Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina Appelgren

2

3 UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Dnr Katarina Appelgren

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen HÄGERSTEN Fax: Kontoret i Uppsala: Hållnäsgatan UPPSALA Fax: Tel.: e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:47 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Karlis Graufelts Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014

5 Innehåll Inledning 6 Tidigare undersökningar 6 Målsättning och metod 6 Resultat 7 Referenser 7 Administrativa uppgifter 7 Bilagor 1. Schakttabell 8 2. Fyndtabell 8 Figurer 1. Förundersökningsområdet markerat på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1: Upptagna schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Fyndförande schakt markerade med brun text. Skala 1:

6 Med anledning av planerad exploatering i och invid Köpmangatan, Eskilstuna stad, i Södermanland, har Riksantikvarieämbetet, UV Mitt utfört en förundersökning i form av schaktövervakning. Vid förundersökningen togs sammanlagt 20 schakt upp med hjälp av grävmaskin. I två av schakten påträffades ett 0,5 0,7 meter tjockt kulturlager av mörkfärgad grusblandad lera som innehöll rikligt med flis, ett par krukskärvor av yngre rödgods och en sko av läder. Fynden av provblock och förbrända skärvor antyder att keramikproduktion kan finnas i Köpmangatans närhet. Keramiken tyder på en datering till perioden Kulturlagret visar också att det kan finnas spår av bebyggelse från denna tid i schaktets närhet. Kulturlagret tycks vara samtida med det som tidigare undersökts i kvarteret Stockrosen. Inledning Med anledning schaktningsarbeten i samband med byggnation av en s.k. Shared Space yta och en gång- och cykelväg inom Eskilstuna 554:1 har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt, genomfört en schaktövervakning av berörda områden i och invid Köpmangatan i Eskilstuna, Södermanland (fig. 1 och 2). Fornlämningen, Eskilstuna 554:1, är registrerad i FMIS som stadslager, d.v.s. ett område där kulturlager från medeltid och efterreformatorisk tid kan förväntas. Av de äldsta kartorna över Eskilstuna från år 1658 respektive 1697, framgår att det vid dessa tider har funnits en relativt oreglerad bebyggelse på den östra sidan av ån och utmed Köpmangatan. Fältarbetet utfördes under ett par dagar under perioden augusti september år Ansvarig för förundersökningen var Katarina Appelgren, som också utarbetat rapporten. Uppdragsgivare var Eskilstuna kommun, Stadsbyggnadsnämnden. Tidigare undersökningar Tidigare har en arkeologisk undersökning och en arkeologisk förundersökning gjorts i Köpmangatans närhet. Den arkeologiska undersökningen utfördes år 1979 i kv. Sidensvansen. Då påträffades spår av träbebyggelse från och 1700-talen. Här fanns också spår av skomakeri och järnhantverk (Svedberg 1983). Inom kvarteret Stockrosen 11 och 22 utfördes en arkeologisk förundersökning år Då påträffades ett kulturlager som var intill 0,4 meter tjockt som innehöll brun brunsvart kulturjord. Kulturlagret hade rikliga inslag av organiskt material av främst trä och träflis och fynd av ben, fajans, yngre rödgods och fragment av kritpipor tillvaratogs. Kulturlagren med bebyggelselämningar i form av trävirke kan utifrån artefakterna dateras till 1740-talet eller senare (Ljung 2007). Målsättning och metod Målsättningen med förundersökningen var att kontrollera fornlämningens omfattning inom exploateringsområdet och att undersöka lämningar som inte var av större komplexitet inom ramen för förundersökningen. För att kontrollera om fornlämning fanns inom exploateringsområdet kontrollerades schakt som togs upp med hjälp av grävmaskin. Fältarbetet inleddes med att tre sökschakt (S 200, S201 och S202) togs upp inom den s.k. Shared Space-ytan. Schakten rensades för hand med handredskap för att eftersöka anläggningar och/eller fynd. Vid den vidare schaktningen i Köpmangatan grävdes provschakt ned till orörd nivå på sammanlagt ytterligare 17 ställen. Schakten mättes in med GPS/RTK och har därefter hanterats i Intrasis 3:0. 6 Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

7 Resultat Förundersökningsområdet var 550 meter långt och i genomsnitt två meter brett. Sammanlagt togs 20 schakt upp med grävmaskin, motsvarande nära 130 m 2 (fig. 2). Schakten varierade i längd mellan 2 och 11 meter och djupet mellan 0,2 och 1,9 meter. Samtliga schaktbeskrivningar redovisas i bilaga 1. I sammanlagt 18 schakt påträffades inget av antikvariskt intresse. Inom schakt 215 och 217 påträffades delar av ett kulturlager, minst 0,7 meter respektive 0,5 meter tjockt. Det innehöll rikligt med träflis och skärvor av yngre rödgods, BII:4 (F2, F4, F5, och F7)och provblock (F3) samt en sko av läder (F1). Fragmenten av provblock och fynden av de förbrända skärvorna (F6) skulle kunna antyda att det finns en keramikproduktion i nära anslutning till Köpmangatan. Fynden redovisas i fyndtabell, bilaga 2. Fynden kunde, enligt Mathias Bäck, UV Mitt, dateras till perioden tal. Kulturlagret kan därmed vara samtida och hänga ihop med det som påträffades i kvarteret Stockrosen. Referenser Ljung, J-Å Kulturlager och bebyggelselämningar från 1700-talet i kvarteret Stockrosen. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2007:18. Stockholm. Svedberg, V En arkeologisk undersökning vid Köpmangatan i Eskilstuna. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV 1983:3. Stockholm. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnr: Intrasisprojekt: UV2013_132. Undersökningstid: 14, 26 och 29 augusti samt 19 september Projektgrupp: Katarina Appelgren. Exploateringsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: 129,25 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 10G 6h och 10G 6i, x y Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: F1 F7 förvaras hos Riksantikvarieämbetet, UV Mitt i väntan på fyndfördelningsbeslut. Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan 7

8 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Schaktnr Beskrivning 200 Schakt 200 var 46 m 2 stort och 0,7 m djupt. med sydöst nordvästlig riktning. I sydvästra delen fanns ett dragstag på 0,6 m djup, fem timmerspikar av järn, enstaka fragment av tegel och glaserad keramik som dateras till 1800-tal. I den östra delen fanns mot botten, blålera, rötter och äldre kablar samt ytterligare ett dragstag på 0,3 meters djup. I den östligaste delen, på 0,2 m under nuvarande marknivå var fanns äldre kabelschakt som täckts av grus. 201 Schakt 201 var 9 m 2 stort och 0,6 m djupt. Under den ljusa silten (0,1 m tjock) fanns inslag av omrörd blålera enstaka 0,1 m stora stenar och äldre kabelschakt. Vattnet steg i schaktet. 202 Schakt 202 var 7 m 2 stort och 0,3 m djupt. Under den 0,05 0,1 m tjocka gräsmattan fanns endast fyllnadslager med singel och grus. 203 Schakt 203 var 3,1 0, 8 m stort. Schaktet grävt ned till 1,5 m djup och här fanns endast grus och sprängsten ned till 1,5 m djup. Botten ej nådd, 204 Schakt 204 var 3,5 0,8 m stort. Här fanns endast grus och sprängsten ned till 1,5 m djup. Botten ej nådd. Inget av antikvariskt intresse påträffades. 205 Schakt 205 var 3 0,9 m stort. Schaktet visade att förhöjningen i denna del av Köpmangatan är uppförd av grus och sprängsten intill 1,5 m stora. Grävt ned till 1,9 meters djup, botten nåddes ej. 206 Schakt 206 var 3,5 0,8 m stort. Under 0,8 1,25 m djup grus fyllning och gränsen mellan grus och lera fanns ett 0,7 m stort block. Schaktet grävdes ned till 1,5 m djup. 207 Schakt 207 var 3,2 0,8 m stort. Under 0,5 m djup grusfyllning fanns orörd lera, 208 Schakt 208 var 3,5 0,6 m stort. Schaktet var fyllt av grus och småsten ned till 0,6 m djup och därunder blålera. Grävt ned till 1,3 m djup. 209 Schakt 209 var 5 0,8 m stort. I schaktet fanns grusfyllning ned till 0,6 m och därunder lera. Grävt ned till 1 meters djup. 210 Schakt 210 var 10 1 m stort. Inom detta togs ett ca 5 meter långt djupschakt. Schaktet i övrigt grävdes ned till 0,5 0,6 m djup och där fanns endast grusfyllning. I djupschaktet var det 0,7 m djup fyllning av grus och därunder orörd lera. Grävt ned till 1,3 m djup. 211 Schakt 211 var 13,5 0,8 m stort. Inom schaktet togs ett ca 5 m långt djupschakt. I övrigt endast påförda massor i form av grus och småsten. I djupschaktet var ned till 0,5 m djup grusfyllning och därunder orörd lera. Grävt ned till 1,10 meters djup. Inget av antikvariskt intresse. 212 Schakt 212 var 12,5 1 m stort. Påförda massor av grus och småsten ned till 0,75 m djup och därunder lera ned till 1,50 meters djup. 213 Schakt 213 var 0,8 3 m långt. Ned till 1,15 m djup fanns det endast påförda massor av grus och småsten och därunder blålera. Schaktet grävt till 1,40 m djup. 214 Schakt 214var 1 5,7 m stort och 2,2 m djupt. I schaktet fanns endast påförd sand och grus. Botten bestod av siltig lera. 215 Schakt 215 var 3,1 m 2 m stort och grävt ned till 2,2 m djup. Botten ej nådd. Under 0,9 m tjockt lager av fyllnadsmassor fanns mörkfärgad grusblandad lera med inslag av tegel, yngre rödgods, flis, en sko (F1) av läder, någon spik av järn samt två skärvor av yngre rödgods (F2). Lagret var minst 0,7 m tjockt. På lagret fanns en tunn 0,02 0,5 m tjock lins av rostbrun sand. 216 Schakt 216 var 2,2 1 m stort och 1,4 m djupt. Under 1,40 m tjockt laget av fyllnadsmassor, fanns blålera. I södra delen var det grävt sedan tidigare för ev..spillvatten. 217 Schakt 217 var 5,5 1,1 m stort och 2 m djupt. Under 1 m fyllnadsmassor var det utfyllt i den norra delen med ett skikt av 0,1 0,3 m stora stenar och därunder ett 0,5 m tjockt raseringslager med murbruk, tegel och yngre rödgods, varav delar av ett provblock (F3), två skärvor av manganglaserad keramik (F4) och två skärvor som förbränts före glasering (F6). Botten bestod av ljus lera. 218 Schakt 218 var 2,9 1 m stort och 2 m djupt. Under 1,1 m tjockt lager av fyllnadsmassor fanns ett 0,5 m tjockt lager av mörkfärgad lera med två stycken 0,3 m stora stenar och därunder vitfärgad sand. Botten ej nådd. 219 Schakt 219 var 2,2 1 m stort. Under 1,55 m tjockt lager av fyllnadsmassor fanns påförd blålera. Under blåleran fanns ett 0,5 m tjockt kulturlager. I lagret fanns träflis, porslin, tegel, träplanka, kakel. Botten ej nådd, spillvatten läckte ut i schaktet. Bilaga 2. Fyndtabell Fyndnr Schaktnr Material Sakord Antal Fragmententeringsgrad Vikt, gram F1 215 Skinn Sko 1 Komplett 49 F2 215 Keramik Kärl 1 Fragment 100 Anmärkning F3 217 Keramik Provblock 3 Fragment 69 F4 217 Keramik Kärl 1 Fragment 66 Manganglaserad F5 215 Keramik Kärl 1 Fragment 27 F6 217 Keramik Kärl 2 Fragment 78 Förbränt före glasering F7 217 Keramik Kärl 1 Fragment 47 8 Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

9 Figur 1. Förundersökningsområdet markerat på utdrag ur Terrängkartan 604 Eskilstuna. Skala 1: Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan 9

10 X Y * Eskilstuna 556:1 Eskilstuna 554:1 S202 S201 S200 S213 S212 S211 S210 S209 S208 S207 Figur 2. Upptagna schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan 10G 6h och 10G 6i. Fyndförande schakt markerade med brun text. Skala 1: S206 S205 S204 S203 Fornlämning enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS Schakt S215, S217 Fyndförande schakt S216 S215 S217 S218 S219 X Y S m Eskilstuna 561:1 10 Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan