Järn och slagg från Sangis
|
|
- Pernilla Axelsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UV GAL RAPPORT 2014:19 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järn och slagg från Sangis Analys av fynd från en vikingatida smedja Norrbotten, Nederkalix socken, RAÄ 81 Dnr Erik Ogenhall & Eva Hjärthner-Holdar
2
3 UV GAL RAPPORT 2014:19 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järn och slagg från Sangis Analys av fynd från en vikingatida smedja Norrbotten, Nederkalix socken, RAÄ 81 Dnr Erik Ogenhall & Eva Hjärthner-Holdar Järn och slagg från Sangis 3
4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV GAL Hållnäsgatan UPPSALA Växel: Fax: e-post: e-post: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från -sekretessynpunkt för spridning Riksantikvarieämbetet UV GAL Rapport 2014:19 Utskrift Uppsala, 2014
5 Innehåll Sammanfattning... 7 Abstract... 7 Inledning... 9 Materialet... 9 Metoder Provtagning Analyser Analysresultat Slagg 81A Slagg 81B Slagg 81C (kulslagg) Slagg 81D (glödskal) Järn F Järn F Järn F Resultatsammanfattning, tolkning och diskussion Slagger Järn Utblickar Referenser Administrativa uppgifter Järn och slagg från Sangis 5
6 6 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
7 Sammanfattning På uppdrag av Per H. Ramqvist, Silvermuseet i Arjeplog och Umeå universitet, har Geoarkeologiskt laboratorium vid UV Mitt i Uppsala analyserat järn och slagg från en vikingatida smedja i Sangis, Nederkalix socken i Norrbotten. Materialet, som bestod av smidesslagg, kulslagg, glödskal och järnföremål, preparerades och analyserades petrografiskt och metallografiskt i mikroskop. Analysen visar att slaggen innehåller alla de komponenter som förväntas i en smidesskålla; olivin, järnoxiden wüstit, glas (möjligen även leucit) samt en yta med mer oxiderad järnoxid (magnetit/hematit). Dessutom finns fastkittad och delvis smält sand på skållornas översida, vilket sannolikt härrör från sand tillsatt under smidet. Kulslaggerna består huvudsakligen av magnetit med ett yttre skikt hematit, medan glödskalen består av wüstit med varierande inslag av magnetit som också finns koncentrerat till ena ytterkanten. Sammantaget tyder resultaten på att slaggerna med största sannolikhet härrör från sekundär-/föremålssmide. De analyserade järnföremålen visade sig vara i princip helt genomrostade. Dock fanns ett fåtal små fragment av metalliskt järn kvar vilka efter etsning visar att alla fynden sannolikt bestått av mjukt ferritiskt järn (dvs. kolfritt, ej stål). Det är osäkert om de strukturer som ses i rosten representerar spår av smidesstrukturer eller rostens succesiva nedbrytning av järnet. Alla järnprov innehåller mycket sparsamt med slagg, vilket kan tyda på smide av god kvalité. Abstract On commission by Per H. Ramqvist, GAL (Geoarchaeological Laboratory at UV Mitt in Uppsala) has performed archaeometallurgical analyses on slag and iron from an archaeological excavation of a Viking age site in Sangis, Nederkalix, in northern Sweden. The materials concist of two inch-sized slags with melted sand on top, slag spheres, hammer scales and three small iron objects. Analyses of the slags confirm that they all most likely belong to the (secondary) smithing process. The iron objects, that were severely corroded, only show a very small amount of slag inclusions, something that could indicate good smithing. The iron appears to be ferritic as no carbon could be detected in the few microscopic metallic remains. Järn och slagg från Sangis 7
8 8 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
9 Inledning På uppdrag av Per H. Ramqvist, Silvermuseet i Arjeplog och Umeå universitet, har Geoarkeologiskt laboratorium vid Riksantikvarieämbetet UV Mitt i Uppsala analyserat järn och slagg från en vikingatida smedja i Sangis (RAÄ 81:1), Nederkalix socken i Norrbotten, vilken undersöktes 2013 (Ramqvist 2014). Undersökningen ingår i det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade forskningsprogrammet "Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i Västerbottens kustland e Kr. Materialet består av slagg samt järnföremål/fragment. Uppdragsgivaren är intresserad av att få svar på frågeställningar angående huruvida det rör sig om och primär- och/eller sekundärsmide samt vilka tekniker och typer av järn som använts på platsen. Materialet Från materialet utvaldes två slaggstycken som formmässigt tolkats som små smidesskållor, 81A och 81B (fig. 1). För analys valdes dessutom två kulslagger, 81C, och två glödskal, 81D (fig. 2) samt tre magnetiska järnföremål; F1, F3 och F5 (fig. 3, 4 & 5). Figur 1. Två små slagger, 81A (vänster) och 81B (höger), valdes för analys, sågades (fig. 6 & 7) och preparerades till tunnslip. Järn och slagg från Sangis 9
10 Figur 2. Två kulslagger (81C-vänster) och två glödskal (81D-höger) valdes för analys och gjöts in i en plastpuck som slipades och polerades (fig. 8) innan analys i mikroskop. Figur 3. Järnprov F1 (nitbricka) innan provtagning (sågning, ingjutning och polering). 10 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
11 Figur 4. Järn F3 innan provtagning (sågning, ingjutning och polering). Figur 5. Järn F5 innan provtagning (sågning, ingjutning och polering). Järn och slagg från Sangis 11
12 Metoder Provtagning Av slaggen tillverkas tunnslip (externt av MINOPREP i Hunnebostrand) av en bortsågad skiva (fig. 6 & 7) som limmas på ett objektglas och slipas/poleras ned till ett mikroskopiskt tunt prov (ca 0,03 mm). Sågsnittet placeras och orienteras vanligen så att alla ingående delar representeras, dvs. så att tunnslipet kommer att innehålla både slaggens yta och dess inre. Mindre slagger, t.ex. kulslagg och glödskal, gjuts in i plastpuck (fig. 8) och poleras innan mikroskopanalys. Även järnprov (hela eller bortsågad del) gjuts in i en plastpuck (fig. 9) som slipas, poleras, etsas och analyseras i mikroskop samt i vissa fall i elektronmikrosond (se Analyser). Figur 6. Slaggprov 81A efter sågning. Den mittre biten preparerades till tunnslip. Notera ljusa områden mot slaggens överyta som består av fastkittad sand medan det grå är slaggfaser. 12 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
13 Figur 7. Slaggprov 81B efter sågning. Den mittre biten preparerades till tunnslip. Notera ljusa områden som består av fastkittad sand medan det grå är slagg. Sannolikt ligger slaggstycket uppochned då sanden troligen är koncentrerad till slaggens ovansida. Figur 8. Slaggprov 81C (kulslagg, överst) och 81D (glödskal, underst) efter provtagning, ingjutning och polering. Järn och slagg från Sangis 13
14 Figur 9. Prov F1, F3 och F5 (vänster till höger) efter provtagning, ingjutning och polering. Analyser Slagg- och järnprov undersöks i mikroskop för att visa hur de är uppbyggda. Utseendet i mikroskala visar bl.a. detaljer om slaggbildning som avslöjar under vilka temperatur- och syreförhållanden som slaggen har stelnat. Detta i sin tur säger något om slaggen har bildats i eller utanför en ugn, eller i en smideshärd, och om processen varit homogen eller heterogen. Även järnets ingående komponenter kan i stor utsträckning identifieras i mikroskopet. De petrografiska undersökningarna utförs i påfallande (planpolariserat) ljus för att identifiera materialets olika komponenter och texturella drag. Undersökningarna görs i ett Zeiss Axioskop 40A polarisationsmikroskop (upp till 500x förstoring) utrustat med integrerad datoransluten kamera för kontinuerlig digital dokumentation av analyserna. Slagg består huvudsakligen av mineralen olivin och wüstit samt av glas. Förekommande mineral är också magnetit, leucit, hercynit, limonit och ofta finns även en mindre mängd metalliskt järn närvarande. Olivin är ett silikatmineral med den allmänna formeln A 2 SiO 4, där A oftast är järn (s.k. fayalitisk sammansättning) men även mangan, magnesium och kalcium kan förekomma i mindre mängder. Järnoxiden wüstit, FeO, är också ett mycket vanligt inslag i slagger. Om höga koncentrationer av wüstit förekommer är slaggens totala järnhalt vanligtvis också hög. Glas utgör slaggernas restsmälta och kan därför variera kraftigt i sammansättning beroende på vilka mineral som tidigare kristalliserat, slaggernas totalsammansättning och avkylningsförlopp. Järnoxiden magnetit, Fe 3 O 4, kan förekomma i stället för wüstit om temperatur och/eller syretryck är tillräckligt högt och ibland förekommer ännu mer oxiderade järnfaser som hematit/maghemit (Fe 2 O 3 ) på slaggens yta. Detta 14 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
15 innebär att det är möjligt att särskilja slagger som stelnat i eller utanför en ugn (bottenslagg eller tappslagg) eller avgöra om det är smidesslagger. Höga aluminiumhalter i kombination med höga kaliumhalter återfinns i mineralet leucit, KAlSi 2 O 6, som i vissa slagger kan förekomma i stället för den vanligare glasfasen. Mineralens kornstorlekar är också betydelsefulla där finkorniga slagger visar snabb avkylning och grovkorniga långsam avkylning. Det senare visar vanligen på avsvalning inne i en blästugn. Järnprov poleras och undersöks först med avseende på eventuellt slagginnehåll, därefter etsas järnet med 2 % nitallösning. Denna påverkar metallen olika beroende på sammansättning och metoden används bl.a. för att bedöma kolinnehåll i järn; om det är ett mjukt kolfritt järn, stål (med upp till 2 % kol) eller gjutjärn, som innehåller över 2 % kol. Termer som används för att beskriva järn inkluderar ferrit som är det mjuka (rena) järnet utan kol, cementit som är en förening av järn och kol (Fe 3 C), och perlit som är en struktur (textur) uppbyggd av lameller med omväxlande ferrit och cementit. I grått gjutjärn finns även bl.a. grafitlameller eller grafitfjäll som är tunna skivor av rent kol. En struktur som kan bildas vid avsvalning i vitt gjutjärn är ledeburit, som består av en blandning av cementit och perlit. Generellt medför en större mängd perlit en högre kolhalt och ett hårdare järn. Innehåll av bl.a. fosfor och nitridnålar i järnet kan också observeras i mikroskopet. Det är också möjligt att se hur järnet har bearbetats t.ex. om olika stycken har sammanfogats. En sådan vällning skapar ibland en söm, eller en fog som syns som en avvikande linje i provet och ibland också kantas av slagg. Man kan också urskilja olika värmebehandlingar som härdning, dvs. en upphettning med påföljande snabb avkylning i t.ex. vatten. Den bildade strukturen kallas martensit. Ett härdat stål kan också anlöpas, för att minska sprödheten och martensiten omformas. Uppvärmning i form av glödgning, utan snabb avkylning, kan även ses i form av cementit som antagit rundare former, så kallad sfäroidisering. Järn och slagg från Sangis 15
16 Analysresultat Slagg 81A Okulärt framgår i sågsnittet att slaggen är porig och har stor mängd fastkittad sand, huvudsakligen på delarna mot det som tolkas som överytan (fig. 6, ljusa områden). Möjligen är detta sand (vällsand?) som tillsatts under smidet. Slaggstycket är relativt litet för att vara en smidesskålla och uppvisar inte den typiska plankonvexa formen. I mikroskop ses att slaggen domineras av järnoxiden wüstit (fig. 10), men att olivin och glas förekommer rikligt, särskilt i vissa områden. I mycket hög förstoring ses att de lamellära olivinkristallerna är zonerade och möjligen finns även mineralet leucit (KAlSi 2 O 6 ) närvarande (fig. 11). Nära slaggens yta finns ställvis ett ljusare band (fig. 10 & 12) med högre koncentration av järnoxider och i hög förstoring ses att detta är en zon där wüstit övergår till magnetit (fig. 13), vilket tyder på oxidation mot ytan. Enstaka små droppar av metalliskt järn kan observeras (fig. 14). Figur 10. Slaggen domineras av den ljusa wüstiten, men mörkare olivin och glas förekommer rikligt i mellanmassan. Den mörka ytan består delvis av fastkittat material. 16 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
17 Figur 11. Ljusgrå olivinkristaller med en något mörkare grå yttre zon. Mörkgrå fas är glas eller möjligen leucit, medan wüstit är nästan vit. Figur 12. Mot slaggens yta ses ställvis ett (ljust) band med högre koncentration av järnoxider, se fig. 13. Järn och slagg från Sangis 17
18 Figur 13. I hög förstoring ses att den (delvis) dendritiskt växande wüstiten (nedre halvan av bilden) i det ljusa bandet övergår till (delvis) euhedrala/kantiga kristaller av magnetit (övre halvan av bilden). Detta visar en oxidation mot ytan. Figur 14. Enstaka mycket små metalliska järndroppar kan observeras. Slagg 81B Likt 81A är denna slagg mycket liten för att vara en smidesskålla och den ses också ha en stor andel fastkittad sand (fig. 7). Det mesta av denna sand förefaller vara tillsatt under smidet (vällsand?) då den är koncentrerad till styckets översida. I mikroskop framgår att slaggen består av dendritiskt växande wüstit, lameller av olivin samt glas (fig. 15 & 16). Delar av slaggens yta har ett 18 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
19 skikt bestående av (troligen) wüstit (det är dock troligt att även magnetitfasen finns närvarande) som i sin tur har ett yttre tunt ljust skikt som möjligen består av järnoxiden hematit (fig. 16 & 17). Olivinkristallerna uppvisar en svag zonering och enstaka metalliska järndroppar kan ses (fig. 18). Figur 15. Slagg 81B består av ljusgrå wüstit, grå olivin och mörk mellanliggande glasfas. Till höger i bild ses fastkittat material (sandkorn). Figur 16. På delar av slaggstyckets yta ses (ljusgrå) järnoxid bilda ett skikt, medan den i övrigt vanligtvis växer dendritiskt (wüstit). Järn och slagg från Sangis 19
20 Figur 17. I hög förstoring ses att järnoxidskiktet verkar bestå av wüstit (möjligen med inslag av magnetit) och har en yttre mycket tunn och ljus hinna troligen av hematit. Figur 18. Enstaka små (rostiga) droppar av metalliskt järn finns i slaggen. De grå olivinkristallerna ses ha en svag, mörk, zonering. Slagg 81C (kulslagg) De två analyserade kulslaggerna är ca 5 mm stora och magnetiska. Efter delning framgår att de är ihåliga (fig. 8 & 19). I mikroskop ses att den ena kulslaggen är relativt homogent uppbyggd (fig. 19, vänster) medan den andra består av ytterligare lager där det inre förefaller vara ett lager rost (fig. 19, höger). I hög förstoring ses att båda 20 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
21 huvudsakligen består av järnoxiden magnetit men har en tunn yttre hinna (troligen) av hematit (fig. 20). Figur 19. De två kulslaggerna 81C är ihåliga och består huvudsakligen av ett tunt skikt (ljusa) järnoxider. Figur 20. Den ena kulslaggen (höger i fig. 19) har ett inre skikt av rost (ljust) medan den i övrigt domineras av järnoxiden magnetit. Små ljusa järnfragment kan ses nära slaggens yta (uppe till höger i bild). Järn och slagg från Sangis 21
22 Figur 21. I mycket hög förstoring ses båda kulslaggerna vara dominerade av magnetit (övre del av bilden) men ha ett tunt yttre skikt av (ljus) hematit (nedre del av bilden). Små vita fragment av metalliskt järn kan anas. Slagg 81D (glödskal) De två glödskalen är knappt 10 mm långa, 0,5 1,5 mm tjocka (fig. 8 & 22) och magnetiska. I mikroskop ses att båda glödskalen består av järnoxiden wüstit men med varierande inslag av magnetit (fig. 23). I hög förstoring ses att magnetiten är koncentrerad till glödskalets ena ytterkant och att det där finns ett ytterligare tunt skikt sannolikt av hematit (fig. 24). Figur 22. De två glödskalen 81D (sammansatt bild). 22 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
23 Figur 23. Glödskalen ses bestå av grå wüstit med ljusare kristaller av magnetit som också bildar ett yttre skikt (nedre kanten). Figur 24. I mycket hög förstoring ses ljusgrå kantiga magnetitkristaller i en mörkare grå massa av wüstit. Magnetiten bildar också ett skikt (nederst i bild) som i sin tur har ett mycket tunt yttre lager av (ljus) hematit. Järn och slagg från Sangis 23
24 Järn F1 Den provtagna järnbiten (F1, del av nitbricka) är ca 9x2 mm och magnetisk (fig. 3, 9 & 25). I mikroskopet framgår att provet i princip enbart består av rost (järnhydroxider) med endast ett fåtal mycket små fragment av metalliskt järn (fig. 25 & 26). Etsning av provet visar att järnet förmodligen varit ferritiskt, dvs mjukt och kolfritt (ej stål). Endast en enstaka tunn slagginneslutning kan ses, vilken innehåller järnoxiden wüstit samt glas (fig. 27), något som kan tyda på gott smide. Figur 25. Det polerade provet från järn F1. I provets övre kant kan ett fåtal (ljusa) fragment av metalliskt järn anas, i övrigt består provet av rost (järnhydroxider). Figur 26. I hög förstoring ses ett fåtal spridda fragment av metalliskt järn som inte rostat. Etsning förefaller inte påverka dessa fragment vilket antyder att de sannolikt inte innehåller kol. 24 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
25 Figur 27. I den omgivande (ljusa) rosten ses en utsträckt mörk slagginneslutning med lite dendritiskt väsande wüstit (grå i mitten) i den dominerande mörkgrå glasfasen. Järn F3 Järnfynd F3 är ca 40 mm långt (fig. 4) och det kvadratiska sågsnittet har en sida på ca 5 mm (fig. 9 & 28). Det polerade provet visar i mikroskopet att det i princip enbart består av rost (järnhydroxider, fig. 28) med endast ett fåtal mycket små fragment av metalliskt järn (fig. 28). Järnfragmenten reagerar inte på etsning vilket visar att de sannolikt är kolfria och därför är att betrakta som mjukt, ferritiskt järn, ej stål. Ingen slagg kan ses i provet. Järn och slagg från Sangis 25
26 Figur 28. Det polerade tvärsnittet av prov F3 visar att i princip allt järn har rostat. Figur 29. Ett litet fragment metalliskt järn i prov F3. Etsning påvisar inget kolinnehåll. 26 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
27 Järn F5 Det provtagna järnfyndet F5 är ca 20 mm långt (fig. 5) och det provtagna tvärsnittet är drygt 6 mm (fig. 30). I mikroskopet ses att det polerade provet i princip enbart består av rost (järnhydroxider) med endast ett par mycket små fragment av metalliskt järn bevarade (fig. 30 & 31). Ingen slagg kan ses i provet. Efter etsning av provet framgår att järnet förmodligen varit mjukt och kolfritt (dvs ferritiskt, ej stål). Figur 30. Tvärsnittet av prov F5 visar ett helt genomrostat järn. Järn och slagg från Sangis 27
28 Figur 31. Endast i mycket hög förstoring kan enstaka järnfragment ses i rosten. Resultatsammanfattning, tolkning och diskussion Slagger Även om de två slaggerna 81A & 81B inte har karakteristiska former är det högst sannolikt att de båda representerar smidesslagger och det rör sig om sekundärsmide dvs. slagger från föremålssmide från en ässja. Båda består av lamellärt växande olivinkristaller med omgivande glasfas samt dendritisk wüstit. Dessutom finns en oxiderad yta av magnetit/hematit, vilket är typiskt för smidesslagger. Det finns även ett stort inslag av fastsmält/-kittad sand på slaggstyckenas ovansida, vilket kan har varit en aktiv komponent under smidet endera för att skydda järnet från oxidering eller i form av vällsand. Både kulslaggerna och glödskalen uppvisar typisk uppbyggnad. Glödskalen är den karakteristiska indikationen på sekundärsmide under det att kulslagger kan förekomma både i primärsmidet och i sekundärsmidet. Men med tanke på att smeden har bearbetat järnet mycket väl så har i stort sett all slagg pressats ur järnet och således kan det bildas kulslagger även vid sekundärsmidet och i så fall främst i inledningen av smidet. Troligen har utgångsmaterialet varit ämnesjärn och inte luppar som med större sannolikhet givit ett större slaggmaterial i form av primärsmidesskållor, vilka inte finns i detta material. Järn De tre provtagna järnfynden visade sig vara i princip helt genomrostade. Ett fåtal mycket små fragment av metalliskt järn kunde dock hittas och när proven etsades (för att påvisa eventuellt innehåll av kol) visade de sig sannolikt vara av mjukt ferritiskt järn, dvs. kolfria (inte stål). Inga eventuella spöktexturer av perlit (koltextur) kunde ses, vilket ibland är möjligt i rostigt stål. De strukturer som ses i rosten kan vara spår av 28 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
29 smidet i form av t.ex. vikvällning vilket, men likaväl bara vara rostens selektiva korrodering av järnet. Att alla järnprov är mycket slaggfattiga betyder att järnet är mycket välsmitt men även att råvaran kan varit tämligen ren från slagg. Utblickar Redan under den mellersta förromerska järnåldern finns det både järnframställning och smide i Nederkalix och Nedertorneå socknar (Grandin 2008; Grandin 2009a; Grandin & Stilborg 2010). De arkeologiska undersökningarna utfördes av Norrbottens Museum bl.a. i samband med Haparandabanans utbyggnad och GAL fick i uppgift att analysera och tolka materialet. Det finns ytterligare platser som kan vara av intresse här t.ex. smideslämningar på en boplats i Nederluleå socken där slaggmaterialet påminner om det nu analyserade bestående av små slaggstycken kulslagger/sprutslagger och glödskal (Grandin 2009b). Även i Arvidsjaur kommun finns lämningar efter smide daterade till 600- tal e.kr. där dock en del slagger är något större och har bildat en skållform. Ytterligare söderut, i Västerbotten, finns också undersökt och analyserat material från smide med i princip samma karaktär och då daterat till 500-tal och 1100-tal (Grandin m.fl. 2005). På boplatsen vid Lappnäset i Ångermanland, daterad till vendeltid, dominerade primärsmidet men tydliga spår av sekundärsmide fanns också (Englund m.fl. 1996). Från en boplats i Rogsta socken i Hälsingland finns också analyserat material från smide som har tämligen stora likheter både vad gäller storlek och typer med det nu analyserade (Andersson 2007). På alla dessa lokaler uppvisar smidet tecken som tyder på stor skicklighet hos smederna. De har haft stora kunskaper i olika tekniker och användandet av olika typer av järn såsom mjukt kolfritt järn, fosforjärn och inte minst kolstål. På den nu aktuella platsen, utifrån analyserat material, har dock endast mjukt järn smitts. Materialet visar dock att sand använts, endera för att skydda järnet eller för att välla samma det. Det finns en del andra likheter med det nu undersökta och de andra lokalerna nämligen, det att på en del av lokalerna är slaggerna små och inte helt utvecklade till smidesskållor. Orsakerna kan vara att man som råvara har haft ett tämligen slaggfritt järn i form av t.ex. ämnen och att man smitt mindre föremål. Resultatet blir, eftersom man rensar ässjan från slagg efter varje avslutat smide, att det bildas mindre slaggstycken som inte måste ha format regelrätta smidesskållor. Järn och slagg från Sangis 29
30 Referenser Andersson, D Iron-working at Hornslandsudde. Archaeometallurgic analyses. Rogsta parish, Hälsingland. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport Uppsala. Englund, L-E., Hjärthner-Holdar, E. & Larsson, L Järnhanteringen på boplatsen vid Lappnäset - analys av slagger och järn. Ångermanland, Nora sn., RAÄ 5. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport Uppsala. Grandin, L. & Hjärthner-Holdar, E Järnhantering vid Bjuröklubb och Grundskatan. Arkeometallurgiska analyser. Lövångers sn, Västerbotten. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport Uppsala. Grandin, L. & Willim, A Stålsmide på Järnbacken under äldre järnålder. Arkeometallurgiska analyser av slagg och metall från undersökningar längs Haparandabanan. Norrbotten, Nederkalix och Nedertorneå socken, Kalix och Haparanda kommun. UV Uppsala Rapport 2008:24. Geoarkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Geoarkeologiskt Laboratorium. Uppsala. Grandin, L. 2009a. En järnframställningsplats vid Korsbacken. Granskning av slagger och infodringsmaterial. Norrbotten, Nederkalix socken, Vånafjärden 100:1, fornlämning 842. UV Uppsala Rapport 2009:20. Geoarkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Geoarkeologiskt Laboratorium. Uppsala. Grandin, L. 2009b. Järnsmide på en boplats. Glödskal som indikatorer. Norrbotten, Nederluleå socken, Vallen fornlämning 90. UV Uppsala Rapport 2009:10. Geoarkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Geoarkeologiskt Laboratorium. Uppsala. Grandin, L. & Stilborg, O Järnframställningsplatsen vid Järnbacken. Analys av järnavfall, slagger och infodringsmaterial från en ugn från förromersk järnålder. Norrbotten, Nederkalix socken, fornlämning 842. UV GAL Rapport 2010:15. Geoarkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Geoarkeologiskt Laboratorium. Uppsala. Grandin, L. & Willim, A Hantverk med järn och brons på samiska boplatser. Analys av metaller och slagger. Sverige, Lappland, Arvidsjaurs kommun: Njallejaur Raä 2173 och 3696, Kyrktjärn-Njallejaur Raä 2190:1, Norra Holmnäs NA UV GAL Rapport 2013:13. Geoarkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska uppdragsverksamheten. Geoarkeologiskt Laboratorium. Uppsala. Ramqvist, P.H Arkeologisk undersökning av boplatsspår vid Sangishögen, Raä 81:1 i Nederkalix sn, Kalix kn, Norrbotten, den 29 juli - 23 augusti Silvermuseet Rapport 66. Arjeplog. 30 UV GAL Rapport 2014:19. Geoarkeologisk undersökning
31 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets dnr: Riksantikvarieämbetets projektnr: Undersökningstid: mars september 2014 Digital dokumentation: förvaras på UV Mitt, Uppsala. Foto: Erik Ogenhall, GAL Järn och slagg från Sangis 31
Slagg från Kungshögen i Hög
UV GAL PM 2012:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Slagg från Kungshögen i Hög Arkeometallurgiska analyser Gävleborgs län, Hudiksvalls kn, Högs sn, RAÄ 49:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract...
Järnfynd från Fyllinge
UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7
Tillverkningsteknik och kvalité
UV UPPSALA RAPPORT 2009:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tillverkningsteknik och kvalité Metallografisk analys av en skära från ett gravfält Halland, Tjärby socken, Tjärby 9:4, fornlämning 68 Lena Grandin
G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland
GEOARKEOLOGI En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys Tjärby sn Laholms kn Halland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 12-2006 Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Knivar av härdat stål likheter och skillnader i material och smidesteknik
UV UPPSALA RAPPORT 2009:21 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Knivar av härdat stål likheter och skillnader i material och smidesteknik Metallografiska analyser av knivar från yngre järnålder Skåne, V. Karaby
Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla
UV GAL PM 2013:4 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla Okulär granskning av arkeometallurgiskt material från Torshälla 173 Södermanland, Torshälla socken, Källstalöt
Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.
UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...
Järn från en medeltida smedja i Garn
UV GAL RAPPORT 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järn från en medeltida smedja i Garn Metallografisk analys Uppland, Biskopskulla socken, Garn 2:6, Biskopskulla 1:1 Erik Ogenhall UV GAL RAPPORT 2012:09
Malmliknande jord från Norr Amsberg
UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012
G A L Geoarkeologiskt Laboratorium. En vendeltida amulettring
UV UPPSALA RAPPORT 2008:20 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En vendeltida amulettring Metallografisk analys och provurval för 14 C-datering av järn Uppland, Bro socken, Lilla Ullevi, fornlämning 145 Lena Grandin
Kopparsmälta från Hagby
UV GAL PM 2013:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparsmälta från Hagby Kemisk analys av en smälta Småland, Kalmar kn, Hagby sn, Lokal 29, RAÄ 146 Lena Grandin Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5
Fynd från stengrunden i Västra Vång
UV GAL PM 2013:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Fynd från stengrunden i Västra Vång Okulär granskning och analys av metaller och slagg från stengrunden i Västra Vång samt metaller från järnåldersboplats
G L. GEOARKEOLOGI Dnr 14/02. Medeltida järnframställning på en gård i skogen. Arkeometallurgiska analyser. RAÄ 75 Berg 1:3 Markaryds sn Småland
GEOARKEOLOGI Dnr 14/02 Medeltida järnframställning på en gård i skogen Arkeometallurgiska analyser RAÄ 75 Berg 1:3 Markaryds sn Småland A G L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 10-2005 Avdelningen
G A L GEOARKEOLOGI. Granskning av slagger från en järnåldersboplats. Dnr St Ursvik RAÄ 44 Sundbybergs sn Uppland
Dnr 420-03357-2006 GEOARKEOLOGI Granskning av slagger från en järnåldersboplats St Ursvik RAÄ 44 Sundbybergs sn Uppland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 13-2007 Avdelningen för arkeologiska
Ett förarbete till ett järnföremål
UV UPPSALA RAPPORT 2009:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Ett förarbete till ett järnföremål Metallografisk analys och provurval för 14 C-datering av järn Södermanland, Helgona socken, Påljungshage, Stenbro
RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Medeltida järnframställning i blästugn
UV UPPSALA RAPPORT 2008:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Medeltida järnframställning i blästugn Arkeometallurgiska undersökningar av material från Larvik Norge, Vestfold, Larvik, Rødbøl 2040/2, E18-prosjektets
Sundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Smidet vid Smedjegatan
UV UPPSALA RAPPORT 2009:17 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Smidet vid Smedjegatan Analyser av slagger och 14 C-datering av smidet Västmanland, Västerås stad, Vasagatan Lena Grandin, med bidrag av Ulf Strucke
Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Smide i det medeltida Halmstad
UV GAL RAPPORT 2010:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Smide i det medeltida Halmstad Undersökning av slagg från en förundersökning Halland, Halmstad, RAÄ 44 Lena Grandin och Svante Forenius G A L Geoarkeologiskt
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30
Boplatser i Svärtinge, för andra gången
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:13 ARKEOLOGisK FÖRUNdERsÖKNiNG Boplatser i Svärtinge, för andra gången Östergötland, Norrköpings socken och kommun, RAÄ 351 och 352, fastighet svärtinge 1:6. Leif Karlenby
Smide vid Skänninge medeltida hospital
UV GAL RAPPORT 2011:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Smide vid Skänninge medeltida hospital Okulär klassificering av slagg, smält lera samt en smälta från undersökningen av Skänninge medeltida hospital Östergötland,
Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Fallet, riksväg 56. Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg. uv rapport 2012:53
uv rapport 2012:53 arkeologisk utredning, etapp 2 Fallet, riksväg 56 Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg uv rapport 2012:53 arkeologisk
Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i
Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk
G A L Geoarkeologiskt Laboratorium. Järn för avsalu
UV UPPSALA RAPPORT 2009:16 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järn för avsalu En järnframställningsplats bland många andra i en omfattande organiserad produktion i området kring Axamo och Dumme mosse arkeometallurgiska
Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:27 Runnaby VA-ledning genom en boplats Förundersökning i form av schaktningsövervakning Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Jenny Holm Innehåll
GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se
RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens
Spår efter smide och gjutning i Skänninge
UV UPPSALA RAPPORT 2008:8 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Spår efter smide och gjutning i Skänninge Specialregistrering av arkeometallurgiskt material Östergötland, Allhelgona socken, Skänninge område 14 och
Ledningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Nya bostäder i Läckeby
Nya bostäder i Läckeby Arkeologisk utredning Läckeby 2:4, Åby 6:2, Åby socken, Kalmar kommun, Småland Kenneth Alexandersson KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:20 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Dnr
Valdemarsvik Gryt Ny fi berkabel
Rapport 2008:12 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Valdemarsvik Gryt Ny fi berkabel RAÄ 28, 51, 52 och 53 Valdemarsvik samt Gryt socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson Ö S T
NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD
RAPPORT 2014:41 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD RAÄ 398:1 SMEDSTAD 1:4 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Ny vattenledning i Smedstad Innehåll Sammanfattning...........................................................
Övergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge
UV MITT, RAPPORT 2006:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge Södermanland, Botkyrka socken, Tullinge 21:223, RAÄ 505:1 Cecilia Grusmark UV MITT, RAPPORT 2006:24
G A L GEOARKEOLOGI. Drakhuvudarmringar i silver Metallografisk undersökning och kemisk analys av gjutexperiment. Analysrapport nummer 1-2007
GEOARKEOLOGI Drakhuvudarmringar i silver Metallografisk undersökning och kemisk analys av gjutexperiment G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 1-2007 Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Upparbetning och bearbetning av järn
UV UPPSALA RAPPORT 2008:18 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Upparbetning och bearbetning av järn Dalarna, Orsa socken, Hansjö, fornlämning 407 Lena Grandin och Eva Hjärthner-Holdar G A L Geoarkeologiskt Laboratorium
Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Stena vid Li-gravfältet
UV VÄST RAPPORT 2000:40 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stena vid Li-gravfältet Tillbyggnad av befintligt hus vid Li-gravfältet, Fjärås Bräcka Halland, Fjärås socken, Stena 1:1, RAÄ 81 Gisela Ängeby UV VÄST
UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB
RAPPORT 2014:9 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB BJÄLBO 3:5 BJÄLBO SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG ANDERS LUNDBERG Utvidgad verksamhet för
Brista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
G A L GEOARKEOLOGI. Järnsmide i Västra Skälby under äldre järnålder. Dnr Arkeometallurgiska analyser
Dnr 424-00184-2008 GEOARKEOLOGI Järnsmide i Västra Skälby under äldre järnålder Arkeometallurgiska analyser Västra Skälby II RAÄ 865:2 Västerås Västmanland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport
Ny villa i Hässelstad
Rapport 2009:40 Arkeologisk förundersökning Ny villa i Hässelstad Intill RAÄ 141 Hässelstad 1:2 Skärkind socken Norrköpings kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E
Bro-Skällsta. Arkeologisk förundersökning
Arkeologisk förundersökning Bro-Skällsta Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll kring fornlämningarna RAÄ 17:1, 18:1, 18:3 samt 52:1, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland. Rapport 2012:13
Väg E22 yta invid Vramsån
RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2015 Väg E22 yta invid Vramsån Skåne, Kristianstad kommun, Västra Vram socken, Skättilljunga 62:1 Bo Friman RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2,
Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke
Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Av Karl-Fredrik Lindberg, UV I denna bilaga kommer artefakter av bergart, kvarts och flinta att främst beskrivas, vissa kategorier kommer att analyseras och
Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Fossilt odlingslager vid Kimme storhög
UV RAPPORT 2013:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fossilt odlingslager vid Kimme storhög Östergötland Boxholms kommun Rinna socken Kimme 2:2 RAÄ 261:5, fossil åker Dnr 422-01656-2012
G A L. Åkroken. Registrering av slaggmaterialet från Åkroken 2010 Södermanland, Nyköping, Kv Åkroken 3, Raä 231. Mia Englund UV GAL PM 2012:1
UV GAL PM 2012:1 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Åkroken Registrering av slaggmaterialet från Åkroken 2010 Södermanland, Nyköping, Kv Åkroken 3, Raä 231 Mia Englund G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Inledning
Anneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Arkeologisk rapport 2013:2. Arkeologisk schaktövervakning i STORSTEN. vid dragning av elkabel genom blästbrukslämning RAÄ 23 och boplats RAÄ 130 i
Arkeologisk schaktövervakning i STORSTEN vid dragning av elkabel genom blästbrukslämning RAÄ 23 och boplats RAÄ 130 i Torsångs socken, Borlänge kommun, Dalarna Arkeologisk rapport 2013:2 Anna Lögdqvist
Järnframställning och smide i Insjön
UV UPPSALA RAPPORT 2008:11 GEOARKEOLOGISK ANALYSRAPPORT Järnframställning och smide i Insjön Arkeometallurgiska analyser Dalarna, Åls socken, Övre Heden, insjön Annika Willim & Lena Grandin med bidrag
Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005
UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Saxtorp 10:50 Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström Saxtorp 10:50 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Efterundersökning på Örelids gravfält
ARKEOLOGISK EFTERUNDERSÖKNING Linn Nordvall Efterundersökning på Örelids gravfält Halland, Tjärby socken, Laholms kommun, Tjärby 2:2 och 3:2, RAÄ 37:1. UNDERSÖKNING UTFÖRD 2016 Hallands Länsmuseer, Kulturmiljö
Lasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:2 Lasjö Antikvarisk kontroll Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning
Trehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön
En stockbåt vid sjön Trehörningen Dokumentation av ett stockbåtsfynd vid sjön Trehörningen, Gullarängens gård, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Kjell Andersson Rapport 2001:18 STOCKHOLMS LÄNS
Sökschakt vid Pilgrimen 14
UV RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Sökschakt vid Pilgrimen 14 Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Pilgrimen 14 RAÄ 5 Dnr 422-03622-2012 Christina Helander
Agrara lämningar i Görla
UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla 9:2 Cecilia Grusmark UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla
Arkeologisk schaktningsövervakning. Uppsala slott. Landshövdingens trädgård. RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland.
Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens trädgård RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland Joakim Kjellberg 2 Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens
Stålsmide på Järnbacken under äldre järnålder
UV UPPSALA RAPPORT 2008:24 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stålsmide på Järnbacken under äldre järnålder Arkeometallurgiska analyser av slagg och metall från undersökningar längs Haparandabanan Norrbotten,
Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08 Undersökning: Arkeologisk förundersökning Lst:s dnr: 431-34785-2012 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 257/13 917 Ansvarig för
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning... 1 Målsättning och metod... 1 Undersökningsresultat...
Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt
Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,
G A L GEOARKEOLOGI. Järnhantering intill en boplats Granskning av slagger och bränd lera. Dnr
Dnr 329-3975-2007 GEOARKEOLOGI Järnhantering intill en boplats Granskning av slagger och bränd lera Intill RAÄ 330 Linköpings stad och kommun Östergötland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport
Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården
Arkeologisk schaktningsövervakning Grönsöö trädgård Ledningsdragning i f.d. kabinett-trädgården Grönsöö slott Raä 89:1 Kungs- Husby socken Uppland Joakim Kjellberg och Katarina Frost 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
G A L GEOARKEOLOGI. Spadformade ämnesjärn från Torsåker Inledande arkeometallurgiska analyser. Kråknäset Torsåkers sn Gästrikland
GEOARKEOLOGI Spadformade ämnesjärn från Torsåker Inledande arkeometallurgiska analyser Kråknäset Torsåkers sn Gästrikland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 16-2000 Riksantikvarieämbetet
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats Fastigheterna Vallbytorp 5:1, Råberga 5:8, Råberga 5:10, Falltorp 1:2 och Falltorp 1:3,
Järnsmide på en boplats
UV UPPSALA RAPPORT 2009:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnsmide på en boplats Glödskal som indikatorer Norrbotten, Nederluleå socken, Vallen, fornlämning 90 Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium
Schaktningsövervakning vid Snöromsvägen
RAPPORT 2015:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningsövervakning vid Snöromsvägen I samband med schaktning för vatten och spillvatten Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken RAÄ 109 Dnr 3.1.1-03453-2014
uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson
uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Dnr
Boplatslämningar vid Vallentuna kyrka Arkeologisk utredning med anledning av byggande av planskild korsning mellan Roslagsbanan och väg 268 norr om Vallentuna kyrka, Vallentuna socken och kommun Uppland
Öna, en plats med järnframställning under tidig romersk järnålder och vendel vikingatid
UV GAL RAPPORT 2014:3 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Öna, en plats med järnframställning under tidig romersk järnålder och vendel vikingatid Arkeometallurgiska analyser av slagg, malm, järn och teknisk keramik
Järnframställningsplatsen vid Järnbacken
UV GAL RAPPORT 2010:15 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnframställningsplatsen vid Järnbacken Analys av järnavfall, slagger och infodringsmaterial från en ugn från förromersk järnålder Norrbotten, Nederkalix
Undersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla
UV VÄST RAPPORT 2000:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Undersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla samt utredning av del av sträckan. Halland, Värö socken, Nordvära 7:16, RAÄ 267 Ewa Ryberg
VÄRMLAND VÄSTER- GÖTLAND. HALLAND Blackeberg
Figurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 004:1 Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt V003:. Dnr 43-1383-003 NORGE VÄRMLAND DALSLAND BOHUSLÄN VÄSTER- GÖTEBORG GÖTLAND HALLAND Blackeberg
Schaktgrävning i Nässja och Örberga
UV RAPPORT 2013:129 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktgrävning i Nässja och Örberga Östergötland Vadstena kommun Nässja och Örberga socknar Järnevid 1:1 och Örberga 6:1 RAÄ 9:1 och 10:1, Nässja socken
Planerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Ombyggnad av lågspänningsnät vid Sandby
Rapport 2009:30 Arkeologisk utredning etapp 2 Ombyggnad av lågspänningsnät vid Sandby RAÄ 78 Hagebyhöga-Hässleby 1:2 Hagebyhöga-Sandby 2:4 Hagebyhöga socken Vadstena kommun Östergötlands län Petter Nyberg
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 1
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 1 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN LYCKMAN, FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-27 INNEHÅLL:
Ny gatubelysning i centrala Skänninge
Rapport 2013:40 Arkeologisk förundersökning Ny gatubelysning i centrala Skänninge RAÄ 5 Strandgatan, Gullringsgatan, Vistenagatan, Tvärgränd, Gröngatan, Västra Kyrkogatan och Follingegatan Skänninge stad
Rapport över Arkeologisk Förundersökning
Rapport över Arkeologisk Förundersökning Raä 92 och 297, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län ArkeoDok Rapport 2007:16 1 Inledning Upplands-Bro kommun har yttrat sig rörande fornlämningarna
Ett husbygge i Gillberga
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:46 Ett husbygge i Gillberga Särskild utredning RAÄ 281 Gillberga 6:5 Vittinge socken Uppland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning...3 Målsättning och metod...4
Stadshotellet i Enköping
Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 2002:18 2 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst
Skärpningar i Gillberga
UV GAL PM 2013:06 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Skärpningar i Gillberga Bergartsanalys av malm från varphögar Södermanland, Eskilstuna, Gillberga socken, RAÄ 95:1 Övernäs samt Stenhult Erik Ogenhall Innehåll
Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Fibertillskott i Övra Östa
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2014:31 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fibertillskott i Övra Östa Övra Östa 3:7, 1:2, 5:1, Knista kyrka 1:1, 1:2, Tegelsta 1:1, Knista socken, Lekebergs
G A L Geoarkeologiskt Laboratorium. Smide på en järnåldersgård
UV UPPSALA RAPPORT 2008:27 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Smide på en järnåldersgård Arkeometallurgiska analyser av slagg och järn Skåne, Lunds Stad, Brunnshög, Ö. Torn 27:2 m.fl., LUHM 31814 Lena Grandin
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
G A L. GEOARKEOLOGI Dnr 423-2851-2006. Metaller och legeringar från Gustavslund område A Okulär granskning. RAÄ 243 Husensjö 9:25 Helsingborg kommun
GEOARKEOLOGI Dnr 423-2851-2006 Metaller och legeringar från Gustavslund område A Okulär granskning RAÄ 243 Husensjö 9:25 Helsingborg kommun G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 4-2007
G A L GEOARKEOLOGI. Järnframställning i Gråfjellområdet Arkeometallurgiska analyser av 2005 års undersökningar. Dnr 424-3097-2003
Dnr 424-3097-2003 GEOARKEOLOGI Järnframställning i Gråfjellområdet Arkeometallurgiska analyser av 2005 års undersökningar Järnframställningsplatserna 23/J, 28/Tr, 29/S, 30/F, 31/M, 32/M, 33/M och 34/M
Ringar från en ringväv
UV UPPSALA RAPPORT 2008:22 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Ringar från en ringväv Metallografisk och kemisk analys Gotland, Tofta socken, Tofta kyrka Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium pport 2008:22.