Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC"

Transkript

1 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

2 Dina lärare

3 Om kursen Orienteringskursen Snowball Earth-hypotesen handlar om ett flertal världsomfattande - s.k. snowball - glaciationer som antas ha skett för miljoner år sedan (Neoproterozoikum). Som kursdeltagare kommer du få lära dig om de geologiska processer som styr Jordens klimat samt orsakerna bakom extrema klimathändelser och du kommer att få ta del av ett ämne med pågående vetenskapsdebatt samt aktuell forskning. Kurslitteratur är Earth s climate: past and future av Ruddiman och ett flertal vetenskapliga artiklar. Geology of Islay av Webster, Anderson och Skelton rekommenderas som extra läsningsmaterial för exkursionsdelen.

4 Kunskapskontroll Ditt betyg baseras på: En skriftlig tentamen (80%) En exkursionsrapport (20%) Vi använder en 7-gradig betygskala (A-F): Godkänt: A: 90%; B: 80%; C: 70%; D: 60%; E: 50% Ej godkänt: Fx: 40%; F: <40%

5 Ditt schema 16/1. Geologin bakom klimatsystemet Alasdair Skelton 23/1. Extrema klimathändelser i Jordens historia (växthus och ishus) Helen Coxall 30/1. Den pågående istiden Sarah Greenwood 6/2. Snowball Earth-hypotesen Alasdair Skelton 13/2. Arktiska oceanen finns det analogier för Snowball Earth-hypotesen under de senaste årmiljonerna? Martin Jakobsson 20/2. Sedimentologiska bevis för och emot hypotesen Alasdair Skelton 6/3. Geokemiska bevis för och emot hypotesen Alasdair Skelton 13/3. Bevis för och emot hypotesen från Islay och Garvellachöarna Alasdair Skelton 20/3. Livets utveckling och Snowball Earth-hypotesen Otto Hermelin 24-26/3. Exkursion till Islay, Skottland 3/4. Kan en Snowball Earth händer igen? Alasdair Skelton 10/4. Tentamen (Omtentamen 28/5)

6 Exkursion till Islay, Skottland 24-26/3-2019

7 Exkursion till Islay, Skottland Exkursionen är fysisk krävande exkursion med vandringar på km (alt. 4-6 km) i ojämn terräng. Bilder från Cotswold Outdoors och Hostelling Scotland

8 Anmälan Du anmälar dig på plats genom att fylla i och lämna in blanketten som du får på föreläsning. Du får endast anmäla dig själv. Du lämnar in anmälningsblanketten idag eller vid nästa föreläsningen (23/1). Du får en bekräftelse att du har fått en plats på exkursion senast 24/1. Du ordnar din resa till och från Islay efter att du har fått denna bekräftelse. Du infomerar Alasdair Skelton (alasdair.skelton@geo.su.se) om (1) ankomsttid och plats (Islay flygplats, Port Ellen eller Port Askaig) och (2) avgångstid och plats.

9 Du ordnar egen transport till/från Islay Ut- och hemresa: Alt. 1. Flyg till/från Islay via London/Amsterdam och Glasgow (t ex BA, KLM)** Alt. 2. Flyg till/från Edinburgh*,** (t ex SAS, Norwegian, BA, KLM); Buss från flygplatsen via Glasgow till Kennacraig (bokas på Färja från Kennacraig till Islay ( * Vi rekommenderar att du inte flyger hem på samma dag som du lämnar Islay i fall färjan ställs in pga vädret. ** Vi rekommenderar att du har lämnat Storbritannien senast 28/3 pga Brexit.

10 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

11 Ishus, istider och glaciationer Ett ishus är en kall period av Jordens historia som vanligtvis kännetäcknas av att istäcken finns i polarregionerna. Ett ishus varar 10-tals miljoner år. En istid är en kallare period med upprepade omfattande nedisningar. En istid varar i miljontals år. En glacial eller glaciation är nedisning under en istid. En glaciation kan vara i tusentals år. Ett ishus kan innehålla således istider som i sin tur kan innehålla flera glaciationer.

12 Vilken planet är varmaste och varför? Venus Jorden T = 460 C T = 15 C Bilder: NASA

13 Solenergi Bild: Walmart

14 Solenergi 645 W/m 2 Venus T = 340 C 342 W/m 2 Jorden T = 52 C Bilder: NASA

15 Albedo Svart stol Vit katt

16 Albedo 645 W/m 2 Venus 130 W/m2 515 W/m 2 T = -136 C 342 W/m W/m 2 Jorden 242 W/m 2 T = -18 C Bilder: NASA

17 Växthuseffekten Svart täcke Vit katt

18 Solenergi och växthuseffekten 0,04% CO 2 T = 15 C Jorden Bild: NASA

19 Växthuseffekten 96,5% CO 2 T = 460 C Venus Bild: phys.org

20 Svag solen paradox Solenergi för 750 miljoner år sedan = 0,9 Idag

21 Temperaturförändring under geologisk tid Temperatur ( C) ,8 0,6 0,4 0,2 0, Miljoner år sedan Miljoner år sedan Modified after Merritts et al. (1997)

22 ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Temperatur ( C) Kallare Varmare Temperaturförändring under geologisk tid 30 Paleocen-eocen-termalmaximum 56 miljoner år sedan ?? 2100 (RCP 8,5) Snowball Earth och miljoner år sedan Miljoner år sedan Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)

23 Temperaturmättningar och proxier Historiska mättningar Stockholm Geologiska proxier Data/bilder: Moberg et al. (2002;2003), Bolincentret för klimatforskning; NASA

24 Syreisotoper O 18 O

25 18 O δ 18 O = 18 O 16 O sample 18 O 16 O standard O 16 O VSMOW = Craig (USGS) 18 O VSMOW = O VPDB VSMOW = Vienna Standard Mean Ocean Water VPDB = Vienna Pee Dee Belemnite

26 T( C) Isotopisk fraktionering O O O PDB Epstein et al. (1953) T = 16,5 4,3[ 18 O PDB ] + 0,146 [ 18 O PDB ] 2 Bild: UCL

27 T( C) Isotopisk fraktionering O O O PDB Epstein et al. (1953) T = 16,5 4,3[ 18 O PDB ] + 0,146 [ 18 O PDB ] 2 Bild: UCL

28 Isotopisk fraktionering 16 O 18 O 18 O 16 O 16 O 16 O 16 O 18 O 16 O 16 O 18 O

29 18 O som en proxy för klimat 18 O 6 Nedisningar Miljoner år sedan Zachos et al. (2008)

30 18 O som en proxy för klimat 18 O Växthus Ishus Miljoner år sedan Zachos et al. (2008)

31 18 O som en proxy för klimat 18 O 5 Ishus Växthus Miljoner år sedan Veizer et al. (2000)

32 Kolisotoper C 13 C

33 Isotopisk fraktionering 12 C 13 C Bild: ucmp.berkeley.edu

34 13 C som en proxy för klimat (?) Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth C Karbonat Shuram anomaly Miljoner år sedan Påverkan av borttagning av organisk material på karbonater Hydrotermal 13 C Borttagning av organisk material Data: Halverson et al. (2005)

35 ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Temperatur ( C) Kallare Varmare Temperaturförändring under geologisk tid 30 Paleocen-eocen-termalmaximum 56 miljoner år sedan ?? 2100 (RCP 8,5) Snowball Earth och miljoner år sedan Miljoner år sedan Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)

36 Temperaturförändring under geologisk tid Kallare Varmare ?? Temperaturförändring enligt proxier Temperaturförändring enligt svag solen-hypotes Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)

37 Le Chateliers princip...

38 CO 2 och växthuseffekten Temperatur ( C) CO 2 i atmosfären (ppm) År 275 Data: IPCC (2013)

39 Kolcykeln kg Modifierad från Geisler (1997) och CDAC (1993)

40 Kolcykeln ,2 74, ,6 0, kg/år 0,2 Modifierad från Geisler (1997) och CDAC (1993)

41 Fältspat + H 2 O + CO 2 = Lera + Katjoner + HCO 3 -

42

43 Katjoner + HCO 3- = Kalksten

44 En negativ feedback (återkoppling) Ökad växthuseffekt Jorden blir varmare Snabbare vittring Mer CO 2 kvar i luften Jorden får mer energi från Solen Mindre CO 2 kvar i luften Långsammare vittring Jorden blir kallare Minskad växthuseffekt

45 Temperaturförändring under geologisk tid Kallare Varmare ?? Miljoner år sedan Temperaturförändring enligt proxier Temperaturförändring enligt svag solen-hypotes med vitringseffekten medräknad Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)

46 Geologisk tid

47 Geologiskt tid i ett dygn :00 12:

48 :00 24:

49 Sturtian 20:12: :00 24:

50 Marinoan 20:36: :00 24:

51 Plattektoniksteori Bild: Marshak (2015)

52 Alfred Wegners kontinentaldrift-hypotes Glossopteris Mesosaurus Kaledoniderna Tilliter Bild: Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research

53 Alfred Wegners kontinentaldrift-hypotes Glossopteris Mesosaurus Kaledoniderna Tilliter Bild: Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research

54 Patrick Blacketts polvandringskurvor Nordamerikansk kurva Europeisk kurva 520Ma Bild: Nobelprisarkivet

55 Patrick Blacketts polvandringskurvor Europeisk kurva Nordamerikansk kurva 400Ma 180Ma Bild: Nobelprisarkivet

56 Tharp och Hezeens karta och Hess uppsats om geopoesi Bilder: Marie Tharp Maps; USGS; Princeton University

57 Vein, Matthews och Morleys magnetiska anomalier Bilder: USGS; Vine och Matthews 1963; Vine 1967

58 Plattektoniksteori Bild: Marshak 2015

59 Temperaturförändring under geologisk tid Kallare Varmare ?? Temperaturförändring enligt proxier Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)

60 När låg kontinenter på polarna? Animation: Cambridge Paleomap Services Limited

61 En positiv feedback (återkoppling) Ökad Jorden blir växthuseffekt varmare Snabbare vittring Kontinenter på polarna Mer CO 2 kvar i luften Snabbare istillväxt Mindre CO 2 kvar i luften Mer Albedo Långsammare vittring Jorden blir kallare Minskad växthuseffekt

62 Gondwana Antarktis Kallare Varmare Temperaturförändring under geologisk tid Pangaea?? Temperaturförändring enligt proxier Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)

63 Pangaeas växthus Bild: Cambridge Paleomap Services Limited

64 Modellering av Pangaeas växthusklimat Bild: Kutzbach 1994

65 Pangaeas vinter Pangaeas sommar Bilder: Kutzbach 1994

66 En positiv feedback (återkoppling) Ökad Jorden blir växthuseffekt varmare Snabbare vittring Mer CO 2 kvar i luften Mer CO2 från vulkaner Snabbare oceanbottenspridning Mindre CO 2 kvar i luften Långsammare vittring Jorden blir kallare Minskad växthuseffekt

67 Har spridningshastighet ändrats? Animation: Cambridge Paleomap Services Limited

68 Temperaturförändring under geologisk tid Kallare Varmare ?? Temperaturförändring enligt proxier Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)

69 När bildades bergskedjorna? Animation: Cambridge Paleomap Services Limited

70 Kaledoniderna ( 450 Ma) Bild: Bolincentret för klimatforskning

71 Pyrenéerna ( 300 Ma) Bild: El Fosilmaníaco

72 Himalaya (Idag) Bild: Pavel Novak

73 En positiv feedback (återkoppling) Ökad Jorden blir växthuseffekt varmare Snabbare vittring Bergkedjesbildning Mer CO 2 kvar i luften Mer relief Snabbare vittring Mindre CO 2 kvar i luften Långsammare vittring Jorden blir kallare Minskad växthuseffekt

74 Temperaturförändring under geologisk tid Kallare Varmare Kaledoniderna Pyrenéerna Himalaya 0?? Temperaturförändring enligt proxier Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)

75 Snowball Earth-hypotesen Under geologisk tid regleras Jordens temperatur av: Solenergi Kemisk vittring Kontinentaldrift Oceanbottenspridning Bergkedjesbildning Vad hänt med Jordens temperaturreglering under Snowball Earth? Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geologisk tid Marinoan Sturtian 0 4000 1000 3000 2000 700 600 500 400 300 200 100 1 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Temperatur

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geokemisk bevis för och emot hypotesen Grundämneskoncentrationer Fe Mg/Ca Mn 2+ Mineralogi 2+ Paleoklimat och miljö

Läs mer

Jordbävningar. Bild: CNN

Jordbävningar. Bild: CNN Jordbävningar Bild: CNN Dina lärare Bild av Erik Sturkell: Filippa Rosenberg/SR; ovriga bilder: Stockholms universitet Om kursen Orienteringskursen Jordbävningar handlar om Jordens struktur, plattektonik,

Läs mer

Jordbävningar. Bild: CNN

Jordbävningar. Bild: CNN Jordbävningar Bild: CNN Exkursion till Akureyri, norra Island 25-30/6-2019 Det praktiska... Bilder från Cotswold Outdoors och Hostelling Scotland Anmälan Du anmälar dig på plats genom att fylla i och lämna

Läs mer

Jordbävningar. Bild: CNN

Jordbävningar. Bild: CNN Jordbävningar Bild: CNN Exkursion till Akureyri, norra Island 26/6 1/7-2018 Det praktiska... Bilder från Cotswold Outdoors och Hostelling Scotland Anmälan Du anmälar dig på plats genom att fylla i och

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologiska och geokemiska bevis för och emot hypotesen Lagerföljd Sedimentära strukturer och fossil Paleoklimat

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Islay, 1 mars 2018 (-12 C med vindavkylning) Bevis för och emot Snowball Earth-hypotesen från Islay och Garvellachöarna

Läs mer

Kapitel 9. Jordens klimathistoria

Kapitel 9. Jordens klimathistoria Kapitel 9 Jordens klimathistoria 178 Klimathistoria Organismer uppstod på jorden kort efter att den bildats, men alla kända organismer behöver vatten Temperaturen på jorden har antagligen under hela denna

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologisk bevis för och emot hypotesen Bergarter Sedimentärastrukturer Paleoklimat och miljö Lagerföljd Fossil

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Mats Rundgren Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Kvartärgeologi 1 Jordens klimatsystem: processer 2

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Kursen är en valbar kurs på avancerad nivå för en naturvetenskaplig masterexamen i geologi.

Kursen är en valbar kurs på avancerad nivå för en naturvetenskaplig masterexamen i geologi. Naturvetenskapliga fakulteten GEON07, Kvartärgeologi: Kvartär klimat- och glaciationshistoria, 15 högskolepoäng Quaternary Geology: Quarternary Climate and Glaciation History, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden) ! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Vad hände egentligen när den senaste

Vad hände egentligen när den senaste Vad hände egentligen när den senaste inlandsisen bildades och sedan smälte? Varför fick vi istider under kvartärtiden? Vad är det som styr istidscyklerna? Hur har vår kunskap om istidscyklerna utvecklats?

Läs mer

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var? Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% av geologisk g tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter metamorfoserade eller eroderade Prekambriska

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle

GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle Naturvetenskapliga fakulteten GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017. Naturvetenskapliga fakulteten GEOB24, Geologi: Från istid till nutid och Sveriges regionalgeologi, 15 högskolepoäng Geology: From the Ice Age to the Present and Swedish Regional Geology, 15 credits Grundnivå

Läs mer

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Fysik C & D Projekt i klimatfysik Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ:

Läs mer

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Lennart Bengtsson Medlem av KVA International Space Science Institute, Bern University of Reading Det globala klimatproblemet

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Bolincentrets klimatfestival!

Bolincentrets klimatfestival! Foto: Martin Jakobsson Bolincentrets klimatfestival! Vad är klimatförändringar och vad kan vi göra åt dem? Bolincentret för klimatforskning bjuder in till aktiviteter, föreläsningar och medborgarvetenskap.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5

Läs mer

Vad händer med jordens klimat?

Vad händer med jordens klimat? Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Jordklotets byggnad Jordskorpan Jordskorpan

Läs mer

Förra föreläsningen Introduktion - Principer

Förra föreläsningen Introduktion - Principer Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Månd 2 juni: Vi anländer till Skottland Tisd 3 juni: Islay med Laphroaig, Lagavulin, Ardbeg och Bruichladdich

Månd 2 juni: Vi anländer till Skottland Tisd 3 juni: Islay med Laphroaig, Lagavulin, Ardbeg och Bruichladdich 31 maj 8 juni 2014 Följ med på en fantastisk whiskyresa till Skottland. I denna underbara miljö får du prova denna ädla dryck på flera av världens mest uppskattade destillerier. Vi åker över till Islay

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Att växthuseffekten är koncentrerad till ekvatorsområdet, borde inte vara så svårt att förstå! Läroboksförfattarna

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -

Läs mer

Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp.

Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp. Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp carina.fasth@ftf.lth.se torsten.akesson@hep.lu.se kevin.fissum@nuclear.lu.se Energi- och miljöfysik, FAFA15 Introduktion Administration o Lärare o Litteratur o Schema

Läs mer

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly

Läs mer

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika

Läs mer

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987

Läs mer

Evaluation GEOA72. Den enda invändning jag har är att det var väldigt många diagram som var svåra att följa i efterhand när man skulle repetera hemma.

Evaluation GEOA72. Den enda invändning jag har är att det var väldigt många diagram som var svåra att följa i efterhand när man skulle repetera hemma. Hur har den här kursen ökat din kunskap om klimatförändringar utifrån ett geologiskt perspektiv? Var vänlig och nämn de delar av kursen som var mest och minst värdefulla i detta hänseende. Utvalda men

Läs mer

Naturkunskap 1a1 4-13

Naturkunskap 1a1 4-13 Naturkunskap 1a1 4-13 I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras i 5 minuters intervall

Läs mer

Isens uppbyggnad och känslighet

Isens uppbyggnad och känslighet Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat? Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)

Läs mer

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning

Läs mer

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra. 1. Jorden värms delvis upp av växthuseffekten, dvs. mycket av den strålning som kommer in från solen stannar kvar kring jorden och i atmosfären. Vilka av följande brukar klassas som de vanligaste växthusgaserna

Läs mer

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 1535 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Klimat

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Klimat Begäran om komplettering 2013-03-19 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm Handläggare: Lena Sonnerfelt Telefon: 08 799 43 48 Vår referens: SSM2011-2426-107 Intern referens: 4.5.h,i,k

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Den globala bilden Strålningsdrivning SOLEN Strålningsdrivning [W/m 2 ]: JORDEN Inkommande utgående strålning IPCCs rapporter 2000-2015 AR5 AR4 AR3 2000 2001

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

Skotska smaker i vackra miljöer Islay - Inveraray - Edinburgh

Skotska smaker i vackra miljöer Islay - Inveraray - Edinburgh Club Eriks noga utvalda upplevelser Skotska smaker i vackra miljöer Islay - Inveraray - Edinburgh Karaktäristiska whiskydestillerier i vackra miljöer Följ med Club Eriks på vår välkomponerade whiskyresa

Läs mer

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING En rapport av Stefan Oros, Teknisk Fysik 10, LTH stefan.oros.719@student.lu.se Sebastian Nöbbelin, Teknisk Fysik 10, LTH atf10sno@student.lu.se Handledare: Staffan Sjögren Avdelningen

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatförändringar genom jordens historia

Klimatförändringar genom jordens historia Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Våren kommer tidigt i Andalusien

Våren kommer tidigt i Andalusien Mandelblomsvandring i Andalusien 1 7 februari 2017 1 Våren kommer tidigt i Andalusien i södra Spanien. Redan i slutet av januari/början av februari blommar mandelträden på bar kvist. Doften från tusentals

Läs mer

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln? Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973,

Läs mer

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis Kurskod: 1OP302 Gäller från: VT 2016 Fastställd: Denna kursplan

Läs mer

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

Vilken hjälp kan du få av oss vid längre förseningar, inställda flyg och överbokade flygningar?

Vilken hjälp kan du få av oss vid längre förseningar, inställda flyg och överbokade flygningar? Vilken hjälp kan du få av oss vid längre förseningar, inställda flyg och överbokade flygningar? Denna information är utformad i enlighet med Europaparlamentets och Europeiska unionens råds förordning nr

Läs mer

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande

Läs mer

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer