Fynd från stengrunden i Västra Vång

Transkript

1 UV GAL PM 2013:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Fynd från stengrunden i Västra Vång Okulär granskning och analys av metaller och slagg från stengrunden i Västra Vång samt metaller från järnåldersboplats vid Vång by Blekinge, Hjortsberga socken, Johannishus 1:2 Lena Grandin och Mia Englund

2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Syfte och målsättning... 5 Metod... 5 Provtagning... 6 Analys av metalldroppe... 6 Resultat... 7 Analyserade fynd... 7 Sammanfattande tolkning Referenser Administrativa uppgifter Figurförteckning Tabellförteckning... 20

4 4 UV GAL PM 2013:03. Geoarkeologisk undersökning

5 Sammanfattning Ett begränsat, men varierat fyndmaterial av metaller och legeringar i form av smältor och skrotmetall från Hjortsberga socken i Blekinge har analyserats. Variationen av metaller och legeringar är intressant ur flera perspektiv. Även om materialet kommer från olika tidshorisonter speglar det en likartad företeelse med användning av skrotmetall i ett hantverk. I materialet från undersökningen 2012 är det smältorna som tydligast visar tecken på gjutning av kopparlegeringar, där vi ser en variation i råvara vad gäller dess ursprung i det lilla begränsade material som finns. Från 2004 års undersökning av en järnåldersboplats dominerar istället skrotmetall, där det finns en större blandning av legeringar och metaller med tydlig återanvändning, och tecken på att flera metaller har förenats i ett föremål företeelser som man ser i många miljöer från yngre järnålder. Inledning På uppdrag av Mikael Henriksson vid Blekinge museum har Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala, Riksantikvarieämbetet, utfört en arkeometallurgisk undersökning av ett arkeologiskt material från Hjortsberga socken. Fynden som GAL undersökt härrör dels från en exploateringsgrävning som utfördes 2004, dels från en mindre forskningsgrävning som utfördes Den arkeologiska undersökningen 2004 omfattade en järnåldersboplats vid Vång by som delundersöktes, samt metalldetektering av ett område vid Stensättningen RAÄ Hjortsberga 192. Den under våren 2012 utförda forskningsgrävningen i Västra Vång utformades delvis som en efterundersökning av fyndförhållandena på den kulle som genererat intressanta detektorfynd 2004, bl.a. en keltisk maskbild av brons. På platsen påträffades en stengrund som inte tolkas utgöra ett bostadshus. Fynden från stengrunden pekar istället mot en byggnad med hantverksmässig/kultisk specialfunktion. Syfte och målsättning Syftet med denna undersökning är att med hjälp av okulär granskning och klassificering definiera det arkeometallurgiska materialet (tabell 1) från de två undersökningarna. Detta betyder att så långt som möjligt fastställa vilket/vilka hantverk det representerar och om olika processled går att urskilja. Dessutom kommer ett urval av fynden att analyseras kemiskt för att se om metallmaterialet är ensartat eller varierat i sin sammansättning. Metod Samtliga fynd i uppdraget har undersökts okulärt av GAL. Materialet har sedan beskrivits i termer av material, sakord, vikt, antal, samt med en eventuell kommentar. Ett urval av fynden har slipats eller sågats för att göra det möjligt att studera deras tvärsnitt. Ett urval av fynden har dessutom undersökts i mikroskop och analyserats med mikrosond (se Fynd från stengrunden i Västra Vång 5

6 nedan). Dessa fynd beskrivs närmare i under resultatkapitlet. Urvalet för de fynd som analyserats vidare bygger på att dels göra det möjligt att karaktärisera de vanligast förekommande materialen, dels att studera de som vid en första okulär granskning påvisade speciella avvikelser. Enligt uppdragsgivarens önskemål har endast fynd från 2012 års underökning av stengrunden, samt fyndnummer 249 från 2004 års detektering i området analyserats vidare. Provtagning Från fynden som valdes ut för ytterligare analyser sågades små prover från kanten. Dessa bitar har gjutits in i plast och slipats och polerats för att undersökas i optiskt mikroskop och analyseras kemiskt i mikrosond. Analys av metalldroppe Tvärsnittsytor i de ingjutna och polerade proverna undersöktes först i mikroskop för att göra en karaktärisering av provet och förbereda för kemiska analyser som har genomförts med en elektronmikrosond (EPMA) modell JEOL JXA-8530F med våglängdsdispersiv metod (WDS). Ämnen som analyseras är: S, Fe, Co, Ni, Cu, Zn, As, Ag, Sn, Sb, Au, Pb, Bi. I varje prov görs såväl punktanalyser i respektive fas som ytanalyser för att få kunskap om legeringens totalsammansättning. Vid analysen är det också lätt att urskilja t.ex. blydroppar, som inte framträder lika tydligt i mikroskop. Blydropparna framträder i mikrosondens BSEinställning (back-scattered electrons) som mycket ljusare än den dominerande kopparlegeringen eftersom bly är betydligt tyngre än koppar. Tabell 1. Sammanställning över granskade fynd från Johannishus 1:2. Lokal Fnr. Material Sakord Vikt (g) Antal Kommentar Västra Vång Cu-legering Bleck 1,6 <20 Fragment. Västra Vång Slagg Järnslagg 8,5 1 Fragment. Västra Vång Cu-legering Smälta 6,3 1 Fastsmält med nit? Västra Vång Cu-legering Smälta 6,3 1 Endast delvis smält? Västra Vång Cu-legering Smälta 5,7 1 Fastsmält med bleck/band. Västra Vång Cu-legering Smälta 10 1 Hög densitet. Västra Vång Cu-legering Smälta 3,3 1 Del av föremål? Västra Vång Cu-legering Smälta 5,2 1 Avtryck. Västra Vång Cu-legering Bleck 0,1 1 Fragment. Västra Vång Cu-legering Kärl 53,7 1 Större fragment. Vång by Cu-legering Kärl 15,5 1 Delvis smält. Vång by Cu-legering Smälta 20,6 3 Endast delvis smält. Vång by Cu-legering Bleck 8,5 2 Fragment. Vång by Cu-legering, Vitmetall, Järn Bleck, Smälta, Fragment 87,4 17 Bleck i cu-leg, enstaka omvikta. Bleck i vitmetall med skåror. En smälta, troligen bly/tenn-leg. Ett järnfragment. 6 UV GAL PM 2013:03. Geoarkeologisk undersökning

7 Resultat Det granskade materialet från de olika kontexterna inom Johannishus 1:2 presenteras i tabell 1. Det kan delas in i olika grupper/sakord beroende på material, egenskaper och utseende. Dessa är smältor, bleck (fragment/klipp/skrotmetall), kärl (fragment) och järnslagg. Dessutom finns ett järnfragment (obestämd) bland fynden. Analyserade fynd Fynd som har valts ut för undersökning i mikroskop och kemisk analys beskrivs mer detaljerat för varje enskilt prov. F1 Ett av fragmenten valdes ut för analys. Det mesta av tvärsnittet är korroderat. Endast fläckvis finns metalliskt material bevarat (Fig. 1). Detta utgörs av en gul-röd kopparlegering. Analyser med mikrosond (analys Cu1 i Tabell 2) visar att dessa fläckar är brons med ett tenninnehåll på ca 11 %. Legeringen innehåller också spårämnen; arsenik, järn och kobolt i storleksordningen några tiondels viktsprocent vardera (Tabell 2). Figur 1. F1. Foto från mikroskopet på det polerade tvärsnittet av provet. Endast de gulröda fläckarna är bevarat metalliskt material. Resten är sekundärt påverkat. I det korroderade snittet förekommer grå droppar i stor mängd som förekommer utsträckta parallellt med tvärsnittets långsida. Analyser med mikrosond visar att dessa är sulfider (koppardominerade). Den ursprungliga ytterkanten är tämligen väl definierad, i en korroderad fas, medan området innanför den är korroderad på annat sätt som möjligen antyder att det varit en tunn beläggning av annat material. Båda dessa faser har också analyserats. Eftersom syre inte ingår i analysrutinen blir totalsumman proportionellt lägre beroende på andelen syre. Koppar och tenn oxiderar i olika utsträckning vilket också kan återspeglas i analysresultaten. I tabell 2 framkommer dock en skillnad i tenn-kopparförhållandet med betydligt större andel tenn i den yttre Fynd från stengrunden i Västra Vång 7

8 kanten. Om denna höga tennhalt är representativ innebär det att föremålet kan ha haft en förtenning på ytan. Fragmentet, som är kraftigt sekundärt påverkat och endast delar av metallen är intakt har utgjorts av brons. Möjligen har en ytbeläggning med högre tennhalt funnits. Bronsen innehåller spårämnen, som förekommer naturligt i koppar, i form av arsenik, kobolt och järn vilket skiljer den från bronsen i F6, F13 och F249. F4 Slagg, ett fragment av en slaggsträng som är oval i profil. Bottenytan har stelnat mot oregelbundet underlag men översidan har stelnat utan begränsningsytor. Tvärsnittet genom slaggsträngen, med vittrad ytterkant, visar en homogent uppbyggd slagg bestående av olivin, wüstit och en glasfas. Droppar av metalliskt järn finns också utspridda i slaggen. En droppe av koppar eller kopparlegering har också observerats, men inte analyserats. Lokalt finns ansamlingar av wüstit tillsammans med magnetit (båda är järnoxider). Slaggen är mestadels finkornig och längs ytterkanterna ännu finkornigare vilket visar att den avkylts tämligen hastigt. Eftersom ytterkanten är vittrad är det inte möjligt att avgöra om den stelnat i en ugn/härd eller utanför. Förekomsten av magnetit antyder dock god tillgång på syre vilket är vanligare utanför ugnen. Slaggens yttre form och inre uppbyggnad är karaktäristiska för slagger från järnframställning i slaggtappningsugn en ugnstyp som inte förväntas i området. Därför kan vi inte utesluta att slaggen har bildats vid smide. Några andra belägg för järnframställning förefaller inte finnas från denna lokal. I området finns dock belägg för både järnframställning och smide (t.ex. Henriksson 2006, 2008, Grandin 2011). F6 Tvärsnittet, från kanten av smältan (Fig. 2) är oregelbundet rektangulärt. I kärnan finns bevarat metalliskt material, men ytterkanten är korroderad liksom fläckvis även längre in i snittet, där koppar också har bildats sekundärt. Metallen är en kopparlegering som består av flera faser i en dendritisk textur. Två diffust urskiljbara faser dominerar där en är rödgul och en gul (Fig. 3). En eller möjligen två grå faser förekommer i mindre mängd. Inga droppar av bly kan observeras i mikroskopet. Vid BSEinställningen i mikrosonden (se metodtext), framträder dock några extremt små droppar (< 1 mikrometer) som möjligen är bly men i så liten mängd att den totala blyhalten är mycket låg (jämför tabell 2; 0,02 %). Den totala blyhalten är där de annars skulle urskiljas mycket tydligt. 8 UV GAL PM 2013:03. Geoarkeologisk undersökning

9 Figur 2. F6, smälta av kopparlegering. Figur 3. F6. Foto från mikroskopet på det polerade tvärsnittet av kopparlegeringen. Två faser dominerar i bronsen; en gul och en svagt gulröd. Mindre vanlig är flera ljust grå faser. I nedre delen av bilden finns en röd fläck av sekundärt bildad koppar. I övre delen finns mörkare grå områden som är oxiderade och vittrade. Analyser med mikrosonden visar att de båda dominerande faserna (gulröd respektive gul) innehåller endast koppar och tenn, med tennhalter på ca 5 respektive ca 12 %. Även de grå faserna domineras av koppar och tenn, med betydligt högre tenninnehåll; ca 32 %. Analyser över hela legeringen visar att det totala tenninnehållet är ca 11 %. Legeringen i F6 liknar F249 och F13 i uppbyggnad. Vad gäller sammansättningen är den lik F249, men skiljer sig från F13 som innehåller fler spårämnen. Fynd från stengrunden i Västra Vång 9

10 Figur 4. F13, kopparlegering; smälta eller del av föremål. Figur 5. F13. Foto från mikroskopet på det polerade tvärsnittet av kopparlegeringen. Två faser dominerar i bronsen; en gul och en svagt gulröd. Mindre vanlig är flera ljust grå faser. Mörkare grå områden är oxiderade och vittrade delar. F13 Tvärsnittet, från kanten av fragmentet (Fig. 4) är oregelbundet triangulärt. Till stora delar utgörs det av bevarat metalliskt material, men ytterkanten är korroderad liksom fläckvis även längre in i snittet, där koppar också har bildats sekundärt. Metallen är en kopparlegering som består av flera faser i en dendritisk textur. Två diffust urskiljbara faser dominerar där en är gulröd och en gul (Fig. 5). En eller möjligen två grå faser förekommer i mindre mängd. Inga droppar av bly kan observeras i mikroskopet, och inte heller vid BSE-inställning vid mikrosonden (se metodtext), där de annars skulle urskiljas mycket tydligt. Analyser med mikrosonden visar att de båda dominerande faserna (gulröd respektive gul) innehåller huvudsakligen koppar och tenn, med tennhalter på ca 5 respektive ca 14 %. Även de grå faserna domineras av koppar och tenn, med betydligt högre tenninnehåll; ca 31 %. I faserna med högre tennhalt förekommer också flera spårämnen; vilket är mest 10 UV GAL PM 2013:03. Geoarkeologisk undersökning

11 markant i den tennrikaste med innehåll av antimon (0,7 %) samt nickel (Ni) och silver (Ag) i drygt 0,1 % vardera; ämnen som alla förekommer naturligt i koppar. Denna fas förekommer dock i liten mängd varför det totala innehållet av spårämnen är lågt. Mest markant är antimoninnehållet som totalt är knappt 0,1 %. Den totala tennhalten är knappt 9 %. Legeringen i F13 liknar F6 och F249 i uppbyggnad. Vad gäller sammansättningen avviker dock F13 från de båda andra med sitt innehåll av spårämnen, även om detta är relativt lågt. F249 Det undersökta tvärsnittet är rektangulärt till spolformat. Det består av en kärna av bevarat metalliskt material och endast en tunn yttre kant är oxiderad. Metallen är en kopparlegering som består av flera faser i en kornig textur. Kornen utgörs av en ljust gul fas tillsammans med en något rödare, medan en, möjligen två, grå faser återfinns längs kornkontakterna. Inga droppar av bly kan observeras i mikroskopet, inte heller vid BSEinställning vid mikrosonden (se metodtext), där de annars skulle urskiljas mycket tydligt. Analyser med mikrosonden visar att de båda dominerande faserna (gulröd respektive gul) innehåller endast koppar och tenn, med tennhalter på ca 4 respektive ca 14 %. Även de grå faserna utgörs av koppar och tenn, med betydligt högre tenninnehåll; ca 27 %. Analyser över hela legeringen visar att det totala tenninnehållet är ca 11,5 %. Legeringen i F249 liknar F6 och F13 i uppbyggnad. Vad gäller sammansättningen är den lik F6, men skiljer sig från F13 som innehåller fler spårämnen. F258 Fyndposten innehåller olika material (se figur 6 och tabell 1) och sakord. Fynden kan kopplas till gjuteriverksamhet (smälta, omvikta bleck och bleck med skåror) och möjligen även till plåtarbete (bleck med skåror). Fem fragment av skilda material har valts ut för mer detaljerade analyser. Cu2 Cu1 Figur 6. F258. Till vänster i bild: bleck i vitmetall (prov vit ). Centralt (Cu 1 och Cu2) samt till höger i bild kopparlegeringar. Överst i bildens högra hörn, en smälta i vitmetall (prov sm ) och till vänster om denna ett litet järnfragment. Fynd från stengrunden i Västra Vång 11

12 Figur 7. F258 Cu1. Foto från mikroskopet på det polerade tvärsnittet av kopparlegeringen. Det metalliska materialet är en kopparlegering som domineras av en ljust gul fas. Små droppar av bly (grå) är rikligt förekommande i legeringen. Cu1 Ett prov från kanten av blecket har valts för analys. I det långsmala tvärsnittet är det mesta av metallen bevarad (Fig. 7). Endast en mycket tunn ytterkant är korroderad. Det metalliska materialet är en kopparlegering med homogen sammansättning. Det domineras av en ljust gul fas. Analyser med mikrosonden visar att denna är en kopparlegering som innehåller zink (ca 17 %) och tenn (drygt 2 %). Vid analyser med mikrosonden framträder dessutom rikligt med långsträckta droppar av bly, samt i mindre mängd små runda sulfiddroppar. Analyser visar att dessa är komplexa i sin sammansättning och innehåller framförallt zink och koppar (i tabell 2 finns också guld noterat i låga halter men detta är inte verkligt utan är en effekt av att zinkhalten är hög och där signalerna från dessa delvis överlappar och analysrutinen har inte kompenserat mätningen av guld för ett zinkinnehåll). Analyser över hela legeringen visar att blydropparna förekommer i så stor mängd att de bidrar till en total blyhalt på ca 1 %. Den totala zinkhalten är 16 % och tennhalten ca 2 %. Att såväl tenn som zink förekommer innebär att legeringen är en rödmetall. Vanligtvis signalerar förekomsten av såväl zink som tenn att legeringen har bildats vid omsmältning och återanvändning av äldre föremål av såväl mässing som brons. Cu2 Det provtagna tvärsnittet är tjockare än det ifrån blecket Cu1. Det är också mer sekundärt påverkat. Såväl i ytterkanten som mer centralt är metallen fläckvis korroderad. Det bevarade metalliska materialet utgörs av två snarlika faser; en röd och en gulröd. Analyser med mikrosonden visar att båda innehåller tenn; ca 4 respektive 7 %. Dessutom innehåller de flera spårämnen, som förekommer naturligt i koppar, i flera tiondels 12 UV GAL PM 2013:03. Geoarkeologisk undersökning

13 viktsprocent vardera; antimon, arsenik, silver och nickel. I den tennrikaste fasen är antimoninnehållet så högt som 1,7 %. I legeringen finns också små, och extremt små, droppar där analyser av de större visar att de domineras av bly (Tabell 2). Analysen ger också utslag för koppar, vilket sannolikt är från den omgivande legeringen. I analysen finns också silver i flera viktsprocent vilket dock inte kan förklaras av den omgivande legering (med betydligt lägre silver) varför silver förekommer i blydropparna. Analyser över hela legeringen visar en totalsammansättning med knappt 5 % tenn, 1,6 % bly, 0,8 % antimon, 0,4 % arsenik, 0,3 % silver och 0,2 % nickel. Bleck av vitmetall ( vit ) Ett tvärsnitt från ett bleck av vitmetall uppvisar en mestadels homogen metallyta. Ytterkanten är sekundärt påverkad. Analyser med mikrosond visar att den dominerande ytan utgörs av zink, med lite järninnehåll (i tabell 2 finns också guld noterat i låga halter men detta är inte verkligt utan är en effekt av att zinkhalten är hög och där signalerna från dessa delvis överlappar och analysrutinen har inte kompenserat mätningen av guld för ett zinkinnehåll). Ytan oxiderar lätt varför analyserna inte når upp till totalsumman 100 % (syre ingår ej i analysrutinen). Ett fåtal fläckar mer centralt i snittet förekommer också och analyser visar att de innehåller bly. Totalanalyser av provet visar en sammansättning som domineras av zink med en totalhalt av bly på ca. 3 %.Metallisk zink förväntas dock inte i järnålderskontexter. Frågan om när metallisk zink är känd för första gången diskuteras fortlöpande och lösningen är säkerligen inte nådd ännu. De första beläggen för metallisk zink, importerad från Indien till Europa, är först från 1500-talet (Craddock 1995). Enstaka fynd av metallisk zink finns från metallhantverket i Uppåkra socken, Skåne (Kresten m. fl. 2001) och Husby socken, Närke (Hjärthner-Holdar m. fl. 1999) men dessa har inte kunnat beläggas som samtida med hantverket på platserna utan tolkats som recenta. Ett liknande bleck som också är tveksamt i sin fyndkontext från äldre järnålder är från Husie i Malmö (Andersson m. fl. 2007). Smälta av vitmetall ( sm ) Den provtagna smältan utgörs av en legering av två faser. Analyserna visar att den ena är blyrik med innehåll av tenn och den andra tennrik med innehåll av bly. En totalsammansättning på smältan är i storleksordningen 70 % tenn och 30 % bly (Tabell 2). Sammansättningen ligger inom intervallet för mjuklod med låg smälttemperatur (strax under 200 C) och är lämpligt för att löda samman metaller med hjälp av uppvärmning. Fynd från stengrunden i Västra Vång 13

14 Sammanfattande tolkning Det analyserade arkeometallurgiska materialet från Johannishus 1:2 består av smältor, bleck, kärl, ett fragment av järnslagg samt ett järnfragment. Genom den okulära granskningen av fynden var det möjligt att se att materialet är varierat och innehåller olika typer av metaller och legeringar som är av betydelse när man ska tolka vilka hantverk och vilka processled inom metallhantverket som förkommit på platsen. Ett urval gjordes, där fynden från undersökningen 2012 prioriterades för kemiska analyser. Detta för att täcka in en så stor variation som möjligt. Metallfynden från undersökningen 2012 i Västra Vång består uteslutande av kopparlegeringar. Flertalet är smältor som visar att gjutning har förekommit på platsen, eller i närområdet. Råmaterialet till hantverket kan, baserat på det granskade materialet, ha bestått av föremål som kärl, bleck och nitar. De smältor som har analyserats mer detaljerat (F6 och F13 samt F249 från en tidigare undersökning) är samtliga brons, med likartade tennhalter på strax under eller över 10 %. Ett bleck från samma yta är till stora delar ärgat, men de metallrester som fanns bevarade antyder att även det har utgjorts av en brons med tenninnehåll av samma storleksordning. Den likartade tennhalten i bronserna visar att dessa har haft likartade egenskaper såväl vid tillverkning som vid användning. Trots att så få fynd har analyserats framträder en variation som är intressant. Smältorna och blecket har nämligen olika uppsättning av spårämnen vilket visar att det inte är identiska bronser som har använts utan brons där råvaran, i det här fallet kopparråvaran med olika spårämnesinnehåll, har olika ursprung. F6 och F249 är lika varandra, med avsaknad av spårämnen och något högre tennhalt, men F13 skiljer sig från dessa med förekomst av spårämnen (antimon, nickel och silver) i låga halter. Blecket F1, har ytterligare en annan spårämnesuppsättning (arsenik, järn och kobolt) som skiljer den från alla tre smältorna. Det innebär att det finns minst tre olika ursprung på kopparråvarorna som har använts. Ett fynd av järnslagg pekar dessutom på att även andra metallhantverk förekommit vilket också har beskrivits från tidigare undersökningar som har påvisat järnframställning i närområdet, liksom smide vid en medeltida ässja i Västra Vångs bygata. Från den senare platsen noterades också tecken på ett komplext metallhantverk där järnföremål dekorerats med kopparlegering (Henriksson 2006, 2008; Grandin 2011). Även inom fyndmaterialet från järnåldersboplatsen vid Vång by, undersökt 2004, finns tydliga spår av att man har arbetat med kopparlegeringar. Råmaterialet till hantverket har till åtminstone viss del bestått av föremål som kärl och bleck. Flera av fynden har spår efter bearbetning inför gjutning såsom omvikning och skåror. Två av blecken av kopparlegering har analyserats och dessa har olika sammansättning. Det ena blecket är i brons och det andra i rödmetall. Rödmetallen innehåller höga halter av zink (ca 16 %) och mindre mängd tenn (ca 2 %). Vanligtvis signalerar förekomsten av såväl zink som tenn att legeringen har bildats vid omsmältning av mässing och brons. Det innebär att man troligen har återanvänt äldre föremål i hantverket, en företeelse som är tämligen vanlig under yngre järnålder och syns i hantverk från flera olika 14 UV GAL PM 2013:03. Geoarkeologisk undersökning

15 miljöer med exempel från Uppåkra socken i Skåne och från Helgö, Ekerö socken i Uppland (t.ex. Grandin & Hjärthner-Holdar 2008). Plåtarbete, exempelvis lagning av kärl, kan också ha förekommit med tanke på blecken i vitmetall med skåror. Det bleck som har analyserats består dock av zink, vilket inte förväntas i denna tidiga miljö varför vi bör ha i åtanke att det kan vara en senare inblandning. En smälta med tämligen hög densitet, innehåller tenn och bly i proportioner som är lämpliga för lödning. Möjligen har materialet använts som lod, med låg smälttemperatur, när olika metaller har fogats samman genom uppvärmning. Den variation av metaller och legeringar som har påträffats och analyserats är intressant ur flera perspektiv. Även om materialet kommer från olika tidshorisonter speglar det en likartad företeelse med användning av skrotmetall i ett hantverk. I materialet från undersökningen 2012 är det smältorna som är de tydligaste tecknen på gjutning av kopparlegeringar, där vi ser en variation i råvarans ursprung i det lilla begränsade material som finns. Från undersökningen 2004 dominerar istället skrotmetall. Här finns det en större blandning av legeringar och metaller med tydlig tendens till återanvändning och tecken på att flera metaller har förenats i ett föremål företeelser som man ser i många miljöer från yngre järnålder. Fynd från stengrunden i Västra Vång 15

16 Referenser Andersson, D., Willim, A., Grandin, L. & Hjärthner-Holdar, E Arkeometallurgiska analyser av material från Gyllins trädgård. Husie, RAÄ 66:1, Malmö kommun, Skåne. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport Uppsala. Craddock, P.T., Early Metal Mining and Production.- Edinburgh University Press. Henriksson, M Johannishus 1:2 Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Särskild utredning och särskild arkeologisk undersökning. Blekinge museum rapport 2006:8. Henriksson, M Västra Vång. Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Särskild undersökning. Med bidrag av Björn Gedda. Blekinge museum rapport 2008:24. Hjärthner-Holdar, E., Larsson, L., Englund, L-E., Lamm, K. & Stilborg, O Järn- och metallhantering vid en stormannagård under yngre järnålder och tidig medeltid. -Analysrapport , Geoarkeologiskt laboratorium, Uppsala. Kresten, P., Hjärthner-Holdar, E. & Harryson, H., Metallurgin i Uppåkra. Icke-järnmetaller under tusen år. LUHM 31000, Uppåkra sn, Skåne. -Analysrapport , Geoarkeologiskt laboratorium, Uppsala. Grandin, L Järnframställning och smide under järnålder och medeltid. Arkeometallurgisk undersökning av slagger från fyra platser i Hjortsberga socken. Blekinge, Hjortsberga socken, fornlämning 116, 121, 136. UV GAL Rapport 2011:4. Geoarkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Geoarkeologiskt Laboratorium. Uppsala. Grandin, L. & Hjärthner-Holdar, E Analyses of copper and copper alloys. I: Clarke, H. & Lamm, K. (red) Excavations at Helgö XVII. Workshop part III. KVHAA. Stockholm, UV GAL PM 2013:03. Geoarkeologisk undersökning

17 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Riksantikvarieämbetets projektnr: Projektgrupp: Lena Grandin och Mia Englund. Underkonsulter: CEMPEG (Centre for Experimental Mineralogy Petrology & Geochemistry) vid Institutionen för Geovetenskap, Uppsala Universitet. Foto: Mia Englund och Lena Grandin Fynd från stengrunden i Västra Vång 17

18 Tabell 2. Analyser med elektronmikrosond (JEOL JXA-8530F) på polerade ytor av fynden. Resultat markerade med fet stil motsvarar föremålens totala sammansättning. Övriga är punktanalyser i olika faser (se detaljerad beskrivning). Värden = 0 innebär att ämnet inte förekommer i halter över detektionsnivån. Analyserna är gjorda vid Institutionen för Geovetenskaper vid Uppsala Universitet. Prov/Analys Beskrivning S Fe Co Ni Cu Zn As Ag Sn Sb Au Pb Bi Total F1 Cu1 Intakt metall 0 0,15 0,14 0,02 85,05 0 0,24 0,01 10,60 0 0,01 0 0,06 96,28 F1 Cu2 Sek påverkad 3,98 0,16 0, ,43 0 0,51 0,13 13, ,11 0,02 83,17 F1 Cu3 Sek påverkad, kant 0 0,22 0,10 0,01 4,92 0,10 0, ,56 0 0,08 0, ,06 F1 Cu4 Sulfid 18,09 0,02 0, , ,40 1,14 0 0,05 0, ,19 F6 Cu1 Lättaste i Cu-leg 0 0,00 0 0,01 93, ,01 5, ,32 F6 Cu2 Tyngre i Cu-leg 0 0 0, , ,01 12,49 0 0,10 0, ,75 F6 Cu3 Tyngsta i Cu-leg 0,00 0,00 0 0,04 66, ,02 32,16 0 0,28 0, ,82 F6 Cu4 Tyngsta i Cu-leg 0 0,00 0 0,01 65, ,01 32,65 0 0,10 0,13 0,01 98,60 F6 bulk Ytanalys 0,01 0,00 0,00 0,01 85,20 0 0,00 0,02 11,03 0 0,04 0,02 0,01 96,35 F13 Cu1 Lättaste i Cu-leg 0, ,08 92, ,01 5,37 0,03 0 0, ,78 F13 Cu2 Tyngre i Cu-leg ,03 82,52 0 0,14 0,04 14,33 0,28 0,07 0, ,43 F13 Cu3 Tyngsta i Cu-leg 0,01 0,00 0 0,15 66,24 0 0,09 0,11 31,16 0,73 0 0, ,57 F13 Cu4 Tyngsta i Cu-leg 0,00 0 0,00 0,15 65, ,07 31,52 0,76 0 0, ,42 F13 bulk Ytanalys 0,02 0,00 0,00 0,05 87,20 0 0,04 0,02 8,64 0,09 0,05 0,02 0,02 96,17 F249 Cu1 Lättaste i Cu-leg 0,02 0,02 0 0,05 92, ,02 4, ,16 F249 Cu2 Tyngre i Cu-leg 0,00 0,01 0 0,03 84,19 0 0,08 0,03 13, , ,97 F249 Cu3 Tyngsta i Cu-leg 0 0,01 0 0,06 71,90 0 0,02 0,06 27, , ,59 F249 bulk Ytanalys 0,04 0,02 0,00 0,03 85,07 0 0,03 0,03 11,52 0 0,03 0,05 0,03 96,86

19 Prov/Analys Beskrivning S Fe Co Ni Cu Zn As Ag Sn Sb Au Pb Bi Total F258 Cu1 1 Hom cu-leg 0,01 0,09 0 0,01 78,30 16,93 0,04 0,10 2,29 0,04 0, ,98 F258 Cu1 2 Lättare droppe 22,93 0,05 0 0,01 15,16 53,11 0 0,06 0,48 0,01 1,01 4, ,73 F258 Cu1 3 Tyngre droppe 0 0,02 0,02 0,02 10,12 2, , , ,07 F258 Cu1 bulk Ytanalys 0,00 0,13 0,00 0,00 76,60 16,38 0,01 0,13 2,00 0,02 0,26 1,13 0,04 96,71 F258 Cu2 1 Lättaste i Cu-leg 0,01 0 0,02 0,22 92,62 0 0,37 0,17 3,87 0,49 0,08 0 0,07 97,91 F258 Cu2 2 Tyngsta i Cu-leg 0,02 0 0,02 0,29 86,83 0 0,71 0,47 7,30 1, ,01 97,32 F258 Cu2 3 Tyngre droppe 0 0 0,02 0,01 26,23 0 0,09 4,63 1,40 0, ,25 0,29 102,43 F258 Cu2 bulk Ytanalys 0,01 0,00 0,02 0,21 88,49 0 0,37 0,28 4,70 0,76 0,03 1,65 0,05 96,57 F258 vit 1 Dom fas 0 2,79 0,01 0,00 0,11 91,23 0 0,02 0 0,02 1,70 0,07 0,03 95,98 F258 vit 2 Dom fas 0 0,03 0 0,00 0,29 96, ,01 1,60 0,04 0,07 98,08 F258 vit 3 Tyngre droppe 0 0,03 0 0,01 0,27 18, ,11 0 0,35 95, ,94 F258 vit bulk Ytanalys 0 0,13 0,00 0,00 0,18 91,91 0 0,01 0,01 0,01 1,59 3,15 0,01 97,12 F258 sm 1 Tyngre fas 0 0, ,48 0, , , ,14 F258 sm 2 Lättare fas 0 0,00 0 0,02 0,18 0, , ,42 0,1 97,81 F258 sm bulk Ytanalys 0 0,01 0,00 0,01 0,61 0,55 0, ,43 0 0,00 31,07 0,03 105,71 Felaktigt höga totalsummor kan förekomma i fynd med innehåll av bly.

20 Figurförteckning Figur 1. F1. Foto från mikroskopet på det polerade tvärsnittet av provet. Endast de gulröda fläckarna är bevarat metalliskt material. Resten är sekundärt påverkat. Figur 2. F6, smälta av kopparlegering. Figur 3. F6. Foto från mikroskopet på det polerade tvärsnittet av kopparlegeringen. Två faser dominerar i bronsen; en gul och en svagt gulröd. Mindre vanlig är flera ljust grå faser. I nedre delen av bilden finns en röd fläck av sekundärt bildad koppar. I övre delen finns mörkare grå områden som är oxiderade och vittrade. Figur 4. F13, kopparlegering; smälta eller del av föremål. Figur 5. F13. Foto från mikroskopet på det polerade tvärsnittet av kopparlegeringen. Två faser dominerar i bronsen; en gul och en svagt gulröd. Mindre vanlig är flera ljust grå faser. Mörkare grå områden är oxiderade och vittrade delar. Figur 6. F258. Till vänster i bild: bleck i vitmetall (prov vit ). Centralt (Cu 1 och Cu2) samt till höger i bild kopparlegeringar. Överst i bildens högra hörn, en smälta i vitmetall (prov sm ) och till vänster om denna ett litet järnfragment. Figur 7. F258 Cu1. Foto från mikroskopet på det polerade tvärsnittet av kopparlegeringen. Det metalliska materialet är en kopparlegering som domineras av en ljust gul fas. Små droppar av bly (grå) är rikligt förekommande i legeringen. Tabellförteckning Tabell 1. Sammanställning över granskade fynd från Johannishus 1:2. Tabell 2. Analyser med elektronmikrosond (JEOL JXA-8530F) på polerade ytor av fynden. Resultat markerade med fet stil motsvarar föremålens totala sammansättning. Övriga är punktanalyser i olika faser (se detaljerad beskrivning). Värden = 0 innebär att ämnet inte förekommer i halter över detektionsnivån. Analyserna är gjorda vid Institutionen för Geovetenskaper vid Uppsala Universitet.