröd. Djupare ner i berggrunden (cirka 15 km) är deformationen plastisk. Detta sker på grund av temperaturförändringar. 49) Vilka parametrar hos en intrusivbergart påverkar omfattningen av den kontaktmetamorfos intrusionen skapar i omgivande bergarter? - Storlek och temperatur på intrusionen är de parametrar som påverkar omfattningen av kontaktmetamorfos. 50) Vad innebär begreppet prograd metamorfos? Vad är motsatsen? - Genom ökat tryck och temperatur sker en kornförgrovning och dehydrering (vattenhaltiga mineral omvandlas till mineral med lägre vattenhalt) av bergarten. Denna typ av metamorfos kallas prograd metamorfos. Det omvända, retrograd metamorfos, uppkommer då bergskedjor vittar ner och trycket minskar. Det som händer då är att vattenhaltiga mineral återskapas. 51) Beskriv vad som händer mineralogiskt och texturellt med en lerskiffer, respektive en kvartssandsten vid metamorf påverkan upp till amfibolitfacies. -?????? 52) Vilka är dom metamorfa facies som uppkommer vid regionalmetamorfos vid låg, medel och hög metamorf påverkan och inom vilka temperaturintervall sträcker de sig? - Grönskifferfacies T= ᴼC, p=2-9kbar Amfibolitfacies T= ᴼC, p=2-11 kbar Granulitfacies T= ᴼC p= 2-13 kbar 53) Vad är ett metamorft indexmineral? - Graden av metamorf påverkan kan bestämmas genom att använda metamorfa indexmineral. Vid låg metamorf grad bildas ofta klorit och vid högre metamorfosgrad ombildads kloriten till biotit. Därefter vid medel-hög bildas istället granat och därefter till olika aluminiumrika silikater som sillimanit.

16 Strukturgeologi- Tektonik 54) Vad innebär begreppen stress och strain? - Riktade krafter i en bergmassa kallas stress och den deformation i form av formeller volymändringar som den skapar i bergmassan kallas strain. Vid en pålagd kraft sker först en elastisk strain. Om kraften ökar blir deformationen plastisk och går då inte tillbaka till ursprungsläget då kraften avlägsnas. Deformationen kan även avslutas med ett sprött brott. 55) Vilka strukturgeologiska bildningar kan uppkomma vid horisontell kompression (tryck), respektive horisontell tension (dragkraft) av jordskorpan. - Om en förkastning är orsakad av dragkrafter uppkommer en normalförkastning. Då sjunker hängväggen ner i förhållande till liggväggen vilket orsakar en förlängning av skorpan. Det ser ut som trappsteg. Höjden på trappsteget utgör språnghöjden. Ofta orsakar gravsänkan ett antal mer eller mindre parallella normalförkastningar. Detta uppkommer ofta i begynnande uppsprickning av jordskorpan i kontinentala riftzoner. Detta är kallat gravsänka. Ibland uppkommer ett system av gravsänkor. Då kallas topparna för horst. Om en förkastning är orsakad av tryckkrafter kommer hängväggen att skjutas upp i förhållande till liggväggen, revers förkastning. Detta sker vid kontinent kontinent kollision och särskilt i samband med skållbildning. 56) Rita en principskiss som visar en (a) normalförkastning, (b) isoklinat lutande veck. Normalförkastning- hängsidan hänger ner. Normalförkastningar är orsakad av dragkrafter. Revers förkastning- hängsidan trycks upp över liggväggen. Revers förkastning uppkommer vid tryckkrafter i jordskorpan. 57) Vad är det som avgör om deformationen av en bergart har en spröd eller plastisk karaktär? - Det beror på bergartens mekaniska egenskaper samt bergmassans temperatur.

17 58) Vad skiljer en spricka från en förkastning? Varför uppträder sprickor ofta som spricksystem? - Om det inte sker någon direkt rörelse efter en brottyta uppkommen vid spröd deformation benämns den spricka. Om de sker en rörelse längs med brottplanet kallas det för en förkastning. Sprickor är oftast mera småskaliga bildningar jämfört med förkastningar men de uppträder nästan alltid i svärmar då krafterna som skapar brotten vanligtvis verkar över stora områden. 59) Rita en principskiss på ett veck och namnge dom olika delarna. Markera även en axialplanförskiffring. Hur uppkommer axialplansförskiffringen? - Axialplansförskiffring är foliation som är orienterad vinkelrät mot den maximala tryckriktningen och kommer att ligga parallellt med veckaxeln och axialplanet och skär därmed veckbenen med halva veckbensvinkeln

18 Historisk geologi 60) Hur kan man avgöra relativa åldrar mellan bergarter? På vilket sätt kan man få fram en exakt ålder? - När man bestämmer relativa åldrar bestämmer man bergarternas ålder relativt varandra. Detta kan göras genom en metod som bygger på några enkla grundregler: 1) I en sekvens av ytbergarter har de avsatts så att de äldsta lagret överlagras av successivt yngre lager (äldsta bergarten underst). Detta kallas superpositionsprincipen. 2) För plutoniska bergarter (magmatiska gång- och djupbergarter) gäller att en intrusiv magmatisk bergart alltid måste vara yngre än den berggrund den förekommer i. För att kunna få fram den exakta åldern för en bergart använder man sig av att undersöka mängden radioaktiva isotoper och kunskaper om dess halveringstid. U- Pb metoden är en metod för åldersbestämning av geologiskt material, vilket är mest lämpat för magmatiska bergarter 61) Vad är ett fossil och i vilka typer av bergarter hittar man sådana? - Ett fossil är en lämning eller ett avtryck av en organism som begravt och bevarats i sedimentära bergarter. Fossilbildning gynnas i lugna avsättningsmiljöer så det förekommer främst lerskiffer och kalksten. Tre typer av fossiler: - Hårddelar som skal och benbitar är bevarade i bergarten. - Fossilen är fullständigt upplöst men har bevarats som avtryck i den sedimentära bergarten. - Fossilen är fullständigt upplöst och hålrummet är fyllt av mineral. 62) Ange ett typiskt ledfossil för var och en av perioderna: kambrium, ordovicium, silur och krita. - Kambrium: Triolobit Ordovicium: Ortoceratit, Silur: Graptolit Krita: Ammonit, Belemnit 63) Den geologiska tidsskalan består av olika inledningssteg (eon, era och period). Vilka eoner finns och över vilka tidsrymder sträcker de sig (i miljoner år)? - Hadekum Ma (miljoner år sedan) Kunskapen om jordens första 500 miljoner år är ganska vag. Troligtvis bildas en skorpa ganska snabbt. Under denna period var det omfattande mantelkonvektion samt kraftigt meteoritnedslag som gjorde att en stabil skorpa inte kunde bildas. Någon gång under den här perioden blev temperaturen så pass låg att vatten kunde förekomma i flytande form.

19 Arkeikum Ma Från denna period finns det betydande och välbevarade delar av kontinentalskorpa kvar. Exempelvis är från denna tid som grönstensbältena i Sverige kommer ifrån. Under arkeikum utvecklade blågröna alger förmågan till fotosyntes. Proterozoikum Ma Syreproduktionen från alger blev tillräckligt hög för att syre skulle kunna ansamlas i atmosfären samtidigt som koldioxidhalten långsamt sjönk. För ungefär 1.9 Ga utvecklades mer komplexa celler (eukaryota). Under sena proterozoikum skedde även minst två omfattande nedisningar av jorden (snowboll earth) Fanerozoikum 541 Ma Plötslig utveckling av mera komplexa livsformer definierar början av perioden (kambriska explosionen). De förekom massutdöden och superkontinenten Pangea bildades. 64) Vad innebär stratigrafisk korrelation, och vilka tre typer av korrelation kan göras? - Stratigrafisk korrelation handlar om av beskriva karaktären av en sekvens av ytbergarter. Korrelation innebär att man identifierar och knyter samman bergarter som skapats i samma tidsperiod men som nödvändligtvis inte innehåller samma slaggs bergart. Mest grundläggande korrelationen är typen av bergart och benämns litostratigrafi. Det går ut på att beskriva kornstorlek, mineralsammansättning, textur, struktur och färg. Man kan även beskriva med fossilinnehåll vilket kallas biostratigrafi. Den tredje är mer precis datering av bergarter om möjligt och kallas för kronostratigrafi. 65) Vilken är den nuvarande eran och perioden? - Den nuvarande eran är Kenozoikum och den nuvarande perioden är Kvartär.

20 Sveriges berggrund 66) Var i Sverige förekommer Fanerozoiska bergarter och vilka tidsperioder och typer av bergarter omfattar de? - Fanerozoiska sedimentära bergarter finns främst i södra Skåne, Öland och Gotland i Sverige. Detta område sträcker sig söder och österut över Ryssland och Danmark. Det finns även rester av bergarten bevarad i Västergötland, Östergötland, Närke och Dalarna. De Faneroszoiska sedimentära bergarterna består av olika skikt som bildas under olika förhållanden under vattnet under äldre delen av Paleozoikum (Kambrium, Ordovicium och Silur). Den består av bland annat sandsten, alunskiffer, konglomerat, kalksten och lerskiffer. 67) I vilken plattektonisk miljö har de Svekofenniska bergarterna bildats och i vilken ålder har de? - Den Svekofenniska provinsen omfattar stora delar av den svenska och finska berggrunden och utgörs av bergarter med en ålder av Ga, bildades under Proterozoikum. Bergarterna bildades av omfattande vulkanisk aktivitet i samband med subduktion och utgörs av magmatiska yt- och djupbergarter och basisk till sur sammansättning och sedimentbergarter. Svekofenniska berggrunden kan uppdelas i flera delprovinser vilka skiljer sig åt i typ av dominerande bergarter och tektonisk miljö. Dessa utgörs av Arvidsjaur- Kirunaprovinsen, Skelleftefältet, Bottniska bassängen, Bergslagen samt sydöstra provinsen med Östergötland och delar av Småland. 68) Beskriv hur den svenska fjällkedjan har bildats (processer) och vilka typer av bergarter den domineras av (produkter). - Den svenska fjällkedjan är resterna av en bergskedja som bildades av en fullständig Wilson-cykel för miljoner år sedan, alltså i slutet av Proterozoikum och början av Fanerozoikum. Den kontinentala skorpan började spricka upp och en riftzon skapades. När vattendjupet ökade avsattes stora mängder av sedimentära bergarter, främst sandsten. Med fullständig uppsprickningen bildades gångar av diabas parallellt med kusten. Riftzonen övergick till en oceanisk spridningszon och längs kusterna avsattes sedimentsekvenser av epiklastiskt vittringsmaterial. Därefter uppkom både kontinentala och oceaniska subduktionszoner då bildades vulkaniska magmatiska bergarter. När subduktionen började ske snabbare än nybildningen började havet krympa. Till slut slöts havet helt och de två kontinenthalvorna möttes igen i en kontinent-kontinentkollision. Resultatet av kollisionen blev att stora skållor bildades och trycktes iväg österut och byggde upp en mäktig bergskedja. Bergskedjan utsattes för en snabb erosion under Silur och utplånades

21 nästan helt. De höjdområde som finns kvar idag skapades huvudsakligen av en upplyftning av den Norska kusten. 69) Beskriv översiktligt berggrunden i Sverige- geologiska provinser, dominerande bergarter, åldrar och plattektonisk miljö. - Berggrunden i Sverige varierar i en ålder från Arkäisk till Paleogen. Den Fennoskandiska skölden är en urbergssköld med likåldrig berggrund i Finland, Norge, Sverige och västligaste delar av Ryssland. Bergarterna har utsatts för omfattande erosion så att en relativt plan vittringsyta har bildats. Den Fennoskandiska skölden kan delas in i geologiska provinser. Grovt sett blir berggrunden yngre från nordöst till sydväst ( Ga). Arkäiska provinsen: Främst norr om Kiruna, även sporadiskt i närheten av Jokkmokk, Haparanda, Boden och Luleå. Dominerande bergarter utgörs av gnejser och bildades av djupmagmatiska bergarter (TTG). Karelska grönstensbälten: Inom den Arkäiska provinsen förekommer rätt stora områden med Karelska grönstensbälten ( Ga). Dessa är bildade i samband med riftbildning i den Arkäiska berggrunden, under tidiga delen av Proterozoikum. Dom utgörs av basiska vulkaniska bergarter som påverkats av metamorfos av grönskifferfacies och består därför av grönaktiga bergarter. Svekofenniska provinsen: Den svekofenniska provinsen omfattar stora delar av den svenska och finska berggrunden och utgörs av bergarter med en ålder av Ga, Proterozoikum. Bergarterna bildades av omfattande vulkanisk aktivitet i samband med subduktion och utgörs av magmatiska yt- och djupbergarter och basisk till sur sammansättning och sedimentbergarter. Transskandinaviska Granit-porfyrbältet: Den transskandinaviska granitporfyrbältet bildades genom subduktion. Denna provins sträcker sig från norra Blekinge över Småland, Östergötland, Värmland, Dalarna, och Härjedalen för att längre norrut försvinna under vår bergsskedja. Provinsen domineras av oftast grovt fältspatporfyriska granitiska bergarter. Svekonorwegiska provinsen: Skapades i samband med upprepade subduktionshändelser och minst en rifthändelse. Berggrunden sträcker sig från Halland över Bohuslän, Dalsland och delar av Västergötland och Värmland in över den södra delen av Norge Ga (Proterozoikum) Dessutom finns det några geologiska enheter i form av Rapakivigranit (orsakad av en mantelplym, djupmagmatiska bergarter huvudsakligen granitisk karaktär, mest förkommande i mellersta norrland, Nordingrå) Jotniska sandstenar (Förekomster av sandsten som pålagrar urberget, täckte förut större delen av Fennoskandiska skölden endast rester kvar, Norra Dalarna), alkalina intrusioner ( Består av

22 magmatiska bergarter med låg kiselhalt och hög halt av kalium och natrium) och gångsvärmar av diabas (I södra och mellersta Sverige finns flera generationer av diabas i form av gångsvärmar med en ålder ,93 Ga, det finns nord-sydliga vertikala gångar, och i norrland finns de som flackt liggande lagergångar). Inom skölden finns sporadiskt områden av Fanerozoiska sedimentbergarter bevarade. Kvartärgeologi 70) Ange två kvartärgeologiska företeelser-bildningar som kan användas för att bestämma isrörelseriktningen, beskriv även hur de är orienterade i förhållande till isriktningen. - En rundhäll som skapas då isen rör sig över en berghåll och bryter loss stenblock från hällen under färden. Dessa moränblock följer sedan med isen och berghällen har fått en karaktäristisk form då den är rundad på stötsidan och stupar brant och ojämnt på läsidan. En annan bildning som man kan använda för att bestämma isrörelseriktningen är isräfflor. Dessa skapas genom att grus som satt fast i berget drogs med isen i dess rörelseriktning och skapade repor. Drumlin är en landform av morän som skapats då en glaciär rört sig över en berghäll. Drumlinen bildas under isen (subglacialt) och ligger parallellt med isens rörelseriktning. Drumliner förekommer ofta i grupper. Ändmorän (De Geer morän) är moränryggar som bildas under vatten vid isfronten och ligger parallellt med isfronten. Avståndet mellan två De Geer moräner kan ibland visa hur mycket isen smälte av under ett år (ca m). 71) Beskriv en dalglaciär (tillväxt-avsmältning, rörelsemönster, påverkan på landskapet)

23 - En dalglaciär är en glaciär som är begränsad till en dalgång. Glaciärens rörelseriktning kommer styras av dalens riktning. Genom gravitationens inverkan på ismassan rör sig denna långsamt nedåt i dalen med en hastighet som kan variera från någon centimeter till några meter per dygn. Det kan uppkomma isräfflor samt rundhällar. 72) Hur bestäms kornstorleksfördelningen (metod) i en jordart (från block till lera) - Det finns två skalor för kornstorleksfördelning, Atterberg och SGFs korngruppskalor. Halten av grövre kornstorlekar kan bedömas genom jämförelse med typsamlingar av de olika fraktionerna. För noggrannare bestämning används siktning och sedimentationsanalys. Vid siktanalys passerar jordprovet olika siktar av nät. De material som stannar på varje sikt vägs. Kornstorleken svarar mot den fria maskvidden på nätmaskorna. Viktprocenten för varje fraktion beräknas och jordartens kornstorleksfördelning kan redovisas. Sedimentationsanalys används vid bestämning av kornstorlek för de minsta partikelstorlekarna i en jordart, vanligtvis partiklar mindre än 0,06 mm. 73) Hur indelas jordarter i kornstorleksklasser (korngränser i mm och benämning, från block till lera) - Atterbergsskalan: Block >200 mm Sten Grus 2-20 Sand 0,2-2 Mo 0,2-0,02 Mjäla 0,02-0,002 Ler < 0,002 74) Ange vilken jordart som har högst (mest sorterad) respektive lägst sorteringsgrad av följande: morän, åskärnan i rullstensås, svallsand. - svallsand, åskärnan i rullstensås, morän. 75) Rullstensåsar bildar ofta markerade och långsträckta terrängformer. På vilket sätt har människan praktiskt dragit nytta av denna typ av kvartärgeologisk bildning? - Rullstensåsar har sorterade fraktioner där man bland annat kan hitta grus och sand fraktioner. Man kan även använda rullstensåsar för att efterliknad naturens egna reningsprocesser.

24 76) Beskriv jordartsfördelningen från toppen till foten av ett berg som nått strax över HK (högsta kustlinjen). Vad kallas ett sådant berg? - Karlottberg- Landområden under HK är påverkad av vågerosion (svalning). Vågerosionen resulterade i kalspolning av berg. Under kalspolningen av berg har jordarter avlagrats med de grovkornigaste längst in. 77) Beskriv vad som avsätts vid och utanför mynningen till en isälv som strömmar ut i havet (produkter, fördelning och eventuella årsvisa variationer) Större mängder av block sten grus och sand förs fram av isälvar till iskanten. Grovkornig sammansättning i den proximala delen (närmast mynningen). I distala delar ansamlas silt och lera. Variation av årstid leder till olika starka vattenflöden. Starkare vattenflöden leder till att grövre material kan ta sig längre ut. Speciellt i de distala delarna kan detta fenomen ses tydligt och man kan se årsringar av varierande finkornigt och grovkornigare material. Ett år motsvarar ett varv. 78) Vad är permeabilitet, respektive kappilaritet hos en jordart? Permeabilitet hos en jordat definieras som den vattenmängd som per tidsenhet och ytenhet genomströmmar en vinkelrät tvärsektion av det vattenförande lagret när den hydraliska gradienten är lika med ett. (Det vi gjorde på labben) En jordarts kapillaritet anger den maximala kapillära stighöjden av vatten i jordarten. Beror mycket på porernas storlek och därmed på kornstorleksfördelning packningsgrad, sorteringsgrad och kornform. 79) Beskriv uppkomsten av två olika typer av terrängformer bestående av morän. - En drumliner är långsträckta mjukt rundade elliptiskt formade ryggar som stäcker ut sig i isens rörelseriktning. De har bildats genom att isen har rört sig över berghällar och brutit ner berget till jordarten morän under sin framfart som den fört med en bit och sedan avsatt. Det förtjockade lagret av morän kallas för drumliner. I början av en drumliner kan en bergskärna finnas. - En ändmorän/de Geer mörän/ moränrygg bildas vid isfronten. Då kan man se vart isfronten har ledat varje år eftersom mest material har avsatts där eftersom kalvningen går för snabbt för att jorden ska hinna transporteras till kanten under sommaren då isen rör sig som mest. - Dödismorän: Vid glasciärers avsmältning på land sker en uttunning av isfronten och zoner av stagnerad eller död is avskiljs successivt från den dynamiskt aktiva glaciären. När dessa block smälter kommer morän att ramla ner mellan blocken

25 och bildar ett oregelbundet underlag för det utsmälta moränmaterialet vilket genom gravitationens verkan kommer flytta ner i hålor och svackor. Moräntäcket blir tjockare i svackorna än moräntäcket uppe på de högre liggande dödispartierna. När isen smält kommer avlagringarna i svackorna att framstå som moränkullar. 80) Efter vilka kriteria klassificeras jordarter (indelning i typer och enskild jordart)? - En jordart klassificeras efter dess kemisk och mekaniska sammansättning. De indelas i postglaciala och glaciala sediment. Delas även upp i sedentära (ej transporterade) och sedimentära jordarter (transporterade). 81) Beskriv uppkomsten av bottenmorän respektive ytmorän och vilka eventuella skillnader som finns mellan dessa två moräntyper. - Bottenmorän bildas under glaciären och ytmorän bildas i samt ovanpå glaciären. Bottenmoränen ytform är ofta flacka eller mycket svagt kuperade. Bottenmoränen är hårt packad. Materialet är ordentligt nedkrossat och utgör en relativ homogen blandning av i princip alla kornstorlekar. Ytmorän har inte samma höga packningsgrad som bottenmorän. Ytmoränen är relativt inhomogen och kan ha stor variation i sin kornstorleksfördelning. 82) Ge ett exempel på en gravitationsjordart respektive en organisk jordart. - Organiskjordart: Torv Gravitationsjordart: De jordarter som transporteras och avlagras genom tyngdkraftens inverkan brukar benämnas gravitationsjordarter. Flytjord är ett exempel på en gravitationsjordart. 83) Varför varierar höjden för högsta kustlinjen (HK) i olika delar av landet? Var i Sverige ligger HK på högst höjd över nuvarande havsnivå? - Variationer i istäckets tjocklek har gjort att landhöjningen varierar i Sverige. HK ligger på högst höjd över nuvarande havsnivå i norra Sverige på grund av att istäcket var tjockast i dessa delar av landet. 84) Beskriv tre metoder som kan användas för datering av kvartärgeologiska bildningar. - Radiometriska dateringsmetoder: Radioaktiva isotoper sönderfaller med en konstant halveringstid och därmed kan man undersöka aktiviten i jordarten och bestämma dess ålder (Absolut dateringsmetod). Paleomagnetism: På senare år har man börjat använda mätningar för paleomagnetiska händelser. Man undersöker mineralpartiklarnas orientering i borrkärnor som beror på de magnetiska polernas vandring (Absolut dateringsmetod).

26 85) Beskriv huvuddragen i den senaste istidens utveckling (början, slut, maximal utbredning). Vad heter den senaste glaciala perioden? - Den senaste glaciala perioden kallas Weichsel. Under Weichsel var 30% av kontinenternas yta istäckt. En glaciär bildas genom att snö anhopas år efter år. Snökristallerna kompakteras dels av sin egen tyngd och dels på grund av smältning och återfrysning. Isen växer i de övre delarna (närområdet) där det är ett överskott på snö. Isenmassan strömmar långsamt ut mot de lägre delarna och ut mot isens kanter. Det område där avsmältningen under sommarn är större än avsmältningen under vintern kallas för tärområdet. När klimatet ändras så att tillväxt i närområdet inte kan hålla jämna steg med avsmältningen i tärområdet kommer isens front att flyttas bakåt. 86) Vilka faktorer styr långsiktiga och mer kortsiktiga klimatvariationer? - Långsiktiga variationer beror på jordens banas form, variationer i jordaxelns lutning och att jordaxeln lutar åt olika håll. Koldioxidhalt förändringar påverkar också klimatet främst genom vulkanutbrott och på senare tid genom mänsklig aktivitet.

27 Ekonomisk geologi 87) Vad är ett industrimineral? Ange även tre exempel på användningsområden för industrimineral. 88) Malmer utgör koncentrationer av metallhaltiga mineral. Redogör kortfattat för tre processer (på vilket sätt malmmineralen avsätts-bildas) som kan ge upphov till malmer. 89) Sverige är en av Europas viktigaste gruvnationer. Namnge två av de tre viktiga malmdistrikten i Sverige och ange även vilka metaller man bryter där. 90) Vilka malmtyper är dom ekonomiskt viktigaste i Sverige? 91) Varför är koncentrationsfaktorn (halt i ekonomisk fyndighet/genomsnittshalt i jordskorpan) olika för olika metaller i malmer?

28 Konstiga frågor: 92) Vilken av följande två jordarter har högst respektive minst kappilaritet: svallsand och postglacial lera? Hur är permabiliteten för dessa två bergarter? 93) Beskriv uppkomsten av en podsolprofil och hur den är uppbyggd. 94) Hur uppkommer en jordmån (processer, ej produkter) och vilka faktorer har störst betydelse för vilken typ av jordmån som bildats?