Mineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik
|
|
- Jörgen Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EKSTRÖM MINERAL AB Mineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik Mary Ekström Ekström Mineral AB Kvarntorpsvägen 28E Täby
2 EKSTRÖM MINERAL AB Mineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik Syftet med undersökningen Syftet med undersökningen var att bestämma mineralsammansättningen, beskriva mineraliseringens uppträdande, sammanväxningstexturer, kornstorlekar och associationer. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på guld- och kopparmineralens uppträdande. Dessutom ingår också en bestämning av de ingående mineralen i värdbergarterna. Prov och undersökningsmetoder Tio polerade tunnslip har undersökts med optisk mikroskopi i påfallande och genomfallande ljus. Proverna är tagna från två mineraliserade borrkärnor från Gladhammar. Provtagningen har utförts av Wiking Mineral AB. De polerade tunnslipen har framställs av Minoprep. Fördelen med att använda polerade tunnslip är att såväl malmmineral som gångartsmineral kan undersökas i samma preparat. En nackdel är dock att poleringen av malmmineralen inte blir lika bra som i ett polerprov. För att illustrera mineralfaserna, deras sammanväxningstexturer och kornstorlekar presenteras ett flertal mikrofoton i rapporten. Kemiska analyser De kemiska analyserna i Tabell 1 har ställts till förfogande av Wiking Mineral AB. Tabell 1 ME- ME- ME- ME- ICP41 ICP41 ICP41 ICP41 BHID Sample_No FROM TO Ag_ppm Bi_ppm Cu_ppm Fe_% GLA0902 GLA , ,75 GLA0902 GLA > ,89 GLA0902 GLA , ,63 GLA0903 GLA , ,79 GLA0903 GLA , ,6 2
3 ME- ICP41 ME- ICP41 ME- ICP41 ME- ICP41 ME- ICP41 ME- ICP41 ME- ICP41 Ag- OG46 Au-AA25 Sam. Nr Mn_ppm Mo_ppm Ni_ppm P_ppm Pb_ppm S_% V_ppm Ag_ppm Au_ppm , , , , , , , , , ,29 De kemiska analyserna är ett viktigt stöd till den mineralogiska undersökningen. Här några iakttagelser bland analyserna. Ag-halterna är högre i borrhål 02 jämfört med 03. Kopparhalterna ligger i intervallet viktsprocent Cu. Fe-halten är ungefär den dubbla i 02 jämfört med 03. Molybdenhalten (Mo) är avsevärt högre i 02. P-halten dvs. apatithalten är högre i de järnrika proverna liksom V-halten. Vanadinet är normalt bundet till magnetiten. Fyra av de analyserade borrhålssektionerna har en guldhalt inom intervallet 9-11 g/t. Ett prov har över 60 g/t och är också det silverrikaste. Resultat av mikroskoperingen Mineralsammansättningen och deras relativa mängd framgår av tabellerna 2 och 3. Prov GLA : 53,77-53,84 mm Provet utgörs av två bergarter. Den ena består huvudsakligen av grovkornig kvarts med mindre inslag av biotit, cordierit och klorit. Apatit och zirkon förekommer i mindre mängd. Den andra bergarten utgörs huvudsakligen av biotit, andalusit, amfibol, klorit och ett annat omvandlingsmineral. Apatit (10-32 µm) förekommer rikligt i detta prov och bekräftar den kemiska analysen. Zirkon uppträder som vackra, euhedrala kristaller inneslutna i biotit och kvarts. Typ av mineralisering: Finkornig dissemination av Fe-oxider och sulfider. Sulfidmineraliseringen sitter mestadels i den biotit-kloritrika delen. Malmmineralen domineras av magnetit och hematit. Kopparkis, ilmenit, pyrit, magnetkis, hessit, vismutglans, zinkblände och gediget guld förekommer i små mängder. Magnetit med kornstorlekar som varierar från 0,025 till 0,3 mm uppträder som euhedrala till subhedrala halvrunda korn, se figur 1. Magnetiten är delvis martitiserad och innehåller dessutom ilmenitlameller. Hematiten är intimt associerad med magnetiten men förekommer också som omvandlingslameller i biotit och amfibol. Ilmenit förekommer också som subhedrala korn och sitter ofta i enkel sammanväxning med magnetit. Kopparkis är det dominerande mineralet bland sulfiderna. Den uppvisar subhedrala eller rundade korn med kornstorlekar som varierar från 0,03 till 0, 12 mm. Kopparkisen är ofta 3
4 associerad med pyrit, markasit, hessit, vismutglans, magnetkis och Fe-oxider (bild 2). Sammanväxningstyperna är av enkel typ med raka eller böjda kornfogar. Dessutom finns myrmekittextur som är en mer komplicerad sammanväxning mellan mycket finkornig kopparkis, pyrit och markasit. Guldet (5-6 µm) förekommer i liten mängd och sitter inkapslat i kvarts eller i andra omvandlingsmineral (klorit), se bilderna 3 och 4. Vismutglans med kornstorlekar som varierar mellan 10 och 50 µm visar ofta enkla sammanväxningstexturer med kopparkis, se bild 2 och 4 eller sitter ensamma i gångarten. Silvermineral (troligen hessit) är sparsamt förekommande och är associerade med vismutglans. Prov GLA , 54,86-,54,92 m Värdbergarten utgörs huvudsakligen av kvarts, biotit som flak, cordierit, klorit, lermineral, zirkon, och apatit på ena sidan av provet och av biotit, kloritpseudomorfer, andalusit och andra silikatomvandlade mineral på andra. Läkta sprickor med klorit och lermineral förekommer. Typ av mineralisering: Finkornig dissemination av sulfider och Fe-oxider. Magnetit är det dominerande malmmineralet och uppträder som finkorniga, runda till halvrunda korn. Dessa sitter ofta i den kvartsrika delen. I den andra delen är magnetiten medelkornig och visar subhedrala till anhedrala korn (bild 5). Sulfiddisseminering förekommer huvudsakligen i dessa partier. Kopparkis är som vanligt mest frekvent bland sulfiderna. Den är associerad med pyritmarkasit, hessit, vismutmineral, magnetkis och Fe-oxider. Sammanväxningstexturerna är av enkel typ med raka, böjda kornfogar eller av puzzeltyp. Myrmekittextur mellan kopparkismarkasit och magnetkis förekommer, se bild 6. Gediget guld (3-9 µm) finns dels inneslutet i kvarts dels i sulfider. Bild 6 och 7 visar guld (9 µm) som är inneslutet i vismutmineral. Silver- och vismutmineral med kornstorlekar som varierar mellan 3 och 70 µm visar enkla sammanväxningstexturer med kopparkis (bilderna 7 och 8). Dessa sitter också mellan kloritflak. Det finns också mycket finkorniga mineral som troligen kan vara Au- eller Ag- tellurider. Dessa bör verifieras med SEM/EDS-analys. Prov GLA ,17-56,23 m Provet består huvudsakligen av grovkornig kvarts, delvis kloritiserad biotit, cordierit, andalusit?, lermineral och epidot. Zirkon, apatit och ett annat euhedralt mineral är mindre vanligt. 4
5 Läkta mikrosprickor med klorit, lermineral och epidot har iakttagits. Typ av mineralisering: Finkornig och fattig dissemination av sulfider och Fe-oxider. Malmmineralen består av magnetit, kopparkis, hematit, pyrit, markasit, magnetkis, Ag-Bimineral och gediget guld. Magnetit- och särkilt hematitmängden minskar. Få magnetitkorn sitter tillsammans med hematit. Kopparkisen ( µm) är associerad med pyrit, markasit, Ag-mineral och Bi-mineral. Sammanväxningstexturerna är av enkel typ med raka eller böjda kornfogar. Euhedral pyrit sitter ofta i anslutning till kopparkis eller markasit, se bild 9. Mikrosprickor i pyriten är läkta med kopparkis. Kornstorlekarna varierar från 10 till 100 µm. Gediget guldet förekommer rikligt och sitter mestadels som oregelbundna korn på sprickor i kvarts, se bild 9, 10, 11 och 12. Kornstorlekarna varierar från 2 till 25 µm. Få inneslutningar av guld (5-7 µm) i vismutmineral har observerats även några tunna guldsliror i mikrosprickor i kvarts. Vismut och silvermineral ( µm) är associerade med kopparkis och uppvisar enkla, raka eller böjda sammanväxningstexturer (bild 12). Molybdenglans sitter ofta i gångarten och visar böjda och långsträckta lister. Prov GLA ,50-56,56 m Finkornig kvartsit som är genomkorsad av en grovkornig kvarts med sulfidmineralisering. Dessutom finns det radial klorit med rester av biotit på ena sidan. Den finkorniga delen utgörs av kvarts, kloritiserad biotit, pseudomorfer av plagioklas? omvandlade till lermineral och små mängder av zirkon och apatit. Grovkornig, kloritiserad biotit som delvis är orienterad. Det finns också ett annat omvandlingsmineral bland den radiala kloriten. Typ av mineralisering: Finkornig dissemination av sulfider och Fe-oxider. Kvartsådra med grovkorniga sulfider och oxider. Sammansättningen av malmmineralen liknar det föregående provet. Den massiva sulfidmineraliseringen består av kopparkis, pyrit, markasit, magnetit och hematit. Bilderna 13 och 14 illustrerar sammanväxningstexturer mellan kopparkis, markasit, pyrit, magnetit och spekulär hematit (radiala stavar). Inga guldkorn har observerats här. Gediget guld sitter mestadels i omvandlade silikat mineralen tillsammans med mycket finkornig sulfid- och oxidmineralisering (bild 15). Guldet är inkapslat i klorit eller kvarts, se bilderna 15, 16 och 17. Kornstorlekarna hos dessa guldkorn varierar mellan 2 och 12 µm. Ett apatitkorn visar en guldinneslutning (0,5 µm). Disseminerade silvermineral finns i kvarts- och kloritgångarten, se bilderna 15 och 16. 5
6 Silver- och vismutmineral är associerade med kopparkis, blyglans och pyrit. Molybdenglans i form av böjda och långsträckta lister förekommer här och var bland gångartsmineralen. Prov GLA ,60-57,69 m Värdbergarten är förskiffrad och består huvudsakligen av rikligt med kloritiserad biotit och kvarts. I mindre mängd förekommer granat, cordierit, andalusit och andra omvandlingsmineral. Apatit och zirkon är accessorier. Typ av mineralisering: Finkornig dissemination av orienterade sulfider och Fe-oxider. Magnetit, hematit, pyrit och markasit är de dominerande malmmineralen, vidare förekommer kopparkis och ett mycket finkornigt mineral som är svårt att identifiera. Molybdenglans, blyglans, gediget guld, silver- och vismutmineral är sporadiska. Magnetit förekommer dels som mycket finkornig dissemination (10-40 µm) och dels som större subhedrala till anhedrala korn ( µm). Dessa är ofta omvandlade till hematit längs kanterna. Hematit uppträder också som enskilda korn som ofta sitter med magnetkis (bild 18). Pyriten (10-90 µm) visar euhedrala kristaller och är associerad med markasit, kopparkis, Feoxider och silver- och vismutmineral. Kopparkisen (10-60 µm) är associerad med pyrit, magnetkis, hematit, silver- och vismutmineral, se bild 19. Sammanväxningstexturer mellan dessa mineral är av enkel typ med raka eller böjda kornfogar eller av puzzeltyp. Guldet varierar från 2 till 5 µm och är ofta inkapslat i klorit (bild 19) eller kvarts. Guldet förekommer också i korngränser mellan kvarts och andra mineral. Silver - och vismutmineral (2-15 µm) är associerade med kopparkis, magnetkis och hematit vilket visas på bild 20. Dessa mineral har också observerats i gångarten. Molybdenglanslister sitter sporadiskt på spaltytor i klorit. Det oidentifierade finkorniga mineralet uppträder ensamt i kvarts och klorit. Enstaka korn är sammanvuxna med andra sulfider. Prov GLA ,11-58,15 m Värdbergarten utgörs huvudsakligen av grovkornig kvarts, biotit som är starkt omvandlad till klorit och andra metamorfa mineral. Granat, zirkon, apatit, epidot? är mindre vanligt. Det måste påpekas att zirkon förekommer rikligt i detta prov i jämfört med andra. Kvartsen har mikrosprickor som är läkta med klorit. Typ av mineralisering: Dissemination av sulfider och Fe-oxider. Magnetit och hematit är dominerande malmmineral. Kopparkis är det viktigaste sulfidmineralet medan pyrit-markasit, vismutglans, blyglans och silvermineral förekommer i mindre mängd. Gediget guld och molybdenglans är sporadiska. 6
7 Magnetit, hematit och ilmeno-hematit är grovkorniga (bild 21) med kornstorlekar som varierar mellan 240 och 500 µm för magnetiten och 20 till 360 µm för hematit och ilmenit. Finkornig magnetit ( µm) sitter ofta i klorit. Kopparkis ( µm) i form av anhedrala korn är associerad med pyrit-markasit, magnetit, hematit, silver- och vismutmineral samt blyglans. Den mycket finkorniga kopparkisen är inkapslad i klorit, kvarts och granat. Pyriten ( µm) visar subhedrala korn och är intimt associerad med markasitlameller. Markasiten är delvis omvandlad till en mellanprodukt. Vismutmineral ( µm) uppträder som anhedrala korn eller som stavar och sitter ofta mellan biotit-kloritflak. Silvermineral (5-20 µm) sitter delvis disseminerade i kvarts och klorit eller på mikrosprickor i kvarts. Endast ett guldkorn(7x20 µm) har iakttagits och detta sitter på en kvartsspricka, se bild 21 Ett oidentifierat vitt och anisotropt mineral med hög reflektans förekommer ofta mellan kloritflak och visas på bild 22. Molybdenglans och blyglans sitter enskilt i gångarten. Blyglans uppträder tillsammans med kopparkis. Tabell 2. Mineralsammansättningen och mineralens relativa frekvens av GLA0902 Provbeteckning Mineral ,77-, ,86-, ,17-, ,50-, ,60-, ,11-,15 Magnetit xxx xxx xxx xx xxx xxx Hematit xx xx xx xx xxx xxx Ilmenit x x x x x x Kopparkis xx xx xx xx xx xxx Pyrit xx xx xx x xxx xx Markasit xx xx xx xx xx xx Vismutglans x xx xx xx x xx Blyglans x x x x Zinkblände r r r r Magnetkis x x x Molybdenglans x xx xx x Gold x x xx xx x x Silvermineral x x xx Hessit x x xx x Arsenikkis x Kvarts xxxx xxxx xxxx xxxx xxx xxxx Biotit xxx xxxx xxx xxx xxxx xxxx Andalusit xx xxx xx x x x Cordierit xx x Granat xx x Klorit xxx xxx xxx xxx xxxx xxxx Lermineral xx xx xx xx xx Oidentifierat omv.min. xx xx xx Titanit x Apatit x x x x x x Zirkon x x x x x x Relativ frekvens: xxxx = mycket, xxx = mindre frekvent, xx = litet, x = accessoriskt, r = spår 7
8 Prov GLA ,90-25,96 m Huvudmineralet i värdbergarten är grovkornig kvarts. Kloritiserad biotit och lermineral är mindre vanliga. Zirkon och apatit är sporadiska. Mikrosprickor i kvartsen är läkta med klorit och sulfider. Typ av mineralisering: Finkornig dissemination av sulfider i kvarsit. Magnetit och hematit är mindre vanliga jämfört med proverna från Bh0902 Kopparkis ( µm) är det dominerande malmmineralet som är associerat med pyritmarkasit, och hematit. Dessa förekommer i mindre mängd än kopparkis. Sammanväxningstexturerna är av enkel typ med raka eller böjda kornfogar eller av puzzeltyp. Kopparkisen är omvandlad till kopparglans längs kanterna och på sprickor, se bild 23. Pyriten ( µm) förekommer som euhedrala till anhedrala korn och sitter tillsammans med kopparkis, hematit och magnetit. Vismutglans ( µm) uppträder som anhedrala korn eller som stavar associerade med pyrit och kopparkis. Enstaka korn av detta mineral har observerats på sprickor i kvarts. Gediget guld med kornstorlekar som varierar från 6 till 40 µm sitter mestadels på sprickor i kvarts vilket visas i bilderna 23 och 24. Silvermineral med kornstorlekar som varierar från 13 till 60 µm sitter ofta i gångarten. Prov GLA ,50-26,56 m Värdbergarten utgörs huvudsakligen av grovkornig kvarts. Kloritiserad biotit, lermineral och andalusit förekommer i mindre mängd. Spår av zirkon och apatit har observerats. Typ av mineralisering: Finkorniga stringer av sulfider i kvarts och dissemination av sulfider. Kopparkis och hematit är de dominerande malmmineralen. Kornstorlekarna varierar mellan 25 och 250 µm respektive 15 och 600 µm. Kopparkisen, som är associerad med andra sulfider, sitter ofta i anslutning till klorit-lermineral. Pyriten ( µm) är euhedral och associerad med kopparkis, markasit och hematit. Markasitlameller uppträder rikligt och ofta med kopparkis-pyrit. Små mängder av mycket finkornig blyglans och zinkblände har observerats. Blyglansen sitter mellan kloritflak medan zinkbländet uppträder inuti kopparkisen. Ett vismutmineral (troligen vismutglans) är associerat med kopparkis och pyrit. Ibland sitter det ensamt i kvarts alternativt klorit. Gediget guld är vanligen inkapslat i kvarts eller sitter på mikrosprickor i detta mineral. Guldets kornstorlekar varierar mellan 2 och 25 µm. Enstaka euhedrala korn troligen av arsenikkis sitter i kvarts eller i sammanväxning med kopparkis och ett oidentifierat mineral. 8
9 Prov GLA ,14-29,20 m Värdbergartens sammansättning liknar föregående, med grovkornig kvarts som huvudmineral. Kloritiserad biotit, lermineral, andalusit?, karbonat är mindre förekommande. Zirkon och apatit är sporadiska. Mineraliseringen sitter ofta mellan klorit och lermineral. Typ av mineralisering: Finkornig och fattig dissemination av sulfider i kvartsit. Kopparkis och pyrit är de dominerande malmmineralen. Magnetit-hematit och markasit förekommer i mindre mängd. Gediget guld, magnetkis och zinkblände förekommer i små mängder. Kopparkis (6-300 µm) liksom pyrit (8-240 µm) uppträder i kontakt med varandra eller sitter ensamma mellan klorit eller kvarts. Mikrosprickor är läkta med pyrit och kopparkis. Pyriten visar också vackra euhedrala kristaller. Magnetkisen (70-90 µm) visar anhedrala korn och sitter som enskilda korn i kvartsen eller är associerad med pyrit. Mycket finkornigt zinblände sitter innesluten i kopparkisen. Gediget guld med kornstorlekar som varierar från 3 till 18 µm är inkapslat i kvarts eller sitter på sprickor. Två små guldkorn (7-10 µm) är associerade med kopparkis. Magnetiten (20-90 µm) är ofta omvandlad längs kanterna till hematit. Prov GLA ,94-30,00 m Värdbergarten liknar föregående prov. Enda skillnaden är förekomsten av biotitflak. Typ av mineralisering: Finkornig och fattig dissemination av sulfider i kvartsit. Kopparkis ( µm) är associerad med pyrit, magnetit och magnetkis. Sammanväxningstexturer mellan dessa mineral är av enkel typ med raka eller böjda kornfogar. Pyrit (10-75 µm) uppträder dels som anhedrala korn dels associerad med kopparkis. Den förekommer också som små inneslutningar i kopparkisen. Likaså finns små zinkbländeinneslutningar i kopparkisen. Obetydliga mängder av magnetkis (60 µm) har observerats. Det mycket finkorniga, gedigna guldet (2-5 µm) är inkapslat i kvarts och förekommer sporadiskt. Magnetit (25-75 µm), som delvis är omvandlad till hematit, visar subhedrala korn. 9
10 Tabell 3. Mineralsammansättningen och mineralens relativa frekvens av GLA0903 Provbeteckning Mineral ,90-25, ,50-26, ,14-29, ,94-30,00 Magnetit xx xx xx xx Hematit xx xxx xx x Ilmenit r r r r Kopparkis xxx xxxx xxx xxx Pyrit xx xxx xx xxx Markasit xx xx x x Vismutglans xx xx Blyglans x x Zinkblände r r r r Magnetkis r x x Arsenikkis x Molybdenglans Gediget guld x x x r Silvermineral Bi-Sulfosalt? x Kvarts xxxx xxxx xxxx xxxx Biotit xx x xx xxx Andalusit x x Cordierit Granat Klorit xxx xxx xx xx Lermineral xx xxx xx xx Apatit x x x x Zirkon x x x x Omvandlade mineral Relativ frekvens: xxxx = relativt mycket, xxx = mindre frekvent, xx = litet, x = accessoriskt, r = spår Sammanfattning: - Värdbergarterna domineras av kvartsiter delvis biotit- och kloritförande - Mineraliseringen uppträder i Bh0902 i kvartsit med biotit-kloritrika partier medan den i Bh0903 sitter i kvartsit - Mineraliseringstypen är företrädesvis en svag sulfiddissemination med kopparkis som vanligaste sulfidmineral - Sammanväxningstexturerna mellan malmmineralen är normalt av enkel typ med raka eller böjda kornfogar - Borrhålet Gla0902 är relativt rikt på Fe-oxider medan borrhål Gla0903 är fattigare - Guld har påträffats i samtliga10 prover - Guldet uppträder dels på sprickor eller inkapslad i kvarts eller klorit. En mindre del sitter innesluten i vismutglans. - Guldets kornstorlekar varierar vanligen mellan 2 och 25µm. I ett par fall har grövre guld observerats. - Det finns en god överensstämmelse mellan den mineralogiska analysen och den kemiska - Det finns risk för att större guldkorn (nuggets) ramlat ut vid prepareringen av de polerade tunnslipen. Jag föreslår därför att undersökningen kompletteras med några polerprov från guldrika delar där chansen att upptäcka nuggets är större. - Några mycket små och svåridentifierade faser bör identifieras med SEM-EDS. 10
11 Bild 1. Glad : 53,77-53,84 m. Översiktsbilden illustrerar sulfider och Fe-oxider disseminerade i kvartsit. Magnetit (1), kopparkis (2) och pyrit-markasit (3) visar euhedrala till subhedrala halvrunda korn. Påfallande, planpolariserat ljus. 80x förstoring. Bild 2. Glad : 53,77-53,84 m. Samma motiv som föregående fast i högre förstoring. Magnetit (1) visar runda till halvrunda korn. Uppe till vänster kopparkis (2) associerad med pyrit och markasitlameller (3). Längst till höger kopparkis (2) i enkel sammanväxning med vismutglans (4). 160x förstoring 11
12 Bild 3. Glad : 53,77-53,84 m. Gediget guld (5) med en kornstorlek på 6 µm är inkapslad i klorit. Flera finkorniga sulfider (2 och 3) sitter enskilt eller är associerade med magnetit (1). Olja, 400x förstoring. Bild 4. Glad : 53,77-53,84 m. Ett stort euhedralt magnetitkorn (1) till höger med pyrit sammanväxning (3). Gediget guld (5) inkapslat i omvandlat mineral. Uppe till vänster kopparkis (2) som sitter i enkel sammanväxning med vismutglans (4). Olja, 400x förstoring. 12
13 Bild 5 Glad : 54,86-54,92 m. Översiktsbild som illustrerar sulfid- och Fe-oxidmineralisering. Till vänster kopparkis (2) i sammanväxning med pyrit (3). Till höger magnetit (1) i sammanväxning med hematit (6). 80x förstoring. Bild 6. Glad : 54,86-54,92 m. Kopparkis (2) associerad med pyrit-markasit (3) och vismutmineral (4). Sammanväxningstexturerna är enkla med raka eller böjda kornfogar. Gediget guld (5) inneslutet i vismutmineral (4). 160x förstoring. 13
14 Bild 7. Glad : 54,86-54,92 m. Samma motiv som föregående fast i högre förstoring. Gediget guld (5) inneslutet i vismutmineral (4). Guldets kornstorlek är ca 9µm i diameter. Magnetit (1) i kontakt med silvermineral (8). Olja, 400x förstoring. Bild 8. Glad : 54,86-54,92 m. Bilden visar kopparkis (2) i sammanväxning med euhedral pyrit (3) och vismutglans (4). I korngränserna mellan kopparkis och vismutmineral sitter ett mycket finkornigt (2,5 µm) guldkorn (5). Olja, 400x förstoring. 14
15 Bild 9. Glad : 56,17-56,23 m. Översiktsbild som illustrerar sulfidernas och Feoxidernas uppträdande. Magnetit (1) i enkel sammanväxning med hematit (6). Kopparkis (2) och euhedral pyrit (3) associerad med lamellär markasit. Högt uppe sitter flera guldkorn (5) i en kvartsspricka. 80x förstoring. Bild 10. Glad : 56,17-56,23 m. Uppe till höger sitter ett stort guldkorn (25x100 µm) på en kvartsspricka. Till vänster markasitlameller med kopparkis (2) och pyrit (3). 400x förstoring. 15
16 Bild 11. Glad : 56,17-56,23 m. Bilden visar flera guldkorn (2-15 µm) på en mikrospricka i kvarts. Dessutom uppträder en fin slira av ett silvermineral (8). 400x förstoring. Bild 12. Glad : 56,17-56,23 m. Illustration av kopparkis (2) som visar enkel sammanväxningstextur med raka kornfogar med vismutglans (4) och pyrit (3). Gediget guld (5) i anslutning till en spricka. Det grå kornet är magnetit. 160x förstoring. 16
17 Bild 13. Glad : 56,50-56,56 m. Massiv kopparkis (2) i sammanväxning med magnetit (1), pyrit (3), spekulär hematit (6) och finkorniga lameller av markasit (6). 80x förstoring. Bild 14. Glad : 56,50-56,56 m. En detalj av föregående bild i högre förstoring. Bilden visar lameller av markasit (3) och hematit (6) med finkornig pyrit inuti kopparkisen (2). Euhedral pyrit (3) till höger med mikrosprickor läkta av kopparkis. 160x förstoring. 17
18 Bild 15. Glad : 56,50-56,56 m. Översiktsbild av finkornig dissemination av sulfider och Fe-oxider. Denna sitter ofta i de omvandlade silikatmineralen. 160x förstoring. Bild 16. Glad : 56,50-56,56 m. Samma bild som föregående fast i högre förstoring. Gediget guld (6 µm) till vänster (5), flera korn av silvermineral (vita) och kopparkis (2) till höger. Olja, 400x förstoring. 18
19 Bild 17. Glad : 56,50-56,56 m. Ansamling av gediget guld (5) och euhedral pyrit (3) till höger inkapslade i kvarts (svart). Olja, 400x förstoring. Bild 18. Glad : 57,60-57,69 m. Översiktsbild som visar stringers av kopparkis (2), pyrit (3), magnetit (1) och hematit (6). Magnetit i sammanväxning med hematit längst ned till höger. Observera att hematiten också sitter på mikrosprickor och längs kanterna av magnetiten. 80x förstoring. 19
20 Bild 19. Glad : 57,60-57,69 m. Till vänster gediget guld (5µm) inkapslat i klorit. Till höger hematit (6) med magnetitrester (1). Dessutom finns finkornig kopparkis och pyrit (vita). 400x förstoring. Bild 20. Glad : 57,60-57,69 m. Ansamling av kopparkis (2) associerad med hematit (6), magnetit (1) och vismutglans (4). 400x förstoring. 20
21 Bild 21. Glad : 58,11-58,15 m. Magnetit (1) hematit (6) och ilmenit (7) i enkel sammanväxning och med raka kornfogar. Observera att magnetiten är omvandlad längs kanterna till hematit. Gediget guld (5) på en mikrospricka i kvarts. Guldet har en kornstorlek av 4 µm. 160x förstoring. Bild 22. Glad : 58,11-58,15 m. Vitt, starkt anisotropt mineral (troligen silvermineral 8) i klorit. 160x förstoring. 21
22 Bild 23. Glad : 25,90-25,96 m. Kopparsulfidrikt prov. Kopparkis (2) associerad med pyrit-markasit (3) och magnetit-hematit (1). Kopparkisen är omvandlad till kopparglans (blå) längs kanterna och på sprickor. Flera guldkorn (5) sitter på sprickor i kvarts. 80x förstoring. Bild 24. Glad : 25,90-25,96 m. Denna bild (förstoring av föregående) illustrerar ansamling av gediget guld (6-75 µm) som sitter på en spricka eller är inkapslat i kvarts. Uppe till höger kopparkis (2) i enkel sammanväxning med hematit (6) och pyrit-markasit (3). Uppe till vänster dåligt polerad pyrit. 180x förstoring. 22
EN BERÄKNING AV MINERALTILLGÅNG AV LAVER I NORRA SVERIGE
EN BERÄKNING AV MINERALTILLGÅNG AV LAVER I NORRA SVERIGE Boliden Mineral utför prospektering i Laver på en stor kopparmineralisering med låg halt. Laver ligger i Älvsbyn kommun, Norrbotten, Sverige (Figur
Läs merTabeller för mineralbestämning
Tabeller för mineralbestämning Tabell 1. Specifik vikt (G) G Mineral G Mineral G Mineral
Läs merPetrografisk analys av två bergarter från ny vägsträckning av E18 väster om Karlstad, sträckan Björkås Skutberget
Petrografisk analys av två bergarter från ny vägsträckning av E18 väster om Karlstad, sträckan Björkås Skutberget Thomas Eliasson november 2014 SGU-rapport 2014:39 Omslagsbild: Tunnslipsfotografi av amfibolit
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-07 PX10513-1 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merSkärpningar i Gillberga
UV GAL PM 2013:06 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Skärpningar i Gillberga Bergartsanalys av malm från varphögar Södermanland, Eskilstuna, Gillberga socken, RAÄ 95:1 Övernäs samt Stenhult Erik Ogenhall Innehåll
Läs merGULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE
1 Bilaga till Riddarhyttans pressmeddelande (26:e juli, 2001) GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE Geografiskt läge Guldförekomsterna ligger intill Oijärvi samhälle i norra Finland cirka 65 km
Läs merWÄSA STONE & MINING AB
WÄSA STONE & MINING AB 1 Affärsidé Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas
Läs merGeologisk inventering av nya järnvägsskärningar väster om Kiruna
barentsprojektet 2013 Geologisk inventering av nya järnvägsskärningar väster om Kiruna Daniel Larsson februari 2014 SGU-rapport 2014:06 Omslagsbild: Vy mot norr. I förgrunden finns epidotomvandlat konglomerat.
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-10 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merUtställningstexter MINERALEN. Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling
Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling Utställningstexter MINERALEN Mineralen är bergarternas byggstenar. De består av atomer och molekyler, som är ordnade i en regelbunden, tredimensionell
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-9 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merDetaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19
Beställare: Rådhuset Arkitekter AB Detaljplan Finntorp Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Finntorp\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Läs merP Oskarshamn site investigation. Modal and geochemical analyses of drill core samples 2007 and 40. Ar/ 39 Ar dating of a dolerite
P-07-191 Oskarshamn site investigation Modal and geochemical analyses of drill core samples 2007 and 40 Ar/ 39 Ar dating of a dolerite Classification of rock types in KLX15A, KLX16A, KLX19A, KLX20A and
Läs merSlagg från Kungshögen i Hög
UV GAL PM 2012:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Slagg från Kungshögen i Hög Arkeometallurgiska analyser Gävleborgs län, Hudiksvalls kn, Högs sn, RAÄ 49:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract...
Läs merMetodutveckling glimmeranalys
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Projekt nr 2.2.6 MinBaS II Produktutveckling Projektområde 2.2 Partikelteknologi Projekt 2.2.6 Metodutveckling glimmerbestämning i ballastmaterialets finfraktion.
Läs merKutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.
Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet: Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4)
Läs merFRACTURE MINERALOGICAL INVESTIGATIONS ON DRILL CORES FROM GÖTATUNNELN AND NYGÅRDSTUNNELN
FRACTURE MINERALOGICAL INVESTIGATIONS ON DRILL CORES FROM GÖTATUNNELN AND NYGÅRDSTUNNELN Tommy Persson, Göteborg University, Department of Geology, Earth Science Centre. Box 460, SE-405 30 Göteborg Abstract
Läs merJärn och slagg från Sangis
UV GAL RAPPORT 2014:19 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järn och slagg från Sangis Analys av fynd från en vikingatida smedja Norrbotten, Nederkalix socken, RAÄ 81 Dnr 311-00624-2014 Erik Ogenhall & Eva Hjärthner-Holdar
Läs merNAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE
NAUTANEN KOPPARMINERALISERING I NORRA SVERIGE Boliden Minerals prospektering i Norrbotten har identifierat en mineralisering nordost Gällivare nära den gamla gruvan i Nautanen som bröts i början av 1900
Läs merCBI ÖPPEN UPPDRAGSRAPPORT PX Karaktärisering av Bohusgranit i samband med utbyggnad av E6, norra Bohuslän.
CBI ÖPPEN UPPDRAGSRAPPORT PX00536 Karaktärisering av Bohusgranit i samband med utbyggnad av E6, norra Bohuslän www.cbi.se CBI Betonginstitutet Material, Borås Karaktärisering av Bohusgranit i samband med
Läs merFÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30
Läs merStensamling Art.nr: 30422
Förrådsgatan 33A Tel +46-(0)501 163 44 sagitta@sagitta.se SE-542 35 Mariestad Fax +46-(0)501 787 80 www.sagitta.se Stensamling Art.nr: 30422 Materiel Stensamling, Instuderingsark och Sorteringsark. Sorteringsarket
Läs merKapacitansmätning av MOS-struktur
Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid
Läs merOptiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Läs merRAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium
RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-31 PX10513-3 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik
Läs merMineraljakten 2013. Leif Bildström & Gun Ulwebäck. SGU-rapport 2014:13. mars 2014
Mineraljakten 2013 Leif Bildström & Gun Ulwebäck mars 2014 SGU-rapport 2014:13 Omslagsbild: Koppar- och koboltfynd i Kiruna kommun. Alla fotografier i rapporten är tagna av Leif Bildström, SGU. Sveriges
Läs mer7 steg till ett lyckat val Val av...
Bänkskivor av NATURSTEN 7 steg till ett lyckat val Val av... 1. Stentyp 2. Utseende 3. Tjocklek och format 4. Ytbearbetning 5. Kantprofil 6. Håltagning 7. Montering INLEDNING Med produkten bänkskivor avses
Läs merProduktbeskrivning 1(5) Fastställd datum Dokumentversion 2018-08-22 1.1 PRODUKT: MODALDATA OCH VÄRMELEDNINGSTAL (ÖPPNA DATA) Kort information om produkten Modaldata och värmeledningstal visar mineralsammansättningen
Läs merGEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR. S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. STOCKHOLM 1895.
GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. IEU,.QL. BOXTRTCD:RIItT. STOCKHOLM 1895. P. A. >:ORllTIlDT &:.Ö)I)lR. 578 HJ.
Läs merExploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 -
Exploration Report 2006-06-14-1 - Prospekteringsmetoder 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning I prospekteringsarbetet ingår blockletning och geologisk kartläggning av berggrunden ofta som
Läs merSå har det hänt igen ännu en lantras har hittats!
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära
Läs merNymfkakaduans färgvariationer och mutationer
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna
Läs merMalmliknande jord från Norr Amsberg
UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012
Läs merSten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09
UV GAL PM 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från Kjula Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning...
Läs merP Oskarshamn site investigation. Modal and geochemical analyses of drill core samples 2005
P-06-07 Oskarshamn site investigation Modal and geochemical analyses of drill core samples 2005 Classification of rock types in KLX03, KLX04, KLX06, KLX07A, KLX07B, KLX08 and KLX10 Carl-Henric Wahlgren,
Läs merUndersökning av mekanisk nedbrytning av obundna material vid tung trafik under byggnation av vägar
Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekanisk nedbrytning av obundna material vid tung trafik under byggnation av vägar HVS (Heavy Vehicle Simulator) tester av olika typer bergmaterial
Läs merBachelor Thesis. Degree Project in Geology 15 hp. Felix Makowsky. Stockholm 2013
Bachelor Thesis Degree Project in Geology 15 hp Tryck- och temperaturbestämning av metamorfosen hos metasediment i Vetlandagruppen, Småland Felix Makowsky Stockholm 2013 Department of Geological Sciences
Läs merMineraljakten 2014. Leif Bildström & Gun Ulwebäck. SGU-rapport 2015:27. juni 2015
Mineraljakten 2014 Leif Bildström & Gun Ulwebäck juni 2015 SGU-rapport 2015:27 Omslagsbild: Mineraljägaren Sören Marklund, Arjeplog. Foto: Leif Bildström, SGU. Sveriges geologiska undersökning Box 670,
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Joakim Pehrson UPPRÄTTAD AV. Oskar Sigurdsson. S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm
-14 UPPDRAG Granitvägen Bollmora UPPDRAGSNUMMER 2177065 UPPDRAGSLEDARE Joakim Pehrson UPPRÄTTAD AV Oskar Sigurdsson DATUM Bergbesiktning Bollmoraberget 1 (7) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE-100
Läs merJens Rönnqvist, 2013. Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd www.geopool.
Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområde Vatsa nr 1 reg nr 7672/1, Vatsa nr 2 reg nr 7672/2,
Läs merNYA BASTNÄSFÄLTET Mikael Jansson
NYA BASTNÄSFÄLTET Mikael Jansson Foto: Sun Ljung INNEHÅLLSFÖRTECKNING KARTA OCH KOORDINATER 1 LÄGE... 2 HISTORIK... 2 GEOLOGI 2 MINERALOGI Element Elektrum.. 2 Guld. 3 Gyldiskt silver 3 Koppar.. 3 Silver..
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merBergartsbestämning och geotermometri av stenar från en skärvstenshög
UV UPPSALA RAPPORT 2008:06 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Bergartsbestämning och geotermometri av stenar från en skärvstenshög Uppland, Tillinge socken, RAÄ 104 och 328 Daniel Andersson G A L Geoarkeologiskt
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merMinBaS Område 3 Rapport nr 3:3 Mineral Ballast Sten. Superren kvarts. MinBaS project nr 3,3 SLUTRAPPORT. Pajeb Kvarts AB.
MinBaS Område 3 Rapport nr 3:3 Mineral Ballast Sten OBS! Konfidentiell begränsad distribution MinBaS project nr 3,3 Superren kvarts Lennart Falk Stockholm, januari 2005 1 Sammanfattning innehar rättigheterna
Läs merTryck- och temperaturförhållanden under gotisk och svekonorvegisk metamorfos i Kosterskärgården
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Tryck- och temperaturförhållanden under gotisk och svekonorvegisk metamorfos i Kosterskärgården Jessica Gunnarsson
Läs merUppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning.
Pressmeddelande Stockholm, 24 mars 2009 Uppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning., vars aktie är upptagen
Läs merGeologins Dag i klassrummet. Praktisk övning. Ta med en sten!
Geologins Dag i klassrummet Praktisk övning Ta med en sten! Årskurs 1-6 (version 2009*) Innehåll Lärarhandledning 1 sida För läraren Elevformulär 1: Upptäck stenen 2 sidor För eleven Elevformulär 2: Bestämningsnyckel
Läs merJärnfynd från Fyllinge
UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs merJens Rönnqvist, 2013. Ab Scandinavian Geopool Ltd. På uppdrag av Lappland Goldminers Oy. Ab Scandinavian GeoPool Ltd www.geopool.
Redogörelse för undersökningsarbeten samt informationsmaterial som gäller undersökning enligt Gruvlagen 10.6.2011/621 15 1 mom. 2 inom inmutningsområdet Langelmaki 3-4 reg nr 7993/3-4. Jens Rönnqvist,
Läs merDetaljplan Gårvik. Bergteknisk besiktning 2013-06-04. Beställare: Munkedals kommun. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB
Beställare: Munkedals kommun Bergab Projektansvarig Joakim Karlsson Handläggare Kristian Nilsson, Helena Kiel L:\UPPDRAG\ \Text\Arbetsmaterial\Rapport Gårvik 2013-06-04.doc Bergab i Innehållsförteckning
Läs mer- Standardsortiment 2011-03-01
-4% - Standardsortiment 2011-03-01 Tibro Möbelindustri AB Box 198 Fabriksgatan 7 543 22 Tibro info@tibromobelindustri.com Telefon: 0504-150 50 Telefax: 0504-156 66 Tibro 2011-03-01 Innehållsförteckning
Läs merHANDLING.AR, VETENSKAPS ACADEMIENS FÖR ÅR 1839. KONGL. 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. dbygooglc. Konst. Boktr;yckare. ...
KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS HANDLING.AR, FÖR ÅR 1839. -------...-:===~.GWiiiiiijiji;;;;;---- 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. TRYCKTE HOS P. A. ~OR8TEDT & S61'ER, Konst. Boktr;yckare..... '... I dbygooglc
Läs merMalmmikroskopering en studie av sulfidmineral från Långbantrakten, Bergslagen, Sverige
Självständigt arbete Nr 16 Malmmikroskopering en studie av sulfidmineral från Långbantrakten, Bergslagen, Sverige Stefan Andersson Handledare: Örjan Amcoff INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAP Sammanfattning
Läs merGenomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson
EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp
Läs merRESTAURERING AV GAMLA FOTOGRAFIER
RESTAURERING AV GAMLA FOTOGRAFIER Att fixa till gamla bilder sträcker sig från enklare justeringar till mer avancerade operationer. Det kan handla om att enbart behöva justera ljus och kontraster, men
Läs merNorrlands Mineraljakt 2007
Norrlands Mineraljakt 2007 Norrlands Mineraljakt 2007 Uppdragsrapport för Länsstyrelsen Västerbottens län Jan-Olof Arnbom, Torbjörn Bergman, Leif Bildström, Birger Filén Arne Sundberg & Gun Ulwebäck SGU-rapport
Läs merE 4. Tips för kulörmatching. Teknisk information. Kontroll av kulör
Kontroll av kulör För att kunna göra ett bra reparationsarbete, är det ibland nödvändigt att tinta en kulör eller göra meryta eller polera den gamla lacken. Därför är en noggrann jämförelse mellan den
Läs merCernit - Brännbar modellera
Cernit - Brännbar modellera Cernit är den marknadsledande modelleran för bränning i vanlig hushållsugn. Leran finns i en rad olika utföranden och spännande effekter: Klassiska No 1, Neon, Transparent,
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merRiddarhyttan Resources AB. 1: 250 000 karthlad Eidsvoll
'117 Bergvesenet Rapportarkivet />ostboks 3011, N-744 frondlicim 4-`Bergvesenet rapport nr ntern Journal nr nterm arkiv nr Rapport lokalisering Gradering 4609 1833 99 dpen Kommer fra..arkiv Ekstern rapport
Läs merKBS-3. 2011-06-15 Bentonitsymposiet i Oskarshamn
Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? SKB:s krav på buffertens egenskaper och sammansättning och hur de verifieras Patrik Sellin, SKB KBS-3 2 SKB:s krav på buffertens
Läs merAmmoniak i flygaska Vägledning för betongtillverkare
Ammoniak i flygaska Vägledning för betongtillverkare Utfört för: E-mineral Utfört av: Jørn Bødker Taastrup, den 27 september 2006 Byggnad - 1 - Titel: Ammoniak i flygaska. Vägledning för betongtillverkare
Läs merMineral & bergarter. Den hårda systematike"
Mineral & bergarter Den hårda systematike" Jonas Arvidsson, 2004 Mål med avsnittet När vi är färdiga med genomgången av mineral och bergarter skall du kunna: Skilja mellan ett mineral och en bergart Kunna
Läs merSvartvitt i Photoshop
Svartvitt i Photoshop Lathund Det här dokumentet är en liten lathund som du kan skriva ut och ha tillgänglig när du arbetar med dina svartvita bilder i Photoshop. Den innehåller en sammanfattning av kursens
Läs mer1.2 Logotypens färgsättning
GRAFISK MANUAL Vår grafiska profil Den grafiska profilen utgörs av logotypen, våra färger och vår typografi. Dessa bildar tillsammans bilden och uppfattningen av varumärket Ridentity. Denna manual beskriver
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merGeologins Dag i klassrummet. Praktisk övning. Ta med en sten!
Geologins Dag i klassrummet Praktisk övning Ta med en sten! Årskurs 7-12 (version 2009*) Innehåll Lärarhandledning 2 sida För läraren Elevdokument 10 sidor För eleven Faktablad för läraren, inkl tabeller
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Slutrapport Krossat
Läs mer1. Förklara begreppen bergart, malm och mineral.
HÄLLEBERGSSKOLAN BERGARTER, MALMER OCH MINERALER Ur Stenar i färg av Per H Lundegård: Mineral är de minsta byggstenarna i jordskorpan näst efter atomer och molekyler När flera korn, klumpar eller kristaller
Läs merTexturella studier och analyser av Baddeleyitomvandlingar i zirkon, exempel från sydöstra Ghana
Texturella studier och analyser av Baddeleyitomvandlingar i zirkon, exempel från sydöstra Ghana Kandidatarbete Alexandra Glommé Geologiska institutionen Lunds universitet Innehåll Innehållsförteckning
Läs mer2011 Studsvik AB PANORAMA-BILDTAGNING. Tony Björkman
2011 Studsvik AB Tony Björkman PANORAMA-BILDTAGNING Filminspelning och visuell inspektion är två beprövade metoder för avsyning av bränslestavar. Ett nytt sätt att avsyna är att skapa panoramabilder vilket
Läs merGeologiresa. Klass 9A. 18-22 April 2005
Geologiresa Klass 9A 18-22 April 2005 Erik Cederberg 2004 Avresa Avresan skedde från Brommaplan klockan alldeles för tidigt men dom flesta kom i tid ändå... Stentufft! Första stoppet på resan var vid ett
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merGäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna
Läs merRapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Läs merNMCC Sigma 8. Täby Friskola 8 Spets
NMCC Sigma 8 Täby Friskola 8 Spets Sverige 2016 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Sambandet mellan figurens nummer och antalet små kuber... 3 Metod 1... 3 Metod 2... 4 Metod
Läs merDetaljplan Källvik 1:73
Beställare: Bohusgeo AB Detaljplan Källvik 1: Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Läs merPressmeddelande Stockholm, 24 augusti 2011
Pressmeddelande Stockholm, 24 augusti 2011 Delårsrapport januari juni 2011 Nyckeltal Resultat efter finansiella poster: MSEK -3,8 (-4,2) Resultat per aktie: SEK -0,06 (-0,06) Aktiverade prospekteringskostnader:
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merMookåpan S K A P A R H E M T R E V N A D I D I T T K Ö K M O O K Å P A N P A S S A R P E R F E K T I A L L A K Ö K S M I L J Ö E R
Mookåpan S K A P A R H E M T R E V N A D I D I T T K Ö K M O O K Å P A N P A S S A R P E R F E K T I A L L A K Ö K S M I L J Ö E R Äntligen finns det en enkel lösning för dig som vill ha en spiskåpa i
Läs mer2015 2015-01-01 21:41
2015 2015-01-01 21:41 VÄLKOMMEN TILL FÖRENINGSTJÄNST I VÄNERSBORG! Föreningstjänst i Vänersborg är ett företag som genom butik och internet säljer idrottspriser, namnskyltar, skyltar, och övrig gravyr
Läs merObjektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)
Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp
Läs merBRA DAG. I DIN BUTIK.
NYHETER, MÖJLIGHETER OCH DESIGNUTTRYCK 2016 A N L E D N I N G A R T I L L E N BRA DAG. I DIN BUTIK. Nästa års nyheter handlar om förbättringar, möjligheter och utvecklade designuttryck. Vi kan också presentera
Läs merMikroskopering av opaka faser - en studie från Skyttgruvan, Falun.
Mikroskopering av opaka faser - en studie från Skyttgruvan, Falun. Självständigt arbete Nr 51 Marcus E. Brismo Ploetz I naturen finns cirka 4,500 mineral identifierade. Dessa kan grovt sett delas upp i
Läs merNYTT SORTIMENT VALMÖJLIGHETERNAS SKJUTDÖRR NYA PROFILER, FÄRGER OCH MATERIAL
NYTT SORTIMENT VALMÖJLIGHETERNAS SKJUTDÖRR NYA PROFILER, FÄRGER OCH MATERIAL Broschyr och prislista, feb 2012 NYTT SÄTT ATT SKAPA DIN SKJUTDÖRRSLÖSNING Gör verklighet av en förvaring som speglar din personliga
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.
UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av
Läs merInstruktion Rapid v. 0.2 Sida 1 av 5. Cyanlim
Instruktion Rapid v. 0.2 Sida 1 av 5 INSTRUKTIONER RA Observera, instruktionen är helt nyskriven och uppdateras fortfarande. Titta på produktsidan på www.mollehem.se efter senaste versionen. HJÄLPMEDEL
Läs merKisaska - geokemiska egenskaper
Kisaska - geokemiska egenskaper (2013-2015) David Bendz, C.Tiberg, D.Berggren Kleja, C.Toomväli, A-C Hågeryd, G.Ndayikengurukiye Foto: Gunnar Hedmans samling På säker grund för hållbar utveckling Allmänt
Läs merARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15
ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15 Översikt: Den första uppgiften är en undersökning av linje, kant och yta. I den skall du försöka skapa något intressant
Läs merTyp Form Mått Ref. Huggn. Best.nr. Pris/st. Flat. Rund. Halvrund. Trekant. Fyrkant
DIPROFIL stålfilar Huggning 1 - Fin, 31 tänder/cm. Huggning - Grov, tänder/cm. Förp. 5 st. Typ Form Mått Ref. Huggn. Flat 5x1,5 STL-1 Grov H 3311 331 Ø3 STL- Grov H 331 33 Rund Halvrund 5x STL-3 Grov H
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merTillverkningsteknik och kvalité
UV UPPSALA RAPPORT 2009:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tillverkningsteknik och kvalité Metallografisk analys av en skära från ett gravfält Halland, Tjärby socken, Tjärby 9:4, fornlämning 68 Lena Grandin
Läs merUndersökning av lakningspotential och kristallareafördelning av opaka mineral i bergarter från Ekobacken, Värmdö kommun
Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2019: 15 Undersökning av lakningspotential och kristallareafördelning av opaka mineral i bergarter från Ekobacken, Värmdö kommun Andrei Rapp INSTITUTIONEN
Läs merDubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många.
Multilink-kuber Varför kuber i matematikundervisningen? Multilink-kuber eller motsvarande material kan utnyttjas till snart sagt alla områden inom matematikundervisningen, i hela grundskolan och även upp
Läs merIGE Lägesrapport maj 2006 pågående projekt
IGE Lägesrapport maj 2006 pågående projekt Pågående verksamhet Område av intresse Industrimineral Energimineral Diamant Ädelmetall Basmetall Specialmetall Projekt fas 3 - Skandinavien Stekenjokk Resource:
Läs merSTENLÅDAN. Mineral, bergarter och jordarter MINERAL. Kvarts (1) Fältspat (2)
STENLÅDAN Mineral, bergarter och jordarter sept 2011 I stenlådan ger vi dig ett smakprov på vanliga mineral, bergarter och jordarter. Här, i detta häfte, beskriver vi stufferna i lådan mycket kortfattat,
Läs mer