Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
|
|
|
- Ann-Christin Johansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
2 Geokemisk bevis för och emot hypotesen Grundämneskoncentrationer Fe Mg/Ca Mn 2+ Mineralogi 2+ Paleoklimat och miljö d 18 O d 13 C Isotoper d 11 B d 2 H Mineralkemi University of Auckland; irocks.com
3 Snowball Earth lagerföljd Extremt växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Växthus Ishus Dolosten Växthus Kalksten
4 Kolisotoper C 13 C
5 Isotopisk fraktionering 12 C 13 C Bild: ucmp.berkeley.edu
6 d 13 C som en proxy för klimat/liv Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth 10 d 13 C Karbonat Shuram anomaly Miljoner år sedan Påverkan av borttagning av organisk material på karbonater Hydrotermal d 13 C Borttagning av organisk material Data: Halverson et al. (2005)
7 d 13 C carb data och Snowball Earth glaciationer Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth 10 5 d 13 C Karbonat Miljoner år sedan Data från Svalbard ( ) och Namibia ( ), Halverson et al (2005)
8 Snowball Earth lagerföljd Extremt växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Växthus Ishus Dolosten Växthus Kalksten
9 Växthus: positiv d 13 C Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth 10 5 d 13 C Carb Miljoner år sedan Data från Svalbard och Namibia, Halverson et al (2005)
10 Cyanobakteria: Lake Erie T. Archer
11 Växthus: positiv d 13 C Cyanobakteria Dolomit Hav Dolosten Organisk sediment Positiv d 13 C Negativ d 13 C
12 Organisk sediment: Islay Negativ d 13 C
13 d 13 C Karbonat och d 13 C Organisk data, Namibia Marinoan d 13 C Karbonat 0 0 d 13 C Organisk Johnston et al (2012)
14 d 13 C Karbonat och d 13 C Organisk data, Mongolia Sturtian Sturtian 10 d 13 C Karbonat d 13 C Organisk -40 Johnston et al (2012)
15 Snowball Earth lagerföljd Extremt växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Växthus Ishus Dolosten Växthus Kalksten
16 Växthus Ishus: negativ d 13 C Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth 10 5 d 13 C Carb Miljoner år sedan Data från Svalbard och Namibia, Halverson et al (2005)
17 Växthus Ishus: negativ d 13 C Dolomit Dolosten Organisk sediment CH 4 Negativ d 13 C Positiv d 13 C Negativ d 13 C
18 Kindtandsstrukturer: Islay Negativ d 13 C
19 Metanläckage: Australien Negativ d 13 C Kennedy et al (2008)
20 Snowball Earth lagerföljd Extremt växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Växthus Ishus Dolosten Växthus Kalksten
21 Snowball Earth lagerföljd Extremt växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Växthus Ishus Dolosten Växthus Kalksten
22 Extremt växthus: negativ d 13 C Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth 10 5 d 13 C Carb Miljoner år sedan Data från Svalbard och Namibia, Halverson et al (2005)
23 Extremt växthus: negativ d 13 C 13 C HCO 3 - (positive d 13 C) CO 2 (negative d 13 C) CO 2 (d 13 C = -6 )
24 Geokemisk bevis för och emot hypotesen Grundämneskoncentrationer Fe Mg/Ca Mn 2+ Mineralogi 2+ Paleoklimat och miljö d 18 O d 13 C Isotoper d 11 B d 2 H Mineralkemi University of Auckland; irocks.com
25 Kalcit Stratigrafi eller dolomit Kalksten Kalcit CaCO 3 Dolosten Dolomit CaMg(CO 3 ) 2 Kalksten Dolosten Temperatur Låg Hög CO 2 Låg Hög Mg/Ca Låg Hög
26 Snowball Earth lagerföljd Extremt växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Växthus Ishus Dolosten Växthus Kalksten
27 P (GPa) Kalcit eller aragonit Aragonit (CaCO 3 ) Kalcit (CaCO 3 ) Temperatur ( C) University of Auckland; irocks.com
28 Mg/Ca (molar) Aragonit eller kalcit? 6? 5 4 Ishus Växthus Aragonit Kalcit Miljoner år sedan Ries (2010)
29 Snowball Earth lagerföljd Extremt växthus Aragonit Snowball Earth Glaciation/er Växthus Ishus Växthus
30 Aragonit: Kanada och Brasilien Hoffman och Schrag (2002)
31 Aragonit (?): Islay
32 Aragonit (?): Islay
33 Aragonit (?): Islay
34 Aragonit Mg/Ca Mg
35 Aragonit och Barit: Raventhroat Formation, Kanada Barit BaSO 4 Aragonit Kalksten Barit Dolosten P. Hoffmann
36 Snowball Earth lagerföljd Extremt växthus Barit Snowball Earth Glaciation/er Växthus Ishus Växthus
37 Barit och Anhydrit: Islay
38 Barit: Islay Kalcit Kvarts Barit
39 Anhydrit och Barit: Islay
40 Anhydrit noduler 0 cm 5 cm West et al., cm Gips (CaSO 4.2H 2 O) = Anhydrit (CaSO 4 ) + 2 H 2 O
41 Gips Arid klimat
42 Snowball Earth lagerföljd Extremt växthus Gips Snowball Earth Glaciation/er Växthus Ishus Växthus
43 Pseudomorf av gips: Islay
44 Pseudomorfer av gips: Islay
45 Pseudomorf av gips: Islay Kalcit Lersten Kvarts Pyrit
46 Snowball Earth lagerföljd Extremt växthus Snowball Earth Glaciation/er Växthus Ishus Gips Växthus
47 Pseudomorf av gips: Garvellachöarna
48 Ökenrosor (gips): Garvellachöarna D. Descouens
49 Snowball Earth (?) Extremt växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Växthus Ishus Dolosten Växthus Kalksten
50 Tryck (GPa) Kalcit, aragonit eller ikait Ikait Aragonit + H 2 O 0.2 Kalcit + H 2 O Temperatur ( C) University of Auckland; irocks.com
51 Ikait: CaCO 3.6H 2 O
52 Ikait Polar (tundra) klimat
53 Pseudomorfer av ikait: Kerrera
54 Pseudomorfer av ikait: Kerrera Islay 1 km Kerrera Ikait
55 Pseudomorfer av ikait: Kerrera
56 Pseudomorfer av ikait: Kerrera
57 Pseudomorfer av ikait (?) Pyrit Kalcit Kvarts Dempster och Jess, 2015
58 Hematit, magnetit och siderit Eh Fe 3+ Fe 2+ Fe 2 O 3 Hematit Fe 2 O 3 Magnetit Fe 3 O 4 Siderit FeCO ph Fe 3 O 4
59 Järnformation: Sayunei Formation, Kanada G. Gross
60 Magnetit: Islay
61 Hematit och siderit: Garvellachöarna
62 Järnformationer Fe + O 2 Fe 2 O 3 [Hematit], Fe 3 O 4 [Magnetit] Fe + CO 2 FeCO 3 [Siderit] O 2, CO 2 Fe
63 Hematit, magnetit, siderit och pyrit Eh Fe 3+ Fe 2+ Fe 2 O 3 Hematit Fe 2 O 3 Magnetit Fe 3 O 4 Siderit FeCO 3 Pyrit FeS ph Fe 3 O 4
64 Geokemisk bevis för och emot hypotesen Grundämneskoncentrationer Fe Mg/Ca Mn 2+ Mineralogi 2+ Paleoklimat och miljö d 18 O d 13 C Isotoper d 11 B d 2 H Mineralkemi University of Auckland; irocks.com
65 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologiska och geokemiska bevis för och emot hypotesen Lagerföljd Sedimentära strukturer och fossil Paleoklimat
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologisk bevis för och emot hypotesen Bergarter Sedimentärastrukturer Paleoklimat och miljö Lagerföljd Fossil
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Islay, 1 mars 2018 (-12 C med vindavkylning) Bevis för och emot Snowball Earth-hypotesen från Islay och Garvellachöarna
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geologisk tid Marinoan Sturtian 0 4000 1000 3000 2000 700 600 500 400 300 200 100 1 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Temperatur
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Dina lärare Om kursen Orienteringskursen Snowball Earth-hypotesen handlar om ett flertal världsomfattande - s.k.
Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning
Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk Jessica Jennerheim, Lunds universitet
Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd
Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd produktionsplanering Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk MinBaS-dagen 18
Bachelor Thesis. Degree Project in Geology 30 hp. Maria Strand. Stockholm 2019
Bachelor Thesis Degree Project in Geology 30 hp Petrologiska och geokemiska proxier för kemisk och fysisk vittring efter Snowball Earth Maria Strand Stockholm 2019 Department of Geological Sciences Stockholm
Kapitel 9. Jordens klimathistoria
Kapitel 9 Jordens klimathistoria 178 Klimathistoria Organismer uppstod på jorden kort efter att den bildats, men alla kända organismer behöver vatten Temperaturen på jorden har antagligen under hela denna
MinBas-dagen 14 dec 2017
Kenneth Fjäder, Nordkalk & Leif Johansson, Lunds universitet MinBas-dagen 14 dec 2017 Presenterat av Matias Eriksson Nordkalk AB och Umeå Universitet Målsättning Ta fram ny kunskap om de kemiska och fysiska
REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?
Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% av geologisk g tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter metamorfoserade eller eroderade Prekambriska
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Närkes högsta berg - som ryker?
Närkes högsta berg Närkes högsta berg - som ryker? Alunskiffer - avfall eller råvara? Vittring och lakbarhet inom naturliga ph-intervall Bert Allard Människa-Teknik-Miljö, Örebro universitet Mälardalens
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly
Utvärdering av sekventiella lakförsök
Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO
Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB
för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för
Förra föreläsningen Introduktion - Principer
Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling
Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning
Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning Charlotta Tiberg, SGI Carin Sjöstedt, SLU Karin Karlfeldt-Fedje, Renova Anette Hälldal, Vattenfall 2019-04-05 Syfte Att identifiera huvudsakliga
SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB
SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB markomiljo@telia.com 070-3301285 2 4 Februari 1994 3 5 Februari 1994 4 Vad är sulfidjord - Bakgrund 5 Svartmocka, är
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
Tabeller för mineralbestämning
Tabeller för mineralbestämning Tabell 1. Specifik vikt (G) G Mineral G Mineral G Mineral
Kisaska - geokemiska egenskaper
Kisaska - geokemiska egenskaper (2013-2015) David Bendz, C.Tiberg, D.Berggren Kleja, C.Toomväli, A-C Hågeryd, G.Ndayikengurukiye Foto: Gunnar Hedmans samling På säker grund för hållbar utveckling Allmänt
NATURVÅRDSVERKET Rapport Metallers mobilitet i mark. b) Beräkning med hjälp av kemisk jämviktsmodell
b) Beräkning med hjälp av kemisk jämviktsmodell Det finns ett flertal olika specieringsmetoder att tillgå, men de flesta har det gemensamt att de är krångliga att utföra och att osäkerheterna ännu så länge
Vattnets egenskaper och innehåll
Vattnets egenskaper och innehåll 2010-09-14 1 Några egenskaper hos vatten Större volym i fast fas Hög ytspänning Hög förmåga att lösa salter och polära molekyler pga vattnets struktur (dipol). Transportör
Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde
Vattenkvalitet vid Nånö vattenverk, Norrtälje (Försörjer även Bergshamra, Finsta, Furusund, Gräddö, Köpmanholm/Yxlan, Nysättra, Rimbo, Rånäs, Spillersboda och Svanberga) Koliforma bakt 35 C cfu/100ml 39
Grundvattenrening
Grundvattenrening 2010-09-14 1 2010-09-14 2 Järn Livsnödvändigt, kan fås från annan föda Max 0,1 mg/l i utgående dricksvatten Kan ge slambildning som kan orsaka bakterietillväxt och missfärgning av tvätt
Det fria vattnet 1 grundläggande förutsättningar, 7,5 hp, (MAR102) Introduktion: Kopplingen mellan biologi-fysik-kemi
Det fria vattnet 1 grundläggande förutsättningar, 7,5 hp, (MAR102) Introduktion: Kopplingen mellan biologi-fysik-kemi En förenklad bild av ämnens omsättning i det marina systemet Eller om vi fokuserar
Pannotia (~600 ~540 Ma) Rodinia (~1.1 Ga ~750 Ma) Svalbard Columbia (~ Ga) Nena (~1.8 Ga)
Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% a av geo geologisk og s tid d 4600 Ma till ca. 540 Ma Prekambriska superkontinenter? Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter
Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering. Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU
Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU juku@ltu.se Arsenik prioriterad förorening Arsenikförorenade områden - vanliga i Sverige Lösning
Stensamling Art.nr: 30422
Förrådsgatan 33A Tel +46-(0)501 163 44 sagitta@sagitta.se SE-542 35 Mariestad Fax +46-(0)501 787 80 www.sagitta.se Stensamling Art.nr: 30422 Materiel Stensamling, Instuderingsark och Sorteringsark. Sorteringsarket
4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?
Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:
Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel
Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel ph = ½(pK a1 + pk a2 ) A&J sid 456 Erodering av kalksten i surt regn Tandemalj (apa4t) och ph KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F6 : 1 Huvudreak4onsmetoden
Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.
Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
KALK FÖR VATTENRENING
KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den
Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Syror, baser och jonföreningar
Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Anna Nordling, ÅF SKIFFERGAS 2013-11-12
Anna Nordling, ÅF SKIFFERGAS 2013-11-12 Agenda Skiffergasens utveckling Teknik Spridning av skiffergas Miljöpåverkan Ekonomi Bakgrund utveckling i USA Skiffergasproduktionens utveckling i USA (miljarder
Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent
Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena
Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014
Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Deltagardriven forskning- växthus 2000-2010 Växtnäring/gödsling Korkrot Klimat- energi 1 Växtnäringsbehov under kulturtiden För 10 kg
Natursten. ger karaktär och identitet till våra offentliga rum. Kurt Johansson. Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010
Natursten ger karaktär och identitet till våra offentliga rum Kurt Johansson Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010 1 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial ger stora MÖJLIGHETER men har vissa BEGRÄNSNINGAR
Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1
Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1) 1 Då man upphettar 6,820 g zinkspat, som är ett mineral som innehåller zinkkarbonat, ZnCO 3, bildas 1,182 g CO 2. Hur många % rent ZnCO 3 innehåller mineralet?
Mineral & bergarter. Den hårda systematike"
Mineral & bergarter Den hårda systematike" Jonas Arvidsson, 2004 Mål med avsnittet När vi är färdiga med genomgången av mineral och bergarter skall du kunna: Skilja mellan ett mineral och en bergart Kunna
Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene
Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene Avdelning för Avfallsteknik Kemisk stabilisering Mild marksaneringsteknik Syfte: att minska spridning av föroreningar till
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som
BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun
BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of
ICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
BRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen
BRUNARE VATTEN i Möckeln, Helge å och i världen Emma Kritzberg Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen Brunt vatten en naturlig del av landskapet Myrmark Skogsbygd Brunt vatten en naturlig
Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord. Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord
Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anita Wennström, Miljöspecialist IVtman
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Nyheter inom betongområdet!
Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
Jordbävningar. Bild: CNN
Jordbävningar Bild: CNN Dina lärare Bild av Erik Sturkell: Filippa Rosenberg/SR; ovriga bilder: Stockholms universitet Om kursen Orienteringskursen Jordbävningar handlar om Jordens struktur, plattektonik,
Dricksvatten & dess sammansättning
Dricksvatten & dess sammansättning 2011-10-11 1 Vattnets kretslopp 2011-10-11 2 Tillgång Typ Andel % Oceaner 97 Glaciärer 2 Sötvatten 1 Sötvatten Glaciärer 69 Grundvatten 30 Sjöaroch vattendrag 2011-10-11
KBS-3. 2011-06-15 Bentonitsymposiet i Oskarshamn
Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? SKB:s krav på buffertens egenskaper och sammansättning och hur de verifieras Patrik Sellin, SKB KBS-3 2 SKB:s krav på buffertens
ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 400 UNS N04400, NiCu30Fe, 2.4360 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 400 (UNS benämning N04400) är en nickel-koppar legering med hög mekanisk
Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Mineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik
EKSTRÖM MINERAL AB 2009-12-14 Mineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik Mary Ekström Ekström Mineral AB Kvarntorpsvägen 28E 183 55 Täby EKSTRÖM MINERAL
Aska -innehåll och härdning
Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som
Provtagning och analyser
Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas
Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Markkemi Växtnäring Danisco, SBU Skåneförsöken NBR SLU Lunds Univ. LOVA SJV SLF H + H + Na + Na + H +
Anna Nordling SKIFFERGAS 2013-11-06 SVENSK ENERGI
Anna Nordling SKIFFERGAS 2013-11-06 SVENSK ENERGI Agenda Teknik Gastillgång Miljöpåverkan 2 3 TEKNIK FÖREKOMST AV SKIFFERGAS Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital UTVINNING
Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4
Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem
Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+ 110 108 4T,
Jämförelser av beräknade haltintervall som funktion av djup i berget med koncentrationer som uppmätts under platsundersökningarna
SKBdoc id 139675 Jämförelser av beräknade haltintervall som funktion av djup i berget med koncentrationer som uppmätts under platsundersökningarna Ignasi Puigdomenech, SKB SSM har begärt en redovisning
RELATIONEN MELLAN CO 2 OCH CELLULOSA I EN ALKALISK LÖSNING MARIA GUNNARSSON
RELATIONEN MELLAN CO 2 OCH CELLULOSA I EN ALKALISK LÖSNING MARIA GUNNARSSON AVANCELL Forskningsprogram finansierat av Södra Skogsägarnas forskningsstiftelse Startade 2005 Tredje generationen doktorander
Metoder, resultat, och framsteg
Metoder, resultat, och framsteg Introduction Mycket har gjorts för att minska extern belastning av P till sjöar Punktkällor och diffusa källor I många fall når vi inte målen Gamla synder d.v.s. historisk
Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde
Vattenkvalitet vid Hallstavik vattenverk (Försörjer även Häverödal, Skebobruk och Älmsta) Koliforma bakt 35 C cfu/100ml 73
Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB
Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB Igor Travar, Anders Kihl, Jurate Kumpiene, Anders Lagerkvist Ragn Sells AB och Luleå Tekniska Universitet Jord uppfyller inte kraven för
Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com
Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Georange Environmental Test Site Vad händer inom gruvmiljöforskningen? Projektet Georange
Georange Environmental Test Site Vad händer inom gruvmiljöforskningen? Projektet Georange Projektägare: Georange Ideella Förening Period: 1 juli 2008 30 juni 2011 Fem insatsområden En återkommande internationell
ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Mineralogy. 1. Definitions of a mineral, mineraloid, rock. 2. Chemical bonding in minerals. 3. Physical properties
Mineralogy 1. Definitions of a mineral, mineraloid, rock 2. Chemical bonding in minerals 3. Physical properties Minerals: the building blocks of rocks Definition of a Mineral: naturally occurring inorganic
anna neubeck Hydrotermala system och deras roll för livets uppkomst
anna neubeck Institutuionen för geologiska vetenskaper Stockholms Universitet Hydrotermala system och deras roll för livets uppkomst Orienteringskurs Astrobiologi och molekyler i rymden Innehåll Vad är
Bentonitbufferten. KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste. Montmorrilonitens struktur
Bentonitbufferten Montmorrilonitens struktur 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 1 Bakgrund till rådets rekommendationer Bentonitens sammansättning Component Chemical formula Content (mass %) Clay minerals*
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar Rapportering av uppdrag 216 0648 från Naturvårdsverket Ulf Grandin Department of Environmental
Gruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen
Gruvmiljöforskning vid Umeå universitet Lars Lövgren Kemiska institutionen Metaller som frisläpps vid sulfidoxidation kan fastläggas/bromsas: I den vittrade anrikningssanden I den ovittrade anrikningssanden
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten
Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om
Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.
Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kristina Eriksson Stenström Lunds universitet Fysiska institutionen Avd för kärnfysik By NHLBI [Public domain], via Wikimedia
Metallåtervinning från avfallsaska
Metallåtervinning från avfallsaska Britt-Marie Steenari Fredrik Björefors Linköpings Universitet Uppsala Universitet Avfall Sverige Bakgrund till projektet Avfallsaska produceras i allt större mängder
Modern analytik för skoländamål
KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 Modern analytik för skoländamål Stig-Göran Huldén Laboratoriet för Oorganisk Kemi Åbo Akademi 11/9/09 1 KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 I workshopen presenteras några exempel
Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Ser du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Sulfidjordar och effekter av torrläggning
Sulfidjordar och effekter av torrläggning Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi Foto: Peter Österholm 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Sulfidjordar
Grundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
SOIL PNEC calculator
IBRACS Integrating Bioavailability in Risk Assessment of Contaminated Soils: opportunities and feasibilities SOIL PNEC calculator Ett Excel-baserat program för beräkning av platsspecifika riktvärden för
Identifiering och kvalitetsbedömning av mineral genom Ramanspektroskopi
Identifiering och kvalitetsbedömning av mineral genom Ramanspektroskopi Emelie Wilhelmsson Ramanspektroskopi är en mångsidig teknik som bland annat kan användas inom områden som geokemi och mineralogi.
Land Kommissionens Import godkänd nationellt importbeslut
Nr 395 1269 Bilaga 1 Tredje länder fr'n vilka övriga fiskerivaror samt r'a bearbetade och beredda produkter av dem än tv'skaliga mollusker, tagghudingar, manteldjur och havssnäckor f'r importeras För följande
Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide
Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen