Två detektorfynd av brons
|
|
- Andreas Lundström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UV UPPSALA RAPPORT 2009:22 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Två detektorfynd av brons En kemisk analys av två bronsföremål Rolsberga, 1:129, Gudmunstorps sn, Skåne Eva Hjärthner-Holdar och Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium
2
3 UV UPPSALA RAPPORT 2009:22 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Två detektorfynd av brons En kemisk analys av två bronsföremål Rolsberga, 1:129, Gudmunstorps sn, Skåne Eva Hjärthner-Holdar och Lena Grandin A G L Geoarkeologiskt Laboratorium Rapportens namn (samma text som i Titel rubrik+ev. Titel underrubrik i textdelen) 3
4 Riksantikvarieämbetet arkeologiska uppdragsverksamheten UV Uppsala Portalgatan 2A Uppsala Växel: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Uppsala Rapport 2009:22 ISSN Utskrift Uppsala, 2010
5 Innehåll Sammanfattning... 7 Abstract... 8 Inledning... 9 Material och metod... 9 Metallografiska analyser... 9 Elektronmikrosondanalyser... 9 Resultat Detektorfynd Hela provet Analys Detektorfynd Hela provet Analys Diskussion och tolkning Referenser Administrativa uppgifter Figurer Tabeller
6 6
7 Sammanfattning På uppdrag av Thomas Andersson Riksantikvarieämbetet UV Syd har Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid Riksantikvarieämbetet arkeologiska uppdragsverksamhet utfört en arkeometallurgisk undersökning av två detektorfynd av koppar-legeringar från Rolsberga 1:129, Gudmunstorp socken i Skåne. Materialet kommer från en förundersökning av boplatslämningar och i miljön finns bronsålderslämningar. Det ena objektet är en smälta och det andra är ett fragment av ett föremål möjligen härrörande från ett glasögonspänne. De båda fynden är kopparlegeringar, med likartad struktur och sammansättning och är bronser. De innehåller också låga halter av zink. Det rör sig dock inte om tillsatt zink utan zinken härstammar från den använda malmen som troligen är en sulfidmalm. Den låga halten av zink motsäger därmed inte en datering till bronsålder. Om föremålen hade innehållit betydligt högre halter av zink, och då som tillsatt legeringskomponent, hade en järnåldersdatering varit mycket mer trolig. I båda fynden finns också rester av sulfider i metallen med förekomst av nickel, arsenik och spår av silver vilket indikerar att ursprunget kan vara en sulfidmalm och i det här fallet en fahlerzmalm. Dessa är vanligt förekommande på kontinenten. I båda fynden finns antimon och tenn vilket är tämligen vanligt i bronser från bronsåldern (Oldeberg 1942; Kresten 2000:37ff; Eriksson och Grandin 2008:332ff; Grandin et al 2007). Mer ovanligt för bronsåldersbronser är de höga halterna av bly i föremålen från Rolsberga. Det finns dock föremål som tydligt kan hänföras till bronsålder med motsvarande höga blyhalter från t. ex. Västergötland och Halland (Oldeberg 1942:204ff). Eftersom tolkningen av föremålsfragmentet så som tillhörande ett glasögonspänne är mycket osäkert kan således inte föremålsformen avgöra periodtillhörighet. Detsamma gäller även analyserna men analysresultatet motsäger inte en datering till främst yngre bronsålder. 7
8 Abstract By commission of Thomas Andersson Department of Archaeological Excavations UV Syd, Swedish National Heritage Board, the Geoarchaeological Laboratory at the same department, has made analysis on two items of copper alloy from a preliminary archaeological excavation at Rolsberga 1:29 in Gudmunstorp parish, Scania. The two objects are one melt and a fragment of an object that might be a fibula from Late Bronze Age period MV. They come from a settlement site with surroundings dated to Bronze Age. Both finds are made of bronze although there is a very low concentration of zinc which in this case derives from the ore used. There are also low concentrations of sulphides, arsenic, silver, antimony and nickel, in both items which is not uncommon in Bronze Age bronzes. The presences of these elements show that the ore used probably is a fahlerz. The lead content is high for Swedish Bronze Age bronzes. Although there are examples of high concentrations of lead in bronzes belonging to the Bronze Age in Sweden among others from the counties of Västergötland and Halland. So the closing remark will be that the two bronzes most probably belong to the Bronze Age. 8
9 Inledning På uppdrag av Thomas Andersson Riksantikvarieämbetet UV Syd har Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid Riksantikvarieämbetet arkeologiska uppdragsverksamhet utfört en arkeometallurgisk undersökning av två koppar-legeringar från Rolsberga 1:129, Gudmunstorp socken i Skåne. Materialet kommer från en förundersökning av boplatslämningar och i miljön finns bronsålderslämningar. Det ena objektet är en smälta och det andra är ett fragment av ett föremål. De frågor som skall besvaras är vilken legering objekten består av och huruvida de är i första hand bronsålder i andra hand förhistoriska och i tredje hand om det rör sig om moderna material och därmed skulle kunna bortses från i den förhistoriska miljön. Dessutom efterfrågas en tolkning av vilken typ av föremål fragmentet skulle kunna vara en del av. Material och metod Inledningsvis studerades föremålen okulärt och ett försök till tolkning av föremålen gjordes. Därefter gjordes metallografiska och elektronmikrosondanalyser enligt beskrivning nedan. Metallografiska analyser Fynden provtogs genom att millimeterstora stycken avlägsnades från fyndens ytterkant. Dessa prov gjöts in i plast och slipades och polerades för att kunna undersökas med hjälp av metallografiska analyser i mikroskop. Speciellt kopparlegeringar studeras i mikroskop för att få en uppfattning om provernas uppbyggnad i mikroskala och om de är homogena eller heterogena. Undersökningen ger också information om tillverkningsteknik som gjutning och smide. Den metallografiska undersökningen ligger också till grund för elektronmikrosondanalyser som genomförs för att få kvantitativa data om legeringens sammansättning. Den metallografiska undersökningen gjordes i ett Zeiss Axioskop 40A polarisationsmikroskop. I samband med mikroskoperingen finns också möjligheter att fotografera de undersökta snitten i olika förstoring. Elektronmikrosondanalyser De båda detektorfynden analyserades kemiskt med hjälp av elektronmikrosond med instrumentet Cameca SX100 vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, av Hans Harryson efter instruktioner av Lena Grandin. Metoden innebär att en elektronstråle fokuseras på önskad punkt (områden ned till 2µm i diameter kan analyseras). Den reflekterade röntgenstrålningen relateras till ett referensprov med känd sammansättning. På detta sätt får man kvantitativa data över de olika komponenterna i materialet. Vid analyserna finns möjlighet att använda olika programrutiner beroende vad som analyseras. Speciella analysrutiner har utarbetats för bl.a. kopparlegeringar för att kunna analysera både de ingående 9
10 huvudelementen och spårelementen. Målet med den nu genomförda analysen var att få en snabb överblick av vilka ämnen som ingår. Därför användes som komplement även en programrutin med kortare mättider än i standardutförandet. Detta innebär att det är svårare att detektera ämnen i låga halter. Mätningarna skedde dock först med standardprogrammet för alla faser i proverna. Därefter användes det snabbare programmet för att samla en större mängd data. Dessa mäts dessutom även över större ytor för att fånga medelvärden över den flerfasiga legeringen. Vid elektronmikrosondanalyserna kan man även betrakta provet i elektronmikroskopinställning där bilden blir ljusare ju tyngre ett ämne är. Det innebär att tunga blydroppar lätt kan skiljas från lättare kopparlegering och att även små skillnader i kopparlegeringens sammansättning kan ses med hjälp av små nyansskillnader i gråskala. Vi kan beskriva det som en bättre upplösning än i det optiska mikroskopet och vanligen kan fler faser upptäckas i elektronmikrosonden. Resultat Detektorfynd 1 Hela provet Fragmentet är triangulärt och har en största längd av 33 mm och en största bredd av 26 mm samt är 3,3 mm tjock vid vulsten och 1,3 mm tjock för övrigt. Vulsten är 10 mm med en fasad avslutning. Tydligt är att fragmentet inte har någon antydan till egg. Total vikt 5,3 g (Fig. 1). Tolkning: möjligen en del av ett glasögonspänne och i så fall av typen MM 1338 alternativt 1339 d.v.s. period V. Fragmentet är dock så litet och saknar reella karakteristiska drag vilket gör att tolkningen är mycket osäker. Provtagning av tvärsnitt genom den tjockaste delen (Fig. 1). Provvikt 0,09 g. Ljust gul i tvärsnitt. Figur 1. Detektorfynd 1.Bronsfragment, möjlig del av glasögonspänne. Skala i centimeter. Linjen markerar var provtagning för analys har gjorts. 10
11 Analys I det provtagna tvärsnittet framträder i mikroskop en tämligen homogen yta. Endast de allra yttersta delarna är korroderade. Enstaka hålrum finns centralt i snittet men i övrigt förefaller det mesta vara intakt. Provet består av en flerfasig legering, med globulära, men inte dendritiska, former. En ljust gul fas dominerar med flera, åtminstone två olika, grå faser i underordnad mängd. Bland dessa dominerar en ljusare grå fas och en mörkare grå fas förekommer associerad till denna. Den ljusare grå är i sin tur sannolikt uppbyggd av flera faser Figur 2 Detektorfynd 1. Foto från elektronmikrosonden, skala i mikrometer. De två grå faserna (1 och 2) utgör de dominerande kopparrika faserna i kopparlegeringen. Den något ljusare grå (3), som finns i liten mängd, innehåller höga halter av antimon. Den allra ljusaste (4) domineras av bly. I mindre omfattning finns också en mörkt grå fas (5) som är kopparsulfid. Vid analyserna med elektronmikrosonden kan ytterligare en fas urskiljas än vid undersökningen i mikroskopet (Fig. 2). Den dominerande, globulära fasen består av två faser med närliggande sammansättning. Båda domineras av koppar med tenn (Sn), antimon (Sb) samt arsenik (As) och nickel (Ni) i mindre mängd. Den ena (Fig. 2 nr 1) innehåller ca 2 3 % tenn och knappt 2 % antimon samt arsenik i storleksordningen 1 % och nickel strax under 1 %. Den andra fasen (Fig. 2 nr 2) innehåller ca 3 % av vardera tenn och antimon samt arsenik och nickel i samma storleksordning som i den något lättare fasen, möjligen något mer arsenik. Den underordnade fasen som i mikroskopet är ljust grå (Fig. 2 nr 3), domineras också av koppar men innehåller också höga halter av antimon (27 %) och tenn (knappt 7 %). Dessutom förekommer nickel i rikliga mängder (drygt 6 %) och arsenik (2 3 %) samt spår av 11
12 kobolt (Co) och silver (Ag). Tillsammans med denna fas finns också en blyrik fas (Fig. 2 nr 4). Resultaten indikerar att det är blyoxid (syre kan inte detekteras med denna metod utan beräknas fram) men det har inte utretts i denna begränsade analys om denna är primär eller sekundär. Ytterligare en fas (Fig. 2 nr 5) förekommer i mindre mängder och det är en koppardominerad sulfid, med lite järninnehåll. Analysen över en större yta ger ett resultat som motsvarar en totalanalys för legeringen och den visar att legeringen domineras av koppar (ca 75 %), med bly (Pb) som vanligaste legeringsämne (ca 0,9 %). Därefter följer antimon och tenn i likartad storleksordning (ca 4 respektive 3 %). Arsenik och nickel förekommer i storleksordning 2 respektive 1 %. Halten av arsenik är dock något osäker eftersom detektionsnivån för detta ämne ligger högt till följd av att mätning inte sker vid ämnets starkaste signal för att undvika sammanbladning med mätvärden för bly. Detektorfynd 2 Hela provet Föremålet är en oregelbunden smälta med en största längd av 17,7 mm, en största bredd av 16,7 mm och en största tjocklek av 11,6 mm. Total vikt 10,8 g. Prov taget på utskjutande bit, provvikt 0,10 g. Ljust gul i tvärsnitt (Fig. 3). Figur 3. Detektorfynd 2. Smälta. Skala i centimeter. Linjen markerar var provtagning för analys har gjorts. Analys Det undersökta tvärsnittet är huvudsakligen homogent uppbyggt. En tunn ytterkant är korroderad och centralt finns ett hålrum. Provet består av en flerfasig legering med dendritisk textur. En ljust gul fas dominerar med 12
13 en ljust grå fas i något mindre mängd. En mörkare grå fas, associerad till den ljust grå fasen, förekommer i underordnad mängd. Legeringen har samma faser som prov 1, men sannolikt mindre dominans av den ljust gula fasen. Texturen är också mer typisk gjuttextur Figur 4. Detektorfynd 2. Foto från elektronmikrosonden, skala i mikrometer. De två grå faserna (1 och 2) utgör de dominerande kopparrika faserna i kopparlegeringen. Den något ljusare grå (3), som finns i liten mängd, innehåller höga halter av antimon. Den allra ljusaste (4) domineras av bly. I mindre omfattning finns också en mörkt grå fas (5) som är kopparsulfid. Den dendritiska texturen framträder tydligt även vid elektronmikrosondens analyser (Fig. 4) och precis som i prov 1 kan ytterligare en fas urskiljas vilket innebär att den dominerande, kopparrika fasen egentligen består av två faser med närliggande sammansättning. Båda domineras av koppar med tenn och antimon med betydligt lägre halter av arsenik och nickel än i detektorfynd 1. Den ena (Fig. 4 nr 1) innehåller drygt 2 % tenn (Sn) och drygt 1 % antimon (Sb) medan den andra (Fig. 4 nr 2) innehåller knappt 7 % tenn och drygt 4 % antimon. Precis som i prov 1 finns också en underordnad fas (Fig. 4 nr 3) som är fattigare på koppar och mycket rik på antimon (ca 20 % Sb) och som också innehåller knappt 10 % tenn, drygt 2 % arsenik (As) och några tiondels viktsprocent nickel (Ni) och silver (Ag). Denna fas har något större utbredning i detta prov. Även blyrika ansamlingar finns (Fig. 4 nr 4) och i större mängd än i prov 1 förekommer också en koppardominerad sulfid (Fig. 4 nr 5). Analys över större ytor, motsvarande en totalanalys visar att samma ämnen förekommer i denna smälta men i något andra proportioner än i fynd 1. Koppar- och blyhalten är något lägre (ca 72 Cu respektive 7 % 13
14 Pb) medan förekomsten av både antimon och tenn är högre (ca 7 (Sb) respektive 6 % (Sn)). Både arsenik- och nickelhalt är lägre än i prov 1, i nivå med detektionsgränsen. Diskussion och tolkning De båda detektorfynden, föremålsfragmentet och smältan, är kopparlegeringar, med likartad struktur och sammansättning och är bronser. De innehåller också låga halter av zink. Det rör sig dock inte om tillsatt zink utan zinken härstammar från den använda malmen som troligen är en sulfidmalm. Den låga halten av zink motsäger inte en datering till bronsålder. Om föremålen hade innehållit betydligt högre halter av zink, och då som tillsatt legeringskomponent, hade en järnåldersdatering varit mycket mer trolig. I båda fynden finns också rester av sulfider i metallen. Dessutom förekommer nickel, arsenik och spår av silver vilket också indikerar att ursprunget kan vara en sulfidmalm och i det här fallet en fahlerzmalm. Dessa är vanligt förekommande på kontinenten. I båda fynden finns antimon och tenn vilket är tämligen vanligt i bronser från bronsåldern (Oldeberg 1942; Kresten 2000:37ff; Eriksson och Grandin 2008:332ff; Grandin et al 2007). Mer ovanligt för bronsåldersbronser är de höga halterna av bly i föremålen från Rolsberga. Det finns dock föremål som tydligt kan hänföras till bronsålder med motsvarande höga blyhalter som t. ex. spjutspetsarna från Enslöv socken i Halland och Askum socken i Bohuslän, en rakkniv från Gökhem socken i Västergötland samt flera föremål så som spjutspets, holkyxa och spänne från Åsle socken i Västergötland (Oldeberg 1942:204ff). Eftersom tolkningen av föremålsfragmentet så som tillhörande ett glasögonspänne är mycket osäkert kan således inte föremålsformen avgöra periodtillhörighet. Detsamma gäller även analyserna men analysresultatet motsäger inte en datering till främst yngre bronsålder. 14
15 Tabell 1. Mikrosondanalyser av kopparlegeringar, sulfider och blyförande faser. Analyserna är genomförda med programrutin GAL2 (se metodtext) med CAMECA SX-100 vid Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala universitet. Resultaten presenteras i viktsprocent. Värde angivet med 0 innebär att ämnet inte finns i halter över detektionsnivån. De olika kopparlegeringsfaserna har angivits med br och en efterföljande beskrivning. Markering med * innebär att den nämnda analysen huvudsakligen består av den angivna fasen. Detektionsgränserna för flera av elementen är i storleksordningen 0,10 0,15 viktsprocent. Några element har något högre detektionsgräns: bly (Pb, ca 0,25) och guld (Au, ca 0,4). Betydligt högre detektionsgräns har arsenik (As) med ca 1,8 viktsprocent. Den höga detektionsnivån för arsenik beror på att mätningen av detta element inte sker vid dess starkaste signal eftersom denna delvis överlappar signalen från bly. Fynd Analysnr Fas Notering S Fe Co Ni Cu Zn As Ag Sn Sb Au Pb Summa D1 1a1 br punkt i nästlättaste (1 av 2 dom. faser) 0,02 0,13 0,08 0,91 87,22 0,19 1,55 0,07 2,66 1,99 0 0,51 95,33 D1 1a3 br punkt i nästlättaste (1 av 2 dom. faser) 0 0,17 0,11 1,01 83,13 0,28 1,31 0,05 1,47 1,10 0 0,30 88,94 D1 1a4 sulfid punkt i lättaste kristall 21,98 5,65 0 0,07 66,06 0,02 0,16 0,06 0 0,06 0 0,75 94,81 D1 1b1 br punkt i nästtyngsta (1 av 2 dom. faser) 0 0,18 0,06 0,96 86,70 0,25 2,51 0,02 3,37 3,49 0,07 0,12 97,72 D1 1b2 br punkt i nästlättaste (1 av 2 dom. faser) 0,02 0,18 0,07 0,84 86,76 0,22 1,19 0 2,00 1,49 0,01 0,28 93,05 D1 1b3 br punkt i tyngsta 0 0 0,16 6,46 50,35 0,00 2,56 0,20 6,74 27,40 0,20 0,17 94,23 D1 1b4 Pb* punkt i Pb-fas 0, ,01 0,77 0 0,58 0,06 0,02 0, ,07 74,33 medel av 18 analyser 50 um stora ytor D1 bulk br* längs slumpvald linje 0,23 0,18 0,06 0,96 74,68 0,15 1,90 0,15 3,19 4,22 0,05 8,63 94,39 D2 1a1 br punkt i nästlättaste (1 av 2 dom. faser) 0 0,03 0,03 0,16 91,64 0,02 0,35 0,08 2,32 1,22 0,07 0,28 96,20 D2 1a2 br punkt i nästtyngsta (1 av 2 dom. faser) 0 0 0,02 0,08 82,97 0,01 0,59 0,08 6,99 4,10 0 0,38 95,22 D2 1a3 br punkt i tyngsta 0,01 0,03 0,03 0,22 66,02 0,05 2,02 0,28 9,88 20,00 0 0,39 98,92 D2 1a4 Pb* punkt i Pb-fas 0, ,05 15,08 0,06 0,80 0 0,81 0, ,09 90,71 D2 1a5 sulfid punkt i lättaste kristall 18,65 0,01 0,01 0,02 71,09 0,04 0 0,03 0,23 0,39 0 0,24 90,70 D2 bulk br* medel av 16 analyser 50 um stora ytor längs slumpvald linje 0,50 0,04 0,02 0,14 72,40 0,03 0,94 0,16 5,69 7,20 0,04 6,89 94,06
16 Referenser Eriksson T & Grandin L Mellan himmel och jord. Ryssgärdet, en glimrande bronsåldersmiljö i centrala Uppland. Arkeologi E4 Uppland. Volym 5. Uppsala. Grandin L., Andersson D. & Willim A med bidrag av Stilborg, O. & Grönberg, E Ett mångfacetterat metallhantverk i Södra Kristineberg och Svängedammshagen. Arkeometallurgiska analyser av brons, järn, slagg, malm och teknisk keramik från yngre bronsålder och järnålder. Malmö stad, Oxie sn, Skåne. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport Uppsala. Kresten P Analysis of LBA Celts from the collections of the Museum of Nordic Antiquities, Uppsala University. Project Iron technology a successful innovation. From bronze to iron in Scandinavia and Greece. Activity Report Geoarchaeological Laboratory Department of Archaeological investigation, UV GAL National Heritage Board. Uppsala Oldeberg A Metallteknik under förhistorisk tid. Del I. Lund.
17 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: UV GAL (UV Syd 10232). Undersökningstid: Projektgrupp: Eva Hjärthner-Holdar och Lena Grandin. Figurer Figur1. Detektorfynd 1.Bronsfragment, möjlig del av glasögonspänne. Skala i centimeter. Linjen markerar var provtagning för analys har gjorts. Figur2 Detektorfynd 1. Foto från elektronmikrosonden, skala i mikrometer. De två grå faserna (1 och 2) utgör de dominerande kopparrika faserna i kopparlegeringen. Den något ljusare grå (3), som finns i liten mängd, innehåller höga halter av antimon. Den allra ljusaste (4) domineras av bly. I mindre omfattning finns också en mörkt grå fas (5) som är kopparsulfid. Figur3. Detektorfynd 2. Smälta. Skala i centimeter. Linjen markerar var provtagning för analys har gjorts. Figur 4. Detektorfynd 2. Foto från elektronmikrosonden, skala i mikrometer. De två grå faserna (1 och 2) utgör de dominerande kopparrika faserna i kopparlegeringen. Den något ljusare grå (3), som finns i liten mängd, innehåller höga halter av antimon. Den allra ljusaste (4) domineras av bly. I mindre omfattning finns också en mörkt grå fas (5) som är kopparsulfid. Tabeller Tabell 1. Mikrosondanalyser av kopparlegeringar, sulfider och blyförande faser. Analyserna är genomförda med programrutin GAL2 (se metodtext) med CAMECA SX- 100 vid Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala universitet. Resultaten presenteras i viktsprocent. Värde angivet med 0 innebär att ämnet inte finns i halter över detektionsnivån. De olika kopparlegeringsfaserna har angivits med br och en efterföljande beskrivning. Markering med * innebär att den nämnda analysen huvudsakligen består av den angivna fasen. Detektionsgränserna för flera av elementen är i storleksordningen 0,10 0,15 viktsprocent. Några element har något högre detektionsgräns: bly (Pb, ca 0,25) och guld (Au, ca 0,4). Betydligt högre detektionsgräns har arsenik (As) med ca 1,8 viktsprocent. Den höga detektionsnivån för arsenik beror på att mätningen av detta element inte sker vid dess starkaste signal eftersom denna delvis överlappar signalen från bly. 17
Kopparsmälta från Hagby
UV GAL PM 2013:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparsmälta från Hagby Kemisk analys av en smälta Småland, Kalmar kn, Hagby sn, Lokal 29, RAÄ 146 Lena Grandin Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5
Läs merFynd från stengrunden i Västra Vång
UV GAL PM 2013:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Fynd från stengrunden i Västra Vång Okulär granskning och analys av metaller och slagg från stengrunden i Västra Vång samt metaller från järnåldersboplats
Läs merKoppar smide och smältning
UV GAL RAPPORT 2010:12 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Koppar smide och smältning Arkeometallurgisk analys Östergötland, Linköping, Bokhållaregatan Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium UV GAL RAPPORT
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland
GEOARKEOLOGI En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys Tjärby sn Laholms kn Halland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 12-2006 Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Läs merJärnfynd från Fyllinge
UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium. GEOARKEOLOGI Dnr 423-1745-2001. Metallhantverk i Lunda Analyser av metaller
GEOARKEOLOGI Dnr 423-1745-2001 Metallhantverk i Lunda Analyser av metaller Lunda RAÄ 266 Strängnäs sn Södermanland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 2-2006 Avdelningen för arkeologiska
Läs merMalm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.
UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...
Läs merSpår efter smide och gjutning i Skänninge
UV UPPSALA RAPPORT 2008:8 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Spår efter smide och gjutning i Skänninge Specialregistrering av arkeometallurgiskt material Östergötland, Allhelgona socken, Skänninge område 14 och
Läs merG A L GEOARKEOLOGI. Drakhuvudarmringar i silver Metallografisk undersökning och kemisk analys av gjutexperiment. Analysrapport nummer 1-2007
GEOARKEOLOGI Drakhuvudarmringar i silver Metallografisk undersökning och kemisk analys av gjutexperiment G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 1-2007 Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Läs merFlinta från tre mesolitiska boplatser
UV UPPSALA RAPPORT 2008:05 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Flinta från tre mesolitiska boplatser Avslag och mikrospån av kambrisk flinta Närke, Askersunds socken, Torstorp 1:2, RAÄ 205, Åviken 1:1, RAÄ 211
Läs merMalmliknande jord från Norr Amsberg
UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012
Läs merGlasproduktion i Lödöse
UV UPPSALA RAPPORT 2009:04 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Glasproduktion i Lödöse Kemiska analyser av glassmältor Västergötland, Sankt Peders socken, Lödöse, Kroken 1:59, fornlämning 23 Lena Grandin G A L
Läs merSmide vid Skänninge medeltida hospital
UV GAL RAPPORT 2011:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Smide vid Skänninge medeltida hospital Okulär klassificering av slagg, smält lera samt en smälta från undersökningen av Skänninge medeltida hospital Östergötland,
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium. En vendeltida amulettring
UV UPPSALA RAPPORT 2008:20 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En vendeltida amulettring Metallografisk analys och provurval för 14 C-datering av järn Uppland, Bro socken, Lilla Ullevi, fornlämning 145 Lena Grandin
Läs merEn kopparsmälta från en bronsåldersboplats
UV GAL RAPPORT 2011:05 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En kopparsmälta från en bronsåldersboplats Arkeometallurgisk analys Östergötland, Styrstad socken, Rambodal 1:3, fornlämning 151 Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt
Läs merTillverkningsteknik och kvalité
UV UPPSALA RAPPORT 2009:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tillverkningsteknik och kvalité Metallografisk analys av en skära från ett gravfält Halland, Tjärby socken, Tjärby 9:4, fornlämning 68 Lena Grandin
Läs merMetall, slagg och teknisk keramik från Torshälla
UV GAL PM 2013:4 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla Okulär granskning av arkeometallurgiskt material från Torshälla 173 Södermanland, Torshälla socken, Källstalöt
Läs merG A L. GEOARKEOLOGI Dnr 423-2851-2006. Metaller och legeringar från Gustavslund område A Okulär granskning. RAÄ 243 Husensjö 9:25 Helsingborg kommun
GEOARKEOLOGI Dnr 423-2851-2006 Metaller och legeringar från Gustavslund område A Okulär granskning RAÄ 243 Husensjö 9:25 Helsingborg kommun G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 4-2007
Läs merEtt förarbete till ett järnföremål
UV UPPSALA RAPPORT 2009:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Ett förarbete till ett järnföremål Metallografisk analys och provurval för 14 C-datering av järn Södermanland, Helgona socken, Påljungshage, Stenbro
Läs merJärn och slagg från Sangis
UV GAL RAPPORT 2014:19 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järn och slagg från Sangis Analys av fynd från en vikingatida smedja Norrbotten, Nederkalix socken, RAÄ 81 Dnr 311-00624-2014 Erik Ogenhall & Eva Hjärthner-Holdar
Läs merG A L. Gjuteriavfall från vendeloch vikingatid
UV GAL RAPPORT 2011:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Gjuteriavfall från vendeloch vikingatid Analyser av fragmenterade föremål, smältor och droppar Uppland, Rasbo socken, Lejsta 7:1, fornlämning 630:1 Lena
Läs merSmide i det medeltida Halmstad
UV GAL RAPPORT 2010:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Smide i det medeltida Halmstad Undersökning av slagg från en förundersökning Halland, Halmstad, RAÄ 44 Lena Grandin och Svante Forenius G A L Geoarkeologiskt
Läs merJärn från en medeltida smedja i Garn
UV GAL RAPPORT 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järn från en medeltida smedja i Garn Metallografisk analys Uppland, Biskopskulla socken, Garn 2:6, Biskopskulla 1:1 Erik Ogenhall UV GAL RAPPORT 2012:09
Läs merUpparbetning och bearbetning av järn
UV UPPSALA RAPPORT 2008:18 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Upparbetning och bearbetning av järn Dalarna, Orsa socken, Hansjö, fornlämning 407 Lena Grandin och Eva Hjärthner-Holdar G A L Geoarkeologiskt Laboratorium
Läs merKoppartackorna i en medeltida skeppslast
UV UPPSALA RAPPORT 2009:18 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Koppartackorna i en medeltida skeppslast Utvärdering av kemiska analyser Bohuslän, Lysekils kommun, Skaftövraket Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt
Läs merUtkanten av en mesolitisk boplats
UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utkanten av en mesolitisk boplats Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 7:28, 8:2, RAÄ 74 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs merMätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys
Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod
Läs merMetallhantverk på en skogsfinsk gård
UV UPPSALA RAPPORT 2009:12 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Metallhantverk på en skogsfinsk gård Keramisk och arkeometallurgisk analys av teknisk keramik och metallavfall Hälsingland, Alfta socken, Grannäs
Läs merSlagg från Kungshögen i Hög
UV GAL PM 2012:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Slagg från Kungshögen i Hög Arkeometallurgiska analyser Gävleborgs län, Hudiksvalls kn, Högs sn, RAÄ 49:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract...
Läs merRingar från en ringväv
UV UPPSALA RAPPORT 2008:22 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Ringar från en ringväv Metallografisk och kemisk analys Gotland, Tofta socken, Tofta kyrka Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium pport 2008:22.
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merG A L. Åkroken. Registrering av slaggmaterialet från Åkroken 2010 Södermanland, Nyköping, Kv Åkroken 3, Raä 231. Mia Englund UV GAL PM 2012:1
UV GAL PM 2012:1 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Åkroken Registrering av slaggmaterialet från Åkroken 2010 Södermanland, Nyköping, Kv Åkroken 3, Raä 231 Mia Englund G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Inledning
Läs merEn GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.
MÅNGA SLIP OCH LITE MAGRING: En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. Thomas Eriksson, Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds Universitet Thomas.eriksson@geol.lu.se Våren
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. Arkeometallurgiska analyser av material från Gyllins Trädgård. Dnr 424-1366-2007
Dnr 424-1366-2007 GEOARKEOLOGI Arkeometallurgiska analyser av material från Gyllins Trädgård Husie, RAÄ 66:1 Malmö kommun Skåne G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 6-2007 Avdelningen
Läs merFörhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens
UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska
Läs merKnivar av härdat stål likheter och skillnader i material och smidesteknik
UV UPPSALA RAPPORT 2009:21 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Knivar av härdat stål likheter och skillnader i material och smidesteknik Metallografiska analyser av knivar från yngre järnålder Skåne, V. Karaby
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium. Tryggöspjutet. Metallografisk analys och 14 C-datering av järn Bohuslän, Sotenäs, Tryggö.
UV GAL RAPPORT 2010:9 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tryggöspjutet Metallografisk analys och 14 C-datering av järn Bohuslän, Sotenäs, Tryggö Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium UV GAL RAPPORT
Läs merANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER
ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER SEM OCH EDS 1 ANALYS CURT EDSTRÖM, RALON JAN-ERIK NOWACKI, KTH, TILLÄMPAD TERMODYNAMIK 2013-01-17 1 EDS- Energy Dispersive X-ray Spectroscopy, http://en.wikipedia.org/wiki/energydispersive_x-ray_spectroscopy
Läs merSten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09
UV GAL PM 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från Kjula Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning...
Läs merEn holkyxa av järn vid Rena elv
UV UPPSALA RAPPORT 2009:08 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En holkyxa av järn vid Rena elv Metallografisk analys och 14 C-datering av järn Hedmark fylke, Åmot kommune Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium
Läs merAnalys av tandmaterial
Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2016-04-21 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-16030
Läs merEtt mångfacetterat metallhantverk i Södra Kristineberg och Svängedammshagen
Dnr 424-1992-2007 GEOARKEOLOGI Ett mångfacetterat metallhantverk i Södra Kristineberg och Svängedammshagen Arkeometallurgiska analyser av brons, järn, slagg, malm och teknisk keramik från yngre bronsålder
Läs merHöör väster, Område A och del av B
UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen
Läs merUV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta
Läs merLämningar på Trollåsen
UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar
Läs merDnr Ar Robin Lucas. Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2015-05-20 Dnr Ar-366-2014 Robin Lucas Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE DELUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING 499:1, UPPSALA SOCKEN, INFÖR BOSTADSBEBYGGELSE INOM FASTIGHETEN
Läs merGång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merSkelett under trottoaren
Skelett under trottoaren Arkeologisk förundersökning 2000 RAÄ 93, Domherren 19/Esplanaden, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:26 Gärdslösa kyrka
Läs merFlygbränsleledning Brista Arlanda flygplats
UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda
Läs merStena vid Li-gravfältet
UV VÄST RAPPORT 2000:40 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stena vid Li-gravfältet Tillbyggnad av befintligt hus vid Li-gravfältet, Fjärås Bräcka Halland, Fjärås socken, Stena 1:1, RAÄ 81 Gisela Ängeby UV VÄST
Läs merHerstadberg 9:1. Objekt IV VI, Herstadberg 9:1 Kvillinge socken, Norrköpings kommun Östergötlands län
Herstadberg 9:1 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:62 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Herstadberg 9:1 Objekt IV VI, Herstadberg 9:1 Kvillinge socken, Norrköpings
Läs merSchaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka
UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK
Läs merHällristningsinventering vid Fiskeby
Hällristningsinventering vid Fiskeby 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:48 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Hällristningsinventering
Läs merGullestadgravfältet ombyggnad av ledningsnätet
UV RAPPORT 2011:34 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Gullestadgravfältet ombyggnad av ledningsnätet RAÄ 149:1 Östra Stenby socken, Norrköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-1720-2008
Läs merBoplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
Läs merAvgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby
uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24
Läs merUV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1
UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merHalter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte
Läs merSchakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4
Schakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid Sidus
Läs merKol-14-analys av stål från en småländsk kniv : kort meddelande Grandin, Lena Fornvännen 2004(99):2, s. [127]-130 : ill.
Kol-14-analys av stål från en småländsk kniv : kort meddelande Grandin, Lena Fornvännen 2004(99):2, s. [127]-130 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2004_127 Ingår i: samla.raa.se Kort
Läs meruv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget
Läs merNedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng
UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107
Läs merSchakt i Snöveltorp Djurtorp
Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning
Läs merRAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Läs merSvallade avslag från Buastrand
UV VÄST RAPPORT 2003:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Svallade avslag från Buastrand Halland, Värö socken, Bua 10:248 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2003:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Svallade avslag från Buastrand Halland,
Läs merLedningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Läs merFÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30
Läs merAnalys av tandmaterial
U P P D R A G S R A P P O R T Analys av tandmaterial Utfärdare: David Malmström Sektion: Materialanalys och processövervakning E-post: David.Malmstrom@swerea.se Datum: 2015-01-23 Er referens : Lars Narhed
Läs merEtt 1700-talslager i Östhammar
Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk
Läs merAnalys av tandmaterial
Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2017-03-21 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-17005
Läs merNY VATTENLEDNING I SMEDSTAD
RAPPORT 2014:41 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD RAÄ 398:1 SMEDSTAD 1:4 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Ny vattenledning i Smedstad Innehåll Sammanfattning...........................................................
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merFiberkabel i Ekhammar och Korsängen
UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen
Läs merHamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.
Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014 Therese Ohlsson Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk
Läs merElledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5
uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk förundersökning Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5 Västmanland; Arboga stad; Riksföreståndaren 5; Arboga 34:1 Helmut Bergold uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk
Läs merG A L GEOARKEOLOGI. Järnhantering intill en boplats Granskning av slagger och bränd lera. Dnr
Dnr 329-3975-2007 GEOARKEOLOGI Järnhantering intill en boplats Granskning av slagger och bränd lera Intill RAÄ 330 Linköpings stad och kommun Östergötland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merHotell Skansen. Arkeologisk förundersökning Färjestaden 1:7, Torslunda socken, Öland. KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport februari 2009:11
Hotell Skansen Arkeologisk förundersökning Färjestaden 1:7, Torslunda socken, Öland Cecilia Ring Ulrika Söderström KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport februari 2009:11 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merListerby 4:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild arkeologisk undersökning. Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman
Listerby 4:1 Listerby socken, Ronneby kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Den aktuella fornlämningen upptäcktes i samband
Läs merKokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Workshop Sorterande system Alnarp den 3 mars 215 Föredraget baseras
Läs merMineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Läs merUV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Dnr
Läs merFÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 1
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 1 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN LYCKMAN, FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-27 INNEHÅLL:
Läs merStora Sjögestad 20:1
UV RAPPORT 2011:131 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stora Sjögestad 20:1 Förundersökning inför utvidgning av körbana för hästar Vreta Naturbruksgymnasium, Stora Sjögestad 20:1 Vreta kloster socken, Linköpings
Läs merRapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
Läs merAnalyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merÄlgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i
Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk
Läs merEriksbergs industriområde
Eriksbergs industriområde Arkeologisk undersökning (schaktkontroll) inom RAÄ Botkyrka 108:3, fastigheten Linghov 15:24, Botkyrka kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK ABRapport 2017:4 2 Omslagsbild:
Läs merSlipstenar och annat
UV VÄST RAPPORT 2006:16 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Slipstenar och annat enstaka kolfragment, spridda stolphål och gropar från skiftet bronsålder/järnålder. Halland, Onsala socken, Vicka 1:19, RAÄ 402
Läs merTrehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön
En stockbåt vid sjön Trehörningen Dokumentation av ett stockbåtsfynd vid sjön Trehörningen, Gullarängens gård, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Kjell Andersson Rapport 2001:18 STOCKHOLMS LÄNS
Läs merInledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.
PM Provtagning av dagvatten i Hunnebostrand, Sotenäs kommun Grapnummer 17123 Uppdragsledare Utfärdat av Granskat av Eva Selnert Uppdragsnummer Version 1.0 Sidnr 1(2) 2017-05-12 2017-05-15 PM Provtagning
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34
Läs merDe ovala spännbucklorna ännu en gång Oldeberg, Andreas Fornvännen Ingår i: samla.raa.
De ovala spännbucklorna ännu en gång Oldeberg, Andreas Fornvännen 151-154 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1965_151 Ingår i: samla.raa.se DE OVALA SPÄNNBUCKLORNA ÄNNU EN GÅNG Inger Zachrisson
Läs merVA-arbete i Sättunahögens skugga
Rapport 2013:59 Arkeologisk förundersökning VA-arbete i Sättunahögens skugga Invid RAÄ 10, 50, 77 m fl Sättuna 15:1 Kaga socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E
Läs merKulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan
Kulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:56 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Kulturlager i Olai
Läs mer