G A L Geoarkeologiskt Laboratorium. Tryggöspjutet. Metallografisk analys och 14 C-datering av järn Bohuslän, Sotenäs, Tryggö.
|
|
- Gunnel Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UV GAL RAPPORT 2010:9 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tryggöspjutet Metallografisk analys och 14 C-datering av järn Bohuslän, Sotenäs, Tryggö Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium
2
3 UV GAL RAPPORT 2010:9 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tryggöspjutet Metallografisk analys och 14 C-datering av järn Bohuslän, Sotenäs, Tryggö Lena Grandin A G L Geoarkeologiskt Laboratorium Tryggöspjutet. Metallografisk analys och 14 C-datering av järn 3
4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Portalgatan 2A Uppsala Växel: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV GAL Rapport 2010:9 ISSN Utskrift Uppsala, 2010
5 Innehåll Sammanfattning... 7 Abstract... 7 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Förutsättningar... 9 Material och metod Prover Granskning i stereolupp Metallografisk analys Datering Resultat Prov från föremålets yta Prov från holken Datering Diskussion och tolkning Referenser Administrativa uppgifter Bilagor Bilaga 1. Resultat från datering av spjutspets. Resultatprotokoll och kalibrering från Ångströmlaboratoriet Tryggöspjutet. Metallografisk analys och 14 C-datering av järn 5
6 6 UV GAL Rapport 2010:9. Geoarkeologisk undersökning
7 Sammanfattning En spjutspets funnen i ett bronsåldersröse i Sotenäs i Bohuslän, men med anknytning till en vikingatida sägen om kung Tryggves begravning har daterats med hjälp av kolinnehåll i det metalliska järnet. Resultaten kan inte bekräfta att spjutspetsen är vikingatida. Den resulterande höga åldern, BC, är ett orimligt resultat för järntillverkning och smide. Resultatet representerar snarare användning av fossilt kol i järnhantverket, en företeelse som snarare indikerar ett smide av betydligt yngre datum. Abstract A spear head found in a Late Bronze Age mound, but related to a Viking Age legend about king Tryggve, has been dated by the radiocarbon method on carbon dissolved in the metallic iron. The result can, however, not confirm a Viking Age origin for the spear head. The result is also unreasonable for iron production and smithing. The seemingly old date is rather an effect of using coal rather than charcoal in the smithing, a feature that indicates a more recent iron product. Tryggöspjutet. Metallografisk analys och 14 C-datering av järn 7
8 8 UV GAL Rapport 2010:9. Geoarkeologisk undersökning
9 Inledning Bakgrund Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala har fått uppdrag av Ingela Lundin vid Bohusläns museum att datera en spjutspets av järn. Den hittades under slutet av 1800-talet och var i privat förvar innan den överlämnades till ett lokalt museum där den senare ställdes ut under 1970-talet(Saga och sägen, Broschyr från Bohusläns museum 2007). Spjutspetsen hittades i ett röse från äldre bronsålder som går under namnet kung Tryggves röse. Enligt sägnen kommer dock namnet från vikingatid och historien om kung Tryggve som sägs ha mördats och begravts i röset. Förmodligen är spjutspetsen också från vikingatid. För att verifiera eller motbevisa att spjutspetsen är från vikingatid var det önskvärt med en datering av den. Spjutspetsen hade varit utställd under en längre tid och behövde konserveras. Inför konserveringen gjordes en första granskning på Bohusläns museum och det fanns misstankar om att det fanns trärester i spjutspetsens holk (uppgift från Ingela Lundin). Dessa borde i så fall vara lämpliga för en datering med 14 C-metoden. Efter att spjutspetsen lämnats till konservering på Studio Västsvensk Konservering framkom det att det inte fanns trärester utan enbart sandigt material och korroderat järn (brev från Carin Pettersson, SVK). Förutsättningar Eftersom förslaget med att datera trärester inte var aktuellt finns alternativet att istället genomföra en datering med 14 C-metoden på det kol som kan var bundet i järnet, eller snarare stålet, i spjutspetsen. Stål är en blandning av järn och kol. När järnet/stålet tillverkas eller smids används kol som bränsle. Detta kol förenar sig på kemisk väg med järnet. Det är alltså inte några små, mikroskopiska, kolstycken som finns inkapslade i metallen. Smidbart järn/stål har ett kolinnehåll på som mest 2 % kol, men vanligen betydligt mindre än 1 %. För att en datering ska kunna genomföras krävs en viss mängd kol. Det betyder att det behövs olika mycket järnprov beroende på vilken kolhalt det är i järnet. Som tumregel kan man förenklat säga att det för en kolhalt på ca 2,0 % krävs 50 mg järn och för 0,1 % behövs 1 g järn för datering. Kolhalten kan enkelt bestämmas med hjälp av en metallografisk analys. En sådan görs i mikroskop på ett polerat tvärsnitt som tas ur järnföremålet. Vid en metallografisk analys kan man se både kolinnehållet och hur kolet är fördelat i fyndet. Samtidigt får man mycket information om hur föremålet är tillverkat. Det senare innebär att vi också får kunskap om vilka tekniker som smederna har använt i sitt hantverk. När man har konstaterat järnföremålets kolhalt kan man normalt avgöra hur mycket av fyndet som behövs för datering. Dateringen görs vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Där behandlas järnfyndet för att kolet ska kunna dateras på motsvarande sätt som de vanliga kolstyckena. Tryggöspjutet. Metallografisk analys och 14 C-datering av järn 9
10 En datering förutsätter följaktligen att en del av järnet avlägsnas från föremålet. I fallet med spjutspetsen från Tryggö var det viktigt att bevara föremålet så intakt som möjligt. I samband med konserveringen var det dock möjligt att avlägsna några järnflagor från ytan, mer eller mindre korroderade (fortlöpande diskussioner med Carin Pettersson, SVK under arbetets gång). Material och metod Prover Två prover inkom till GAL från SVK. Det ena är järnflagor från föremålet yta. Det andra utgörs av material från holken. Granskning i stereolupp De båda proverna granskades i stereolupp och deras grad av magnetism undersöktes för att få en uppfattning om hur mycket metall som fanns i proverna. Metallografisk analys Ett polerprov tillverkades av magnetiska flagor som fanns bland det lösa materialet i holken för att se hur mycket metall som fanns bevarat och om det skulle vara möjligt att avgöra kolhalten. Polerprovet slipades och polerades och undersökningen genomfördes i ett Zeiss Axioskop 40A polarisationsmikroskop. Datering Dateringen sker på det kol som är i kemisk förening med järn. Det extraheras vid förbränning av provet genom att CO 2 -gas bildas. Denna omvandlas till grafit som är det som används i acceleratorbestämningen. Som tumregel kan man förenklat säga att det för en kolhalt på ca 2,0 % krävs 50 mg järn och för 0,1 % behövs 1 g järn för datering (Cook m.fl. 2001). Analysen utförs av Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Resultat Prov från föremålets yta Flagorna från föremålets yta är delvis magnetiska och kan eventuellt innehålla lite metalliskt järn men det mesta är sannolikt korroderat. Med tanke på den ringa provmängden, 0,19 g, är det tveksamt om det finns tillräckligt med kol för datering. Prov från holken Materialet som tagits ur holken, där det misstänktes kunna finnas trä, innehåller, precis som konservatorn Carin Pettersson noterat mest sandigt material och korroderat järn. Inga trä- eller kolstycken kan observeras. Eftersom det finns magnetisk korroderde järnflagor även här, totalt 0,65 g gjordes ett polerprov av fåtal flagor som undersöktes i mikroskop. 10 UV GAL Rapport 2010:9. Geoarkeologisk undersökning
11 Möjligen är dessa flagor av likartad karaktär som de som tagits från föremålets yta. I dessa flagor finns bara mikroskopiskt små ytor av metalliskt järn så om de andra är likadana är chanserna till dateringsresultat små. Men, en intressant detalj i provet var att det finns en del koncentrationer av slagg, inte bara små tunna inneslutningar som kan bildas under smidet utan lite större (men ändå väldigt små!) som brukar finnas kvar från järnframställningen. Denna förekomst antyder att det åtminstone inte är något speciellt modernt föremål (åtminstone inte flagorna från fyllningen i föremålets holk), vilket kan vara en ledtråd i tolkningen om ursprunget. Datering Provmaterial för datering valdes från såväl föremålets yta som det som tagits ur holken. Det bedömdes dock som tveksamt till om provmaterialet skulle vara tillräckligt men i samråd med Ingela Lundin gjordes bedömningen att det var värt att försöka få ett dateringsresultat. Provmängden visade sig var tillräcklig för en datering. Resultatet (Bilaga 1) visar en 14 C-ålder på 5166±31 BP (Ua-29492). Kalibrerade värden (2σ), resulterar i BC. Detta resultat motsvarar inte det förväntade tal. Resultatet är inte heller rimligt utifrån ett perspektiv om järnframställning och smide. Diskussion och tolkning Det erhållna resultatet på dateringen av kolet i järnet, till ca 4000 BC, är orimligt. Det ger föremålet en alldeles för hög ålder. Resultatet kan inte bekräfta att spjutspetsen är från vikingatid och därmed samtida med sägnen om kung Tryggves död. Vi kan inte heller hitta någon rimlig förklaring från kontexten, dvs. att det skulle vara kontaminering från bronsåldersröset. En sådan förklaring kan avföras eftersom det inte är organiskt material som har daterats sådant skulle teoretiskt ha kunnat hamna i holken och påverkat resultatet i riktning mot äldre dateringar utan det metalliska järnet. Det är inte heller rimligt ur ett järnframställningsperspektiv med en sådan hög ålder järnframställning utvecklades under senare delen av bronsåldern. Den orimligt höga åldern kan tvärtemot antyda att spjutspetsen är av yngre datum. En tolkning om yngre tillverkning beror på att tekniker i framställning och smide har förändrats från järnåldern och in i vår tid. Fossilt kol, i form av stenkol, har använts i smidet under senare tid, men inte under järnålder. Stenkol är ett fossilt material med betydligt högre ålder än träkol. Av och till har stenkolsstycken daterats och många gånger genererat resultat i storleksordningen BP (stenkol är äldre men detta är en rimlig dateringsgräns med denna metod eftersom ju äldre det är desto svårare är det att avgöra exakt eftersom sönderfallskurvan planar ut). Vare sig vid metallografiska analyser eller vid dateringsanalysen kan man avgöra varifrån kolet kommer eftersom kolet under järnframställningen och/eller smidet har ingått i kemisk förening med järn och det man ser är järnkarbid. Tryggöspjutet. Metallografisk analys och 14 C-datering av järn 11
12 12 UV GAL Rapport 2010:9. Geoarkeologisk undersökning Spjutspetsen har dock en yngre datering än vad enbart stenkol brukar resultera i. Detta kan bero på att vi ser spår av både träkol och stenkol. Möjligen är det träkol från framställningen och stenkol från smidet som tillsammans ger avtryck i dateringsresultaten. Under smidet kan träkol eller stenkol, eller till och med en blandning av träkol och stenkol, användas som bränsle. Det senare omnämns även av moderna smeder och beror på tillgång och specifika behov (Enander och Norén 2001). Det finns med andra ord flera möjligheter för att båda typerna av kol har bidragit till järnets kolinnehåll. Problematiken om användandet av stenkol eller blandning av träkol och stenkol och vilka effekter det får på dateringsresultat har berörts av Cook m.fl. (2003). Ett stort antal järnföremål av varierande ålder har daterats på kol i järn och jämförts med andra uppgifter om datering som finns för respektive föremål. En del gav avvikande resultat som i några fall antogs bero på stenkolsanvändning. Dessvärre presenteras inte de detaljerade dateringsresultaten varför de inte är direkt jämförbara med det vi nu har. Författarna konstaterar dock att inblandning av stenkol har resulterat i för höga åldrar (Cook m.fl. 2003). För att få en uppfattning om vilken effekt en inblandning av fossilt material har på ett dateringsresultat kan vi använda oss av tidigare presenterade beräkningar (Bowman 1990) för hur en uppmätt ålder (eller egentligen aktivitet) är sammansatt av flera delar, t.ex. det som representerar provets egentliga ålder och det som representerar en förorening. Om vi översätter de termerna till föremålet så kan vi anta en komponent av träkol, som är den rätta åldern för tillverkningen och en komponent av stenkol, som i detta fall utgör föroreningen. En liten inblandning (någon procent) av stenkol ger några hundra år fel men om föroreningen är större, flera tiotals procent, blir effekten flera tusen år för mycket. Ytterligare en möjlig förklaring till dateringsresultatet kan vara att organiskt material från graven har fastnat i järnet när detta har korroderat. När metallen korroderar, oxiderar, växer den sig större och ofta kan man se hur finkornigt material i omgivningen, t.ex. sand, i det närmast kittas fast i ytskiktet. Möjligen skulle små fragment av organiskt material av äldre datum ha fastnat här. Endast ett urval av flagorna undersöktes i mikroskop och övriga granskades i stereolupp, dvs. vid lägre förstoring och på opolerat prov. Det senare försvårar en upptäckt, men om fler flagor hade polerats hade det inte funnits material kvar för dateringen! Utifrån dateringsresultatet och diskussionerna kring detta är det inte möjligt att belägga att spjutspetsen är från vikingatid. Resultaten antyder snarare att den är av senare datum, men det är svårt att avgöra närmare från när. Som källkritik får vi också nämna att provet som har analyserats inte var helt optimalt eftersom det inte var tillräckligt med material för att undersöka metallen och dess sammansättning. Här fanns många aspekter att ta hänsyn till inför analyserna vad gäller bevarande av föremål och därmed begränsa ingreppet för provtagning. Tillsammans gjorde vi ändå en bedömning att det var idé att försöka gå vidare med analyserna men utfallet blev inte helt entydigt. Troligen är dock inte spjutspetsen från kung Tryggves tid ett resultat som tyvärr gör historien lite tråkigare.
13 Referenser Bowman, S Radiocarbon dating. Published for the Trustees of the British Museum, by British Museum, London. 64 p. Cook, A.C., Wadsworth, J. & Southon, J.R AMS radiocarbon dating of ancient iron artifacts: A new carbon extraction method in use at LLNL. Radiocarbon, Vol 43, Nr2A, 2001, p Cook, A.C., Southon, J.R. & Wadsworth, J Using Radiocarbon Dating to establish the Age of Iron-Based Artifacts. JOM, 55:5, Enander, L. & Norén, K-G Järnsmidesboken. nielsen & norén förlag HB, Stockholm, Lars Enander Smide, Hudiksvall. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Projektgrupp: Lena Grandin. Underkonsulter: Ångströmlaboratoriet Tandemlaboratoriet vid Uppsala Universitet. Tryggöspjutet. Metallografisk analys och 14 C-datering av järn 13
14 Bilagor Bilaga 1. Resultat från datering av spjutspets. Resultatprotokoll och kalibrering från Ångströmlaboratoriet. 14 UV GAL Rapport 2010:9. Geoarkeologisk undersökning
Ett förarbete till ett järnföremål
UV UPPSALA RAPPORT 2009:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Ett förarbete till ett järnföremål Metallografisk analys och provurval för 14 C-datering av järn Södermanland, Helgona socken, Påljungshage, Stenbro
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium. En vendeltida amulettring
UV UPPSALA RAPPORT 2008:20 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En vendeltida amulettring Metallografisk analys och provurval för 14 C-datering av järn Uppland, Bro socken, Lilla Ullevi, fornlämning 145 Lena Grandin
Läs merJärnfynd från Fyllinge
UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland
GEOARKEOLOGI En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys Tjärby sn Laholms kn Halland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 12-2006 Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Läs merSpår efter smide och gjutning i Skänninge
UV UPPSALA RAPPORT 2008:8 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Spår efter smide och gjutning i Skänninge Specialregistrering av arkeometallurgiskt material Östergötland, Allhelgona socken, Skänninge område 14 och
Läs merSmide vid Skänninge medeltida hospital
UV GAL RAPPORT 2011:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Smide vid Skänninge medeltida hospital Okulär klassificering av slagg, smält lera samt en smälta från undersökningen av Skänninge medeltida hospital Östergötland,
Läs merSmide i det medeltida Halmstad
UV GAL RAPPORT 2010:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Smide i det medeltida Halmstad Undersökning av slagg från en förundersökning Halland, Halmstad, RAÄ 44 Lena Grandin och Svante Forenius G A L Geoarkeologiskt
Läs merMetall, slagg och teknisk keramik från Torshälla
UV GAL PM 2013:4 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla Okulär granskning av arkeometallurgiskt material från Torshälla 173 Södermanland, Torshälla socken, Källstalöt
Läs merMalmliknande jord från Norr Amsberg
UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012
Läs merJärn från en medeltida smedja i Garn
UV GAL RAPPORT 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järn från en medeltida smedja i Garn Metallografisk analys Uppland, Biskopskulla socken, Garn 2:6, Biskopskulla 1:1 Erik Ogenhall UV GAL RAPPORT 2012:09
Läs merUpparbetning och bearbetning av järn
UV UPPSALA RAPPORT 2008:18 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Upparbetning och bearbetning av järn Dalarna, Orsa socken, Hansjö, fornlämning 407 Lena Grandin och Eva Hjärthner-Holdar G A L Geoarkeologiskt Laboratorium
Läs merTillverkningsteknik och kvalité
UV UPPSALA RAPPORT 2009:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Tillverkningsteknik och kvalité Metallografisk analys av en skära från ett gravfält Halland, Tjärby socken, Tjärby 9:4, fornlämning 68 Lena Grandin
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium. Smide och ämnesjärn
UV GAL RAPPORT 2010:7 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Smide och ämnesjärn Metallografisk analys och 14 C-datering av järn Uppland, Biskopskulla socken, Garn 1:1, och Villsberga Lena Grandin och Eva Hjärthner-Holdar
Läs merJärn och slagg från Sangis
UV GAL RAPPORT 2014:19 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järn och slagg från Sangis Analys av fynd från en vikingatida smedja Norrbotten, Nederkalix socken, RAÄ 81 Dnr 311-00624-2014 Erik Ogenhall & Eva Hjärthner-Holdar
Läs merG A L. Åkroken. Registrering av slaggmaterialet från Åkroken 2010 Södermanland, Nyköping, Kv Åkroken 3, Raä 231. Mia Englund UV GAL PM 2012:1
UV GAL PM 2012:1 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Åkroken Registrering av slaggmaterialet från Åkroken 2010 Södermanland, Nyköping, Kv Åkroken 3, Raä 231 Mia Englund G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Inledning
Läs merKopparsmälta från Hagby
UV GAL PM 2013:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparsmälta från Hagby Kemisk analys av en smälta Småland, Kalmar kn, Hagby sn, Lokal 29, RAÄ 146 Lena Grandin Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5
Läs merMalm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.
UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...
Läs merKol-14-analys av stål från en småländsk kniv : kort meddelande Grandin, Lena Fornvännen 2004(99):2, s. [127]-130 : ill.
Kol-14-analys av stål från en småländsk kniv : kort meddelande Grandin, Lena Fornvännen 2004(99):2, s. [127]-130 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2004_127 Ingår i: samla.raa.se Kort
Läs merEn holkyxa av järn vid Rena elv
UV UPPSALA RAPPORT 2009:08 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En holkyxa av järn vid Rena elv Metallografisk analys och 14 C-datering av järn Hedmark fylke, Åmot kommune Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium
Läs merSlagg från Kungshögen i Hög
UV GAL PM 2012:11 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Slagg från Kungshögen i Hög Arkeometallurgiska analyser Gävleborgs län, Hudiksvalls kn, Högs sn, RAÄ 49:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract...
Läs merGlasproduktion i Lödöse
UV UPPSALA RAPPORT 2009:04 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Glasproduktion i Lödöse Kemiska analyser av glassmältor Västergötland, Sankt Peders socken, Lödöse, Kroken 1:59, fornlämning 23 Lena Grandin G A L
Läs merG A L. GEOARKEOLOGI Dnr 423-2851-2006. Metaller och legeringar från Gustavslund område A Okulär granskning. RAÄ 243 Husensjö 9:25 Helsingborg kommun
GEOARKEOLOGI Dnr 423-2851-2006 Metaller och legeringar från Gustavslund område A Okulär granskning RAÄ 243 Husensjö 9:25 Helsingborg kommun G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 4-2007
Läs merMarielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi
Marielund 3:2 Särskild utredning Nättraby socken, Karlskrona kommun Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och fornlämningsmiljö... 2 Fältarbetets genomförande...
Läs merG A L GEOARKEOLOGI. Järnhantering intill en boplats Granskning av slagger och bränd lera. Dnr
Dnr 329-3975-2007 GEOARKEOLOGI Järnhantering intill en boplats Granskning av slagger och bränd lera Intill RAÄ 330 Linköpings stad och kommun Östergötland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport
Läs merÄlgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i
Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk
Läs merJärnsmide på en boplats
UV UPPSALA RAPPORT 2009:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnsmide på en boplats Glödskal som indikatorer Norrbotten, Nederluleå socken, Vallen, fornlämning 90 Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium
Läs merSlipstenar och annat
UV VÄST RAPPORT 2006:16 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Slipstenar och annat enstaka kolfragment, spridda stolphål och gropar från skiftet bronsålder/järnålder. Halland, Onsala socken, Vicka 1:19, RAÄ 402
Läs merKokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Läs merFlinta från tre mesolitiska boplatser
UV UPPSALA RAPPORT 2008:05 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Flinta från tre mesolitiska boplatser Avslag och mikrospån av kambrisk flinta Närke, Askersunds socken, Torstorp 1:2, RAÄ 205, Åviken 1:1, RAÄ 211
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium. GEOARKEOLOGI Dnr 423-1745-2001. Metallhantverk i Lunda Analyser av metaller
GEOARKEOLOGI Dnr 423-1745-2001 Metallhantverk i Lunda Analyser av metaller Lunda RAÄ 266 Strängnäs sn Södermanland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 2-2006 Avdelningen för arkeologiska
Läs merUtvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF
Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap Karin Lindqvist, Swerea IVF Exempel 1) Vad finns under ytan? Företaget X hade sett sjunkande kvalité
Läs merGång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merRingar från en ringväv
UV UPPSALA RAPPORT 2008:22 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Ringar från en ringväv Metallografisk och kemisk analys Gotland, Tofta socken, Tofta kyrka Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium pport 2008:22.
Läs merSten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09
UV GAL PM 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från Kjula Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning...
Läs merStålsmide på Järnbacken under äldre järnålder
UV UPPSALA RAPPORT 2008:24 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stålsmide på Järnbacken under äldre järnålder Arkeometallurgiska analyser av slagg och metall från undersökningar längs Haparandabanan Norrbotten,
Läs merSmidet vid Smedjegatan
UV UPPSALA RAPPORT 2009:17 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Smidet vid Smedjegatan Analyser av slagger och 14 C-datering av smidet Västmanland, Västerås stad, Vasagatan Lena Grandin, med bidrag av Ulf Strucke
Läs merUtkanten av en mesolitisk boplats
UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utkanten av en mesolitisk boplats Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 7:28, 8:2, RAÄ 74 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs merREPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP
KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka
Läs merG A L GEOARKEOLOGI. Granskning av slagger från en järnåldersboplats. Dnr St Ursvik RAÄ 44 Sundbybergs sn Uppland
Dnr 420-03357-2006 GEOARKEOLOGI Granskning av slagger från en järnåldersboplats St Ursvik RAÄ 44 Sundbybergs sn Uppland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 13-2007 Avdelningen för arkeologiska
Läs merHöör väster, Område A och del av B
UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen
Läs merSchakt vid korsningen Smedjegatan och Vasagatan
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:11 Schakt vid korsningen Smedjegatan och Vasagatan Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västerås 232:1 Vid kvartereret Klas vid korsningen Smedjegatan och Vasagatan
Läs merTvå detektorfynd av brons
UV UPPSALA RAPPORT 2009:22 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Två detektorfynd av brons En kemisk analys av två bronsföremål Rolsberga, 1:129, Gudmunstorps sn, Skåne Eva Hjärthner-Holdar och Lena Grandin G A
Läs merProvtagning av kol i blästslagg
Provtagning av kol i blästslagg Arkeologisk förundersökning i form av provtagning i RAÄ nr 212 Månsarps socken, Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:40 Linnéa
Läs merRapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
Läs merHärd vid Kungs Starby golfbana
Rapport 2011:69 Arkeologisk förundersökning Härd vid Kungs Starby golfbana RAÄ 32 Kungs Starby 2:4 och 2:11 samt Hagalund 1:1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G
Läs merSchakt på kvarteret Lotsen i Varberg
UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg Halland, Varbergs kommun, Getakärr 3:80, RAÄ 61 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ
Läs merUtsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning
Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,
Läs merFlygbränsleledning Brista Arlanda flygplats
UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda
Läs merBilaga 19a. Konserveringsrapport Auxilia
Bilaga 19a. Konserveringsrapport Auxilia På uppdrag av Riksantikvarieämbetet har 56 fyndposter bestående av metallföremål konserverats av Auxilia/Arkeologiska forskningslaboratoriet under våren 2011. Fyndbeteckningar
Läs merSundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Läs merFynd från stengrunden i Västra Vång
UV GAL PM 2013:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Fynd från stengrunden i Västra Vång Okulär granskning och analys av metaller och slagg från stengrunden i Västra Vång samt metaller från järnåldersboplats
Läs merBalder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.
Läs merFlatmarksgravar i Dvärred, Lindome
UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar
Läs merKoppar smide och smältning
UV GAL RAPPORT 2010:12 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Koppar smide och smältning Arkeometallurgisk analys Östergötland, Linköping, Bokhållaregatan Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium UV GAL RAPPORT
Läs merLeif Stark (1) och Robert Wahlström (2) (1) Sammanhållande för järnframställningen i Tranemo, starkes@telia.com (2) Informatör, was@sinunda.
TRANEMO & JÄRNET 20-års Jubileum 1989-2008 Leif Stark (1) och Robert Wahlström (2) (1) Sammanhållande för järnframställningen i Tranemo, starkes@telia.com (2) Informatör, was@sinunda.se Bakgrund blästerbruk.
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. Ett blästugnsfragment med luftintag från Sörby, Årsunda sn, Gästrikland. Forskningsrapport R0102
GEOARKEOLOGI Ett blästugnsfragment med luftintag från Sörby, Årsunda sn, Gästrikland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Forskningsrapport R0102 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Läs merKnivar av härdat stål likheter och skillnader i material och smidesteknik
UV UPPSALA RAPPORT 2009:21 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Knivar av härdat stål likheter och skillnader i material och smidesteknik Metallografiska analyser av knivar från yngre järnålder Skåne, V. Karaby
Läs merElledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5
uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk förundersökning Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5 Västmanland; Arboga stad; Riksföreståndaren 5; Arboga 34:1 Helmut Bergold uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk
Läs merG A L GEOARKEOLOGI. Drakhuvudarmringar i silver Metallografisk undersökning och kemisk analys av gjutexperiment. Analysrapport nummer 1-2007
GEOARKEOLOGI Drakhuvudarmringar i silver Metallografisk undersökning och kemisk analys av gjutexperiment G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 1-2007 Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Läs merNy gatubelysning i centrala Skänninge
Rapport 2013:40 Arkeologisk förundersökning Ny gatubelysning i centrala Skänninge RAÄ 5 Strandgatan, Gullringsgatan, Vistenagatan, Tvärgränd, Gröngatan, Västra Kyrkogatan och Follingegatan Skänninge stad
Läs merDatering av blästbrukslämning i Vitsand, Tiveden
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2017:36 ARKEOLOGISK PROVTAGNING Datering av blästbrukslämning i Vitsand, Tiveden Provtagning i blästerbrukslämning RAÄ-nr Tived 25:1, fastigheten Kvarnsjöbacken 1:4, Tived socken,
Läs merLiar och årderbillar
UV GAL RAPPORT 2012:4 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Liar och årderbillar Metallografisk analys av jordbruksredskap av järn och stål Föremål från Uppland, Västergötland, Öland och Östergötland Lena Grandin
Läs merÖvergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merSchaktning vid Ekers kyrkogårdsmur
uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk undersökning, schaktövervakning Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur Närke; Örebro stad; Eker 14:140 Lena Beronius Jörpeland uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk
Läs merG A L GEOARKEOLOGI. Järnsmide i Västra Skälby under äldre järnålder. Dnr Arkeometallurgiska analyser
Dnr 424-00184-2008 GEOARKEOLOGI Järnsmide i Västra Skälby under äldre järnålder Arkeometallurgiska analyser Västra Skälby II RAÄ 865:2 Västerås Västmanland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport
Läs merFredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:46 Fredsgatan 11 i Sala Schaktning i samband med oljesanering Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sala stad 62:1 Bergmästaren
Läs meruv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merRAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Läs merEn stockbåt i sjön. En stockbåt i sjön Skiren. Arkeologisk besiktning. Uppland Österåkers kommun. Mikael Fredholm
sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport Nr 2010:2 En stockbåt i sjön Skiren Sjöhistoriska museets arkeologienhet genomförde i oktober 2009 en besiktning av en påträffad stockbåt i sjön Skiren, Österåkers
Läs merNedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng
UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar
Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.
Läs merKista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1
Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:
Läs merFörhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens
UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2015:12 Undersökning: Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Lst:s dnr: 431-1566-2003 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 2119/02-5331
Läs merEn arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
Läs merVindkraft i Lårstad och Fågelstad
uv öst rapport 2009:22 arkeologisk förundersökning Vindkraft i Lårstad och Fågelstad RAÄ 236, äldre färdväg Lårstad 1:5, Fågelsta 2:2 Västra Stenby socken, Motala kommun Östergötland Dnr 422-3600-2008
Läs merRunrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökningar av runstensfragment från Kv. Professorn 1 i Sigtuna, Uppland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökningar av runstensfragment från Kv. Professorn 1 i Sigtuna, Uppland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-11-08
Läs merSkelett under trottoaren
Skelett under trottoaren Arkeologisk förundersökning 2000 RAÄ 93, Domherren 19/Esplanaden, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:26 Gärdslösa kyrka
Läs merFÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2
FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30
Läs merHusberget i Torshälla
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:23 Husberget i Torshälla Från kunglig borg till gasoltank Arkeologisk förundersökning Fornlämning Torshälla 95:1 och 71:1 Fastigheten Krögaren 9/10 Torshälla socken
Läs merarkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merStora Mellösa kyrka. Bergvärmeledning Närke, Stora Mellösa socken, Stora Mellösa kyrka 3:1 och 4:1 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stora Mellösa kyrka Bergvärmeledning Närke, Stora Mellösa socken, Stora Mellösa kyrka 3:1 och 4:1 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK
Läs merGUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se
RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens
Läs merVästra Vångs bygata. RAÄ 189, Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2011:13 Mikael Henriksson
Västra Vångs bygata RAÄ 189, Hjortsberga socken, Ronneby kommun Särskild utredning Blekinge museum rapport 2011:13 Mikael Henriksson Bakgrund Under sommaren och hösten 2009 utförde EON:s underentreprenörer
Läs merBorttagande av kraftledningsstolpe invid hällristning
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:09 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Borttagande av kraftledningsstolpe invid hällristning Fornlämning Borg 175:1 2, Norrköpings socken och stad,
Läs merEtt mångfacetterat metallhantverk i Södra Kristineberg och Svängedammshagen
Dnr 424-1992-2007 GEOARKEOLOGI Ett mångfacetterat metallhantverk i Södra Kristineberg och Svängedammshagen Arkeometallurgiska analyser av brons, järn, slagg, malm och teknisk keramik från yngre bronsålder
Läs merKräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild
Läs merSchakt i Snöveltorp Djurtorp
Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning
Läs merKeramiskt material från en grav
UV UPPSALA RAPPORT 2008:04 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Keramiskt material från en grav Analyser Södermanland, Barva socken, Säby 4:1, RAÄ 53 Lena Grandin och Ole Stilborg G A L Geoarkeologiskt Laboratorium
Läs merTrehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön
En stockbåt vid sjön Trehörningen Dokumentation av ett stockbåtsfynd vid sjön Trehörningen, Gullarängens gård, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Kjell Andersson Rapport 2001:18 STOCKHOLMS LÄNS
Läs merEdebo kyrka, vattenavledning
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:78 ARKEOLOGISK KONTROLL Edebo kyrka, vattenavledning Edebo kyrka, Edebo socken, Norrtälje kommun, Uppland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:78 ARKEOLOGISK KONTROLL
Läs merMILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2015-035 Markkemisk och fysikalisk analys av jordprover från Gørløsegård, MNS50090, Hillerød Kommune, Danmark. Samuel Eriksson & Anna Lundberg INSTITUTIONEN FÖR
Läs merMultisportarena vid Himmelstalund
UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV
Läs merUV SYD RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK UTREDNING. Väg 902. Skåne, Lund, Väg 902 Ivan Balic. Väg 902 1
UV SYD RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Väg 902 Skåne, Lund, Väg 902 Ivan Balic Väg 902 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32
Läs merFORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8)
FORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8) - 2 (8) Lill-Telsar 3 (8) Äyräpää 1936 KM 10247: 1 5, 10437: 1 13 År 1935 hittade Elis och Erik Åberg på gården av sitt hem Åberg i Övermalax i ett
Läs merRapport - Kompetensutveckling av mikroskopanalys av jord- och vattenfunna arkeologiska textilier - Kerstin Ljungkvist
Inledning I mitt arbete som textilkonservator på Studio Västsvensk Konservering i Göteborg får jag ofta till uppgift att analysera de fynd av textilier som kommer från olika arkeologiska utgrävningar.
Läs merDen gamla muren tittar fram
Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den
Läs merEn stensättning i Skäggesta
uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning
Läs mer