En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.

Transkript

1 MÅNGA SLIP OCH LITE MAGRING: En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. Thomas Eriksson, Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds Universitet Våren 2011 påbörjades en GIS-databas över Keramiska forskningslaboratoriets alla tunnslip i samarbete med SEAD-projektet vid Miljöarkeologiska laboratoriet på Umeå Universitet ( Projektet syftar till att samla alla och utvärdera resultaten av analyserna. Materialet är omfattande, nästan drygt 4700 slip har gjorts på material från hela världen. I dag har merparten av resultaten sammanställts i en databas som under de närmaste åren ska bli publik och sökbar på nätet ( Figur 1. Utförda tunnslipsanalyser i Europa, Asien och Afrika. Karta Thomas Eriksson. Figur 2. Utförda analyser i Europa utanför Sverige. Nålarnas färg betyder: Grått=stenålder, Gult=bronsålder, Brunt=äldre järnålder, Rött=yngre järnålder och vikingatid, Blått=tiden efter 1100 AD. Karta Thomas Eriksson.

2 Syften Det primära syftet är att få en översikt över vad som har gjorts, att georefera analyserna och kontextbestämma dem. Materialet har skapats under drygt 40 års analysarbete, från 1970-talet och framåt. Dessutom finns enstaka äldre analyser som gjordes i samband med Dagmar Sellings arbete med den vikingatida keramiken på 1950-talet. Själva analyserna har utförts av ett begränsat antal personer och alla är utbildade av samma personer nämligen Birgitta Hulthén och Anders Lindahl. Det innebär att analyser gjorda av olika personer har blivit förhållandevis likartat bedömda. Att sammanställa samtliga analyser innebär också möjligheter att utnyttja de äldre materialen som jämförelsematerial för nya analyser. Det äldre materialet har nått en sådan omfattning att det nu är svåröverskådligt om det inte blir samlat som nu. Sammanställningen gör också att man kan se vilka forskningslakuner som finns för att rikta nyare undersökningar mot perioder eller regioner som har få eller inga analyser. Figur 3. Sammanställning av antalet tunnslip på keramiska kärl grupperat på period och region. Senneolitikum framstår klart som den minst beforskade perioden. Det sammanfaller med det andra syftet med sammanställningen, nämligen att göra resultaten publika för framtida forskning så att kunskapsluckor ska kunna fyllas och äldre resultat ska kunna användas som referensmaterial. I dag kan man snabbt konstatera att vissa regioner har ett förhållandevis stort basmaterial i form av gjorda analyser. Skåne och Uppland har en stor andel gjorda analyser medan exempelvis Västsverige saknar ett större jämförelsematerial. En av de mest missgynnade perioderna är senneolitikum, en period som uppvisar många spännande drag och förefaller vara en brytningsperiod mellan de neolitiska keramiktraditionerna kontra den nya metalltidens keramik. Det andra och kanske viktigare syftet är att utvärdera resultaten av analyserna. I de flesta fall har av främst ekonomiska orsaker endast 5-20 analyser utförts från en enskild lokal. Det statistiska materialet från varje lokal är därmed oftast litet för att möjliggöra större uttolkningar av hantverket. Vid en sammanställning som denna kan man för första gången se de större tendenserna i hantverkets utveckling i tid och rum. En svårighet är att det ibland inte är dokumenterat hur arkeologerna har gjort sitt urval av skärvor för analys. Den samlade mängden analyser från ett specifikt tidsavsnitt kan istället ge en mer samlad bild för utvärderingar av hantverkstraditioner i tid och rum.

3 Bohuslän Jämtland Dalarna Dalsland Figur 4. Antalet tunnslip per landskap. Skåne och Uppland har den bästa täckningen vad gäller analyser även om det även där finns lokala och tidsmässiga luckor. Norrland och Västsverige har ett mycket litet antal gjorda analyser. Vad är ett tunnslip? Antal tunnslip per landskap Gästrikland Norrbotten Västerbotten Hälsingland Värmland Lappland Blekinge Medelpad Närke Öland Ångermanland Bohuslän Halland Gotland Västmanland Västergötland Södermanland Östergötland Småland Uppland Skåne Ett tunnslip är ett mycket tunt snitt av ett keramiskt material som poleras så att det blir nästan ljusgenomsläppligt. Det innebär att man kan studera lerans sammansättning och det tillsatta magringsmaterialets art, kornstorlek och andra fysiska egenskaper. Inte bara keramiska kärl (krukor) kan studeras utan även andra keramiska material såsom gjutformar, deglar, ugnsväggar, tegel och bränd lerklining. Figur 5. Exempel på tunnslip av två olika keramiska kärl. Till vänster en bergartsmagrad bronsåldersskärva, till höger en sandmagrad, drejad medeltida kruka. Foto Anders Lindahl och Ole Stilborg.

4 Figur 6. Undersökt teknisk keramik d v s blästermunstycken, deglar och gjutformar. Karta Thomas Eriksson. Databasens utformning Registreringen sker i dagsläget i Excel för att sedan exporteras in i SEAD-projektets databasformat. Data kommer att analyseras i GIS-miljö för att kunna tillvarata möjligheterna att göra korologiska studier till fullo. Analyserna byggs upp enligt en modell som nedan i figur 7. Stor vikt görs att knyta analyserna till en arkeologisk kontext. Ofta har analyserna lämnats in i ett tidigt stadium av fältarkeologernas rapportarbete. Därför saknas ofta den slutgiltiga tolkningen och rapporten i Keramiklaboratoriets analysrapport. En stor del av arbetet har därför lagts ned på att söka knyta resultatet till den arkeologiska kontexten, rapport eller andra publikationer, fornlämningsnummer och inventarienummer från museer. Digitala länkar kommer att läggas in ibland annat Statens Historiska Museums digitala föremålsdatabas. Kommande arbeten Databasen planeras att bli publik under 2013/4 inom ramarna för SEAD-projektet. Dessförinnan kommer ett antal jämförande studier att publiceras. Artiklar är redan i manusform för inlämning till: Eriksson, T. ms Grog as temper during the Scandinavian Bronze Age. In: Ed. Ramminger, Britta & Stilborg, Ole. Naturwissenschaftliche Analysen vor- und frühgeschichtlicher Keramik. Universitätsforschungen zur prähistorischen Archäologie. Hamburg Eriksson, T. & Lindahl, A., ms. Regionalities in handicraft traditions during the Iron Age. In: Lunds Archaeological Review. Lund.

5 Figur 7. En modell av databasens olika nivåer. I mitten står resultatet från tunnslipsanalysen. Den ska knytas till kontexter (i orange) och till externa databaser (gröna ovaler). Uppgifterna i de kursiva cirklarna kommer inte att läggas in i detta stadium men kommer att arkiveras i kommande analyser.