Spår efter smide och gjutning i Skänninge

Transkript

1 UV UPPSALA RAPPORT 2008:8 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Spår efter smide och gjutning i Skänninge Specialregistrering av arkeometallurgiskt material Östergötland, Allhelgona socken, Skänninge område 14 och Motalagatan, fornlämning 5 Annika Willim och Lena Grandin G A L Geoarkeologiskt Laboratorium

2

3 UV UPPSALA RAPPORT 2008:8 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Spår efter smide och gjutning i Skänninge Specialregistrering av arkeometallurgiskt material Östergötland, Allhelgona socken, Skänninge område 14 och Motalagatan, fornlämning 5 Annika Willim och Lena Grandin A G L Geoarkeologiskt Laboratorium Spår efter smide och gjutning i Skänninge. 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Uppsala Portalgatan 2A Uppsala Växel: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Uppsala Rapport 2008:8 ISSN Utskrift Uppsala, 2008

5 Innehåll Inledning... 7 Metod... 7 Resultat... 7 Område 14 en genomgång av det specialregistrerade materialet... 7 Slagger... 7 Smält lera... 8 Bränd lera... 8 Gjutformar/deglar... 8 Metaller... 8 Motalagatan en genomgång av det specialregistrerade materialet... 9 Slagger... 9 Smält lera... 9 Bränd lera... 9 Gjutformar/deglar... 9 Metaller... 9 Förslag för fortsatta studier Smide Gjutning Administrativa uppgifter Spår efter smide och gjutning i Skänninge. 5

6 6 UV Uppsala Rapport 2008:8. Geoarkeologisk undersökning

7 De specialregistrerade fynden från Skänninge innehåller huvudsakligen material från metallhantverk. Arbete med såväl smide av järn som gjutning av kopparlegeringar har lämnat spår. Inledning Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV GAL har på uppdrag av Rikard Hedvall och Johanna Bergqvist vid Riksantikvarieämbetet UV Öst gjort en specialregistrering av arkeometallurgiskt material. Materialet kommer från arkeologiska undersökningar i Skänninge, Allhelgona sn, Östergötland. Två olika delområden, område 14 och Motalagatan, har behandlats och i materialet finns fyndkategorier som representerar hantverk av såväl järn som kopparlegeringar. Materialet omfattar totalt 14 fyndbackar. Syftet med specialregistreringen är att få en bättre förståelse för vilka hantverk och materialkategorier som finns representerade i materialet Registreringen har gjorts direkt i respektive Intrasis-projekt. En sammanställning av materialet presenteras i denna rapport tillsammans med förslag på fortsatta undersökningar och fördjupade analyser som kan vara lämpliga för att få mer detaljerad kunskap angående det hantverk som har ägt rum i det undersökta området. Metod En specialregistrering av det arkeometallurgiska materialet gjordes i Intrasis. Specialregistreringen är utformad för att vara så allmän som möjligt men ändå kunna urskilja slagger från olika processled när så är möjligt, och olika metaller. Det keramiska materialet kategoriseras som bränd eller smält lera och kan representera ugnsvägg eller infodringsmaterial. Deglar och gjutformar registreras specifikt när så är möjligt. För alla kategorier gäller också att eventuella andra viktiga data inkluderas, som magnetism, olika typer av avtryck, magring eller graden av bränt och smält material. Registreringen gjordes huvudsakligen genom enbart okulär granskning men i enstaka fall användes stereolupp för att bättre kunna definiera materialkategorierna. Resultat Område 14 en genomgång av det specialregistrerade materialet De specialregistrerade fynden består övervägande av slagger och brändsamt smält lera. Järn och enstaka andra metaller förekommer samt delar av gjutformar/deglar. Bland det registrerade materialet påträffades även enstaka fynd av bränt och obränt ben samt svartgods. Slagger Slaggerna är huvudsakligen smidesslagger. Överlag kännetecknas smidesslaggerna av sin struktur av slagg i kombination med smält och Spår efter smide och gjutning i Skänninge. 7

8 bränd lera. Bland dessa finns flera smidesskållor som har sorterats ut och registrerats för sig. Flera av dessa har en skålformad botten. Det har dock varit svårt att avgöra om smidesslaggerna härrör från sekundär- eller primärsmidesprocessen. Många av de mindre slaggerna, utan tydliga yttre former, är sannolikt också smidesslagger men vid registreringen har inget processled angivits utan dessa har registrerats mer neutralt som slagg. Smält lera När det gäller leran har en kategorisering av bränd och smält lera gjorts där den smälta överväger i kvantitet. Denna är genomgående likartad med en viss variation i smältningsgrad. Det kan vara intressant att studera vissa av dessa bitar närmare för att eventuellt urskilja bl.a. delar av värmeplattor av den typ som Anders Söderberg uppmärksammat. Bland den smälta leran förekommer bitar som även har partier med slagg. Dessa bör tolkas som rester efter smidesprocessen och emellanåt kan det vara gränsfall huruvida dessa bör räknas till slagger eller lera. I sådana fall har den övervägande mängden material fått avgöra, d.v.s. består biten exempelvis till största del av smält lera så har den blivit registrerad som dylik. Bränd lera Bland den brända leran fanns bitar bestående av flera skikt med ett yttre röd- eller gråbränt, därefter ett smält och ibland även ett tredje med slagg. Flera av dessa bitar är troligtvis delar av ugnsvägg/ässjevägg eller infodring. I de flesta fall har de dock dokumenterats enbart som bränd lera eftersom flera av bitarna är fragment vilket gör det svårt att fastställa ursprung. Bland materialet fanns även en hel del mer diffusa bitar som kan vara rester efter vällsand som tillförts i smidesprocessen eller lera och annat finkornigt material som funnits naturligt i anslutning till hantverksplatsen och därmed blivit indirekt värmepåverkad. Gjutformar/deglar Ett par gjutformsdelar och deglar påträffades, t.ex. F3384, F3491 och F3537. Intressanta avtryck på ett par bitar noterades också, t.ex. ett bandformat avtryck fanns på en bit smält lera (F3202) och vad som troligtvis är ett avtryck efter blästerrör på en bit bränd lera (F3157). Metaller Fynd av järn bestående av mer eller mindre hoprostade delar av föremål eller ämnen förekommer. När det gäller andra metaller var dessa mer sällsynta men, en bronssmälta noterades (F3426) och en lödtrådsliknande bit vitmetall (F3052) Denna är dubbelskiktad och ser ut att innehålla bland annat bly. I enstaka fynd (F3016, F3316 och F3327) som huvudsakligen består av bränd eller smält lera observerades små metalldroppar i millimeterstorlek. I F3316 och F3327 är dessa sannolikt brons/kopparlegering. 8 UV Uppsala Rapport 2008:8. Geoarkeologisk undersökning

9 Motalagatan en genomgång av det specialregistrerade materialet De specialregistrerade fynden består övervägande av slagger, smält och bränd lera men med inslag av gjutformsdelar, kopparlegeringar och järn. Bitar av deglar och droppar av andra metaller, troligtvis bly förekommer också. Vid en jämförelse med materialet från område 14 så har fynden från Motalagatan en något större materialvariation. Här finns gjuterifynd i form av gjutformar och deglar i en annan utsträckning samt former och sammansättning på både bränd och smält lera som vore intressant att gå vidare med. Även en spridning bland metallerna finns att notera, t.ex. förekommer droppar av bly eller annan metall i samband med kopparlegeringar och bränd och smält lera, vilket kräver mer än en okulär granskning för att sammansättning m.m. ska kunna fastställas. Slagger De registrerade slaggerna är huvudsakligen smidesslagger. Dessa kännetecknas överlag av sin struktur av slagg samt smält och bränd lera. I materialet finns enstaka större bitar som är bottenslagger eller delar av smidesskållor. Huruvida smidesslaggerna härrör från primär- eller sekundärsmidesfasen är svårt att fastställa utan vidare analyser. Smält lera Smält lera förekommer som mindre bitar med varierande grad av smält material. Överlag liknar de den lera som finns från område 14. Intressant att notera är dock ett par bitar där kopparlegeringar i form av små droppar finns på ytan (ID201447, F1325 och ID201453, F1331). Bränd lera Även den brända leran påminner om den från område 14. Bitarna är dock något mindre och skikten med en bränd, smält och emellanåt även en yta av slagg förekommer knappt alls. Detta tyder på att det vi kallar ugnsvägg eller infodringsmaterial från en ugn eller ässja inte verkar förekomma i någon större utsträckning eller inte alls, däremot kan eventuella gjutgropsanläggningar varit lerklädda. En bit bär även spår efter en kopparlegering. Denna syns som ett grönärgat skikt på leran (ID201463, F1341). Gjutformar/deglar I materialet finns flera gjutformsfragment. Mestadels består de av bränd lera, men även bitar med mer smält material verkar förekomma. När det gäller deglar är dessa inte lika frekventa. Värt att notera är dock den mynningsbit (ID , F1319) som påträffades. På denna finns även vad som ser ut att vara ett skikt av metallspill. Metaller Järn och kopparlegeringar dominerar metallfynden. Både föremålsfynd och rester efter gjuteriverksamhet såsom smältor och klipp av kopparlegeringar finns. På en av dessa kopparlegeringar finns även ett antal andra metalldroppar, troligtvis bly. Spår efter smide och gjutning i Skänninge. 9

10 Förslag för fortsatta studier De specialregistrerade fynden innehåller huvudsakligen material från metallhantverk. Arbete med såväl järn som kopparlegeringar har lämnat spår. För att få mer kunskap om dessa hantverk kan ett urval av materialet studeras mer utförligt. I korta drag ges några förslag för smidesrespektive det gjutningsrelaterade materialet. Smide Slagger kan undersökas i tvärsnitt, såväl okulärt som i mikroskala för att bättre kunna karaktärisera vilket eller vilka led i smidesprocessen som de kommer ifrån och hur dessa verksamheter fungerat, vilken typ av järn smeden har utgått ifrån och om några speciella tekniker har använts i smidet. Metallmaterialet, med oregelbundna järnklumpar, föremål och ämnen kan undersökas metallografiskt för att avgöra järnets sammansättning, kvalitet, och egenskaper. Detta leder i sin tur också till information om typ av produktion. I materialet av bränd och smält lera finns bitar, varav flera med slagg, som kan kopplas till järnsmide. Dessa kan undersökas med keramiska och termiska analyser för att få kunskap om materialval och termiska egenskaper och utläsa smedens kompetens inom detta område. Morfologiskt kan de också ge information om i vilken typ av konstruktion som de har ingått. Gjutning Material som är relaterat till gjutning eller annan icke-järnhantering omfattas bland annat av metallsmältor, metalldroppar på keramiskt material, gjutformar, deglar och eventuellt andra typer av keramiskt material som ingått i detta hantverk. Delar av det senare kan ingå i det material som har registrerats som bränd eller smält lera då det inte närmare kunnat specificeras utan detaljerad granskning. Vi föreslår att metallerna analyseras kemiskt för att kunna avgöra vilka metaller och legeringar som gjutits på platsen, om det finns variationer och i så fall om dessa fördelar sig mellan till exempel olika fyndkategorier. Föremålsrester kan i mikroskala ofta också avslöja detaljer om tillverkningsteknik och t.ex. dekoration som inte längre ses med blotta ögat, bland annat förgyllning eller annan typ av ornering på ytan. Det keramiska materialet kan analyseras för att avgöra materialval och termiska egenskaper. Det är även av intresse att jämföra med leran i materialet som kan kopplas till smidesverksamheten för att se om materialval har gjorts för olika ändamål. 10 UV Uppsala Rapport 2008:8. Geoarkeologisk undersökning

11 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: O2005:49. Projektgrupp: Annika Willim, Lena Grandin och Anders Biwall. Spår efter smide och gjutning i Skänninge. 11