Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

Transkript

1 uv Mitt, rapport 2010:26 arkeologisk undersökning Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6 Södermanland; Eskilstuna stad och socken; Kvarteret Forsen 6; RAÄ 556 Katarina Appelgren

2

3 uv mitt rapport 2010:26 arkeologisk undersökning Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6 Södermanland; Eskilstuna stad och socken; Kvarteret Forsen 6; RAÄ 556 Dnr Katarina Appelgren

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2010:26 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2338. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Omslag Översikt över båda lagren 220 och 720 efter rensning, från norr (U5019_18). Foto: Ingela Harrysson. Tryck/utskrift EO Grafiska, 2010

5 Innehåll Inledning 4 Antikvarisk bakgrund 5 Målsättning och metod 6 Resultat 6 Analyser 6 Sammanfattning 9 Referenser och administrativa uppgifter 9 Referenser 9 Administrativa uppgifter 9 Figur- och tabellförteckning 16 Bilagor 1. Lagertabell och anläggningsbeskrivning Fyndtabell Osteologisk analys 13

6 Inledning Med anledning av planerad husbyggnation inom kvarteret Forsen 6, Eskilstuna socken i Södermanland (fig. 1), har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, utfört en särskild arkeologisk undersökning inom RAÄ 556, registrerat i fornminnesregistret, FMIS, som GREDBY TUNAFORS torget FRISTADEN a Fristadstorget Rademachersmedjorna FRISTADEN plats för bytomt, kulturlager. Den särskilda undersökningen utfördes i juni Uppdragsgivare var Peab Bostad AB, Region Mälardalen. Ansvarig för undersökningen var Katarina Appelgren, som också utarbetat rapporten. Eskilstunaån * Kapellbacken ESKILSHEM ( ÖSTERMALM 3 NYFORS Nyfors NYFORS torget * Rådhustorget Gamla staden TUNAFORS NYFORS Söder TUNAFORS Eskilstuna NYFORS FRÖSLUNDA VILSTA Fig. 1. Exploateringsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 10G 6h och 10G6i. Skala 1: FRISTADEN Västermalm 4 Förhistorisk och tidigmedeltida plan smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6 Snopptorp Fornborg

7 Antikvarisk bakgrund Riksantikvarieämbetet, UV Stockholm, genomförde särskilda arkeologiska undersökningar inom det intilliggande kvarteret Forsen 8 under åren på grund av uppförandet av en ny järnvägsbro över Eskilstunaån. Då påträffades bebyggelselämningar från fem olika tidshorisonter från förromersk järnålder fram till 1800-talet. Under sen- och högmedeltid fanns fragmentariska spår av en bebyggelse som troligen skall kopplas till kungamakten och till den kyrkliga verksamheten (Persson 1998). Det nu aktuella området låg omedelbart söder om Forsen 8 och norr om Konstmuseet, öster om Eskilstunaån (fig. 2). Undersökningen har föregåtts av en förundersökning som genomfördes av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt år 1999 och Då påträffades förutom den förmodade ässjan/smedjan, en syllstensgrund, en del av en hägnad och kulturlager. Syllstensgrunden kunde på grund av fynd dateras till tal (Appelgren 2000). X Y Exploateringsområde Schakt Lager Gräns för RAÄ 556 enligt FMIS Fig. 2. Exploateringsområdet och undersökt schakt markerat på utdrag ur uppdragsgivarens grundkarta. Skala 1: NYFORS X RAÄ 556 Y m

8 Målsättning och metod Resultat Undersökningsområdet var begränsat till att omfatta ett meter stort område, d.v.s. ett område runt den tidigare påträffade ässjan/smedjan. Målsättningen med den särskilda undersökningen var att, enligt länsstyrelsen, avgöra vilka aktiviteter som funnits på platsen och att datera dessa. Dateringen av både ässjan och kulturlagret spelade en avgörande roll för att kunna knyta smidesverksamheten till ett specifikt skede inom det som undersökts tidigare inom kvarteret Forsen 8. Det innebar, beroende på ässjans datering och dess status som en gårdssmedja eller stormannasmedja, att verksamhetens och indirekt även platsens sociala och ekonomiska sammanhang skulle kunna belysas. Genom analys av ett representativt urval av slagger skulle ässjan/smedjans status som en gårdssmedja eller stormannasmedja kunna bestämmas. Syftet var att, genom datering och status, kunna få en idé om verksamhetens sociala och ekonomiska sammanhang. Vid förundersökningen påträffades fynd av obrända käkar av hund och häst invid ässjan/smedjan. En målsättning var därför också, att försöka förstå dessa bens närvaro. Frågan var om de lagts här i något rituellt syfte eller fanns andra förklaringar? En osteologisk analys har därför genomförts av det benmaterial som påträffades. Nedan beskrivs resultaten i korthet. Samtliga beskrivningar återfinns som bilaga 1. En fullständig fyndtabell återfinns som bilaga 2. I det meter stora schaktet fanns dels den tidigare kända lämningen av ässjan/smedjan och dels något som bedömdes som en äldre vägsträckning (A ). Eftersom den tycktes böja av mot öster antogs att den kunde leda ned till ån. Den var relativt välavgränsad i plan och uppförd av två till tre skikt sten. Den låg cirka 0,4 meter under nuvarande marknivå och på det raseringslager som även fanns inom stora delar av kvarteret Forsen 8. Mellan stenarna påträffades yngre fynd av tegel och någon skärva av yngre rödgods. Den förmodade ässjan/smedjan låg cirka en meter under nuvarande marknivå. Den bestod av två väl avgränsade lager, 220 och 720 samt ett flertal stenar som vid den tidigare förundersökningen bedömdes kunna utgöra del av konstruktionen. I de fyndförande lagren fanns ett flertal bottenskållor, bränd och sintrad lera som bedömts som rester av väggar, krukskärvor och rikligt med obrända ben och djurkäkar samt enstaka brända ben. Analyser Syftet med den osteologiska analysen var att se, om den från förundersökningen kända förekomsten av obrända ben invid ässjan kunde tolkas i rituella termer. Då hade endast obrända käkar av häst och hund påträffats invid ässjan, vilket föranledde en tanke om att själva smidesverksamheten kunde ha betraktats ceremoniellt. Den osteologiska analysen har genomförts av Agneta Ohlsson. Sammanlagt har nära 1,3 kilogram (1 274 g) benmaterial analyserats, varav fyra gram var bränt. Av analysen framgår att de dominerande andelarna härrörde från får/get och nöt och därefter även av gris och endast enstaka ben av häst och hund. För nötboskap dominerar delar från kranium, medan delar från kranium och bål förekom i lika stor utsträckning för både får/get och 6 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

9 gris. Fragment från framben fanns sporadiskt för samtliga arter, utom för gris. Häst representerades endast av delar från bål och fot och hund företräddes endast av delar från kranium. Majoriteten av fragmenten av boskapsdjur bestod av både av mat- och slaktavfall. Endast ett snittspår observerades på ett fragment från överarmsben (distal del av humerus) av gris. Den fullständiga analysen återfinns som bilaga 3. Analysen visade benmaterialet innehöll får/get, nöt, gris, häst och hund och bedömdes som rester av mat- och slaktavfall. Målsättningen med att smidesverksamheten omgivits av någon rituell förklaring kunde därmed inte infrias. Tre 14 C-prover har analyserats vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Kol togs ur tre bottenskållor för att försöka fastställa när verksamheten bedrivits. Före 14 C-analys genomfördes en vedartsanalys av kolet. Tabell 1. Redovisning av tre 14 C-analyser från tre bottenskållor. Fnr Vedart Lab-nr BP-år Kaliberad med 1 sigma Kaliberad med 2 sigma Arkeologisk period F63 Barrträd Ua ± BC BC Mellersta bronsålder äldsta järnålder F86 Barrträd Ua ± AD AD Vendeltid F90 Tall Ua ± AD AD Sen vikingatid tidig medeltid Stensatt vägsträckning 714 X Y m RAÄ 556 X Fig. 3. Schaktplan med vägsträckning och de båda lagren 220 och 720 markerade. Skala 1:100. Y Exploateringsområde Schakt Lager Stensatt vägsträckning Sten Gräns för RAÄ 556 enligt FMIS Resultat 7

10 Av tabellen på föregående sida framgår att resultatet visar på tre olika dateringar. Den äldsta dateringen till mellersta bronsålder äldsta järnålder är svår att förklara. Är den riktig, visar den att smidesverksamhet försiggått i området redan från denna tid och att platsen för detta varit inom ett och samma område där också yngre smidesverksamhet skett. De två yngre, till vendeltid respektive sen vikingatid tidig medeltid är mer troliga, eftersom dessa tidsperioder återfinns inom området. Detta talar för att smidesverksamheten snarare tillhör dessa perioder. En metallurgisk analys av ett urval av fynd har genomförts av UV GAL (Willim & Grandin 2010). Analysen visade att slaggerna var smidesslagger och troligen från sekundärsmidet, d.v.s. från själva föremålsmidet. I materialet fanns även två korroderade järnklumpar, varav den ena troligen varit en del av ett föremål eller ett ämne och den andra kan vara en kniv. Vidare kunde det konstateras att det finns vissa tecken på att metallhantverk med kopparlegering genomförts. Sammanfattningsvis visade analysen att materialet är av god kvalitet och vittnar om en god kännedom om material och smideskunskap. Spåren av koppar visar också att man även utövat annat metallhantverk än just bara järnsmide. 8 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

11 Sammanfattning Referenser och administrativa uppgifter Vid förundersökningen påträffades ett område inom kvarteret Forsen 6 som förmodades vara en ässja. Den nu genomförda särskilda undersökningen visade att några spår efter själva konstruktionen saknades. Här fanns däremot ett fyndförande kulturlager innehållande ett flertal bottenskållor, bränd och sintrad lera som bedömts som rester av väggar, krukskärvor och rikligt med obrända ben och djurkäkar samt enstaka brända ben. Två av de tre 14 C-dateringarna antyder att verksamhet bedrivits under den yngre järnåldern och tidig medeltid. Den arkeometallurgiska analysen visade att det här fanns slagger från sekundärsmidet, d.v.s. själva föremålssmidet, men även spår av kopparrester vilket skulle kunna tolkas som tecken på specialisering och god materialkännedom. Både dateringarna och den arkeometallurgiska analysen skulle kunna tolkas som att det under yngre järnålder och medeltid finns en verksamhet i närområdet med en högre social och ekonomisk status än vad som kan karaktäriseras som en vanlig gårdssmedja. Referenser Appelgren, K Medeltida hus i kvarteret Forsen. Arkeologisk förundersökning, etapp 1 och 2. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2000:15. Stockholm. Persson, B Bebyggelselämningar i kvarteret Forsen. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 1998:112. Stockholm. Willim, A. & Grandin, L Spår efter smide i kvarteret Forsen. Okulär och metallografisk undersökningav arkeometallurgiskt material. Riksantikvarieämbetet. UV GAL rapport 2010:6. Stockholm. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer, UV: Intrasisprojekt: M2008:028. Undersökningstid: 26 juni 1 juli Projektgrupp: Katarina Appelgren, Svante Forenius och Ingela Harrysson. Underkonsulter: Ramirent, Trimtec, Mälardalens Gräv 6 Frakt AB. Exploateringsyta: meter. Undersökt yta: 96 m 2 /. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10 G 6i, x , 58 y ,73. Koordinatsystem: RH 90 2,5 Gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x , 42 y ,51. Höjdsystem: RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 19 digitala foton med Unr 5019_1 19. Fynd: Fynd med Fnr förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, i väntan på beslut om fyndfördelning. Sammanfattning 9

12 Bilagor Bilaga 1. Lagertabell och anläggningsbeskrivning Lagernr Lagerbeskrivning 220 Lagret A220 var 1,65 4 m stort och intill 0,1 m tjockt med NÖ SV riktning. Lagret bestod av ljus grå siltblandad lera med något inslag av kol och sot. Lagret innehöll rikligt med fynd av bränd lera, nit av järn, keramik, slagg, bottenskållor och både bränt och obrända ben. Inom lagret fanns spritt 0,2 0,35 m stora stenar samt en 0,8 m lång rad av 0,08 0,15 m stora stenar samt en 0,3 m stor sten. Denna rad låg lagrets västra del och längs dess begränsning. Vidare fanns i denna del även två områden med trärester och relativt rikligt med slagg. Lager 220 underlagrar lager Lager A556 var 0,9 1,7 m stort och låg inom den förmodade vägen. Det bestod av ett lager med 0,05 0,1 m stora stenar. Bedömt som ett utfyllnadslager till vägen. 600 Lagret A600 var ett 0,05 m tjockt ljust siltlager som låg mellan stenar som bedömdes utgöra vägen och i stort sett fyndtomt. 694 Lager A694 var ett 1,5 2,3 m stort lager inom vägsträckningen bestående av 0,2 m stora stenar, bedömt som ett utjämningslager till vägen. 709 Nuvarande markyta och fotbollsplan. 710 A710 bestod av ett rullstensåsmaterial av rikligt med sten av blandade storlekar. 711 A711 var det omrörda humösa lager som finns inom stora delar av kv. Forsen 6 och 8. Det är gråaktigt med rikligt inslag av tegel, murbruk, porslin, spikar och järnfragment. 712 Lager 712 bestod av 0,05 m tjockt lager av grå lera på en stenpackning, helt fyndtomt. 713 Lager A713 bestod av ett 0,2 m tjockt grusigare sandlager. Det var fyndtomt och påfört. 714 Lager A714 fanns inom ett 0,64 1 m stort område med ett 0,35 m tjockt ljus siltblandad lera med sprängsten, bedömt som ett utjämningslager i vägen. I lagrets norra del grävdes en ruta. Här fanns ytligt sprängsten och sammanlagt tre skikt av 0,1 0,4 m stora stenar. Under det understa stenskiktet fanns lager 711 (raseringslager). Det var här 0,05 m tjockt och därunder fanns blålera. 720 Lagret A720 låg innanför lagret A220. Det hade en oregelbunden form och var 0,01 0,02 m tjockt. Det bestod av mörkfärgad kol- och sotblandad siltig lera. Skillnaden mot A220 var att A720 var mörkfärgat av relativt rikligt med sot och kol. Lagret innehöll enstaka fragment av föremål (?) av järn, slagg, glödskal, bottenskållor, keramik, trärester, bränd lera och obrända och bränt ben. Inom lagret fanns enstaka stenar mellan 0,1 0,25 m stora. A , väg A var en stensatt vägsträckning. Den låg cirka 0,3 0,4 meter under nuvarande marknivå och antogs till en början vara en möjlig husgrund. Den bedömdes senare som en möjlig 1,9 5 meter stor fragmentarisk stensatt väg. Den var uppförd av, i sin begränsning, större 0,4 0,6 meter stora stenar och emellan av mindre 0,05 0,2 meter stora stenar. Vägen låg på det tidigare kända raseringslagret och bedömdes som relativt ung, troligen tal. Troligen har den haft en fortsatt sträckning ned mot ån i öster. 10 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

13 Bilaga 2. Fyndtabell Fnr Subklass Material Sakord Vikt, g Antal Fragmenteringsgrad Anmärkning Tillhör 1 Bränd lera Bränd lera Lerklining Fragment Bränd lera Bränd lera Lerklining 4 2 Fragment Bränd lera Bränd lera 10 3 Fragment Slagg GAL Slagg Järnhaltig slagg Fragment Slagg GAL Järn Slagg Fragment Osteologi Ben 1 1 Fragment Keramik Keramik Kärl 14 1 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Slagg GAL Slagg Slagg 28 2 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Slagg GAL Slagg 13 1 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Lerklining 41 9 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg 14 1 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Järn Järn Nit 12 1 Defekt Bränd lera Bränd lera Lerklining 18 3 Fragment Bränd lera Bränd lera 1 7 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 20 8 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Osteologi Ben 4 2 Fragment Brons Brons Föremål 5 1 Fragment Järn Järn Föremål 4 1 Defekt Knapp? Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 62 5 Fragment Osteologi Ben 15 2 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 26 4 Fragment Keramik Keramik Kärl 7 1 Fragment Osteologi Ben 6 1 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Osteologi Ben 1 1 Fragment Osteologi Ben 15 1 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 12 1 Fragment Osteologi Ben 16 1 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 40 4 Fragment Osteologi Ben 4 1 Fragment Osteologi Ben 4 1 Fragment Bränd lera Bränd lera Lerklining 9 2 Fragment Järn Järn Föremål 20 1 Fragment Osteologi Ben 16 1 Fragment Osteologi Ben 4 2 Fragment Osteologi Ben Bränd lera Bränd lera Infodring 19 3 Fragment 1 fragm. sintrat Osteologi Ben 9 2 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 22 7 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 80 3 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Osteologi Ben 3 1 Fragment Slagg GAL Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 78 1 Fragment Osteologi Ben 4 1 Fragment Bränd lera Bränd lera Fragment Keramik Keramik Kärl 16 1 Fragment 354 Bilagor 11

14 Fnr Subklass Material Sakord Vikt, g Antal Fragmenteringsgrad Anmärkning Tillhör 60 Järn Järn Föremål 11 1 Fragment Osteologi Ben 28 1 Fragment Osteologi Ben 17 1 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Osteologi Ben Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Osteologi Ben 3 1 Fragment Osteologi Ben 11 7 Fragment Osteologi Ben Fragment Osteologi Ben 1 2 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 40 6 Fragment Keramik Keramik Kärl 3 1 Fragment Osteologi Ben 22 1 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 34 4 Fragment Osteologi Ben 67 1 Fragment Osteologi Ben 3 1 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 66 7 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 96 8 Fragment Osteologi Ben 23 4 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 40 5 Fragment Bränd lera Bränd lera Föremål Fragment Föremål och fordringsfragm.? Osteologi Ben 2 3 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Osteologi Ben 16 8 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 62 6 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Osteologi Ben 9 1 Fragment Osteologi Ben 14 1 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Osteologi Ben 1 1 Fragment Osteologi Ben 1 1 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Osteologi Ben 41 2 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Keramik 55 2 Fragment Kärl? Bränd lera Bränd lera 9 6 Fragment Osteologi Ben 7 1 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 84 2 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring Fragment Osteologi Ben 4 1 Fragment Snittspår Slagg GAL Slagg Slagg Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 41 8 Fragment Osteologi Ben 7 5 Fragment Bränd lera Bränd lera Infodring 78 6 Fragment Keramik Keramik 46 4 Fragment Sintrad Järn Järn Föremål 55 1 Fragment Slagg GAL Slagg Slagg 1 8 Fragment Trä Trä 25 9 Fragment Osteologi Fragm. från samma ben Osteologi Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

15 Fnr Subklass Material Sakord Vikt, g Antal Fragmenteringsgrad Anmärkning Tillhör 121 Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Osteologi Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Osteologi Ben Bilaga 3. Osteologisk analys av Agneta Ohlsson Material Det osteologiska materialet kommer från två kulturlager (A220 och A720) som undersöktes under säsongen Undersökningen utfördes av Riksantikvarieämbetet UV Mitt under ledning av arkeologen Katarina Appelgren. Totalt bestod det tillvaratagna materialet av 1274 gram ben som kom från 33 fyndenheter spridda i de två kontexterna nämnda ovan. Till övervägande del var materialet obränt, endast några få små fragment var brända. Den osteologiska analysen är utförd på UV Mitt i Stockholm. Metod Benfragmenten har, i den mån det varit möjligt, bedömts till art och benslag. Bedömningen har skett okulärt med tillgång till ett referensmaterial. Den osteologiska analysen och allt benmaterial har registrerats i Intrasis. Materialet och förekommande arter redovisas främst med antal fragment men även med vikt. Fördelningen skiljer sig ofta åt, vilket framförallt beror på att vikten för stora djur ofta blir överrepresenterad i förhållande till mindre djur. Vid fragmentmetoden får varje fragment representera ett djur och man får det maximala antalet individer för materialet. Materialets fördelning i anatomiska delar redovisas per art. Vid jämförelse bör uppmärksammas att benslag kan bli överrepresenterade i vissa kategorier. Tandens emalj är dessutom ett av skelettets hårdaste material och bevaras mycket bra, liksom kompakta benelement i foten. För bedömning av ålder har tandframbrott, slitage (Grant 1982, Pull & Payne 1982) och epifyssammanväxning använts (Silver 1969). Resultat Totalt har 58 av 120 fragment kunnat identifieras till art och benslag, d.v.s. 48 %. Övriga fragment har i vissa fall kunnat identifieras till benslag, men där art inte gått att fastställa (t.ex. stor gräsätare). Fragment från får och get är i många fall svåra att skilja från varandra och slås ofta ihop till kategorin får/get. Fragment från får/get (Ovis aries/capra hircus) och nötboskap (Bos taurus) dominerade i materialet med ungefär lika stor andel (33 % respektive 29 %). Gris (Sus scrofa f.dom.) förekom som tredje kategori och utgjorde 21 % av de identifierade fragmenten. Övriga arter som identifierades var häst (Equus caballus) och hund (Canis familiaris), (se tabell 2 och figur 4 nedan). Den anatomiska fördelningen för arterna skilde sig något åt. För nötboskap dominerar delar från kranium medan delar från bålen var relativt få. Kranium och bål förekom dock i lika stor utsträckning för får/get och gris. För alla arter utom gris, före- Bilagor 13

16 kom fragment från framben sporadiskt. Delar från foten identifierades för får/get och nötboskap. Fragment från bakben förekom endast av får/get. Häst representerades endast av delar från bål och fot och hund företräddes endast av delar från kranium (se fig. 5 nedan). Majoriteten av fragment av boskapsdjur utgjordes av köttfattiga delar från kranium men köttrika delar förekom också till relativt stor del, d.v.s. materialet bestod både av mat- och slaktavfall. Endast ett snittspår observerades dock på fragment från överarmsben (distal del av humerus) av gris. Vid en studie av arternas geografiska spridning över det undersökta området framträdde inget mönster eller koncentrationer av arter, snarare en slumpmässig spridning (se tabell 3) Kranium + tänder Bål Framben Fot Bakben 2 0 Gris Nöt Får/get Häst Hund Fig. 5. Anatomisk fördelning för arter och antal fragment. Hund 5 % Häst 7 % Får/get 33 % Stor gräsätare 5 % Gris 21 % Nöt 29 % Fig. 4. Fördelning av identifierade arter. Tabell 2. Identifierade fragment och fördelning per art. Art Fragment Gris 12 Nöt 17 Får/get 19 Häst 4 Hund 3 Stor gräsätare 3 Summa 58 Tabell 3. Identifierade arter, antal fragment och vikt. Kontext Fyndenhet Fnr Vikt, g Antal Anmärkning Art Kommentar Bränd Oidentifierad art Ja Får get (Ovis/Capra) Nöt (Bos taurus) Oidentifierad art Ja Häst (Equus caballus) Nöt (Bos taurus) Oidentifierad art Tamgris (Sus domesticus) Får get (Ovis/Capra) Oidentifierad art Stor gräsätare 14 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

17 Kontext Fyndenhet Fnr Vikt, g Antal Anmärkning Art Kommentar Bränd Oidentifierad art Oidentifierad art Tamgris (Sus domesticus) Nöt (Bos taurus) Tamgris (Sus domesticus) Ja Oidentifierad art Får get (Ovis/Capra) Oidentifierad art Oidentifierad art Fragm. från samma ben Häst (Equus caballus) Får get (Ovis/Capra) Nöt (Bos taurus) Får get (Ovis/Capra) Nöt (Bos taurus) Får get (Ovis/Capra) Hund (Canis familiaris) Får get (Ovis/Capra) Nöt (Bos taurus) Tamhöns (Gallus gallus) Tamgris (Sus domesticus) Får get (Ovis/Capra) Stor gräsätare Oidentifierad art Oidentifierad art Oidentifierad art Får get (Ovis/Capra) Oidentifierad art Oidentifierad art Skenben? Oidentifierad art Häst/gris Tamgris (Sus domesticus) Oidentifierad art Oidentifierad art Oidentifierad art Oidentifierad art Ja Tamgris (Sus domesticus) Nöt (Bos taurus) Oidentifierad art Snittspår Tamgris (Sus domesticus) Nöt (Bos taurus) Får get (Ovis/Capra) Får get (Ovis/Capra) Nöt (Bos taurus) Nöt (Bos taurus) Tamgris (Sus domesticus) Nöt (Bos taurus) Nöt (Bos taurus) Nöt (Bos taurus) Får get (Ovis/Capra) Nöt (Bos taurus) Får get (Ovis/Capra) Summa Referenser Bull, G. & Payne, S Tooth eruption and epiphysial fusion in pigs and wild boar. I: Ageing and Sexing Animal Bones from Archaeological Sites, BAR British Series 109. Oxford. Grant, A The use of tooth war as a guide to the age of domestic ungulates. I: Ageing and Sexing Animal Bones from Archaeological Sites, BAR British Series 109. Oxford. Silver, I, A The ageing of domesticated animals. I: Science in Archaeology. BAR British Series 109. Oxford. Bilagor 15

18 Figur- och tabellförteckning Figurer 1. Exploateringsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad. Skala 1: Exploateringsområdet och undersökt schakt markerat på utdrag ur uppdragsgivarens grundkarta. Skala 1: Schaktplan med vägsträckning och de båda lagren 220 och 720 markerade. Skala 1: Fördelning av identifierade arter. (diagram) Anatomisk fördelning för arter och antal fragment. (diagram)...14 Tabeller 1. Redovisning av tre 14 C-analyser från tre bottenskållor Identifierade fragment och fördelning per art Identifierade arter, antal fragment och vikt Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6

19

20 Förhistorisk och tidigmedeltida smidesverksamhet i kvarteret Forsen 6 Vid förundersökningen påträffades ett område inom kvarteret Forsen 6 i Eskilstuna, Södermanland, som förmodades vara en ässja. Den av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, nu genomförda särskilda undersökningen visade inga spår efter själva konstruktionen. Här fanns däremot ett kulturlager innehållande ett flertal bottenskållor, bränd och sintrad lera som bedömts som rester av väggar, krukskärvor och rikligt med obrända ben och djurkäkar samt enstaka brända ben. Både dateringarna och den arkeometallurgiska analysen skulle kunna tolkas som att det under yngre järnålder och tidig medeltid finns en verksamhet i närområdet med en högre social och ekonomisk status än vad som kan karaktäriseras som en vanlig gårdssmedja. ISSN